I tabell 3 på nästkommande sida visas en sammanställning utav samtliga respondenters intervjusvar på frågor kopplade till studiens frågeställningar. Tabellen är upprättad för att ge en överblick om hur de olika respondenterna resonerar kring de frågeställningar som är utgångspunkten i studien.
Empiri 34 Område inom ämnet / Respondent Konsekvenser vid förbrukat aktiekapital för bolagsägarna Viktigaste åtgärderna vid kapitalbrist för bolagsägarna Framtida utveckling av aktiekapitalet i aktiebolagen Samband mellan kapitalkrav & KBR försvinner i framtiden? KPMG Personligt betalningsansvar Ha en realistisk
likviditetsplan vid sidan av ABL regelverket
Sverige lär följa EU då ett samspel underlättar för bolagen Ja, kommer ha insolvenslagstiftnin g framför ABL:s nuvarande regler Adsum Personligt betalningsansvar Ha koll på de aktiebolagsrättsliga reglerna för att undvika kapitalbristssituationer i onödan
Kommer inte följa EU:s utveckling inom den närmsta tiden Ja, kommer ersättas av alternativa rapporter och yttranden Advokatfirman Sparrin Personligt betalningsansvar och ev. näringslivsförbud, svårigheter med F- skatt vid nya bolag
Fastna inte enbart på ABL regelverket, utan följ upp regelbundet hur
kapitalsituationen ser ut
Kommer följa EU:s utveckling för att förenkla för bolagsägarna
Ja, tveksamt om det förekommer ett samband vid en ytterligare sänkning Nordea Personligt betalningsansvar, kan förekomma tveksamheter kring nytt lån i nytt bolag vid tidigare konkurs
God relation med banken, beakta de aktie
bolagsrättsliga reglerna, men även bankens rating av bolaget
Vill bibehålla svensk lagstiftning, men troligen följer EU:s utveckling förr eller senare Inga konkreta förslag Västmanlands Tingsrätt Personligt betalningsansvar
De bör vara säkra på att de verkligen vill genomgå en konkurs; tids- och kostnadskrävande
Inga direkta åsikter Ja, influenser av
omvärlden kommer avspegla Sveriges lagstiftning Skatteverkets borgenärssektor Personligt betalningsansvar, tillbakatagande av F- skattsedel Glöm inte bort SFL, där Skatteverket kan kräva kapital när skatteskulden är förfallit i datum
Kommer troligen följa EU förr eller senare Vid en eventuellt ytterligare sänkning bör ny lagstiftning införas PwC Personligt betalningsansvar De bör tänka över konsekvenserna innan de sätter in privata egendomar i bolaget
Inga åsikter Inga åsikter
Kronofogden Personligt betalningsansvar
Inneha kunskap om ABL. Beakta aktiekapitalet regelbundet. Glöm inte bort företrädaransvaret
Kommer inte att följa EU. Kommer behöva ske för omfattande
förändringar
Ja, ABL kommer att förändras och utvecklas istället för att influeras av omvärlden
35
5.ANALYS
_____________________________________________________________________________________________________ Kapitlet kommer analysera och tolka empirin med hjälp av den teoretiska bakgrunden. Analysen kommer innefatta enbart objektiva diskussioner, således kommer författarnas egna tankar ges under nästkommande kapitel. Kapitlet följer operationaliseringens struktur med två tillhörande underrubriker per delkapitel.
5.1K
APITALBRIST OCH OBESTÅNDRåd för att undvika kapitalbrist och obestånd
Enligt ABL (SFS2005:551,25) ska en KBR upprättas omgående efter att kapitalbrist misstänkts i bolaget. Visar KBR att kapitalbrist råder har bolaget åtta månader på sig att besluta om likvidation (Thomasson, 2013). Likvidationen kan vara frivillig eller ske via tvång, vilket Bolagsverket (A)(2013) och Sandström (2012) belyser. Insikten av de aktiebolagsrättsliga reglerna som Thomasson (2013) förklarar anser samtliga respondenter är låg, främst hos de mindre aktiebolagen. Bolagsägarna inser enligt Kjellström, Ingvarsson, Eriksson och Persson kapitalbristen försent på grund av okunskap gällande kap. 25 ABL (SFS2005:551,25). Säll anser däremot att bolagsägarna inser kapitalbristen försent, eftersom det är problematiskt att bedöma den exakta tidpunkten kapitalbristen uppstod. Respondenterna har olika råd till bolagsägarna för att undvika kapitalbrist. Det är viktigt enligt de intervjuade revisorerna Kjellström och Ingvarsson att aktiebolagsägarna ökar sin insikt i vad kap. 25 i ABL innebär, när det ska följas och varför, eftersom de annars bryter mot lagen. Respondenterna är eniga om att större bolag vanligen har en mer omfattande insikt i kapitalbristförfarandet och kan påvisa kapitalbrist i ett tidigare skede än mindre bolag. Ingvarsson anser att större aktiebolag kommer till insikt tidigare eftersom en ekonomiavdelning är vanligt förekommande och där delårsrapporter regelbundet upprättas.
Respondenterna har även råd för att undvika obestånd. Kjellström, Eriksson och Ingvarsson råder bolagsägarna till att upprätta en likviditetsprognos vid sidan av de aktiebolagsrättsliga reglerna för att få uppsikt över likviditeten i bolaget. Enligt (Arberg, 2014)är syftet med prognosen i linje med vad Kjellström och Ingvarsson tidigare nämnt, att prognosen ska kunna ge uppsikt över likviditeten. Kjellström påpekar att likviditetsprognoserna enbart är användbara om bolagsägarna är realistiska i sina antaganden av framtida in- och utbetalningar. Ingvarsson råder vidare att det kan vara givande för ägarna att diskutera olika åtgärdsalternativ inför kommande kapitalbrist- och obeståndssituationer med en konkursförvaltare som vanligen har en mer realistisk syn på situationen. Åtgärdsalternativen som kan diskuteras enligt Ingvarsson är att avveckla bolaget, försätta i konkurs eller driva bolaget vidare om situationen kan vändas. De åtgärdsalternativen stärks i Teori och begrepp kapitlet utifrån informationen som framkommer från Bolagsverket(A)(2013) och Västmanlandstingsrätt(A)(2014). Bolagsägarna skulle enligt Persson vara mer realistiska i sina förhoppningar om att samtliga situationer kan lösas. Flertalet bolagsägare skulle med fördel ha skickat in en konkursansökan långt tidigare än i dagsläget eller vidtagit alternativa åtgärder.
Analys
36 Persson råder aktiebolagsägare att tänka över obeståndssituationer ordentligt innan beslut om att försätta bolaget i konkurs tas, eftersom det är kostsamt att genomföra en konkurs, vilket är i linje med vad Yazdanfar (2008) belyser i sin artikel. Vill bolagsägarna upphäva konkursen står de för samtliga konkurskostnader som hittills uppstått enligt Persson. Kan bolaget däremot konstatera att konkurs kommer bli ett faktum är det bättre enligt Persson, Eriksson och Säll att ansöka om konkurs i ett tidigt skede. Detta för att förhindra att skulderna ökar eftersom vissa skulder, såsom skatteskulder (SFS 2011:1244 59:12-16) kan påverka bolagsägarna personligen genom företrädaransvaret.
Obestånd och kapitalbrist påverkas av seriositeten hos bolagsägarna. Enligt Platt & Platt (2012) leder en drivande bolagsledning till att obestånd kan undvikas. Gavrila (2011) påpekar att ABL kap. 25 är delvis till för att undvika oseriösa bolagsägare. Det är i linje med vad Kjellström, Ingvarsson, Eriksson och Säll anser delvis upprätthåller seriositeten med bolagsformen. Oseriösa bolagsägare framträder i samtliga bolagsformer och enligt Ingvarsson hamnar oseriösa bolagsägare mer frekvent i obeståndssituationer på grund av bristande seriositet, vilket styrker det Platt & Platt (2012) fastställt.
De råd som framkommer utifrån Teori och begrepp kapitlet samt från respondenterna är således att regelbundet upprätta en likviditetsprognos, ha en drivande bolagsledning och var realistiska i antagandena gällande uppskattningar av in- och utbetalningar. Om bolagsägarna förmodar att obestånd råder behöver det undersökas grundligt av bolagsägarna innan konkursansökan skickas in, eftersom det annars kan leda till höga kostnader som skulle kunnat undvikas.
Åtgärder vid kapitalbrist
När kapitalbrist eller obestånd är ett faktum i ett aktiebolag förekommer det flertalet åtgärdsalternativ. Åtgärdsalternativen skiljer sig om bolaget är på obestånd eller att kapitalbrist råder. För att förebygga allvarliga obeståndssituationer enligt Teori och
begrepp kapitlet kan bolagsägarna upprätta en likviditetsprognos som hjälper
aktiebolaget att få uppsikt över bolagets likviditet (Arberg, 2014). Prognosen kan således användas både som förebyggande av obestånd och vid obestånd. Har en likviditetsprognos regelbundet upprättats kan en sådan, enligt Kjellström, uppvisas för bolagets bank för att påvisa att obestånd råder och att behov av kassaförstärkning infinnes under en tidsperiod framöver. Eriksson belyser att likviditetsprognosen skapar ett seriöst intryck inför banken om nyupplåning är ett åtgärdsalternativ. Bolagsägarna påvisar därigenom att ett intresse förekommer att driva bolaget vidare i vinstsyfte, vilket kreditinstitut enligt Eriksson värdesätter vid sidan av återbetalningsförmågan.
Återbetalningsförmågan är enligt Finansinspektionen (2011) liksom Eriksson nämner en påverkande faktor vid utlåning av kapital.
Vid kapitalbrist är det viktigt att beakta de aktiebolagsrättsliga reglerna (SFS2005:551,25) således att bolagsägarna upprättar en KBR, bokar in bolagsstämmor
37 och upprättar en ny KBR efter åtta månader där ett beslut om bolagets fortlevnad ska tas (Aktiebolagstjänst, u.å.). Beslutet kan antingen leda till likvidation enligt Thomasson (2013) eller återställning av aktiekapitalet genom nyemission eller aktieägartillskott (Vismaspcs, 2015) (SFS 2005:551 13:4,23). Utifrån det som Thomasson (2013) beskriver är det viktigt enligt Kjellström, Eriksson, Säll och Ingvarsson att följa ABL för att inte riskera att bli personligt betalningsansvariga från och med den tidpunkt kapitalbristen uppstod. Aktieägartillskott är en effektiv åtgärd för att åtgärda kapitalbrist enligt Kjellström och Eriksson. Bankfinansiering kan vara ett tredje alternativ för att återställa aktiekapitalet. Kjellström är den respondent som belyser den åtgärden främst. Det framkommer dock att finansiering vid obestånd är mindre problematiskt än vid kapitalbrist, eftersom kapitalbrist enligt Eriksson ska åtgärdas via bolagsägarna och inte via externa institut. Vid kapitalbrist kan exempelvis Nordea hjälpa till med amorteringslättnad och kräva personligt ställda säkerheter.
Utifrån ovanstående information framgår det att de åtgärder som förekommer vid obestånd är att upprätta likviditetsprognos och tillfällig finansiering. Kapitalbriståtgärder är mer lämpligen aktieägartillskott, nyemission och att följa KBR, men att eventuellt i vissa undantag upprätta personliga lån för att återställa kapitalet.