3. Material och metoder
4.5. Följdhändelser
Vår riskanalys har identifierat ett antal tänkbara Följdhändelser, men som faller utan- för systemavgränsningen för studien. Dessa utgör underlag för frågeställningar som andra studier har till uppgift att besvara. Många av de hot vi anlyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för det enskilda företaget, vilket i sin tur utgör
Krisscenario Kunskapsluckor
Spannmål
Radioaktivt-
nedfall -Beräkningar av halten radioaktiva ämnen i spannmål behöver förbättras.-Förklara stora variationer i experimentella data med alternativa modeller. -Förbättra vår förmåga att förutse effekter av olika åtgärder
-Vilka alternativa kvantifieringsmodeller finns för bedömningar
-Kärnkraftsolyckor i vår omvärld behöver studeras vad avser dess effekter på produktionen. Virus-i-
spannmål
-Hur sprids viruset i växten?
-I vilken utsträckning angrips olika grödor?
-Hur representativ är en undersökning om strit-burna virus för jordburna virus? -Hur mycket areal ”tas ur bruk” året efter ett omfattande virusangrepp? -Hur fort återhämtar sig skörden och till vilka nivåer? Litteraturstudie? -Vilka alternativa kvantifieringsmodeller av skördeförluster finns?
-Finns det utländska studier av omfattande angrepp på nationsnivå som är relevanta för Sverige? -Hur beräknas skördeförluster för större områden, från fält till nation?
Herbicid-
resistens -Hur påverkas ogräs av konkurrens, allelopati, skuggning respektive reducerad jordbearbetning? -Vilka modeller finns som kan prediktera effekter av ogräsförekomst eller IPM på spannmålskördar, och hur väl överensstämmer prediktionerna med observationer?
-Vilka prediktioner av skördeändringar pga ogräsförekomst och/eller IPM finns gjorda, där ogräsföre- komst och vidtagandet av IPM kan anses bero på att herbicidresistens utvecklats hos ogräsen? Vad förutser dessa prediktioner?
Extremt-
sommarväder -Testa grödmodeller för att beräkna effekter av att flera extremväder inträffar samma år? -Hur stor är vädrets roll för skördens hygieniska kvalitet? -Hur stora är effekterna av Extremt-sommarväder för olika odlingsregioner i Sverige? -Hur kan vi använda modeller för att analysera effekterna av extremväder för olika marktyper? -Hur påverkar pågående klimatförändringar effekterna av Extremt-sommarväder?
-Det statistiska underlaget och väderindexen behöver bli bättre.
-Hur kan vi använda ”Impact response surface analysis” och olika grödmodeller för att beskriva osäker- heterna i bedömningarna och sannolikheten för en viss skördeminskning?
-Vilka egenskaper ska grödor ha för att motstå Extremt-sommarväder bättre?
Mjölk
Leptospiros- utbrott
-Det saknas data och metodik för att med någorlunda säkerhet spekulera kring effekten av kompensa- toriska åtgärder.
-Det finns endast svaga/obefintliga data kring sannolikheten för att ett leptospiros-utbrott kan bli verklighet.
-Utbrottets omfattning (andel nyinfekterade besättningar) på regionnivå år 2025 är svårbedömt. Hur kan denna skattning bli säkrare?
Foderimport -stopp
-Effekten på mjölkproduktionen av att mineralämnen minskas behöver studeras noggrannare. -Hur representativa är slutsatser för 20 mjölkkor för effekter på nationell nivå (300000 mjölkkor)? Hur skalar man upp resultat från lokala experiment till nationell nivå?
-Kvantifieringar av hur mycket mjölkproduktionen påverkas av att importerat kraftfoder ersätts med spannmål behöver förbättras.
-Hur mycket påverkas mjölkproduktionen av att importerat kraftfoder ersätts med foder som finns tillgängligt från andra djurslag?
-Hur mycket påverkas mjölkproduktionen av att importerat kraftfoder ersätts med drank? -Vad blir effekten av ett foderimport-stopp om alla åtgärdsalternativen kombineras?
-Hur stora är osäkerheterna i bedömningarna och hur beror dessa på alternativa teorier och/eller bristande information?
-Till vilken grad beror osäkerheterna i förutsägelserna på att effekterna av ersättningsutfodringen är slumpmässiga? Kan vi få grepp om slumpfaktorn?
Värmebölja –
mjölk -Effekterna av värmestress på mjölkkor av svenska mjölkkoraser, på kort och lång sikt.-Tillförlitlig statistik saknas över hur många och när på dygnet kor hålls på bete.
-För bedömningar av effekter år 2025 behöver betydelsen av bristande information utvärderas vad avser tidsmässig och geografisk klimatvariation, väderleksvariationer under dygnet och djurstallarnas
Tabell 4.4. Kunskapsluckor:
hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomisk expertis. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium, vilket är en konsekvens av krisscenariot Radioaktivt-nedfall, utgöra ett hot för mjölkproduktionen. Trots att detta senare hot faller innanför systemavgränsningen för vår studie har vi inte analyserat det pga be- gränsad tid. För mer detaljer avseende krisscenarier, se Appendix 3.
Krisscenario Följdhändelser
Spannmål
Radioaktivt-nedfall -Höga halter av radioaktivt cesium kan finnas i mjölk.
-Vilka gränsvärden ska sättas för att undvika överföring till den mänskliga näringskedjan? -Vilka alternativa användningar finns det för kontaminerad spannmål?
-Kontaminerade spannmål som deponeras ger avfallsproblem. -Finns det tillräckliga resurser för att kunna genomföra åtgärderna? -Risker för lantbrukarna som arbetar i kontaminerade områden. -Djur som måste flyttas, slaktas eller avlivas.
-Vi behöver vidareutveckla samarbeten mellan samhällsinstitutioner. Virus-i-spannmål -Svårigheter att odla vissa grödor kvarstår under en mycket lång tid.
-Brist på spannmål påverkar produktion och tillgång på livsmedel och foder. -Ökat importbehov av spannmål.
-Ökad känslighet för utvecklingen på världsmarknaden. -Försämrade inkomster för spannmålsnäringen. -Påskyndad nedläggning av odlingsmark.
-Det blir dyrt att införa resistensundersökningar i svensk sortprovning. Herbicid-resistens -
Extremt-sommarväder -Brist på spannmål och djurfoder och ev. ransonering.
-Noggranna kontroller av spannmål vad avser halter av mykotoxiner. -Produktionsstörningar drabbar bryggerinäringen.
-Skörd måste kasseras och kan användas till bränsle. -Jordbruksföretag går i konkurs.
-Igenväxning av mark.
-Minskad spannmålsexport och behov av ökad spannmålsimport.
Mjölk
Leptospiros-utbrott -Mastitincidensen ökar sekundärt till det akuta utbrottet. -Fertiliteten sjunker, fler inseminationer krävs, kor slås ut.
-Kornas livstidsproduktion reduceras pga fertilitetsstörningar och förlängt kalvningsinter- vall.
-Ökad andel ofrivilligt utslag av kor vilket leder till sänkt medelålder i besättningen. -Antalet rekryteringskvigor blir inte tillräckligt stort för att optimera gårdens produktion. -Smittspridning till lantbrukaren.
-Försämrad ekonomi för mjölkföretagen
Foderimport-stopp -Ökad sjuklighet bland kor pga nutritionsbrister och acetonemi. -Mjölkbrist i livsmedelsförsörjningen.
-Betesmarksarealen förändras.
-Miljöeffekter: Val av foderråvara påverkar biologisk mångfald samt användningen av ener- gi, mark och bekämpningsmedel.
-Fosforöverskott i foderstaten ger mer fosfor i organiskt gödselmedel. -Foderpriserna kan antas öka.
-Kraftfoder till andra djurslag minskar.
-Behov av ”reserv” spannmålsodlingar för mjölkproduktionen.
-Spannmål som ersättningsfoder kan begränsa tillgången på spannmål till bioenergi. Värmebölja – mjölk -Försämrad ekonomi för mjölkföretagen.
Tabell 4.5. Följdhändelser: