Föräldrars bemötande mot barnet

I mellanöstern brukar en del föräldrar inte accepteras av sin omgivning även om

familjen kommer ut med det, dvs att de har ett barn med NPF (Sudki Hmeidan Nahal, et al., 2017). I intervjuerna framkommer att intervjupersonen pratar om föräldrars

bemötande mot barnet och de visar att de är lite oroliga för barnet:

som får mig att tänka att barnet inte bemöts bra hemma. Ingen bryr sig om barnets skolgång och hygien. Eftersom barn är barn så brukar de berätta för oss hur hemsituationen ser ut, negativa historier.”(intervjuperson 4)

Några föräldrar menar att i Sverige accepteras barnet och får till och med hjälp och stöd. Familjen blir respekterad får information och kunskap om funktionsnedsättning

(Samuellson , 1998). Men i hemlandet är det en helt annorlunda synsätt där visas ingen respekt gentemot personer med funktionsnedsättning och samhället accepterar inte det. Inte många i hemlandet har kunskap därför är det mycket sällan som familjen blir informerade om funktionsnedsättningen (Samuellson , 1998) & (Sudki Hmeidan Nahal, et al., 2017). I intervjuerna framkommer hur en del föräldrar kan reagera på den

skillnaden som finns mellan deras hemland och Sverige.

”De har integrerats i det svenska samhället på så sätt att det är accepterat att ha ett olikt barn. Alla människor är lika värda och förtjänar ett gott bemötande. Föräldrar kan vara stolta över barnet, men de kan tycka att det är obehagligt att visa upp hen för omgivningen, därför försöker många undvika situationer där barnet står i centrum.”(intervjuperson 3)

Enligt forskare är det sällan personer med funktionsnedsättning interagerar med andra i föräldrars ursprungliga hemland, detta kan vara en orsak till att en del familjer väljer att gömma sitt barn istället för att komma ut och bli uttittade, förnedrade samt känna skam (Sudki Hmeidan Nahal, et al., 2017). Denna forskning utger att en del föräldrar drabbas av stigma tillsammans med barnet i hemlandet, av omgivningen. Alltså uppfattar samhället de som avvikande från samhällets normer och familjen hamnar i utanförskap med låg status, förlust samt att de blir diskriminerade (Bohlin, 2001). En dimension som kallas för ”asthetics” inom teorin stigmatisering går att associera med citatet ovan då den belyser hur känslor hos individen kan styra än. Då föräldrar trots att de älskar sitt barn undviker att ha barnet i centrum för att det kan vara frånstötande för deras omgivning (Jones, et al., 1984).

Första delen handlar om metoden samt validiteten och reabiliteten för forskningen, kallas för metoddiskussion. Andra delen är resultatdiskussion som är en diskussion av studiens resultat.

Intervjupersonerna besvarade forskningens tre frågeställningar utifrån frågor som ställdes till dem. De viktigaste resultat som studien kommit fram till är att det finns skillnader på synsätt, och somliga professionella kan uppleva det som ett hinder. Men inte alla. De flesta upplever det som ny kunskap och försöker även öka familjens kunskap genom att prata om hur de tänker inom vissa områden. Professionella kan ibland uppleva att familjens kulturskillnad kan vara ett hinder för arbetet men försöker lösa det tillsammans med familjen.

7.1 Metoddiskussion

Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa metoderna där fyra intervjuer hafts betydelse. Metoden gynnade studiens syfte. Vid intervjuerna användes intervjumetoden semistrukturerad, vid varje intervju dök det upp olika typer av följdfrågor men alla frågor hade utgångspunkten ifrån rubrikerna, vid alla intervjuer blev intervjufrågorna besvarade. Vissa svar var kortfattade, och andra långa och detaljerade. Fördelen med intervjumetoden är att vid intervjun kunde jag, som forskare, lägga märke till de olika ansiktsuttryck, gester, som intervjupersonerna gav uttryck åt.

Enligt Bryman(2013) är det en fördel för studiens resultat eftersom även det är ett svar. Respondenterna kunde tycka att vissa frågor var för känsliga och valde därför att inte besvara de eftersom de inte ville att brukaren ska känna igen sig. Men de gav istället ett övergripligt svar.

Det finns två termer som tidigare nämndes som bestämmer kvaliteten på forskningen. De kallas för validitet och reabilitet. Med hjälp av dem ges en uppfattning om hur bra forskaren mäter det som mäts, forskaren får reda på hur bra forskningen har gått.

Validitet efterfrågar i vilken situation och för vilken population resultaten är giltiga. Reabilitet frågar om liknande resultat skulle kunna upprepas vid andra tillfällen.

Intern validitet, går under validitet, innebär trovärdigheten för resultatet. Intern validitet går att mäta på olika sätt. Första sättet är kommunikativ validitet som innebär att

forskaren ska kunna diskutera hur forskningen kan hjälpa kunskapsgiltigheten (Bryman, 2013). Detta vetenskapliga studiets resultat ska vara giltigt för alla som vill öka sin kunskap kring detta område. Men specifikt ska resultaten nå ut till professionella som jobbar inom området samt familjer som har barn med neuropsykiatrisk

funktionsnedsättning. Beskrivning av datainsamling har redogjorts under rubriken metod. Urval och analys har likaså beskrivits under rubriken metod.

Deltagarkontroll, kopplas också till intern validitet, är om deltagarna eller

respondenterna påverkat resultaten genom granskning (Bryman, 2013). Respondenterna för denna vetenskapliga studie har blivit intervjuade därpå blivit erbjudna att läsa igenom intervjun. Därefter har de inte bett om att få lyssna på intervjun men däremot har de bett mig att stryka en viss del direkt efter intervjun. De ansåg att det kan vara lite ”förbjudet” att resonera om. Detta kallas för dialogisk validering. Triangulering,

kopplas också till intern validitet, innebär att man ser på problem utifrån olika

perspektiv, det finns tre typer av triangulering. Källtrinagulering, innebär att forskaren intervjuar personer med olika relation till problemet. Observationstriangulering, att olika forskare med olika professionaliteter kan delta i datainsamlingen.

Teoritriangulering, innebär att forskaren under analysen, analyserar med olika paradigm eller teori(a.a.). Datainsamlingen jag hänsyn till källtrianguleringen genom att intervjua personer med olika relation till problemet. Professionella som blev intervjuade har olika professionaliteter. Det var psykolog, kurator, pedagog(på särskola) och stödpedagog, men det gemensamma för all fyra är att de har erfarenhet av familjer med

invandrarbakgrund som har barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Extern validitet, andra delen under validitet, innebär överförbarhet. Om denna vetenskapliga studie hade utgått ifrån kvantitativ metod så hade forskaren kunnat dra slutsatser för generaliserbarheten för forskningen. Men vid kvalitativ metod är det läsaren som avgör generaliserbarheten av forskningen med hjälp av att fråga sig om

resultat kan tillämpas, för vem kan det tillämpas och under vilka omständigheter forskningen går att tillämpa (Holme & Solvang, 1997). Reabilitet undersöker om samma resultat går att få vid andra situationer. Då undersöks hur datainsamling gjordes och om det är bra kvalité på forskningen (Bryman, 2013).

När studiens påbörjade hade jag först svårighet att hitta aktuell svensk litteratur och studier så småningom förstod jag dock att det finns mer än vad jag initialt hittade. Jag har gjort sökningar på svenska i databaser och för få träffar eller forskare belyser ämnet. Men samma sökning på engelska har gett betydligt fler träffar än vad jag förväntade mig. De svenska forskningarna som används är främst Bohlin(2001), Fuentes(2016) och Runesson med fler(2015) samt den offentliga utredningen SOU(1998:139). Två av dem är gamla medan resten av den svenska forskningen samt den engelska sökningen är relativt nytt. Det blev därför intressant för mig då jag kunde se likheterna och

skillnaderna som förekommer mellan de olika forskningarna trots att många år skiljer de åt.

7.2 Resultatdiskussion

Resultaten visar att kontakten mellan professionella och familjer med

migrationsbakgrund som har barn med NPF, kan vara en utmaning men även en förmån. Utmaningen kan uppstå för att en del familjer är uppväxta i en kulturkrets där

uppfattningen om NPF kan vara olik den uppfattning som finns i det svenska samhället. Fördelen är att professionella tänker utifrån ett individ perspektiv och är neutrala vid mötet därtill har de inga fördomar (SOU, 1998:139) & (Lindsay, et al., 2012). Runesson med fler(2015) menar att professionella även kan tänka utifrån människorätt.Det

innebär att alla har rätt till t.ex. vård och habilitering utifrån sina egna förutsättningar. Detta inbär också att professionella bör vara bara nyfikna på att lära sig om föräldrarnas kultur, samt sätta sig in i familjens situation och informera de om uppfattningarna i Sverige. Ur föräldrarnas perspektiv är det en bra möjlighet eftersom kontakten med professionella underlättar integrationen i Sverige.

föräldrar en skiljaktig inställning till NPF när de kommer till Sverige. Att få barn med NPF förändrar inställningen hos en del föräldrarna. I början kan det vara en utmaning för en del föräldrar att acceptera att de har ett barn med NPF. Men efter en tidsperiod blir barnet accepterat av föräldrarna. En del föräldrar fortsätter vara rädda för

omgivningen och samhället, samt släkten i hemlandet. Trots att barnet är accepterat i det svenska samhället. En del föräldrar är inte vana vid att deras angelägenheter ska vara så blottat. Det är en stor skillnad komparerat med deras hemländer, där allt ska hållas hemligt. Enligt professionellas erfarenhet så hålls barnets tillstånd dolt för släkten i hemlandet på grund av känslan av skam.

Bohlin(2001) och Sudki Hmeidan Nahal, et al(2017) diskuterar också känslan av skam i samband med att en del föräldrar med migrationsbakgrund försöker hålla barnet inom den egna sfären. Resultatet som Bohlin(2001) kom fram till i sin forskning är

densamma som denna forskning gav till resultat. Detta innebär att trots tidsskillnaden sedan Bohlins studie så kan det fortfarande förekomma att föräldrarna döljer barnets funktionsnedsättning för släkten i hemlandet. Däremot menar Fuentes(2016) att känslan av skam visserligen kan förekomma men alla upplever det inte(a.a.). Senare studie betonar således att det finns olika synsätt bland föräldrar som har samma kulturella bakgrund och att detta exempelvis kan kopplas till de erfarenheter man har med sig från sitt hemland, men också till vilka erfarenheter de fått i sitt nya hemland (Runesson , et al., 2015).

Studien kom även fram till att hur professionella upplever att föräldrar accepterar barn med NPF. Det resultat som var gemensamt för alla professionella som deltog i intervjun var att de flesta accepterar barnet, men att en del föräldrar kan uppleva att barnet är en ”straff”. I resultatdelen har en diskussion genomförts med hjälp av islams heliga bok, koranen om vad islam. Denna bok användes eftersom professionella hänvisade till Allah och profeten Mohammed vilket innebar att de familjer som anser att barnet är en

Det finns familjer som anser att barnet är en prövning, enligt professionella är det positivt eftersom familjer hittar sitt lugn i det. Bohlin(2001) & Sudki Hmeidan Nahal, et al(2017) diskuterar islam i samband med straff och prövning. I båda forskningarna klargörs vad Islam anser kring det. Bohlin(2001) anser att Islam kan straffa en person i detta liv med sjukdom, för en felaktig handling som personen kan ha begått. Medan Sudki Hmeidan Nahal, et al(2017) belyser att det är en prövning.

En annan fråga som Bohlin(2001) och Welterlin & LaRue(2007) lyfter och som kopplas till Islam är att en del familjer vänder sig till vården i deras hemländer, samt har ingen tillit till vården i Sverige. Detta anses av författarna vara kopplat till religion. Denna studie har fått samma resultat, det vill säga att en del familjer vänder sig till hemländer för att behandla sina barn där. Men en skillnad mellan Bohlin(2001) och denna

forskning är anledningen till att en del familjer söker vård i hemlandet. Utifrån denna studies resultat är orsaken inte religion. Enligt respondenterna till denna studie, så åker föräldrar till hemlandet eftersom de är säkra på att de kan hitta behandling i hemlandet och bota barnet.

Sist så kommer studien likaså fram till hur professionella upplever att integrationen i Sverige har lyckats eller om det blev extra utmaning med barnet, samt vilken inställning föräldrarna har till insatserna de har rätt till. Det finns en del föräldrar som använder barnet som anledning för att isolera sig tillsammans med barnet. De föräldrar blir då barnets värld, allt barnet har. De väljer att vara personliga assistenter åt barnet. Det förekommer att de nekar insatser som skulle hjälpa barnets behandling, samt vara avlastning för de såsom korttidsboende. De föräldrarna kan välja bort att ha ett eget liv för att de har ett barn i behov av hjälp och stöd, vilket försvårar integrationen. Föräldrar med migrationsbakgrund från bland annat mellanöstern kan ha växt upp i ett samhälle där de har fått lära sig att de är ansvariga för att ta hand om familjen oavsett tillstånd. Det resulterar i att föräldrar är nästan helt isolerade. De väljer bort att lära sig det svenska språket, vilket överensstämmer med det som skrivs i SOU (1998:139) avhandling.

lärt sig det svenska språket. Med barnet lär de sig språket och de blir intresserade av utbildningar inom området och vill utbilda sig. Professionella hade olika åsikter om att använda tolk. Det finns de som anser att det är ett problem att ha tolk eftersom det tar dubbelt så lång tid. Det överensstämmer med det som skrivs i SOU (1998:139) & Lindsay, et al(2012) som även menar att det kan vara ett problem. Men å andra sidan tyckte de andra respondenterna att det var en möjlighet eftersom med hjälp av tolken blir det tydligare under samtal med föräldrarna.

I resultatdelen nämndes att stigma inte endast drabbar den utsatta, den drabbar även anhöriga. Enligt professionellas erfarenhet, så kan en del föräldrar undvika allmänna platser med barnet eftersom de upplever dubbel utsatthet. En del familjer upplever sig utsatta för att de har en migrationsbakgrund, och har ett barn som kan vara

utåtagerande. Detta är ett starkt exempel på att en del föräldrar är stigmatiserade av samhället. Många föräldrar har ekonomiska svårigheter, enligt professionellas erfarenhet, eftersom de vill ta hand om barnet. Så familjen försörjer sig på bidrag. Många är även drabbade socialt eftersom en del familjer inte är socialiserade i samhället, de blir isolerade hemma. Enligt professionella kan en del känna att de har förlorat en status som de hade. Det är en del föräldrar som i hemlandet var välutbildade, hade bra jobb och var delaktiga i samhället. Goffman(2014) menar att föräldrarna blir stigmatiserade eftersom de har blivit drabbade ekonomiskt, socialt och förlorat status. De har blivit stämplade på grund av att de har ett barn som avviker från samhällets normer. Detta resultat kan hjälpa professionella som jobbar med familjer med migrationsbakgrund, som har barn med NPF. De får kännedom kring hur en del föräldrar tänker samt hur professionella med erfarenhet tänker kring arbetet med brukaren.

SLUTSATS

I Studien har jag undersökt vilken inställning föräldrar med migrationsbakgrund och barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har till funktionsnedsättning och det stöd de kan få i Sverige. Ett annat syfte med studien var att studera familjens integration i Sverige. Detta ha studeras utifrån professionellas perspektiv med hjälp av intervjuer. I studien presenteras faktorer för samspelet mellan familjer med migrationsbakgrund och barn med NPF i samband med det Goffman skriver beträffande socialt samspel,

stigmatisering och stämplingsteori med utgångspunkt socialpsykologi. För att bättre förstå och undersöka studiens syfte användes tidigare forskning av bland annat Runesson(2015) och Funetes(2016).

En av de viktigaste faktorer som studien visar är att de flesta föräldrar med

migrationsbakgrund som har barn med NPF upplever att vardagen kan liknas vid en kamp. Då en del föräldrar får kämpa för att samhället ska förstå deras synsätt men även för deras rättigheter. Enligt professionella vill föräldrar ha förståelse för deras barn av omgivningen. Kampen föräldrarna får föra resultera i att en del får lida och hamna i utanförskap. Resultatet visar även att föräldrar har svårt att hantera deras situation på grund av omständigheterna. Genom större förståelse och bättre samspel mellan föräldrar och samhället kommer föräldrarnas lidande att minska. Det ger till följd att barnet och föräldrarna blir mer delaktiga och integrerade eftersom familjen får mer insatser anpassat till barnets speciella behov.

Framtida forskning

Denna studie har bidragit med en inblick i hur det är att vara förälder med

migrationsbakgrund och samtidigt ha ett barn med NPF. Studien kan användas för att öka förståelsen om familjer med annan bakgrund. Mer förståelse ökar möjligheten till underlättad kommunikation. Vid genomförandet av undersökningen hittades en del tidigare forskning inom detta område, men det var begränsat. Det saknas forskning om vuxna med migrationsbakgrund och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För kommande forskning rekommenderas således en studie om vuxna med

Litteraturförteckning

Ahmadi, F., 2008. Kultur och hälsa. 1 red. Lund: Studentlitteratur AB. Allwood, J., 1985. Tvärkulturell kommunikation. [Online]

Available at: https://www.researchgate.net/profile/Jens_Allwood/publication/242667548_i_All wood_J._(Ed.)_Tvrkulturell_kommunikation_Papers_in_Anthropological_Linguistics_ 12_University_of_Gteborg_Dept_of_Linguistics_1985/links/00463528f0f9ec19e3000 000.pdf [Använd 03 05 2016].

Arnstberg, K.-O., 2008. Sverige och invandringen. 1 red. Poland: Studentlitteratur AB. Baldonado, A. 1998. Transcultural Nursing Practice Described by Registered Nurses and Baccalaureate Nursing Students. Journal of Transcultural Nursing, 9(2), pp. 15- 25.

Becker, H. S., 1997. Outsiders. Studies in the sociology of deviance. New York: Free Press.

Beckman, V. & Fernell, E., 2007. Utredning och diagnostik. i: V. Beckman, red. ADHD/DAMP - en uppdatering. Lund: Författarna och studentlitteratur, p. 13. Bohlin, U., 2001. "I vårt land finns inte ordet handikapp" - Invandrare med barn med funktionshinder berättar, Malmö: Malmö Högskola.

Borgström, M., 1998. Att vara mitt emellan. Hur spanskamerikanska ungdomar i Sverige kan uppfatta villkoren för sin sociokulturella identitetsutveckling = How Latin American youths in Sweden understand the conditions for their socio-cultural.

Stockholm : Pedagogiska institutionen Stockholms universitet.

Bryman, A., 2013. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:5 red. Stockholm: Liber AB. Cioffi, R. J., 2003. Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International Journal of Nursing Studies, 40(3), pp. 299-306.

Corrigan, P., Ottati, V. & Watson, A. C., 2003. From whence comes mental illness stigma?. International Journal of Social Psychiatry, 49 ( 2), pp. 142-157 .

Cummings, K. P. & Hardin, B. J., 2016. Navigating disability and related services: stories of immigrant families. Early Child Development and Care, Volym 187:1, pp. 115-127.

Dyches, T. T. o.a., 2004. Multicultural Issues in Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 34(2), pp. 211-222.

Elvén, B. H., Beier, H. & Veje, H., 2012. Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet : om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur.

Fores, 2016. Migrationsinfo. [Online]

Available at: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ [Använd 26 09 2016].

Fouganthine, A., 2012. Dyslexi genom livet - Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. [Online]

Available at: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01.pdf [Använd 05 05 2015].

Fuentes , J., 2016. Etnicitet och funktionshinder. i: A. Hugemark & M. Söder, red. Bara funktionshindrad. Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB, pp. 103-131. Gahnström, A. & Norrman, A., 2015. Trygg-hansa. [Online]

Available at: http://media.trygghansa.se/9-av-10-foraldrar-till-barn-med- neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-oroliga-for-framtiden/

[Använd 26 09 2016].

Goffman, E. 2014(A). Jaget och maskerna : en studie i vardagslivets dramatik. 6 red. Stockholm: Studentlitteratur.

Goffman, E., 2014(B). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. 4:2 red. Lund: Studentlitteratur AB.

Greene, R. W., 2016. Explosiva barn - ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. 2:7 red. Lund: Studentlitteratur AB. Hedberg, E., 2010. Föräldrastöd inom barn- och ungdomshabiliteringen. [Online] Available at:

http://www.habiliteringschefer.se/ebh/foraldrastod/dokument/foraldrastod.pdf [Använd 23 05 2016].

Holme, I. M. & Solvang, B. K., 1997. Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 red. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, G., 2005. Neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Johansson, I.-M., 2012. Uppdrag med förhinder. Bemötande av familjer med migrationsbakgrund inom den sociala barnavården.. [Online]

Available at: http://hdl.handle.net/2077/28840 [Använd 16 05 2018].

Jones, E. E., Scott, R. A. & Markus, H., 1984. Social stigma: The Psychology of Marked Relationships. New York: W.H. Freeman & CO.

Khader, N., 1998. Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Koranen, 49.

Lindberg, L. & Grönvik, L., 2011. Funktionshinderpolitik- en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Lindsay, S. 2012. Working with immigrant families raising a child with a disability: challenges and recommendationsfor healthcare and community service providers.