Att följa upp barns åsikter och förslag

Hur åsikter och förslag följs upp på de olika fritidshemmen ser lite olika ut, främst för att de har olika sätt att samla in förslagen. Vinterfritids med kommande utvecklingssamtal har som tanke att barnens önskemål ska vara grund till fritidsverksamheten. Samma pedagog berättade att de inför lov, på samlingen, verkligen lyfter fram att det är barnens förslag som kommer att

användas/utgöra aktiviteter under själva lovet. Sommarfritids hade en önskelista där barnen fick skriva ner vad de önskade skulle köpas in till fritidshemmet. Enligt pedagogen på detta

fritidshem användes denna lista rakt av när de köpte in saker och i princip allt som barnen önskat köptes in. Detta följdes sedan upp och presenterades under en samling, genom att pedagogerna berättade och visade den avbockade önskelistan för barnen. Under stora delar av intervjun med pedagogen från Sommarfritids är vår tolkning att samlingen inte används som en plats för elevinflytande, den innehåller mest upprop och information. Men när pedagogen berättade om hur och när de presenterar barnens förslag och vad de har fått vara med och bestämma om så skedde detta just på samlingen. Det visar sig alltså att det finns en koppling mellan samling och elevinflytande i alla fall, även om detta inte sker dagligen. Anledningen kan vara att en daglig koppling mellan elevinflytande och samling riskerar att upplevas som tjatig och rutinmässig.

Under fritidsrådet på Höstfritids så pratar pedagoger och barn om det som har hänt under veckan, vad de pratade om förra fritidsrådet samt följer upp, vilket pedagogen menar resulterar i att barnen känner att allt hänger ihop och att de har medverkat i en förändring. Barnen på

fritidshemmet kände att deras förslag följdes upp av pedagogerna och berättade att ibland så sa pedagogerna att de skulle ta barnens förslag vidare och diskutera med de andra pedagogerna för att sedan ge svar, vilket oftast skedde. Här blir vi fundersamma på om det inte är så att

pedagogerna tar över och anser sig veta vad som är bäst för barnen utan att involvera dem, något pedagoger bör akta sig för (jfr Lundy, 2007). På samma fritidshem följs önskelådan upp var tredje vecka, på Vårfritids följs önskelådan upp varannan vecka genom att pedagogerna visar hur många som röstat och på vad, detta förverkligas sedan under ”fredagskul”, medan de på

vilka aktiviteter som finns på Sommarfritids aktivitetstavla. Vi tänker att denna tavla bidrar till ytterligare ett förtydligande för barnen att deras önskade aktiviteter följs upp och sedan sker, inflytande sker på ett lämpligt sätt då barnen får vara med i hela processen (Lundy, 2007).

Pedagogen på Vårfritids tycker att de är duktiga på att följa upp det barnen önskar och att samtalen mellan dem fungerar bra. För att få barnen att känna sig delaktiga är det viktigt med just förtroendefulla relationer mellan barn och pedagoger (Elvstrand, 2009) och dessutom bidrar en öppen dialog till att man kan utforma verksamheten utifrån barnen (Dewey, 1997). Men vid närmare eftertanke så menar Vårfritidspedagogen att barnen kanske inte alltid får reda på att det är just deras önskningar som pedagogerna använder i verksamheten. Pedagogen påstod sen att hen tror att barnen känner att det är deras förslag som bidragit till vissa aktiviteter i

verksamheten, även om pedagogerna inte säger något. Hen menade att man får spontan

bekräftelse från barnen om att det är roligt, men tycker samtidigt att de borde göra uppföljningen tydligare för barnen. Däremot diskuteras och utvärderas det mycket mellan kollegorna.

Pedagogen berättar att de under sina planeringar alltid har barnens tankar och åsikter med sig. Fritidstankekartan, om vad fritids är för varje enskilt barn, arbetar pedagogerna med under sin planeringstid för att skapa en bättre fritidsverksamhet utifrån barnens åsikter.

Rönnlund (2013) menar att långt ifrån allt som barnen är med och tycker till om ger resultat, men som har presenterats ovan så framgick det i våra samtal med pedagogerna att de visst, till stor del, tar tillvara på förslagen. De anser också att det är viktigt att man följer upp barnens tankar och framförallt förklarar och diskuterar med barnen, även gällande de förslag som är orimliga, så att barnen utvecklar en förståelse och blir involverade. Fritidshemmen som vi har varit i kontakt med följer till största del upp barnens åsikter/förslag på ett lämpligt sätt, vilket resulterar i inflytande (jfr Lundy, 2007). Pedagogerna tycker att barnen får reda på när, hur och varför deras åsikter/förslag åtgärdas eller inte och att de därmed är delaktiga under hela

processen. Enligt Olofsson (2010) måste pedagogerna vara beredda att följa upp barnens åsikter som efterfrågats annars handlar det om skendemokrati och manipulation. Genom att pedagogerna bjuder in och uppmuntrar barnens åsikter och framförallt följer upp dem (jfr Lundy, 2007) så riskerar inte fritidshemmen att utöva skendemokrati och/eller manipulation (jfr Olofsson, 2010).

5. Diskussion

I detta kapitel presenterar och diskuterar vi våra slutsatser. Vi har även kritiskt granskat oss själva då vi under studiens gång fått några funderingar kring studien. Avslutningsvis erbjuds förslag till vidare forskning om elevinflytande i fritidsverksamheten.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera elevinflytande i fritidsverksamheten, med samlingen som utgångspunkt.

Våra frågeställningar:

 Var, när och hur används samlingen?

 Vad är pedagogernas syfte med samlingen samt hur ser de på sambandet mellan samlingen och elevinflytande?

 Vad är barnens syn på samlingen och hur ser de på sitt inflytande under detta tillfälle?

 Hur formar fritidsverksamheten elevinflytande utöver samlingen?

5.1 Slutsatser

Resultaten visar tydligt att samlingen var något som pedagogerna, individuellt, reflekterade kring och inte bara hade som en ”rutin”. Alla fyra fritidshem hade samling, vissa t.o.m. fler, med tydligt syfte och innehåll. Samlingarna på de olika fritidshemmen var inte utformade på samma vis samt skiljde sig i tid och rum. Det som i studien berör frågeställning 1, kan ge perspektiv till verksamma pedagoger, då studien ger en syn på hur olika samlingar kan se ut, uppfattas och fungera.

Genom Lundys (2007) fyra begrepp, Utrymme, Röst, Åhörare och Inflytande kan och har vi kunnat granska och problematisera samling samt sambandet mellan samling och

elevinflytande utifrån pedagogers och barns syn. På så vis berör vi frågeställningarna 2 och 3. Den vardagliga samlingen används till största del inte som form för elevinflytande, då

fritidshemmen har valt att använda sig av andra former, såväl formella som informella. Pedagogerna pratade ofta om delaktighet på frågan om inflytande och vad vi kunde förstå var barnen delvis delaktiga men vi anser inte att delaktighet är lika med elevinflytande, även om det är ett steg på vägen. Det visade sig att pedagogerna och barnen problematiserade samling då de

hade flera olika samlingar, detta gjorde att de inte enbart höll sig till den samling vi syftade på och observerade. I samtal med barnen uppfattade vi också att barnen inte var medvetna om eller reflekterade över hur deras elevinflytande kan användas eller få utrymme på samlingen. Deras syn på samlingen bestod mestadels av reflektioner om disciplin. Vi ställer oss därför frågan om samlingen är en formell form för elevinflytande.

Däremot fick vi berättat för oss om andra formella och informella elevinflytandeformer (jfr Rönnlund, 2013), utöver samlingen, så som fritidsråd, önskelåda, aktivitetstavla och spontana samtal mellan pedagoger och barn, vilket berör frågeställning 4. Detta visar att pedagogerna uppmuntrar och ger möjligheter samt utrymme för barn att uttrycka sina åsikter och vi ser även att elevinflytande i de flesta fall följs upp. Det viktiga är att alla delar av elevinflytande berörs,

Utrymme, Röst, Åhörare och Inflytande (jfr Lundy, 2007), för att inflytande ska finnas i

fritidshemmet. Elevinflytande är grundläggande för verksamheten då barnen ska formas till demokratiska medborgare (Danell, 2006; Rönnlund, 2013). Trots att samling inte alltid användes som ett tillfälle där elevinflytande formades så användes den bl.a. till att presentera barnens förslag och förändringar. Detta visar att det finns ett samband mellan samling och elevinflytande, men det sker inte dagligen, utan endast vid vissa samlingar. Däremot syns elevinflytande

betydligt mer utöver samlingen i fritidsverksamheten. När och hur ofta elevinflytande formas, oavsett om det är på samlingen eller inte, beror på pedagogen, vilket gör att elevinflytande är väldigt pedagogstyrt.

Avslutningsvis hoppas vi att denna studie bidrar till yrkesverksamheten genom att verksamma pedagoger i fritidshemmet får upp ögonen och startar diskussioner kring elevinflytande samt samlingens syfte och innehåll. Det viktiga är att som pedagog ständigt reflektera över elevinflytande i helhet, förslagsvis genom Lundys (2007) modell, oavsett om det passar sig på samlingen eller under andra former. Genom vår studie har vår tidigare uppfattning om sambandet mellan samling och elevinflytande förändrats. Elevinflytande under samling känns inte längre av lika stor vikt för oss då det, som denna studie visar, lika väl kan utformas i andra former.

5.2 Självkritik

Att lägga enbart vikt vid elevinflytande under samlingen visade sig vara för avgränsat, vilket resulterade i att vi fick utöka vårt syfte. Ett utökat syfte från start hade kanske gett ett annat

resultat. Vi är även medvetna om att fyra fritidshem inte kan ses som generaliserbart utan blir mer en inblick i hur verksamheten fungerar på just dessa fritidshem. Om vi hade gjort en bredare undersökning eller valt fyra andra fritidshem hade vi antagligen fått ett annorlunda resultat. Vi hade gärna undersökt fler fritidshem för att få en större uppfattning om hur det ser ut och fungerar, men var tvungna att avgränsa oss i denna studie. Tre av de fritidshem vi besökte hade någon av oss en relation till, detta har möjligtvis påverkat svaren vi har fått in och även hur vi tolkat dessa. Dock valde vi ändå att besöka dessa då vi kände att fördelarna vägde tyngst.

I efterhand upplever vi att den insamlade empiri från barnintervjuerna inte gav oss så mycket som vi hoppats på. Om vi hade intervjuat barn från alla fyra fritidshem hade vi kanske fått mer empiri och kunnat se kopplingar mellan barnen och alla pedagogerna. Vi uppfattade även att observationerna gav mindre än vad vi först trott men att de däremot gav en grund för djupare förståelse inför intervjuerna.