Förälderns engagemang kopplat till tid och kompetens

I vår studie framkom ett samband mellan föräldrars utbildningsbakgrund och tiden de lägger ner på sina barns läxor. I vårt fall lägger de högutbildade mindre tid än de med lägre utbildning. Detta resultat står i kontrast mot tidigare studier (Von Otter, 2014) som visar att det är de högutbildade föräldrarna som är mest aktiva i läxprocessen. I vårt fall är det en distinkt skillnad mellan nedlagd tid på läxläsning för enspråksföräldrar och flerspråksföräldrar. Vårt resultat visade att flerspråksföräldrarna lade generellt mer tid per vecka på läxläsning och den gruppen föräldrar hade varierad utbildningsnivå.

Däremot var samtliga i den enspråkiga föräldragruppen högutbildade och bör med tanke på vad forskare ovan hävdar, spendera mer tid på läxläsning. Det står i kontrast till vårt resultat och det skulle kunna bero på språkbakgrunden hos flerspråksföräldrarna. I vårt fall har flerspråksföräldrarna varierad utbildningsnivå men vi kan inte se några samband med nedlagt tid på läxläsning och deras utbildningsnivå. Att flerspråksföräldrarna spenderar mer tid vid läxläsning kan således bero på ett bristande språkbruk och att det är förståelsen kring läxan som utgör det största tiden. Intressant hade varit att ha en varierad utbildningsnivå på enspråksföräldrarna för att kunna se eventuella samband mellan nedlagd tid på läxläsning och utbildningsnivå. Då kan man bortse från att språket begränsar föräldrarna och eliminerar en bakgrundsfaktor som annars kan vara avgörande för de flerspråkiga föräldrarna.

Utifrån vårt resultat är det intressant att inte endast titta på tidsfaktorn utan hur förälderns engagemang ser ut under den tid de är aktiva i läxprocessen. Som Hattie (2009) konstaterar i sin studie visade sig att allt engagemang från föräldern inte var till godo för elevens skolprestation. I vår studie framgår det inte hur föräldern involverar sig under läxprocessen och detta skulle kunna innebära att de lågutbildade föräldrarna

32

lägger störst vikt vid att påtala att läxan ska bli gjord, vilket enligt Hattie (2009) inte gav några positiva effekter. Medan de högutbildade föräldrarnas fokus kan ligga på att förklara matematikläxorna och stötta, vilket gav positiva effekter för barnets prestation. Även Hydea et. al (2006) lyfter vikten av innehållet under läxprocessen, då de menar på att mödrar med goda kunskaper och ett gott självförtroende hjälpte sina barn i större grad, till följd av att de kunde förenkla uppgifter men även förstå barnets uträkning och stötta på bästa sätt.

6.4 Engagemang kopplat till språk

Resultatet av vår studie visade att flerspråksföräldrarna spenderade mer tid på

läxläsning än de enspråkiga. Det kan vara förälderns självförtroende som är avgörande i hur stor utsträckning de hjälper till vid läxor (Hackford et. al, 2014). De som känner sig kompetenta inom matematik tenderar att hjälpa sina barn i större utsträckning, genom direkt stöd och större engagemang i aktiviteterna som läxan innebär. Det kan också vara kopplat mot att föräldrar med annat modersmål än svenska inte känner till det svenska skolsystemet och dess betyg, vilket kan leda till sämre självförtroende och mindre aktivitet vid läxhjälp (Boukaz, 2007). Resultatet i vår studie var mer aktivitet, då det visade sig att flerspråksföräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga. Däremot vet vi fortfarande inte vilket typ av stöd föräldern erbjuder utan endast tiden som använts. Å andra sidan framgick det i Skolinspektionens (2010:16) rapport att personalen på skolan upplever att det är svårt att lyfta fram vilken viktig roll föräldrar med annat modersmål än svenska har i sitt barns skolgång. Kan de vara så att lärarna i svenska skolan inte är medvetna om hur mycket tid flerspråkiga föräldrar upplever att de lägger på att hjälpa sina barn med läxorna? I Svenssons (2014) forskning framgår det att barnen upplevde att föräldern gärna ville hjälpa till men inte hade den kunskap som krävdes. Tänkvärt är då hur läxor kan bidra till en likvärdig skola för alla. Det svåra blir att skapa läxor som tar hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar så att inte läxan i sig skapar klyftor mellan elevers kunskapsinhämtande ur ett likvärdighetsperspektiv.

Ett intressant perspektiv är i vilken utsträckning föräldern ska få vara med och påverka skolan och dess verksamhet ur ett likvärdighetsperspektiv. Boukaz (2007) lyfter att föräldrar som inte behärskar det svenska språket väljer att vara tysta då de inte vet hur

33

de ska formulera sig, vilket gör att de röster som blir hörda är endast de som behärskar det svenska språket. Hur kan vi i skolan skapa en likvärdig skola för alla, där alla föräldrar känner att de är en del och kan påverka oavsett bakgrundsfaktorer såsom språk, utbildning och civilstånd? Elever kan ha olika tillgång till stöd med läxläsningen och därmed kan läxläsningen bidra till att orättvisor och ökade klyftor mellan elevers betyg samt kunskaper och därmed framtidsmöjligheter. Skolans och samhällets mål är att alla efter avslutad grundskoleutbildning ska ha samma plattform att utgå ifrån, samma möjlighet till vidare utbildning och arbete. Skolan ska ge samma förutsättningar för alla elever att lyckas men frågan är om vi i skolan verkligen erbjuder samtliga elever en likvärdig utbildning och om läxan är av likvärdig karaktär? Intressant är även att det i styrdokumenten står att utbildningen ska anpassas efter varje elevs behov och

förutsättningar och att man ska får utvecklas i sin egen takt men trots det ska alla elever uppnått samma mål i slutet av varje stadium. Även det kan ifrågasätta skolans

likvärdighet.

Avslutningsvis vill vi återigen lyfta frågan om läxor skapar ökade klyftor hos elever och deras möjlighet till skolframgång. Vårt resultat visade att det finns föräldrar som kände att de hade otillräckliga kunskaper för att hjälpa sina barn vid läxläsning, men som antagligen vill hjälpa sina barn med tanke på den tid de lägger. I vår studie kunde vi se samband mellan flerspråksföräldrarna och en känsla av otillräcklighet när det kom till läxläsning. Detta är ett tecken på att dagens skola inte lever upp till såväl skollagen som den svenska läroplanen, som säger att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning. I Skolverkets rapport 374 (2012) kan man läsa att skolan ska erbjuda alla elever samma möjlighet till utveckling oavsett om föräldern har en utländsk bakgrund, talar ett annat språk eller har en annan kultur.