Läxor ur ett likvärdighetsperspektiv

Examensarbete i fördjupningsämnet

matematik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Läxor ur ett likvärdighetsperspektiv

En jämförande studie om föräldrars inställning till

matematikläxor

Perspectives on equity and homework

A comparative study on parents' attitudes to mathematics

homework

Charlotte Steinwig

Anna Pettersson

Grundlärarexamen åk 4-6, 240 högskolepoäng Handledare: Ange handledare 2015-03-29

Examinator: Margareta Serder Handledare: Anna Jobér

2

Förord

Detta arbete är ett resultat av vår gemensamma arbetsinsats i alla processer, från

genomförande till efterredigering. När vi trodde att vi var ”nästan klara” så fick vi jobba lite till… och lite till för att det skulle bli bra. Det har varit en tuff men otroligt lärorik period. Vi vill rikta ett särskilt tack till våra familjer som har varit ett gediget stöd samt skolorna som deltagit och berikat vår studie. Utöver detta så vill vi rikta ett tack till vår handledare och andra skarpsynta kritiker som har gett oss konstruktiv feedback både tidigt och sent i uppsatsens utveckling. Vi hoppas att du som läsare finner vår uppsats intressant och att den väcker lust i att bättre förstå hur läxor fungerar.

3

Sammandrag

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på

mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna.

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Sammandrag ... 3 1. Inledning ... 5 2. Syfte ... 6 2.1 Avgränsningar ... 6 2.2 Frågeställningar ... 7 3. Litteraturgenomgång ... 8 3.1 Vad är läxor? ... 8

3.2. Läxors nytta och funktion ... 9

3.2.1 Läxors nytta och utformning ... 9

3.2.2 Läxor och ålder ... 9

3.2.3 Föräldrars engagemang i läxor ... 10

3.2.4 Om ekonomiska resurser och bakgrund ... 10

3.2.5 Mer om engagemang ... 11

3.2.6 Föräldrars bakgrund och skolans roll ... 12

3.2.7 Mer om elevens hemmiljö ... 12

3.2.8 Mer om föräldrars delaktighet och förväntningar... 13

3.3 Mångkulturalitet och språk ... 13

3.4 Föräldrars inställning till skolan och läxor ... 14

3.5 Sammanfattning ... 15

4. Metod och genomförande ... 16

4.1 Litteratursökning ... 16

4.2 Enkätstudie ... 17

4.2.1 Enkätens utformning ... 18

4.2.2 Forskningsetiska överväganden ... 19

4.3 Metodöverväganden ... 19

5. Resultat och analys ... 21

5.1 Översikt av respondenterna ... 21

5.2 Matematikläxor och föräldrars inställning ... 23

5.2.1 Läxors syfte ... 23

5.2.2 Antal läxor ... 23

5.2.3 Antal läxor inställning ... 23

5.3 Engagemang kopplat till språk ... 24

5.4 Engagemang och egen kompetens ... 25

5.5 Ensamstående och begränsade möjligheter ... 26

5.6 Sammanfattning ... 27

6. Slutsats och diskussion ... 29

6.1 Metoddiskussion ... 29

6.2 Läxors funktion ... 30

6.3 Förälderns engagemang kopplat till tid och kompetens ... 31

6.4 Engagemang kopplat till språk ... 32

6.5 Vidare forskning ... 33

7. Referenslista ... 35

8. Bilaga 1 Enkät på svenska ... 38

9. Bilaga 2 Enkät på arabiska ... 42

5

1. Inledning

Vi blir oroliga när vi i Svenska dagbladet 4 januari 2015, läser artikeln Skolan får inte

strunta i de svagaste eleverna, skrivet av Pernilla Alm. Artikeln diskuterar läxor och

visar i SCB:s rapporter att 2011 var det endast 44 % av barn till föräldrar med högst förgymnasial utbildning som nådde grundskolans mål. Motsvarande siffra för barn med högutbildade föräldrar var samma år, 87 %. Vi frågade oss själva hur det kunde komma sig. Finns det en koppling mellan elevens kunskap, läxor och föräldrarnas bakgrund? Hur ser sambandet ut? Det var startskottet till vår fördjupning kring föräldrars

bakgrund kopplat mot läxor. Kan verkligen svenska skolan uppfylla läroplanens mål om likvärdighet och elevers kunskapsmål om eleverna inte får samma förutsättningar hemifrån? Som pedagoger är detta något vi bär med oss hela tiden i alla våra didaktiska överväganden. Det gör läraryrket komplext och utmanande. Svenska skolan ska vara en skola för alla och ”[u]ndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Skolverket, 2011 s.8).

Det står varken i skollagen (SFS, 2010:800) eller läroplanen (Skolverket, 2011) att man ska ha läxor. Fenomenet läxor är dock vanligt förekommande på de flesta skolor i landet (Westlund, 2007). Läxor bidrar också till att elever känner ökad stress (SCB, 2015). Kanske använder lärare läxor i stor omfattning och kanske slentrianmässigt, resonerar vi. Med bakgrund av detta vill vi tala mer om läxor. Vi menar att det är möjligt att standardiserade läxor sett ur ett likvärdighetsperspektiv kan skapa en klyfta när det gäller elevers skolframgång eftersom det är svårt att till fullo anpassa dem till varje elevs individuella behov och förutsättningar. När lärare ger läxor som inte är anpassade efter barnens självständiga förmåga kan det krävas hjälp av föräldrarna, vars möjlighet att ge ett fullgott stöd kan variera, beroende på vilken bakgrund de har. Med bakgrund avser vi exempelvis föräldrars utbildningsnivå. Det är vår uppfattning att föräldrars bakgrund kan vara en faktor som påverkar föräldrars inställning till läxläsning. Det finns tidigare forskning kring pedagoger och elevers uppfattning kring läxor. Det finns även tidigare forskning kring läxor och föräldrars grad av engagemang, men vi saknar fördjupad svensk forskning kring föräldrars inställning till läxläsning. Genom att studera detta hoppas vi att vår uppsats blir ett bidrag aktuellt för pedagoger i Sverige.

6

2. Syfte

Vårt syfte är undersöka samband mellan bakgrundsfaktorer hos föräldrar och deras inställning till matematikläxor. Med bakgrundsfaktorer avser vi exempelvis föräldrars utbildningsnivå, civilstånd och språk.

2.1 Avgränsningar

Innan vi går vidare med våra avgränsningar, kan det vara lämpligt att belysa det grundläggande antagande som gör att läxor idag förekommer. I generella termer råder ett antagande om att läxor har någon typ av positiv inverkan på elevernas inlärning, en nytta. Om den allmänna föreställningen vore den motsatta, alltså en negativ inverkan så hade mängden läxor antagligen varit mindre. Vi väljer nu att studera en faktor som kan påverka läxors betydelse. Vi väljer däremot inte att studera och mäta läxornas effekt på skolresultatet i denna studie. I enlighet med Lindstedt (2002) och Ejvergård (1998) har vi gjort avgränsningar för ett större djup i texten. De påpekar vikten av att avgränsa sig när man skriver större arbeten. Vi har valt att fokusera på att jämföra föräldrars

inställning till matematikläxor kopplat mot föräldrarnas bakgrund. Anledningen till att vi har valt att fokusera på matematik och inte andra ämnen, är att Sveriges resultat i matematik 2009 är betydligt lägre än 2003 och drygt var femte elev når inte den nivå som anses nödvändig för att klara de krav på matematisk kompetens som de förväntas möta i vuxenlivet (Skolverket, 2010). Att behärska exempelvis räkning inom

matematiken, bidrar till att man kan tolka, beskriva och förstå världen ur såväl ett individperspektiv som ur ett samhälleligt perspektiv (Andersson, 2011). Vi menar att, inte utveckla goda färdigheter i matematik kan vara ödesdigert för en enskild vuxen individ, men aggregerat också på samhällsnivå. Många elever lämnar grundskolan utan att ha uppnått målen för godkänt i matematik. De senaste rapporterna visar att trenden är fortsatt negativ (Skolverket 2013). Med dessa bakomliggande anledningar vill vi

undersöka närmare hur föräldrar ser på just matematikläxor och med föräldrarnas bakgrund i åtanke. Denna studie ger en fingervisning och är inte generaliserbar med tanke på urvalsgruppens storlek, men vi hoppas att resultatet kommer vara till nytta för oss som lärare och för framtida forskning inom pedagogik.

7

2.2 Frågeställningar

För att uppnå syftet att undersöka sambandet mellan föräldrars bakgrund och deras inställning till matematikläxor har vi formulerat två frågeställningar:

 Vilken inställning till matematikläxor har enspråkiga respektive flerspråkiga föräldrar?

Frågeställningen ovan står i fokus i vår enkätundersökning. Vi kommer att undersöka två grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena gruppen är flerspråkiga föräldrar med svenska som andraspråk och den andra är enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. I enkäten använder vi oss av ordet vårdnadshavare. Det definieras som en förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har rätt att utöva vården om ett barn (Nationalencyklopedin, 2015a). I denna text kommer vi att använda oss av ordet förälder i betydelsen vårdnadshavare.

 Vilka samband finns mellan föräldrars bakgrundsfaktorer och deras möjlighet att hjälpa sina barn vid läxläsning?

Denna frågeställning kommer vi att svara på genom att analysera utfallet av enkätundersökningen.

8

3. Litteraturgenomgång

I detta kapitel presenterar vi de studier som berör ämnet matematikläxor ur ett likvärdighetsperspektiv. För det krävs att vi definierar likvärdighet.

Likvärdighetsperspektivet är idén om att alla barn ska få samma förutsättningar och möjlighet till hjälp vid t.ex. läxläsning. Likvärdighet inom skolan innebär att "[a]lla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och

ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom." (Skollagen 1985:1 100 1 kap. 2 §). Detta innebär att skolan ska vara likvärdig för alla oavsett förutsättningar. Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande (Svensson, 2014). Vår fokus ligger främst på lika tillgång och kvalité i utbildningen, då vi ska ta reda på föräldrars inställning till

matematikläxor ur ett likvärdighetsperspektiv.

Vi studerar tidigare forskning kring huruvida läxor främjar elevers kunskapsutveckling. Vi skriver också om föräldrars möjlighet till engagemang vid läxläsning, för att

avslutningsvis visa vad tidigare forskning berättar om föräldrars inställning till läxor och matematikläxor.

3.1 Vad är läxor?

Läxa är ”[e]n arbetsuppgift som eleven ska göra på sin lediga tid.” ( Pedagogisk uppslagsbok, 1996, s.385).“En avgränsad skoluppgift för hemarbete.”

(Nationalencyklopedin, 2015b). “Läxa är ett arbete som inte sker på lektionstid.” (Hellsten, 2000, s.120). Alla definitioner av begreppet läxa innefattar studietid i hemmet. Vi ser dock främst till Hellstens (2000) definition då det är den enda

vetenskapliga formuleringen. Vi kommer fortsättningsvis i denna text använda oss av begreppet läxor med denna innebörd.

9

3.2. Läxors nytta och funktion

Här kommer vi att redogöra för vad tidigare forskning säger kring huruvida läxor påverkar elevers kunskapsutveckling. I denna sammanställning tar vi hänsyn till

samtliga perspektiv såsom elev, pedagog, skola och förälder. Det är såväl läxor generellt som matematikläxor specifikt som vi kommer redogöra för.

3.2.1 Läxors nytta och utformning

För att bättre förstå varför läxor existerar börjar vi med att redogöra kort om forskning kring läxors nytta. Forskningen kring läxors nytta går isär då det är många faktorer som påverkar barnens möjlighet till läxläsning i hemmet (Hoover-Demsey, Battiato, Walker, Reed, Dejong & Jones, 2001). Några av dessa faktorer är föräldrarnas civilstånd,

sysselsättning, utbildningsnivå och språkmöjligheter. Mängden läxor kan också spela roll. Elever som ofta hade läxor fick bättre resultat enligt de som sällan hade läxor enligt Lüdtke, Trautwein, Kastens och Köller (2006).

3.2.2 Läxor och ålder

Cooper (1994) menar i sin kunskapsöversikt att läxor bör ha olika syften för olika åldrar. För de yngre eleverna ska de helst ge positiva attityder och positiva vanor. De ska vara en förstärkning av enkla saker som man gått igenom i skolan. För äldre elever tenderar det att vara kunskapsinhämtande i olika ämnen. Leo (2004) visar genom en enkätstudie gjord på lärare, föräldrar och elever att läxor inte har någon större inverkan på barn upp till 12 år. Detta grundar han i två olika inlärningsteorier. Leo (2004) utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv där synen på lärandet definieras ur två olika traditioner. Den första är Piaget och han menar att barnet inte är tillräckligt moget i 12-årsålder för att tillgodogöra sig sina läxor. Den andra är Vygotskys syn på lärandet. Utifrån det perspektivet menar han att den sociala interaktionen inte nödvändigtvis finns i alla hem till följd av familjers olika möjlighet till läxläsning. Detta resulterar i att läxor troligtvis inte ger någon större effekt eller utveckling hos barnet. Cooper (1994) betonar att läxor i de yngre åren inte har någon som helst påverkan för elevens kunskapsutveckling. Han menar dock inte att man ska förbjuda läxor men att det ska finnas särskilda riktlinjer för dessa.

10

3.2.3 Föräldrars engagemang i läxor

Läxor är något som eleverna själva ska klara utan hjälp av förälder enligt Mangione (2008). Hon lyfter frågan kring hur elever som inte har möjlighet att få hjälp i hemmet med sina läxor inte får samma möjlighet till ett högre betyg. Läxornas utformning bör tillföljd av det ovan vara av sådan karaktär att de endast repeterar det som

genomarbetats under skoltid.

Det finns studier där läxor och föräldrars engagemang är en direkt faktor. Landis Van Voorhis (2011) diskuterar så kallade interaktiva läxor som krävde att föräldrarna var engagerade i allt från diskussioner till experiment. Syftet var att på så sätt öka

föräldrarnas engagemang. Studien visar att mer än 70 % av läxorna var av den karaktär att de ska praktisera färdigheter eller efterbehandla sådant som bearbetats i

klassrummet. Det blev ett positivt utfall som gagnade eleverna i deras kunskapsutveckling.

3.2.4 Om ekonomiska resurser och bakgrund

Hackford O’Sullivan, Chi Chen och Fish (2014) gjorde en studie av 79 stycken sjunde- och åttondeklassare och deras föräldrar, vilka var låginkomsttagare. De kom fram till att dessa föräldrar främst såg till att läxorna blev gjorda och hade inte något större

engagemang i läxprocessen. Forskarna kom även fram till att föräldrar med mer ekonomiska och pedagogiska resurser, var mer aktiva i hela läxläsningen. Förälderns självförtroende var avgörande för i hur stor utsträckning de hjälpte till vid läxor. De föräldrar som kände sig kompetenta inom matematik tenderade att hjälpa sina barn i större utsträckning, genom direkt stöd och större engagemang i aktiviteterna som läxan innebar. Resultatet blev att de barn som fick större och mer strukturerad hjälp hemifrån uppnådde generellt ett bättre skolresultat.

Svensson (2014) kommer i sin avhandling gjord på elever med utländsk bakgrund fram till att läxor skapar skillnader. Hon anser att dessa elever inte “...ges tillgång till en

likvärdig matematikutbildning när de bland annat tvingas erkänna att deras föräldrar inte är lika värdefulla när det kommer till skolarbetet som svenska elevers föräldrar,

11

och därmed blir ansvarsfrågan inte relevant att diskutera på detta sätt” (Svensson,

2014 s.212).

Även Axelsson (2014) lyfter i sin kunskapsöversikt att barn har olika möjligheter till hjälp vid läxläsning i hemmet utifrån vilken familjesituation som råder. Han menar att i en del hem finns det inte samma utrymme för tid till läxläsning, då en del föräldrar måste arbeta, eleven måste hjälpa till med passning av syskon eller andra sysslor i hemmet. Sernhede (2010) uttrycker att läxor, sett ur ett socioekonomiskt perspektiv, därför motverkar skolans uppdrag med att ur ett likvärdighetsperspektiv ta hänsyn till alla elevers olika behov och förutsättningar.

I sin avhandling kommer Strandberg (2013) fram till att samarbetet mellan hem och skola är en nyckelfaktor för flerspråkiga elevers lärande. Han menar att skolans och förälderns värderingar kan skilja sig kraftigt till följd av de olika parternas bakgrund. Om det finns en tydligt upprättad kommunikation mellan hemmet och skolan förhindras eventuella missförstånd avsevärt. Goda lärandemiljöer främjas av att barnet inte

behöver välja sida, utan att lärare och förälder är överens. Lärare på mångkulturella skolor menar dock att det är låg föräldranärvaro på föräldramöten, vilket försvårar situationen för goda samarbeten (ibid).

3.2.5 Mer om engagemang

Hydea, Else-Quest, Alibali, Knuth och Romberg (2006) lyfter fram hur föräldrar och elever samverkar vid läxläsning och hur samspelet påverkas av läxans utformning. Undersökningen grundade sig i att läxorna förändrades för att engagera föräldrarna i allt från diskussioner till experiment. Resultatet visar att de elever som fick stöttning

hemifrån lyckades bättre än de som inte fick hjälp hemma vid läxläsning. De lyfter även att föräldrar upplever att läxor kostar dem tid och energi, allra främst när läraren

misslyckats med att förklara läxan då det skapar en osäkerhet hos barnet. Föräldrar påpekar även att de emellanåt anser sig själv vara olämpliga som hjälp då de inte har tillräckliga kunskaper eller är förberedda inför läxan.

12

3.2.6 Föräldrars bakgrund och skolans roll

Skolinspektionen (2010:16) gjorde en enkätundersökning, på 21 förskolor och 21 grundskolor i 12 kommuner. Studien avsåg inte att ge en nationell bild. I resultatet av enkäten framgick det att personalen på skolan upplever det svårt att lyfta fram vilken viktig roll föräldrar har i barns skolgång. Personalen kände också att föräldrar med utländsk bakgrund delvis överlämnar ansvaret för barnets skolgång till skolan och inte inser vilken betydande roll de har för barnets motivation och utveckling. I detta

instämmer även Boukaz (2007) i Granstedt (2010) och de menar att för lite kunskap om skolan och dess struktur kan leda till att föräldrar överlåter hela ansvaret för vad som sker i skolan åt lärarna. Vidare anser Boukaz att de skillnader gällande värderingar och normer som finns ofta kan leda till att missförstånd uppstår, vilket hindrar både

föräldrar med utländsk bakgrund och skolan att utveckla en samverkan.

Svensson (2014) har undersökt föräldrarnas upplevelser kring läxor och specifikt matematikläxor. Hon har gjort sin empiriska insamling i form av intervjuer, där hon intervjuade elever och föräldrar med utländsk bakgrund från ett mångkulturell och socialt utsatt område. Hon konstaterade att de flesta barnen bad om hjälp med matematikläxorna och samtliga föräldrar ville gärna hjälpa dem. Däremot kände föräldrarna att de i många fall inte kunde hjälpa till, till följd av tidsbrist, dåligt

självförtroende, otillräckliga kunskaper och ointresse inför ämnet. Därmed ansåg de inte att läxor var ett optimalt sätt för deras barn att utvecklas inom matematiken. Samtidigt var de tydliga med att de hade en stor förväntan att deras barn skulle lyckas och de menade att besitta kunskaper i matematik var viktigt för att bli en del av samhället.

3.2.7 Mer om elevens hemmiljö

Hattie (2009) visar i sin metastudie (en studie av andra studier och vetenskapliga publikationer) att hemmet kan vara en såväl givande som ofördelaktig miljö för barnets studieprestationer. Det beror på vilken roll föräldern tar vid läxläsningen. Det framgick i studien att hemmiljö, socioekonomisk status och föräldrarnas delaktighet var de faktorer som var mest avgörande. Med hemmiljön menar Hattie (2009) bland annat föräldrarnas engagemang i barnets utveckling. Han pekar även på den socioekonomiska statusen och

13

menar då föräldrars inkomst, utbildning och sysselsättning. Hattie (2009) talar även om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Han lyfter att kommunikationen mellan hem och skola är en avgörande parameter för om hemmet kommer vara en tillgång eller barriär i barnets utveckling.

3.2.8 Mer om föräldrars delaktighet och förväntningar

Hattie (2009) kunde utläsa att föräldrars delaktighet var en faktor där det förekom stora variationer beroende på vilken typ av engagemang föräldern erbjöd. Störst positiv effekt visade det när föräldern hade höga förväntningar och en strävan efter framgång. Visat intresse för läxor och hjälp med läxor hade endast måttliga effekter. Det visade sig även att om föräldrar kontrollerade huruvida läxor blivit gjorda, inte hade någon nämnvärd effekt på barnets utveckling. Vi är dock medvetna om att Hatties (2009) metastudie är problematisk med tanke på att det är en syntes av många olika studier med olika teoretiska och ontologiska perspektiv, vilket gör det svårt att dra slutsatser kring.

Von Otter (2014) har skrivit en avhandling där hon använder data från den

longitudinella svenska studien ”Född i Stockholm på femtiotalet” (SBC) som omfattar 15 117 individer födda 1953. Där nämner hon att ”föräldrars aktivitet i fråga om att gå

på föräldramöte, prata om skolan och hjälpa till med läxor, är positiv för barnens skolbetyg” (s. 21). Detta gäller enligt Von Otter oavsett föräldrarnas utbildning och

elevernas kognitiva förmåga. Hennes studie visar att de som är mest aktiva är de föräldrar med högre utbildning.

3.3 Mångkulturalitet och språk

Boukaz (2007) byggde i sin forskningsstudie upp ett nätverk mellan en skola och föräldrarna för att få föräldrarna mer aktiva och engagerade i skolanmed fokus på de arabiskttalande föräldrarna. Det förelåg olika anledningar till varför dessa föräldrar inte var delaktiga i skolan. En av faktorerna var att de arabisktalande föräldrarna kände att de saknade kunskap om hur lärarna arbetade pedagogiskt och aktivt med

betygssystemet. De kände även en rädsla inför hur det svenska samhället skulle påverka deras barn så att de inte skulle känna gemenskap med sitt ursprungsland. Han

14

förstå och tolka den svenska skolan. Större delen hade erfarenheter av en auktoritär skola där det inte fick förekomma något inflytande för varken elever eller föräldrar. Undervisningen som de kände till gav inget utrymme för diskussioner utan eleverna skulle lära sig allt i ett monologiskt sammanhang. En kvinna förklarade att hennes förståelse inför den svenska skolan inte uppstod förrän efter att hon bott i Sverige i sju år och då hon själv började i skolan.

En annan avgörande parameter som togs upp bland de arabiskttalande föräldrarna var att de upplevde generellt att deras svårigheter i det svenska språket skapade en barriär i kontakten med skolan. Till följd av att man kände sig osäker på hur man skulle

formulera sig valde man hellre att vara tyst på föräldramöten trots en massa innestående frågor. I många fall valde föräldrarna bort att engagera sig på grund av ovissheten kring hur man skulle förhålla sig. Vidare anför Boukaz (2007) att familjer vars kultur skiljer sig kraftigt från skolans ofta tar avstånd från inflytandet då de helt enkelt upplever en osäkerhet i hur de ska vara. Dessutom har många fattiga familjer inte haft möjlighet att gå i skolan i sitt hemland och även detta medför att föräldrarna inte vet hur de ska hjälpa till.

3.4 Föräldrars inställning till skolan och läxor

Här kommer vi att redogöra för de studier vars utgångspunkt är föräldrars inställning till skolan, läxor och matematikläxor. Som vi skrev tidigare finns det relativt lite om

föräldrars inställning till matematikläxor, vilket förhoppningsvis gör vårt bidrag relevant.

Nilsson har i Vi lämnar till skolan de käraste vi har, vilket är ett stödmaterial utgivet 2008 av myndigheten för skolutveckling, intervjuat 40 föräldrar med barn i åldern 11-12 år kring deras syn på skolan. Hälften av föräldrarna var negativt inställda och andra hälften var positiva. De som hade en negativ inställning hade överlag lägre utbildning. Båda grupperna lyfte att relationen till läraren var en stor faktor för deras upplevelse av skolan. Vidare menar de föräldrar vars inställning kring skolan var positiv, att skolan erbjöd en öppen och ärlig kommunikation där föräldern hade stort inflytande. Däremot nämner de andra föräldrarna bland annat stress, ingen möjlighet till påverkan och att

15

barnet i fråga inte får den hjälp som krävs i rätt tid som avgörande faktorer till deras negativa inställning.

I Lis (u.å) enkätstudie, där urvalet var en minoritetsgrupp bestående av kinesiska

immigranta-medelklass föräldrar i USA, konstaterades att föräldrarna anser att skolan är mycket viktig för deras barn och att de håller all utbildning högt. Detta medför att de även menar att läxor är viktiga och därför engagerar de sig också i stor utsträckning i sina barns läxläsning. Om föräldrarna inte var nöjda med materialet som eleverna hade i matematik valde de ofta att köpa kompletterande material på egen hand för att stötta sina barn och gav dem dessutom extra läxor. Samtliga föräldrar svarade att de antingen var nöjda med läxornas omfattning eller att det var för lite. Med andra ord var det ingen av de responderande som tyckte att skolan gav för mycket läxor. De upplevde också att de amerikanska barnen och föräldrarna inte var lika strikta med skolan och ansåg därför att de kinesiska barnen generellt presterade bättre. De slutsatser de kunde dra var att oavsett socioekonomisk bakgrund eller kunskaper i det engelska språket, placerar kinesiska immigranta föräldrar, stor vikt på utbildning och att de är engagerade och involverade i sina barns utbildning. Han konstaterar att urvalet var till största del välutbildade, medelklass-föräldrar och att detta resultat inte kan generaliseras på andra grupper utan att utföra en större undersökning med ett större deltagarurval. Anledningen till att vi väljer att lyfta denna studie är att den har större fokus på etnisk bakgrund än andra studier, vilket vi får anledning att återkoppla till i vårt resultat.

3.5 Sammanfattning

Vi kan konstatera att det är många olika faktorer som påverkar läxors påverkan på elevens utveckling ur ett likvärdighetsperspektiv.

Det finns flera anledningar (jfr. Svensson, 2014 och Hackford et. al 2014) att säga att föräldrarnas etniska bakgrund har en koppling mot läxor. På samma sätt (jfr. Von Otter, 2014 och Hattie, 2009) är föräldrarnas utbildning en faktor och likaså är deras

engagemang (jfr Hydea et. al, 2006 och Landis Van Voorhis, 2011) en faktor som i stor

16

4. Metod och genomförande

I det här kapitlet redogör vi först för vår litteratursökning, vilken vi upplever är en stor del av vårt arbete. Därefter presenterar vi vår enkätstudie med såväl utformning som metodövervägande.

4.1 Litteratursökning

Innan vi beskriver vår sökprocess kring vad tidigare forskning säger på vårt valda område vill vi ägna några rader åt källkritik då vi menar att det är grundläggande och avgörande för att kunna göra sökningar med god kvalité. Ejvegård (1998) skriver om olika faktorer att beakta såsom, äkthet, saklighet, färskhet men också till vem materialet är skrivet och varför. Även Backman (2008) diskuterar korrelationen mellan mängden artiklar, som internet har att erbjuda, med till vem den är skriven för. Det finns många tidsskrifter med populärvetenskapligt syfte medan andra vill nå ut med

forskningsinriktade artiklar för kunskap för förståelse (Paulson & Wallace 2003).

Med inspiration från Backman (2008) som menar att det gäller att ”…finna just de

termer som är relevanta och helst precisa på det område man avser att inventera” (ibid

s.169) så började vi vår litteratursökning med sökorden parent, mathematic, homework,

attitude, perception, year 4-6, quatitative, questionaire. Vi jobbade med Google Scholar

som sökmotor och därefter i olika vetenskapliga databaser för att ta fram

fulltextversioner av alla artiklar. Det gav oss ett 60-tal artiklar att bearbeta och därför valde vi att arbeta systematiskt genom att titta på innehållsförteckning, abstract och sammanfattning för att bedöma relevansen till vårt arbete (jfr med Ejvegård 1998). Efter en första sållning så landade vi i ungefär 30 artiklar som vi delade upp emellan oss och läste samtliga sammanfattningar för att avgöra om artikeln kunde vara lämplig för vårt ämne. Med en grundlig genomgång av dessa fick vi en god bild av tidigare forskning om läxor . Vi valde bort källor som inte var peer-review-granskade eftersom vi bedömde att de var av lägre kvalité. När detta var klart så kunde vi gå vidare med att formulera och strukturera upp vår enkät.

17

4.2 Enkätstudie

Vi valde att arbeta med enkäter som undersökningsmetod och detta främst för att det är billigt, snabbare att administrera samtidigt som metoden inte medför någon

intervjuareffekt då vi inte fysiskt kan påverka respondenten (Bryman, 2011). Den obefintliga intervjuaeffekten kan å andra sidan leda till ett större bortfall eftersom den tillfrågade inte känner något ansvar att besvara enkäten. En nackdel med vår valda metod är att frågor kan misstolkas eller att det inte ges tillfälle till följdfrågor. För många frågor kan också leda till att respondenten tröttnar och därmed inte fullföljer enkäten. Med begränsade resurser och med bakgrund av att tidigare forskning om läxor såsom Leo (2004) och Li (u. å) använt sig av enkäter som undersökningsmetod så kände vi oss trygga i att gå vidare med just enkäter som undersökningsmetod. På grund av arbetets begränsade omfattning valde vi att undersöka de två skolor som var våra vfu-skolor och därmed utgick vi från ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Att

intervjuareeffekten blir obefintlig med enkäter är i vårt fall positivt, med tanke på att urvalsgrupperna var våra vfu-skolor och att vi indirekt har vissa upparbetade relationer till våra urvalsgrupper genom att vi har undervisat deras elever.

Vi genomförde en kvantitativ surveyundersökning där enkäter skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två olika skolor i södra Skåne. Skillnaderna i föräldrarnas bakgrund skolorna emellan, gjorde vårt val lättare. Den ena skolan kunde vi

kategorisera föräldrarna som enspråkiga och den andra som flerspråkiga. För enkelhetens skull kommer vi att benämna skolorna som Enspråksskolan och Flerspråksskolan och kan komma att använda skolornas namn som referens till

föräldrarna som utgör urvalsgrupperna. Om de olika grupperna svarar olika på samma frågor kan vi undersöka hur faktorn enspråkighet eller flerspråkighet hos föräldrarna påverkar inställningen till matematikläxor. Till Enspråksskolan skickade vi ut enkäten på svenska till en gemensam elektronisk plattform, Unikum. Till Flerspråksskolan översatte vi enkäten till arabiska och albanska och skickade ut den i papperskopia. Flerspråksskolan fick även möjlighet att svara på enkäten på svenska. Besluten om språk i enkäten och distribution togs i samråd med skolornas rektorer. Vi valde att göra som de brukar göra i de fall då de använt sig av föräldraenkäter.

18

Med tidigare forskning i bakhuvudet utformade vi enkäten som skulle ligga till grund för vår kvantitativa surveyundersökning. Vi började med en pilotstudie där vi hade tio respondenter. Pilotstudien är viktig. Det är i pilotstudien man kan upptäcka missförstånd och oklarheter i utformning av frågorna enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och

Wängnerud (2005). Pilotstudien gjordes på svenska och skickades ut till bland annat lärare och föräldrar som inte senare ingick urvalsgrupperna. Vi valde att revidera enkäten efter pilotstudien då vi fick tydliga och konkreta förslag på förbättringar från testgruppen. Vi tog bort några frågor som vi ansåg vara mindre relevanta och för att en mindre omfattande enkät ökar chansen att fler svarar. Som vi skrev tidigare är vårt syfte att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor och se eventuella samband till respondenternas bakgrund. Den slutgiltiga enkäten skrev vi på svenska och därefter påbörjades ett arbete med att hitta trovärdiga översättare som kunde hjälpa oss med översättningen (se översatta enkäterna på Bilaga 2 och Bilaga 3). Under nästa rubrik berättar vi mer om enkätens utformning.

4.2.1 Enkätens utformning

Vår enkät består av totalt 13 frågor där fem av dem är personliga faktafrågor så som kön, civilstånd och utbildning medan resterande sju är attitydfrågor kring

matematikläxor (se Bilaga 1). Vi förde en diskussion kring ordningsföljden och huruvida vi skulle ha de personliga faktafrågorna i inledningen eller avslutningen. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) menar att det kan vara till nackdel att ha dessa frågor i början då respondenten kan tröttna och tappar därför fokus på de sista frågorna istället. Vi valde att inleda enkäten med dessa frågor då alla undersökningar vi tagit del av från bl. a SCB har använt det upplägget.

Bryman (2011) talar om hur viktig formuleringen av frågorna är vid en enkäts utformning. Han menar att man bör använda ett mottagaranpassat språk, avstå från långa och dubbla frågor, undvika ledandefrågor och de som innehåller negationer. Vi har tagit hänsyn till detta när vi utformade vår enkät. Det var ett medvetet val att endast ha slutna frågor till följd av att vi inte skulle följa upp med någon intervju eller dylikt. En fördel med detta var att undvika misstolkningar och öka jämförbarheten i

respondenternas svar. Bryman (2011) menar även att slutna frågor är enklare att

19

respondenten. Nackdelarna med slutna frågor kan vara att det inte blir något djup i svaret, misstolkningar och irritationer av svarsalternativen kan förekomma men också att det ofta finns ett stort mått av spontanitet i respondentens svar. För uppsatsens syfte räckte dock de slutna frågorna väl. I övrigt har vår enkät genomsyrats av tydliga instruktioner och formuleringar samt gjorts så koncis som möjligt för att minska risken att avskräcka eller trötta ut våra respondenter. För att minska bortfallet valde vi

dessutom att skriva ett brev där vi beskrev syftet med vår undersökning samt vilka vi är.

4.2.2 Forskningsetiska överväganden

I planering såväl utförande av undersökningen har några grundläggande etiska

överväganden genomsyrat arbetets hela process. Utgångspunkten för våra överväganden har varit Vetenskapsrådets etiska riktlinjer från skriften God forskningssed (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). I brevet som skickades ut tillsammans med enkäten informerar vi om deltagarnas anonymitet och uppgifternas sekretess. Faktorer såsom etnicitet kan vara särskilt känsliga. Trots att vi inte har samlat in namn och

adressuppgifter är den insamlad data av sådan mängd och karaktär att uppgifterna behandlas med strikt konfidentialitet för att enskilda individer inte ska kunna identifieras. Vårt resultat presenteras också på en aggregerad nivå för att enskilda individer inte ska kunna identifieras. Vi bedömer risken att enskilda individer ska kunna identifieras utifrån vår presenterade data som obefintlig.

4.3 Metodöverväganden

Vi valde, som vi nämnt tidigare, att dela ut i papperskopior till Flerspråksskolan medan till Enspråksskolan skickades en länk till enkäten ut via skolans elektroniska plattform, Unikum. I den sistnämnda gruppen är det därför svårt att veta den exakta

urvalsgruppens storlek eftersom vi inte vet hur många som går in på plattformen och har sett vår undersökning. Dessutom kan två föräldrar till samma barn genomföra

undersökningen, vilket kan ge ett missvisande resultat. Detta leder i sin tur till att vi inte vet hur stort svarsbortfallet blev i denna grupp. Vi kan dock ana att det var ett relativt stort bortfall med tanke på att det endast var 22 responderande och skolan har ungefär 75 mellanstadielever, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 30 %. Det stora bortfallet (70 %) kan bero på vårt tillvägagångssätt (den elektroniska plattformen),

20

eftersom Flerspråksskolans bortfall endast blev 12 av totalt 42 deltagare, vilket ger en svarsfrekvens på 71 %. Bryman (2011) anför att enkätundersökning med papperskopia kan leda till en större svarsfrekvens då respondenten upplever metoden personlig och att hen känner ett större ansvar att delta. Han menar även att ett introduktionsbrev som beskriver syftet med undersökningen är av stor vikt och detta kan vara en bidragande faktor i vårt fall då vår enkät inleddes med syftesbeskrivning.

Det stora bortfallet hos Enspråksskolan kan även bero på vår korta svarstid då faktorer såsom sjukdom, glömska och semester kan bli avgörande för möjligheten till att delta. Hos Flerspråksskolan fick föräldrarna en tydligare möjlighet att delta då läraren delade ut enkäten personligen, talade om vikten av deltagandet och avtalade inlämningstid. Dessa är viktiga parametrar för en stor svarsfrekvens. I efterhand hade vi föredragit att dela ut enkäten till Enspråksskolan i pappersform också eftersom vi tror att det hade ökat svarsfrekvensen. Ett viktigt val var att enkäten översattes på albanska och arabiska, till Flerspråksskolan eftersom de flesta av dessa föräldrar inte kan svenska i den

utsträckningen att förstå vår enkät enligt klassföreståndare och rektor på

Flerspråksskolan. De flesta föräldrar som fick enkäten på ett annat språk än svenska valde också att svara på enkäten i sitt modersmål. Vi ansåg att svarsfrekvensen var tillräckligt hög för att gå vidare med studien.

21

5. Resultat och analys

Vi har valt att presentera resultatet av vår undersökning integrerat med vår analys och med koppling till den tidigare forskningen inom ämnet (Larsen, 2009). Först gör vi en översikt av de 52 deltagarnas bakgrund för att senare presentera de samband som vi kunde utläsa tillsammans med vår analys.

5.1 Översikt av respondenterna

Av de 52 deltagarna var:  11 män  41 kvinnor Av de 52 deltagarna var:  39 gifta/sambo

 7 ensamstående med delad vårdnad

 6 ensam vårdnadshavare Av de 52 deltagarna var:  1 ingen utbildning  8 grundskola  21 gymnasium  22 högskola/universitet 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Kvinnor Män Könsfördelning 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Gift/sambo Ensamstående med delad vårdnad Ensam vårdnadshavare Civilstånd 0 5 10 15 20 25 Utbildningsnivå

22 Av de 52 deltagarna var:

 21 födda i Sverige

 31 utlandsfödda

Av dessa 28 utlandsfödda kom:

 6 personer innan år 2000 till Sverige

 12 personer mellan åren 2000-2008 till Sverige

 13 personer mellan åren 2009-2015 till Sverige

Av de 52 deltagarna talar

 24 svenska i hemmet

 28 annat språk i hemmet

Här nedan sammanställs svaren som berör föräldrarnas inställning till matematikläxor. Detta analyseras med koppling till den tidigare forskningen.

0 5 10 15 20 25 30 35

Födda i sverige Utlands födda

Födda i Sverige? 0 2 4 6 8 10 12 14 innan 00 00-08- 09-15

Året man anlände till Sverige 22 23 24 25 26 27 28 29 Svenska Annat

Främsta språket som talas i hemmet

23

5.2 Matematikläxor och föräldrars inställning

Här kommer vi att presentera vårt resultat i relation till den tidigare forskningen.

5.2.1 Läxors syfte

Resultatet av vår studie visar att den mest förekommande typen av matematikläxa var räkning i matematikboken och på stenciler. Samtliga föräldrar ansåg att syftet med läxor främst var att barnen skulle befästa sina kunskaper, hinna ikapp de andra, lära sig ta eget ansvar men också ge föräldern insikt i barnens skolarbete. Det finns vissa likheter med Mangione (2008) som anser att föräldrarna inte ska behöva involvera sig. Föräldrarnas svar gick mindre i linje med Boukaz (2007), Granstedt (2010) och Skolinspektionen (2010:16) som diskuterar vikten av aktiva föräldrarnas roll.

5.2.2 Antal läxor

Resultatet av undersökningen visar att de allra flesta eleverna har en till två läxor per vecka, vilket de flerspråkiga föräldrarna anser till övervägande del vara för lite medan de enspråkiga föräldrarna var helt eniga om att det var lagom mycket läxbörda. Ingen av de 52 responderande upplevde att det var för många läxor.

5.2.3 Antal läxor inställning

En frågeställning var hur enspråkiga respektive flerspråkiga föräldrars inställning till matematikläxor ser ut. Majoriteten föräldrar var överens om att matematikläxorna var mycket viktiga för sina barns kunskapsutveckling. Inställningen till huruvida antalet läxor var tillräckliga i vår studies resultat, skiljde sig åt mellan de flerspråkiga och de enspråkiga. Det kan bero på förälderns bakgrundsfaktorer så som civilstånd, språk och utbildningsnivå. Vårt resultat i likhet med Lis (u.å) studie på kinesiska immigranta föräldrar i USA visade att de flerspråkiga föräldrarna placerade stor vikt vid läxor och föräldraengagemang. Li talade om hur man som minoritetsgrupp kan känna ett större ansvar att lyckas till följd av sin bakgrund. Det kan vara anledningen i vår studie. På liknande sätt anför Boukaz (2007) att förälderns bakgrund kan påverka synen och inställningen till skolan och läxor. Han menar att om ens hemland har ett disciplinerat synsätt till skolan och anser att det är en viktig plats är det något man har med sig in i

24 ingen tid mindre än 30 minuter mer än 30 minuter ingen mindre än 30 minuter mer än 30 minuter

nya situationer. Diagrammen nedan visar hur många minuter föräldrarna lägger på läxläsning.

Enspråksskolan

Figuren ovan visar hur många minuter de enspråkiga föräldrarna lägger på läxläsning per vecka

Flerspråksskolan

Figuren ovan visar hur många minuter de flerspråkiga föräldrarna lägger på läxläsning per vecka.

5.3 Engagemang kopplat till språk

Utifrån diagrammen ovan kan man utläsa att de flerspråkiga föräldrarna spenderar mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna. Det var närmare bestämt cirka 73 % av föräldrarna som var flerspråkiga som spenderade 31-60 minuter vid läxläsning per vecka, jämfört med endast cirka 15 % av de enspråkiga som la motsvarande tid.

Vårt resultat är i likhet med Li (u.å) och Boukaz (2007). Li (u.å) menar att man som förälder i en minoritetsgrupp i många fall ser ett större ansvar att möjliggöra framgång för sina barn. Däremot kan man inte dra några slutsatser utifrån tiden föräldrarna lägger ned till kvalitén i deras engagemang. Vi har mätt tid men engagemang kan innefatta

25

faktorer så som stöttning, påminna sitt barn om läxor, aktiv läxläsning men ett bristande språk kan också leda till att det krävs mer tid för föräldern till att förstå läxan (jfr. Hydea et. al, 2006). Tidigare forskning visar på att hjälp och intresse med läxor endast hade måttlig effekt på barnets kunskapsutveckling och att kontrollerande av att om läxorna blivit gjorda inte gav någon effekt alls. Det som gynnade barnet i störst utsträckning var då föräldrarna stöttade och hade en förväntan på att barnet skulle lyckas (Hattie, 2009). I vår analys menar vi att det inte nödvändigtvis måste vara tid, som avgör i hur stor utsträckning föräldern hjälper sitt barn till en större kunskapsutveckling. Snarare avgörs det av vilket sätt man engagerar sig. För att få veta om tiden som föräldern spenderar med sitt barn vid läxläsning kan ha en korrelation till barnets skolresultat hade man behövt göra ytterligare en undersökning där man tar reda på hur barnet ligger till rent kunskapsmässigt inom ämnet matematik. Men det var inte syftet med vår undersökning utan snarare att ur ett likvärdighetsperspektiv ta reda på samband mellan

bakgrundsfaktorer hos enspråkiga och flerspråkiga föräldrar och deras inställning till matematikläxor.

5.4 Engagemang och egen kompetens

Både Flerspråksskolans och Enspråksskolans föräldrar fick bedöma sin möjlighet utifrån sin egen kunskap att hjälpa sina barn med matematikläxor på en skala 0-6. Ett svar med låga siffror 0-3 bedömer vi som att föräldern anser sig ha otillräckliga kunskaper och ett svar på med höga siffror 4-6 motsvarar tillräckliga kunskaper. Flerspråkiga gruppen upplever i större utsträckning att de inte har kunskapen att hjälpa sina barn med läxläsning. Det var 21 av 28 föräldrar (75 %) i gruppen flerspråkiga föräldrar som ringade in svar mellan 0-3 (se Bilaga 1, fråga 12) på skalan i frågan huruvida man som förälder kände att man hade de kunskaper som krävdes för att hjälpa sitt barn med matematikläxan. I den andra gruppen, enspråkiga föräldrar, var

26 0 5 10 15 20 25 0 till 3 4 till 6 enspråkiga flerspråkiga

Figuren ovan visar fördelning kring hur föräldrarna upplevde att de hade de kunskaper som krävdes för att hjälpa sitt barn med matematikläxorna.

Vårt resultat visar vidare att föräldrar som lade lite eller ingen tid alls på läxläsning med sina barn kände att även de hade otillräckliga kunskaper inom matematik. Detta kan bero på förälderns dåliga självförtroende förknippat till matematik (jfr. Hydea et.al, 2006). I enighet med Boukaz (2007) och Hattie (2009) kan det vara så att stöttning från en förälder är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för barnet. Att medvetandegöra föräldrar om deras betydelse av att bara finnas där som stöttning, trots egna dåliga kunskaper skulle vara avgörande för många barns utveckling i matematik. Däremot visar Hoover-Demsey et. al (2001) att föräldrar främst involverar sig i barnets läxor för att det finns en förväntan att de borde göra det och att det är förälderns kompetens som styr i hur stor utsträckning hen engagerar sig.

Vårt resultat skiljer sig från Hoover-Demsey et. al (2001) då det visade att föräldrarna som genomgått endast grundskoleutbildning hjälpte sina barn mer än 30 minuter i veckan med matematikläxorna. Detta är intressant då samtliga föräldrar som hade avslutat högskole- och universitetsutbildning spenderade mindre än 30 minuter på läxläsning per vecka. Von Otter (2014) och Hackford O’Sullivan et. al (2014)

instämmer till Hoover-Demsey et. al (2001) då de menar att de föräldrar som är mest aktiva är de med högre utbildning.

5.5 Ensamstående och begränsade möjligheter

Vår studie visar att de fåtal föräldrar som var ensamstående samtliga spenderade mindre än 30 minuter eller ingen tid alls vid läxläsning. Axelsson (2014) och Hoover-Demsey et. al (2001) menar att familjesituationen påverkar möjligheten till engagemang. En del hem har inte samma utrymme för tid till läxläsning eftersom en del föräldrar måste

27 0 5 10 15 20 25 30 0-30 min 31-60+ Ensamstående Sambo/gift delad vårdnad

arbeta, eleven måste hjälpa till med passning av syskon eller andra sysslor i hemmet. Föräldrarna i vårt resultat ovan kan det bli svårt att hinna med även läxläsning i den stressade vardagen tillföljd av att man är ensam förälder i hemmet. Detta skulle kunna gå emot likvärdighetsuppdraget som skolan har, alla elever ska få ett adekvat stöd till varje elevs olika behov och förutsättningar. Detta är särskilt viktigt eftersom bland annat Hackford O’Sullivan et. al (2014) anför att hjälp hemifrån har en korrelation till barns skolprestationer.

Figuren ovan utgår från förälderns civilstånd och hur många minuter de spenderar på läxläsning per vecka.

5.6 Sammanfattning

Resultatet av vår studie visade att den mest förekommande typen av matematikläxa var räkning i matematikboken och på stenciler. Alla föräldrarna ansåg att syftet med läxor var främst att barnen skulle befästa sina kunskaper, hinna ikapp de andra, lära sig ta eget ansvar men också ge föräldern insikt i barnens skolarbete.

Resultatet av undersökningen visade också att de allra flesta eleverna hade en till två läxor per vecka, vilket flerspråksföräldrarna ansåg till övervägande del vara för lite medan enspråksföräldrarna var helt eniga om att det var lagom mycket läxbörda. Ingen av de 52 responderande upplevde att det var för många läxor.

28

Majoriteten av flerspråksföräldrarna spenderade mellan 31-60 minuter per vecka på läxläsning medan de andra föräldrarna som till fullo var högutbildade lade mindre än 30 minuter per vecka. I vår analys visar vi huruvida förälderns bakgrundsfaktorer har ett samband till tiden man lägger på läxläsning. En sista parameter som blev synlig i vår studie var frågan kring huruvida man som förälder känner att man har tillräckliga kunskaper för att hjälpa sitt barn med läxor. Det var övervägande Flerspråksskolans föräldrar som upplevde att de inte hade tillräckliga kunskaper för att lyckas med

läxläsningen. Det går att diskutera vad det beror av. Handlar det om ett bristande språk, otillräcklig kompetens, ointresse i ämnet eller att matematikämnet har ett komplext ämnesspråk som oavsett bakgrund är svårtolkat? Detta ska vi bland annat lyfta i vår slutsats och diskussion.

29

6. Slutsats och diskussion

Här kommer vi att problematisera resultatet och dra slutsatser kopplat till syftet och läraryrket. Vi inleder kapitlet med en kort analys av vår metod och diskuterar eventuella förbättringar som hade kunnat nyansera studien. Därefter diskuterar vi resultatet samt drar slutsatser för att avslutningsvis skriva om hur man hade kunnat forska vidare inom ämnet, matematikläxor ur ett likvärdighetsperspektiv samt presentera adekvata

forskningsfrågor.

Innan slutsatserna presenteras djupare vill vi igen kasta ljus på våra avgränsningar, antaganden och syftet med uppsatsen. Det övergripande syftet har varit att undersöka sambandet mellan föräldrars inställning till matematikläxor och deras bakgrund. Syftet har alltså inte varit att undersöka om läxor är skadliga eller om de har en positiv inverkan på elevers inlärning. Det senare har varit ett av våra viktigare antaganden för uppsatsens genomförande. Det är dock inte vår åsikt som lärare att sådant är fallet, utan vi vill lyfta existensberättigandet av läxor. Studiens existensberättigande blir därför också tydligare. Vår inställning till läxor fortsätter dock att vara neutral och pragmatisk tills vi ser mer forskning som pekar åt samma håll. Vi brinner för att alla elever ska få möjlighet att lyckas vilket har varit vår drivkraft i studiens process. Med det sagt har vi också gjort andra antaganden som inte lyfts tidigare. Det är värt att nämna att

föräldrarnas inställning till matematikläxor kan påverkas av lärarnas och barnens inställning, både som enskilda individer men också som en grupp. När våra slutsatser diskuteras tar vi utgångspunkt i föräldrarnas inställning och bakgrund.

6.1 Metoddiskussion

Vi valde att göra en kvantitativ surveyundersökning där vi skickade ut enkäten dels via en elektronisk plattform till en skola och dels via papperskopia översatt på arabiska och albanska till en annan skola. Vi hade ett relativt stort svarsbortfall på den gruppen föräldrar som fick enkäten elektroniskt, vilket kan bero på många faktorer som vi tidigare nämnt, medan enkäten i papperskopia som dessutom översattes till arabiska och albanska hade ett betydligt mindre svarsbortfall. Som vi tidigare nämnt så hade vi

30

antagligen valt att skicka ut enkäten i pappersform även till Enspråksskolan om vi hade fått göra om arbetet. En variant hade varit att följa upp enkäterna med semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011) för att reda ut eventuella missförstånd samt förtydliga vissa svar och för att förtydliga olika bakgrundsfaktorers roll. Det hade bidragit till att studien hade blivit mer nyanserad och med en högre reliabilitet. Det hade dock gjort studien till något betydligt mer omfattande än den nuvarande undersökningen och en sådan

omfattning var inte möjlig sett till uppsatsens nivå. Studiens omfattning är för liten för en generalisering men vi anser att studiens resultat är intressant att bygga vidare på. Vi anför att enkätundersökning var rätt metod för syftet. En mer omfattande kvantitativ studie där alla skolor i Skåne eller hela Sverige hade varit intressant. Det kan vara svårt att dela upp skolorna i ”Flerspråksskolor” och ”Enspråksskolor”, men en möjlighet är att skapa jämförelsegrupper utifrån svaren om språk, etnisk bakgrund och annan bakgrundsdata.

6.2 Läxors funktion

Är det av ren slentrian och vana som lärarna ger eleverna läxor eftersom det trots allt inte står något om läxor i den svenska läroplanen? Då skolan ska vara en skola för alla och anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar (Skolverket, 2011), menar vi att läxor kan skapa en klyfta mellan elever på grund av deras möjlighet till hjälp med läxläsning i hemmet. Ur ett likvärdighetsperspektiv känns inte läxor särskilt likvärdigt med tanke på att svenska skolan ska erbjuda utbildning till alla på ett likvärdigt sätt. Då dessa faktorer varierar i stor utsträckning, för barnen i svenska skolan, kan man ställa sig frågande till varför vi har läxor. Frågan har ju ställts tidigare av bland annat Cooper (1994). Detta ska ses i ljuset av Lüdtke et. al (2006) som menar att de elever som ofta hade läxor fick bättre resultat än de som sällan hade läxor.

Resultaten från vår studie visar att föräldrarna anser att syftet med läxor är att befästa kunskaper, lära sig ta ansvar men även för att föräldern ska få insikt i barnets skolarbete. Mangione (2008) nämner att läxans utformning borde vara av den karaktär att den inte kräver någon involvering av förälder, vilket även Cooper (1994) instämmer till. Vår undersökning visar att matematikläxorna främst bestod av räkning på stenciler eller i matematikboken, som eleverna till stor del kan genomföra på egen hand utan att det

31

krävs att föräldern är delaktig i form av intervjuer eller liknande. Däremot visar vårt resultat att föräldrar ändå spenderade relativt mycket tid vid läxläsning av matematik per vecka, vilket skulle kunna tyda på att trots räkning i matematikbok eller på stenciler krävs föräldraengagemang. Vi ska ha i åtanke att Hydea et. al (2011) visar att de elever som hade läxor som krävde att föräldern var delaktig i läxan i form av intervjuer, experiment eller liknande utvecklades i större grad.

6.3 Förälderns engagemang kopplat till tid och kompetens

I vår studie framkom ett samband mellan föräldrars utbildningsbakgrund och tiden de lägger ner på sina barns läxor. I vårt fall lägger de högutbildade mindre tid än de med lägre utbildning. Detta resultat står i kontrast mot tidigare studier (Von Otter, 2014) som visar att det är de högutbildade föräldrarna som är mest aktiva i läxprocessen. I vårt fall är det en distinkt skillnad mellan nedlagd tid på läxläsning för enspråksföräldrar och flerspråksföräldrar. Vårt resultat visade att flerspråksföräldrarna lade generellt mer tid per vecka på läxläsning och den gruppen föräldrar hade varierad utbildningsnivå.

Däremot var samtliga i den enspråkiga föräldragruppen högutbildade och bör med tanke på vad forskare ovan hävdar, spendera mer tid på läxläsning. Det står i kontrast till vårt resultat och det skulle kunna bero på språkbakgrunden hos flerspråksföräldrarna. I vårt fall har flerspråksföräldrarna varierad utbildningsnivå men vi kan inte se några samband med nedlagt tid på läxläsning och deras utbildningsnivå. Att flerspråksföräldrarna spenderar mer tid vid läxläsning kan således bero på ett bristande språkbruk och att det är förståelsen kring läxan som utgör det största tiden. Intressant hade varit att ha en varierad utbildningsnivå på enspråksföräldrarna för att kunna se eventuella samband mellan nedlagd tid på läxläsning och utbildningsnivå. Då kan man bortse från att språket begränsar föräldrarna och eliminerar en bakgrundsfaktor som annars kan vara avgörande för de flerspråkiga föräldrarna.

Utifrån vårt resultat är det intressant att inte endast titta på tidsfaktorn utan hur förälderns engagemang ser ut under den tid de är aktiva i läxprocessen. Som Hattie (2009) konstaterar i sin studie visade sig att allt engagemang från föräldern inte var till godo för elevens skolprestation. I vår studie framgår det inte hur föräldern involverar sig under läxprocessen och detta skulle kunna innebära att de lågutbildade föräldrarna

32

lägger störst vikt vid att påtala att läxan ska bli gjord, vilket enligt Hattie (2009) inte gav några positiva effekter. Medan de högutbildade föräldrarnas fokus kan ligga på att förklara matematikläxorna och stötta, vilket gav positiva effekter för barnets prestation. Även Hydea et. al (2006) lyfter vikten av innehållet under läxprocessen, då de menar på att mödrar med goda kunskaper och ett gott självförtroende hjälpte sina barn i större grad, till följd av att de kunde förenkla uppgifter men även förstå barnets uträkning och stötta på bästa sätt.

6.4 Engagemang kopplat till språk

Resultatet av vår studie visade att flerspråksföräldrarna spenderade mer tid på

läxläsning än de enspråkiga. Det kan vara förälderns självförtroende som är avgörande i hur stor utsträckning de hjälper till vid läxor (Hackford et. al, 2014). De som känner sig kompetenta inom matematik tenderar att hjälpa sina barn i större utsträckning, genom direkt stöd och större engagemang i aktiviteterna som läxan innebär. Det kan också vara kopplat mot att föräldrar med annat modersmål än svenska inte känner till det svenska skolsystemet och dess betyg, vilket kan leda till sämre självförtroende och mindre aktivitet vid läxhjälp (Boukaz, 2007). Resultatet i vår studie var mer aktivitet, då det visade sig att flerspråksföräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga. Däremot vet vi fortfarande inte vilket typ av stöd föräldern erbjuder utan endast tiden som använts. Å andra sidan framgick det i Skolinspektionens (2010:16) rapport att personalen på skolan upplever att det är svårt att lyfta fram vilken viktig roll föräldrar med annat modersmål än svenska har i sitt barns skolgång. Kan de vara så att lärarna i svenska skolan inte är medvetna om hur mycket tid flerspråkiga föräldrar upplever att de lägger på att hjälpa sina barn med läxorna? I Svenssons (2014) forskning framgår det att barnen upplevde att föräldern gärna ville hjälpa till men inte hade den kunskap som krävdes. Tänkvärt är då hur läxor kan bidra till en likvärdig skola för alla. Det svåra blir att skapa läxor som tar hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar så att inte läxan i sig skapar klyftor mellan elevers kunskapsinhämtande ur ett likvärdighetsperspektiv.

Ett intressant perspektiv är i vilken utsträckning föräldern ska få vara med och påverka skolan och dess verksamhet ur ett likvärdighetsperspektiv. Boukaz (2007) lyfter att föräldrar som inte behärskar det svenska språket väljer att vara tysta då de inte vet hur

33

de ska formulera sig, vilket gör att de röster som blir hörda är endast de som behärskar det svenska språket. Hur kan vi i skolan skapa en likvärdig skola för alla, där alla föräldrar känner att de är en del och kan påverka oavsett bakgrundsfaktorer såsom språk, utbildning och civilstånd? Elever kan ha olika tillgång till stöd med läxläsningen och därmed kan läxläsningen bidra till att orättvisor och ökade klyftor mellan elevers betyg samt kunskaper och därmed framtidsmöjligheter. Skolans och samhällets mål är att alla efter avslutad grundskoleutbildning ska ha samma plattform att utgå ifrån, samma möjlighet till vidare utbildning och arbete. Skolan ska ge samma förutsättningar för alla elever att lyckas men frågan är om vi i skolan verkligen erbjuder samtliga elever en likvärdig utbildning och om läxan är av likvärdig karaktär? Intressant är även att det i styrdokumenten står att utbildningen ska anpassas efter varje elevs behov och

förutsättningar och att man ska får utvecklas i sin egen takt men trots det ska alla elever uppnått samma mål i slutet av varje stadium. Även det kan ifrågasätta skolans

likvärdighet.

Avslutningsvis vill vi återigen lyfta frågan om läxor skapar ökade klyftor hos elever och deras möjlighet till skolframgång. Vårt resultat visade att det finns föräldrar som kände att de hade otillräckliga kunskaper för att hjälpa sina barn vid läxläsning, men som antagligen vill hjälpa sina barn med tanke på den tid de lägger. I vår studie kunde vi se samband mellan flerspråksföräldrarna och en känsla av otillräcklighet när det kom till läxläsning. Detta är ett tecken på att dagens skola inte lever upp till såväl skollagen som den svenska läroplanen, som säger att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning. I Skolverkets rapport 374 (2012) kan man läsa att skolan ska erbjuda alla elever samma möjlighet till utveckling oavsett om föräldern har en utländsk bakgrund, talar ett annat språk eller har en annan kultur.

6.5 Vidare forskning

Som lärare kommer vi inte att ge ut läxor slentrianmässigt utan med eftertanke. Vi inser vilken klyfta och orättvisa detta kan skapa mellan elever och deras möjligheter i

framtiden. Samtidigt har vi ett uppdrag om att eleverna ska uppnå vissa kunskapsmål. Matematik är en stor del av vardagen och att vara en god matematiker öppnar många dörrar i framtiden. För den skull menar vi inte att man inte ska ha läxor, utan att det

34

krävs ett tydligt och genomtänkt syfte samt en pedagogisk och didaktisk tanke bakom dem så att de gynnar alla elever. Eftersom vi inte menar att läxor ska tas bort utan endast anpassas till den elevgrupp man har framför sig och att läxorna ska vara väl genomtänkta både pedagogiskt och med didaktiska överväganden, blir vårt förslag på framtida forskning att studera individualiserade läxor. Man måste då också ha

föräldrarna, inte bara eleverna i åtanke. Ett adekvat metodval skulle kunna vara att göra en fallstudie på en grupp elever där man skapar individualiserade läxor och ser på situationen innan, under och efter samt att en dialog upprättas mellan såväl forskare-elev, forskare-pedagog som forskare-förälder för att få in flera perspektiv. Målet är absolut inte att skapa ett recept utan snarare att undersöka om det i denna grupp, är till fördel med individualiserade läxor samt hur de i så fall skulle kunna se ut. En annan studie som vi överlåter åt andra forskare är en mer omfattande kvantitativ studie som vi tidigare nämnt.

Det hade även varit av stort intresse att ta reda på bakomliggande orsak till varför de flerspråkiga föräldrarna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Beror det på bristande språk, otillräckliga kunskaper i exempelvis aritmetik, ointresse i ämnet eller att ämnesspråket i matematik är för

komplext att det skapar missförstånd och förvirringar? Den viktigaste slutsatsen som vi kan dra av vårt resultat är att de flerspråkiga föräldrarna i vår studie lägger mer tid på matematikläxor än de enspråkiga. Det kan betyda att förutsättningarna för alla elever och föräldrar skiljer sig åt och att den svenska skolan inte kan ge samma förutsättningar åt alla, trots att det är stipulerat i läroplanen.

35

7. Referenslista

Alm, P. (4 januari, 2015). Skolan får inte strunta i de svagaste eleverna. Svenska

dagbladet.

Tillgänglig via: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolan-far-inte-strunta-i-de-svagaste-eleverna_4228281.svd, [Hämtad 2015-01-30]

Axelsson, T. (2014). Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Boukaz, L. (2007). Parental Involvement in School: what hinders and what promotes

parental involvement in an urban school. Nr 30. Malmö Högskola/Lärarutbildningen

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 rev uppl.) Malmö: Liber Cooper, H. (1994). Homework research and policy. A review of the literature.

Tillgänglig via:

http://conservancy.umn.edu/bitstream/handle/11299/140536/Homework%20Researc h%20and%20Policy_A%20Review%20of%20the%20Literature.pdf?sequence=1 [Hämtad: 2015-01-05]

Ejvegård, R. (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2005). Metodpraktikan

kosten att studera samhälle, individ och marknad. (2 rev uppl.) Stockholm: Norstedts

Juridik AB

Granstedt, L. (2010). Synsätt, teman och strategier. – några perspektiv på

mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt. Doktorsavhandling inom de

Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt arbete nr 23. Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete nr 29.

Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petterson, B. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hackford O’Sullivan, R., Chen, Y. & Fish, M. (2014). Parental Mathematics

Homework Involvement of Low-Income Families with Middle School Students.

School community journal, 24 (2).

Hattie, J. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analysis relating to

36

Hellsten, J-O. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: en studie av hur

grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Uppsala

studies in Education, 86, Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Universitet. Henderson, D. & Erens, O. (2007). The impact of homework on student achievement.

Econometrics Journal, 11, 326-348.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys. (2 upplagan) Malmö: Gleerups utbildning AB

Hoover-Demsey, K., Battiato, A., Walker, J., Reed, R, Dejong, J. & Jones, K. (2001).

Parental Involvment in Homework. Educational psychologist, 36 (3), 195-209.

Hydea, J., Else-Quest, N., Alibali, M., Knuth, E. & Romberg, T. (2006). Mathematics in

the home: Homework practices and mother-child interactions doing mathematics.

Journal of Matemathical behavior 25, 136-152.

Larsen, A-K. (2010). Metod helt enkelt en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Johanneshov: TPB.

Landis Van Voorhis, F. (2011). Costs and benefits of family involvement in homework. Journal of Advanced Academics February, 22 (2), 220-249.

Leo, U. (2004). Läxor är och förblir skolarbete. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap, praktisk pedagogik/utbildningsledarskap.

Li, G. (u.a). What do parents think? Middle-class Chinese immigrant parents’

perspectives on literacy learning, homework and school-home communication. The

School Community Journal, 16 (2).

Lindstedt, I. (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur

Lüdtke, O., Trautwein, U., Kastens, C. & Köller, O. (2006). Effort on Homework in

grades 5-9: Development, Motivational Antecedents and the Association With Effort on Classwork. Child development, 77(4), 1094-1111.

Lundgren, U. (1996). Pedagogisk uppslagsbok. Informationsförlaget

Mangione, L. (2008). Is Homework working? Phi Delta Kappan, 89 (8), 614-615

Nilsson, A (2008). Ska jag hjälpa dig med läxan? – om föräldrars stöd i skolarbetet. Vi

lämnar till skolan de käraste vi har, stödmaterial utgivet 2008 av Myndigheten för

37 Nationalencyklopedin, (2015a). Tillgänglig via:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vårdnadshavare [Hämtad 2015-01-30]

Nationalencyklopedin, (2015b). Tillgänglig via:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läxa, [Hämtad 2015-01-30]

Poulson, L. & Wallace, M. (Eds) (2003). Learning to Read Critically in Teaching and

Learning. London, SAGE Publications Inc.

SFS (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SCB (2015). Undersökningar av barns levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Skolinspektionen (2010:16). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med ett

annat modersmål än svenska. Stockholm.

Skolverket (2010). PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rustad att möta framtiden? Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr

11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012) Likvärdig utbildning I svensk grundskola en kvantitativ analys över

likvärdighet över tid. Rapport 374. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387. Stockholm: Skolverket.

Strandberg, M. (2013). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars

livserfarenheter som resurs- några kritiska aspekter. Doktorsavhandlingar från

Institutionen för pedagogik och didaktik 25.

Svensson, P. (2014). Elever med utländsk bakgrund berättar. Malmö studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 31.

Von Otters, C. (2014). Educational and occupational careers in a Swedish cohort. Stockholm universitet.

Westlund, I. (2007). Läxan – en svårfångad företeelse. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, 33. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling