Inte följa EU

Omfattande utveckling av nuvarande ABL

KBR kan tänkas bibehållas eller,

Infuleras av K2-regelverket, med kompletterande revisorsyttranden

Slutsats och förslag till vidare studier

45 Det bör även tas i beaktande att inte samtliga åtgärder vid kapitalbrist är möjliga för samtliga bolagsägare. Aktieägartillskott kräver exempelvis att likvida medel existerar hos bolagsägaren för att möjliggöra att aktiekapitalet återställs. Bankfinansieringsåtgärden kan även den tänkas vara riskfylld i och med att kreditinstitutet vanligen kräver att bolagsägaren personligen ställs på bolagets lån för att återställa aktiekapitalet. Bolagsägarna bör således, när kapitalbrist är ett faktum, noggrant överväga samtliga åtgärdsalternativ innan ett beslut tas, eftersom flertalet kan ge framtida konsekvenser eller inte ens förekommer som ett alternativ hos kapitalbristbolaget.

Samtliga respondenter och ABL (SFS2005:551) upplyser det personliga betalningsansvaret som den främsta konsekvensen vid kapitalbrist. Utifrån det personliga betalningsansvaret uppkommer det sedan ytterligare konsekvenser som en del av betalningsansvaret och det kan bero på att betalningsansvaret täcker stora delar av kap. 25 i ABL. Enigheten hos respondenterna beror således på att mycket gällande kapitalbrist är lagstiftat och skulle respondenterna uppge ett annorlunda svar skulle de motsätta sig de aktiebolagsrättsliga reglerna. Att respondenterna uppger olika konsekvenser kan tänkas bero på att de arbetar med kapitalbrist på olika sätt och därför kommer i kontakt med vissa situationer mer förekommande än andra. De konsekvenser som belysts och inte har en lagstiftande bakgrund tas upp då bolaget eller myndigheten har det som policy inom sin verksamhet och att policyn således kan tänkas försvåra för vissa bolagsägare att exempelvis få finansiering.

Argumentationerna för att följa EU:s utveckling är mer motiverade än de argumentationer som förekommer mot att bibehålla svensk lagstiftning som i nuläget. Eriksson värdesatte en svensk lösning, men kom till insikt att Sverige inte kan ha en egen lagstiftning eftersom Sverige är ett medlemsland. Kjellström anser att Sverige inte kan ha en egen lagstiftning på grund av etableringsmöjligheterna att kringgå aktiekapitalkravet. Ingvarsson värdesätter en svensk lösning och har förhoppningar om att Sverige inte följer EU:s utveckling då det blir för omfattande förändringar av ABL och aktiebolagsformens betydelse försvinner. Det bör beaktas att Sverige även är ett litet medlemsland som inte påverkar EU-lagstiftningen i likvärdig omfattning som de större medlemsländerna. Vid

full konvergens med EU bör Sverige råda bolagsägarna till att välja SPE-bolagsformen,

eftersom det stöds fullt ut av EU. Vid en viss konvergens gentemot EU bör Sverige förenkla nuvarande ABL med influenser av Storbritanniens och Tysklands bolagsformer, vilket kan beaktas som en lösning mellan SPE-bolag och Sveriges nuvarande lagstiftning. Det ska tas i beaktande att dessa länders framgång med bolagsformen kan bero på andra faktorer än enbart kapitalkravets regler, men att det kapitalkravets regler kan vara en bidragande faktor.

46

6.3F

Som tidigare nämnts i metoden anses det inte optimalt att replikera studien då flertalet faktorer påverkar respondenternas svar på intervjuguiden. Ett bättre alternativ till att studera ämnet på nytt skulle tänkas vara att studera vidare på ämnen som har nära anknytning till det ämne vår kvalitativa studie syftar till att dra slutsatser kring. Nedan har ett antal förslag angetts på vidare studier som anses aktuella:

 Testa att teoretiskt implementera insolvenslagstiftning i ett svenskt bolag via en fallstudie.

 Följ ett svenskt SPE-bolag och väg fördelar mot nackdelar och jämför det med ett svenskt traditionellt aktiebolag.

 Vid en sänkning till en krona kan en utvärdering genomföras för att beakta om resultatet i denna studie överensstämmer med kommande utveckling gällande kapitalkravet.

Källor och referenser

KÄLLOR OCH REFERENSER

Aktiebolagstjänst (u.å.), Frivillig likvidation av aktiebolag,

http://www.ab.se/avveckling/likvidationsnabbavveckling/likvidation- aktiebolag (Hämtad: 2015-04-14)

Arberg, Bo (2014). Därför är det viktigt att hålla koll på företagets likviditet,

http://www.pwc.se/sv/sma-medelstora-foretag/artiklar/darfor-ar-det-viktigt- att-du-haller-koll-pa-foretagets-likviditet.jhtml (Hämtad: 2015-05-07)

Armour, John (2005). Who should make corporate law? EC legislation versus regulatory

competition. ECGI-Law working Paper, 54, s. 1-52. Doi: 10.2139/ssrn.860444

Artene, Alin Emanuel, Domil, Aura Emanuela, Bostan, Ionel and Roman, Costica (2012).

Implementing environmental balance sheet Europe European private companies (SPE). Anale Seria Ştiinţe Economice Timişoara, 18 (5), s.710-713

Björn Lundén Information AB (2013), Kontrollbalansräkning,

http://www.blinfo.se/kontrollbalansrakning-20111109 (Hämtad 2015-05-07) Bolagspartner.se (2015), Aktiebolag populäraste bolagsformen,

https://www.bolagspartner.se/aktiebolag-popularaste-bolagsformen (Hämtad: 2015-04-23)

Bolagsverket (A) (2013), Likvidation,

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/avveckla/likvidation /likvidation-aktiebolag-1.7870 (Hämtad: 2015-03-26)

Bolagsverket (B) (2015), Statistik om företag och föreningar,

http://www.bolagsverket.se/om/oss/etjanster/statistik/statistik-1.3538 (Hämtad: 2015-03-25)

Bolagsverket (C) (2014), Tvångslikvidation,

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/avveckla/likvidation /tvangslikvidation-1.8190 (Hämtad: 2015-03-25)

Bolagsverket (D) (2012), Privata aktiebolag,

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/privat/privata -1.3236 (Hämtad: 2015-03-25)

Bryman, Alan & Bell, Emma (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber

Bryman, Alan & Bell, Emma (2011), Business Research Methods. New York: Oxford University Press Inc

De Jong, Bas J. (2014). The Distinction between Public and Private Companies and its

Relevance for Company Law- Observations from the Netherlands and the United Kingdom. European Business Law Review, abstract

De Weijs, DR. RJ (2011). Harmonisation of European Insolvency Law and the Need to

Tackle Two Common Problems: Common Pool and Anticommons, International

Insolvency Review, 21 (1), s 67-83. Doi: 10.1002/iir.1197 Dotevall, Rolf (2006), Etableringsfriheten för aktiebolag och skyddet för

bolagsborgenärer, SvJT, s.885-899

E-conomic Sverige AB (A) (u.å.), Aktiekapital- Vad är aktiekapital?,

https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/aktiekapital (Hämtad: 2015-03-25)

E-conomic Sverige AB (B) (u.å.), Aktiebolag- Vad är ett aktiebolag?,

https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/aktiebolag (Hämtad: 2015-03-25)

Ewang, Fritz N. (2007). An Analysis and Critique of the European Union’s Minimum

Capitalization Requirement. Charles Sturt University- Faculty of law. S.1-42

Faktapromemoria 2007/08:FPM133. Europeiska privata aktiebolag (SPE-bolag), http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/EU/Fakta-PM-om-EU-

forslag/Europeiska-privata-aktiebolag-_GV06FPM133/ (Hämtad 2015-04-02) Finansinspektionen (2011). Finansinspektionens allmänna råd om krediter i

konsumentförhållanden. Stockholm: Finansinspektionen

Gavrila, S.P. (2011). Setting up a limited company with sole shareholder in the European

union countries. International Conference Risk in Contemporary Economy, 12,

s.70-79 (2011)

Hagen, Andreas (2014), Personligt ansvar för aktiebolagets skulder. Advokatfirman Inter. http://www.inter.se/2014/09/02/personligt-ansvar-for-aktiebolagets-skulder/ (Hämtad: 2015-05-04)

Jansson, Erik (2010) Sänkt krav på aktiekapital. Advokatfirman Inter.

http://www.inter.se/2010/04/28/sankt-krav-pa-aktiekapital/ (Hämtad: 2015- 03-26)

Källor och referenser

Johansson, Niklas & Jonsson, Andri (2009), Aktiekapitalet=Borgenärsskydd? Med fokus på

utdelningsreglerna (master’s thesis) Lund: Företagsekonomiska institutionen,

Lunds universitet.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1340064&fi leOId=2435331 (Hämtad: 2015-05-03)

Kirshner, Jodie A. (2009). A Third Way: Regional Restructuring and the Societas

Europaea, European Company and Financial Law Review, 7 (3), s. 444–478. Doi:

10.1515/ecfr.2010.444

Kronofogden (2015), Hur mycket får du behålla?,

http://www.kronofogden.se/Hurmycketfardubehalla.html (Hämtad: 2015-05- 13)

Lenoir, Noëlle (2008). The Societas Europaea (SE) in Europe A promising start and an

option with good prospects. Utrecht law review, 4 (1), s.13-21

Motion 2010/11:Sk411. Uttag av insatskapital ur aktiebolag,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot- 201011Sk411-Uttag-av-ins_GY02Sk411/ (Hämtad: 2015-03-25)

Mälardalens Högskola (2015), MDH:s loggotyper,

http://www.mdh.se/hogskolan/kontakt/pressinfo/mdh-s-logotyper-1.1541 (Hämtad: 2015-03-20)

Nyföretagarcenter (u.å.) Aktiebolag,

http://www.nyforetagarcentersyd.se/?page=page465d35bbd6e97 (Hämtad 2015-05-04)

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Platt, H. & Platt, M. (2011). Corporate board attributes and bankruptcy. Journal of Business Research, 65, s. 1139-1143. Doi:10.1016/j.jbusres.2011.08.003 Prop. 1973:93. KungI. Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev

m.m., http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-

skrivelser/KungI-Majts-proposition-med-_FW0393/?html=true (Hämtad: 2015- 03-30)

Prop. 1993/94:196. Ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/ndringar-i-aktiebolagslagen-_GH03196/ (Hämtad: 2015-04-02)

Prop. 2004/05:85. Ny Aktiebolagslag, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40814 (Hämtad: 2015-04-02)

Prop. 2009/10:61. En sänkning av kapitalkravet i privata aktiebolag,

http://www.regeringen.se/sb/d/12165/a/135953 (Hämtad: 2015-04-02) Sandström Torsten (2012). Svensk aktiebolagsrätt. Stockholm: Nordstedts juridik

Sagawe & Klages (2013), Tyska bolagsformer,

http://www.tyskret.com/index.php?id=17&L=2&tx_ttnews%5Btt_news%5D=52 &cHash=6a62db32fc38487c468ff1192cd28236 (Hämtad: 2015-05-13)

SFS 1975:1385. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L1. SFS 1987:672. Konkurslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L2. SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet L1. SFS 2011:1244. Skatteförfarandelagen. Stockholm: Finansdepartementet S3. SFS 2014:836. Lag om näringsförbud. Stockholm. Näringsdepartementet

Silverhall, Sara (2009), Sänkning av aktiekapitalet- vad blir effekten? (master’s thesis) Luleå: Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsekonomi, Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1402-1552/2009/062/LTU-DUPP-09062-SE.pdf (Hämtad:2015-04-23)

Skatteverket. (u.å.) Godkännande för F-skatt,

https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/startaregistrera /ffaskatt.4.58d555751259e4d661680006355.html (Hämtad 2015-05-04) SOU 2008:49. Aktiekapital i privata aktiebolag. Stockholm. Justitiedepartementet. SOU 2009:34. Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Stockholm. Justitiedepartementet. RMW&C (2012), Rättsområden: Bolagsbildning Tyskland,

http://www.rmwc.eu/sv/rattsomraden/bolagsbildning-tyskland (Hämtad: 2015-05-13)

Thomasson Jan (2011). Extern redovisning & finansiell analys. Stockholm: Liber AB UC (u.å.), Visa ditt företags kreditvärdighet med UC:s Riskklasser,

https://www.uc.se/risksigill (Hämtad: 2015-05-04)

Vismaspcs. (2015) Aktieägartillskott, http://www.vismaspcs.se/visma-support/visma- eget-aktiebolag/Default.htm#aktieagartillskott.htm (Hämtad 2015-05-04)

Källor och referenser

Västmanlands Tingsrätt (A) (2014), Om konkurs,

http://www.vastmanlandstingsratt.domstol.se/Skuld--konkurs/Om-konkurs/ (Hämtad: 2015-04-14)

Västmanlands Tingsrätt (B) (2014), Skuld och konkurs,

http://www.vastmanlandstingsratt.domstol.se/Skuld--konkurs/ (Hämtad: 2015- 03-26)

Yazdanfar, D. (2008). The bankruptcy determinants of Swedish SMEs. Institute for Small Business & Entrepreneurship, s.1-14.