Att få ett jobb och tjäna pengar

Inom teorin SCCT används begreppen upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. De påverkar varandra i ett komplext samspel (Lent et al. 2002, 750- 751). Lent et al. menar att det förväntade resultatet påverkar hur mycket individen anstränger sig. I vårt fall handlar det om hur mycket individen anstränger sig på det valda programmet. De intervjupersoner som upplever att det förväntade resultatet är väldigt positivt har enligt Lent et al. ett större engagemang i att utföra aktiviteten, vilket i vårt fall är att slutföra utbildningen. Det förväntade resultatet att få ett jobb upplevs som väldigt positivt för intervjupersonerna. Det ger dem ett resultat att sträva efter och då är det mera troligt att de slutför utbildningen.

De personliga mål och det förväntade resultat som handlar om arbete tycks begränsa intervjupersonerna vid valet till universitetet. Maria förväntar sig ett arbete efter utbildningen. Hon har arbetat innan hon började studera och har en tydlig bild av vad hon kommer att arbeta med efter utbildningen. Hennes förväntade resultat efter utbildningen är positivt och hon kommer då att ha ett stort engagemang att slutföra utbildningen. Maria har även en tydlig bild av hur resultatet av utbildningen kommer att påverka hennes liv med ett boende där hon vill och att kunna köpa den mat som hon vill ha. Den här sortens förväntade resultat påverkar i hennes fall själva valet. Hennes förväntade resultat bygger på ett arbete och med det en stabilitet. Hon väljer ett program på universitetet där hon vet att hon kan uppnå det förväntade resultatet. Maria väljer mellan sin drömutbildning och ett som jag uppfattar som ett säkrare val. Hon väljer det säkrare valet då det personliga

målet att få ett jobb driver henne i den riktningen. Under intervjuerna uppfattar jag det som att få ett jobb både är ett mål för intervjupersonerna och ett förväntat resultat. Att få ett arbete tycks vara tungt vägande och avgörande vid valet till universitetet. Någon av intervjupersonerna uttrycker det själv med ord, i andra fall kommer det fram under samtalet. Det förefaller att intervjupersonerna väljer ett program utifrån en utgångspunkt med arbete och en stabil framtid. I samband med att få ett jobb nämns en hög lön som ett förväntat resultat. Intervjupersonerna nämner det, men det primära är att få ett jobb. I anslutning till att få ett jobb nämns även kompetens som ett förväntat resultat.

6.3 Sammanfattning

Resultaten som har kommit fram i undersökningen är att intervjupersonerna påverkas av föräldrar. Intervjupersonerna påverkas även av släktingar. Under intervjuerna har det framkommit berättelser om att släktingar och föräldrar har begränsat intervjupersonernas möjliga val. Även gymnasietiden påverkar intervjupersonerna vid valet av program till universitetet. Det har under intervjuerna visat sig att gymnasietiden har utvidgat intervjupersonernas möjligheter när det gäller val till universitetet. Vid intervjuerna har betydelsen av att få ett jobb visat sig vara viktigt vid valet av program till universitetet. Intervjupersonernas uppfattning om att klara av utbildningen har inte begränsat deras möjligheter vid valet av program till universitetet. Valet av program till universitet kan även handla om att mäta sina prestationer och se om de är tillräckliga för att komma in.

7. Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med den här studien var att undersöka upplevelser av att välja program till universitetet. I undersökningen har det visat sig att intervjupersonerna har påverkats av föräldrar. Men det handlar inte bara om föräldrarna, utan påverkan kommer även från andra släktingar. Gymnasietiden har haft en inverkan på valet av program till universitetet. Att det är betydelsefullt att programmet resulterar i ett arbete har framkommit i intervjupersonernas berättelser.

Resultaten som har framkommit i den här studien stämmer till viss del med tidigare forskning inom ämnet. I den här undersökningen identifierades influenser och var i omgivningen influenserna kom från, som har påverkat studenternas val till universitetet. Lundqvist har i Möjligheternas horisont undersökt ungdomar och vad de ska göra efter att de har gått ut gymnasiet. Lundqvist undersöker fenomenet utifrån en samverkan mellan individen och samhällets strukturer. Hon använder sig bland annat av begreppet handlingshorisont i sin undersökning. I sitt resultat redovisar hon att ungdomarna ser det som betydelsefullt att utbildningen leder till arbete. De resultaten överensstämmer med resultaten i den här studien. Lundqvist tar även fram betydelsen av en rad andra personer som exempelvis lärare, föräldrar, släkt och grannar och så vidare samt föräldrarnas karriärer. I min studie har det visat sig att föräldrarna har en påverkan. Men inte bara föräldrarna, utan även andra släktingar. Andra aktörer som Lundqvist lyfter fram har inte haft någon signifikant betydelse vid valet av program till universitetet i den här studien. Lidströms metod och utgångspunkter skiljer sig från mina, då hon har studerat livsberättelser. Min studie fokuserar på ett kortare tidsspann – valet av program till universitetet. Hennes undersökning visar att informanterna i studien berättar om att ett fast jobb var betydelsefullt för dem. Resultatet överensstämmer med resultatet av den här studien. Informanterna i Lidströms studie ville ta tillvara på sina möjligheter, vilket inte har framgått här. Lidström har studerat en annan målgrupp än jag då deltagarna i studien är arbetslösa och intervjupersonerna i den här studien studerar vid universitetet. Hennes

informanter beskriver en osäkerhet inför framtiden och den osäkerheten har inte framgått med samma tydlighet i min studie.

Även Amundson et al. använder sig av en annan metod än den här studien och jag

noterar att forskarnas intresse riktas mot relationer. Deras resultat visar att relationer och sammanhang påverkar karriärbeslut. Jag har fått ett liknande resultat, då mina intervjupersoner påverkas av människor de har relationer med – föräldrar och släktingar. Men deras resultat har en annan innebörd. De menar att relationerna anpassas när det gäller resultatet av yrkesvalet. Det är hur yrkesvalet påverkar relationer och sammanhang som beaktas vid karriärvalet. För informanterna i studien Amundson et al. utfört är det betydelsefullt att hitta sammanhang i sitt yrke eller att ha ett yrke som ger utrymme för sammanhang på fritiden.

7.2 Metoddiskussion

Undersökningen syftar inte till att jämföra, utan i studien vill jag få fram en fördjupad bild av hur intervjupersonerna upplever valet till universitetet. En kvalitativ metod valdes utifrån mitt syfte och de forskningsfrågor som besvaras i texten. Jag valde en ostrukturerad intervjuguide för att ha möjlighet att ställa följdfrågor. På så sätt gavs intervjupersonerna möjlighet att i någon mån tala färdigt och tömma ut varje tema. Det är flera av intervjupersonerna som har bytt program eller läser en ny inriktning efter att ha slutfört eller håller på att slutföra det första programmet. I det fallet tittar jag på valet till det första programmet på universitetet. Det är på grund av att det är det ursprungliga valet som individen gör efter gymnasiet.

I mitt urval har jag valt att samtala med vuxna mellan 20 och 25 år. Jag har valt att ta hänsyn till bakgrundsvariabeln ålder på grund av att delar av det sociala systemet och det övergripande samhälleliga systemet kontinuerligt genomgår strukturella förändringar. Det är även möjligt att utföra en liknande studie med ett urval utifrån ”kriterier som till exempel kön, ålder, utbildning, geografisk belägenhet osv.” (Larsen 2009, 77). Att fem av sex intervjupersoner har gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet är en slump när det gäller urvalet. Intervjupersonerna är en relativt homogen grupp utifrån ålder och gymnasieutbildning. En av intervjupersonerna har gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Hans upplevelse av påverkan under gymnasietiden inför valet av program på universitetet utgör ett undantag i den här studien. För att min studie skulle ha blivit mer

konsekvent när det gäller urvalet kunde jag ha valt att bara ha studenter som hade gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Jag ser det som en indikation på att resultatet kunde ha varit annorlunda om samtliga intervjupersoner hade gått ett yrkesprogram på gymnasiet istället för som fördelningen var i den här studien.

7.3 Teoridiskussion

De teoretiska begrepp som jag har valt ut har i kombination med empirin har gett mig svar på mina två forskningsfrågor. Det kan diskuteras om det fungerar att analysera resultatet utifrån begrepp från två teorier med relativt skilda utgångspunkter. I det här fallet menar jag att begreppen från de två teorierna båda bidrar till att ge en bild av valet till universitetet, vilket resulterar i en djupare kunskap om valet. I den här studien kan jag säga att vi får se hur intervjupersonerna upplevde valet utifrån två olika perspektiv. Det ena perspektivet SCCT sätter i någon mån individen i centrum och konstruerar ett system där individens perspektiv ingår i en modell där delarna påverkar varandra. Modellen kallas för SCCT´s interest model och uppskattad självförmåga, förväntat resultat och mål är moduler i modellen. SCCT menar att upplevd självförmåga och förväntat resultat inte bara utvecklas inom individen och i ett socialt vakuum. Lent skriver om den kontext som individen befinner sig i : ”such as gender, race/ethnicity, genetic endowment, physical health or disability status, and socioeconomic conditions, all of which can play important roles within the career development process” (Lent 2005, 107). Careership och Bourdieu utgår i någon mening mer från kontexten och arbetar med aktör kontra struktur. Hodkinson och Sparkes betonar dock både individ och kontext och skriver att teorin syftar ”to blend social and cultural factors with ’personal’ choices” (Hodkinson och Sparkes 1997, 32).

I den här studien används begreppen: habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Jag tycker att det har fungerat väl att applicera begreppen på det empiriska materialet. Handlingshorisont beskriver en sfär där individen kan göra sina val. Eftersom det handlar om konkreta val som begränsas eller utvidgas bland annat av individens självbild och upplevelse av vad denna har för möjligheter i framtiden så passar begreppet väl in. Upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat handlar om att begränsa och motivera individen i olika

universitetet. Intresse är kopplat till tidsaspekten i SCCTs modell. Med intresse utvecklas upplevd självförmåga och det har jag varit medveten om i bearbetningen av det insamlade materialet. Initialt hade jag planer på att skriva om intresse, men det har inte funnits vara signifikant i det empiriska materialet. Jag inte hittat någon entydig definition på vad som menas med intresse, vilket Anna Hedenus och Frida Wikstrand (2015, 25-26) påpekar. Ett uttryck som har varit en utmaning att definiera har varit möjliga val alternativt möjligheter. Lundqvist har i sin doktorsavhandling använt sig av ordet möjlighetshorisont. Hon skriver om uttrycket: ”möjlighetshorisont – det uttryck som här används för att beteckna den subjektiva uppfattning om vilka möjligheter som samhället medger och erbjuder” (Lundqvist 2010, 19). Lundqvist refererar till både individ, dess subjektiva uppfattning, och även samhället. Oavsett ordval existerar uttrycket i en kontext och kan innehålla delar som klass, genus, etnicitet, habitus samt övergripande sociala och samhälleliga strukturer.