Det framkommer i resultatet att bedömning kan få positiva eller negativa konsekvenser för elevers matematikinlärning beroende på hur bedömningen används och kan ses som hindrande eller främjande. Teman som framträder är specialpedagogiska insatser, elevens inställning till matematik och inkludering.
32 Specialpedagogiska insatser
I resultatet framkommer att bedömningens konsekvenser när hinder i elevers matematiklärande har upptäckts visar sig som individanpassad undervisning,
specialundervisning, intensivträning och vidare utredning för att främja inlärning och förebygga att ytterligare hinder uppstår.
Vid riktigt stora problem beställs en räkneutredning. Tre har gjort det här, en till är beställd. Det kan vara dyskalkyli eller räknesvårigheter (lärare 13).
Undervisningen planeras utifrån en fördjupad bedömning för att kunna ha tydliga förväntningar på eleven och ställa rimliga krav.
Man anpassar sin undervisning till var barnen faktiskt befinner sig. Så att man inte bara följer någon lärobok eller så utan att man verkligen har koll på varje barn. Och det tar ju lite tid att ha det men jag tänker att om man tar det lite lugnare, men att man är säker på att man har alla med sig så vinner man på det i längden. … Men också tänk att barn lär sig olika och variera sin undervisning så att det inte bara blir att dom sitter och jobbar i sina böcker, mycket diskussioner och resonemang kring matte, att de får jobba tillsammans och prata mycket matte och… inte bara jobba självständigt (lärare 11).
Samarbete mellan speciallärare och mentor ökar. Mentorn anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt för att möta elevens behov bättre. Eleven får tillgång till mer konkret material och digitala verktyg. Det förekommer att nivågrupperingar görs. Det framkommer som
konsekvens att skolan analyserar sönder eleverna, att inte nå godtagbara kunskaper sänker dem. En annan konsekvens är att elever kategoriseras. Det framkommer också att brist på tid leder till bristfällig bedömning som hindrar lärare med specialpedagogiskt uppdrag från att planera en bra vidare undervisning.
Elevens inställning till matematik
Detta tema framträder även under förklaringar till hinder i elevers matematiklärande.
Bedömningen påverkar elevers självbild, självförtroende, motivation och elevens inställning till matematik positivt eller negativt.
Vi måste bygga självförtroende hos elever i matematiksvårigheter och fokusera på vad de kan för annars är det svårt för dem att lyckas. För om vi fokuserar på svårigheterna så blir det tråkigt och de tycker att de inte förstår något och blir stressade och då kan de kanske inte längre räkna det allra enklaste som de kunde tidigare (lärare 7).
33 Bedömningen ska leda till att undervisningen sker på rätt nivå och inte stressar eleven.
Utmaningen lärare har med att motivera elever i förskoleklass som är duktiga på matematik framkommer.
Tror inte att eleverna blir mer motiverade av bedömningen om det inte är så att du lägger det på rätt sätt, men generellt ska jag säga att för elever med svårigheter så tror jag inte det (lärare 3).
Att elever blir understimulerade påverkar deras inställning till skolan. Det kan misstolkas som ett ointresse för matematik.
Pedagogiska strategier
I resultatet framkommer att konsekvenser av fördjupad bedömning av elevers
matematikkunskaper beskrivs leda till särskilda undervisningsinsatser som i sin tur leder till inkludering, exkludering, kategorisering och organisationsförändringar.
Matematikarbetet är en ständig utvecklingsprocess och vi arbetar för att alla elever ska vara inkluderande i sina klasser och som speciallärare i matematik kan jag gripa in och arbeta förebyggande, … så att eleverna har en förförståelse och kan vara med i sin klass för att känna tillhörighet och inte uppleva att vara exkluderad, utan ha känslan och upplevelsen av att jag är ”en som kan”. Jag har också ett tätt och nära samarbete med klasslärarna där jag observerar, handleder dem i arbetet med t ex anpassningar och så är jag också med som stöd under lektionerna (lärare 1).
Det framkommer i resultatet att eleverna som får en etikett slutar träna. Många elever visar inte att matematiken är svår då de inte vill bli utpekade och känna sig dåliga och blir tysta i helklass.
..och en svårighet för mig då blir att jag inte kan ha dem i en grupp utan då behöver ´jag jobba enskilt med de eleverna (lärare 8).
I helklass situationen är det svårt för mentorn att se alla elevers behov. Det framkommer i resultatet att en elev som får stöd av lärare med specialpedagogiskt uppdrag kan uppleva att de hänger med i undervisningen, att de lyckas och kan.
Resultatsammanfattning
Pettersson (2010) menar för att bedömning ska kunna vara ett kraftfullt verktyg för lärande måste bedömning av kunskap också resultera i bedömning för lärande och undervisning och ses i ett sammanhang. Dessa faktorer belyses även i vårt resultat.
34 Det framkommer i resultatet att det som karakteriserar elever med hinder i matematiklärande och leder till att utförligare bedömningar och kartläggningar görs är bristande färdigheter av olika slag såsom matematikfärdigheter, koncentration och arbetsminne, språkliga och kommunikativa förmågor. Elevers självkänsla och självförtroende som påverkansfaktor på lärandet i matematik nämns av lärarna med specialpedagogiskt uppdrag. Många andra aspekter än de matematiska lyfts som centrala.
Teman som framträder som aspekter i bedömningsprocessen kring hur elever med särskilt utbildningsbehov i matematik bedöms är identifiering, bedömningsmetoder och material, samtalet samt bedömningssituationen. Mentor är oftast den som identifierar att utförligare bedömningar behöver göras och har mestadels en bra bild av vilka elever som behöver särskilt stöd. De har dock svårt att fånga vad som faktiskt hindrar elevens matematiklärande. Här tar lärare med specialpedagogiskt uppdrag oftast vid. Trygg och tillåtande lärmiljö är viktiga förutsättningar för en rättvis bedömning. En mängd olika bedömningsmaterial framkommer i resultatet. Vi uppfattar att lärare med specialpedagogiskt uppdrag har svårt att använda sig av endast ett material då de anser att matematiken är komplex och spänner över många olika områden. Det förekommer standardiserade bedömningsmaterial i matematik så som
kvalitativa- och dynamiska som bygger på samtal, som kopplas till språkförmågan och de av mer psykologisk karaktär. De olika bedömningsmaterial som används svarar väl mot de som används i samband med hinder i matematiklärande som beskrivs som vanligt förekommande.
Samtliga informanter använde samtalet och dialogen i sina fördjupade bedömningar för att få fatt i elevens uppfattningar eller missuppfattningar för att ge en så rättvis bedömning som möjligt. Bedömningarna blir tidskrävande. Lärarens roll betonas och samtalet som verktyg för lärande likaså. En viktig slutsats utifrån resultatet är att lärarens roll är framträdande och betydelsefull på många olika sätt och här ser vi kopplingar till ett sociokulturellt synsätt där språkets roll står i centrum. Det framkommer också en del svårigheter såsom att elevens språkliga- och kommunikativa förmågor gör det svårare att se vad eleven faktiskt kan i matematiken.
Teman som framkommer som centrala kring hur lärare förstår hinder i matematiklärande är bedömningens syfte och kvalitet, lärmiljön och styrdokumentens betydelse, matematiska färdigheter, språk, koncentration och arbetsminne samt elevers inställning till matematik. Förhållanden i miljön och det sociala samspel lyfts som viktiga faktorer och många hindrande faktorer framkommer till exempel brist på tid, lärares kompetens och osynliga mål. En slutsats
35 som vi drar är att läraren behöver en bred kompetens på många områden såsom matematisk ämneskompetens men även relationskompetens och specialpedagogisk kompetens för att förebygga hinder och främja matematiklärande. Det blir också tydligt att bedömningen, undervisningen och lärtillfälle inte bör skiljas åt. Summativ bedömning tenderar att påverka elever med särskilt utbildningsbehov i matematik negativt då deras motivation sänks och självförtroendet minskar.
Konsekvenser av bedömningsprocessen för elever med särskilt utbildningsbehov i matematik är att specialpedagogiska insatser kan påverka eleven både positivt och negativt beroende på hur väl insatsen möter elevens individuella behov. Här lyftes ett dilemma som uppstår när målen i kursplanen inte går att nå. Konsekvensen av dynamisk bedömning och kartläggning är att den synliggör elevernas förmågor och ger dem större möjligheter att utveckla hållbara strategier.
Utifrån resultatet framträder en komplex bild där såväl ett relationellt perspektiv som ett dilemmaperspektiv framträder och lärarens centrala roll för att identifiera, bedöma och förstå elever med särskilt utbildningsbehov i matematik blir tydlig.