Förändring i förhållande till skolmiljö

Som framgår av delstudie 2 om programmets genomförande påverkas implementeringen av programmet i hög grad av kontextuella förutsättningar (se vidare kapitel 3). Dessa förutsättningar kan ha betydelse för programtroheten, dvs. möjligheterna att följa programmets intentioner och genomföra det som det är tänkt. De medverkande skolornas avsteg från sådant som den tid som är tänkt vara avsatt till lektionerna, tillgång till – eller brist på - lokaler och olika hjälpmedel, samt avsteg från manualen kan få konsekvenser för möjliga programeffekter (jfr t.ex. Skolverket 2011). Ett sätt att kvantitativt fånga eventuella kontextuella skillnader och deras betydelse för programmets effekter är att jämföra utvecklingen över tid mellan olika skolor där insatsen implementerats. Utifrån det underlag som utvärderingen bygger på är vår bedömning att det är problematiskt att systematiskt jämföra samtliga skolor som ingår i studien, bland annat på grund av att grupperna blir små. För att ändå ge perspektiv på vilken betydelse skolmiljön kan ha presenteras här en jämförelse av förändringen över tid i två gymnasieskolor som skiljer sig åt både när det gäller elevgruppens sammansättning och hur länge MVP använts på skolan.

På gymnasieskola 1 ligger fokus på teoretiska ämnen i kombination med olika idrottsinriktningar. Elevsammansättningen är i denna skola homogen när det gäller födelseland och skolan har en mer jämn fördelning av killar och tjejer än i undersökningsgruppen som helhet. På skolan genomfördes insatsen för första gången under tiden data samlades in för utvärderingen. På gymnasieskola 2 genomfördes insatsen för andra gången och ledningen samt lärare hade därmed längre erfarenhet av att arbeta med MVP- insatsen. Vid fältarbetet på skolan framstod också både elever och lärare som påtagligt engagerade och positivt inställda till MVP. Gymnasieskola 2 lockar många elever som har ett praktiskt intresse och utbildningarna är inriktar på att eleverna ska lära sig olika typer av praktiska yrken såsom fordonsteknik mm. Elevgruppen är heterogen när det gäller födelseland, och har en betydligt högre andel killar än tjejer.

Redogörelsen för skillnader mellan de två skolorna fokuserar signifikanta förändringar över tid på det båda gymnasieskolorna samt om eventuella förändringar på något sätt skiljer sig åt. Syftet med detta avsnitt är att diskutera kontextens betydelse och vad den kan ha för betydelse när det gäller möjligheter att genom MVP påverka kunskaper, attityder och beteenden hos eleverna.

Inledningsvis får analys av ett index illustrera tendensen som kan ses i materialet som helhet när dessa två skolmiljöer jämförs med varandra. Indexet handlar om elevernas kunskap om och attityder till verbalt våld (KAVV). När det gäller denna typ av våld tyder medelvärdesförändringarna på att det sker en positiv utveckling över tid gymnasieskola 1, även om förändringen inte är statistiskt signifikant (tabell 76). Positiv utveckling handlar här om att eleverna i ökande utsträckning rapporterar olika former av verbalt våld som våld.

När det gäller denna typ av våld sker en negativ utveckling på gymnasieskola 2. På denna skola sker det en signifikant minskning av elevernas rapportering att olika verbala våldsbeteenden är att betrakta som våld (tabell 77) (Mean T1=4,585, T2=4,1366, sig. ,017, df 40, t 2,496). Förändringen över tid betyder att eleverna på gymnasieskola 2 inledningsvis rapporterade att det är allvarligare att använda olika typer av verbala våldsformer såsom exempelvis Att skvallra eller sprida rykten och Att förolämpa eller säga elaka saker, än vad de rapporterade efter insats. Den negativa förändringen är signifikant endast mellan första (T1) och andra mättillfället (T2) även om resultatet indikerar en minskning även till uppföljningen (T3).

Det går alltså att se i princip två olika utvecklingstendenser på de båda gymnasieskolorna, i positiv riktning på gymnasieskola 1 och i negativ riktning i gymnasieskola 2. Här kan också noteras att även om det inte sker några signifikant förändringar är förändringarna nära gränsen för signifikanta förändringar, vilket troligtvis beror på den begränsade mängden elever går att följa över tid i denna grupp. På gymnasieskola 1 är det möjligt att följa 57 elever mellan T1 och T2 och 62 elever mellan T1 och T3. Det mönster som beskrivs ovan framträder än tydligare när analysen av olika index sätts i relation till varandra. En samlad bild av förändringar över tid i dessa båda gymnasieskolor ges i figur 5 (se även tabell 78 och 79). Figur 5 Den samlade bilden av signifikanta förändringar i MVP-gruppen fördelat på skolmiljö

Index Gymnasie- skola 1 T1-T2 Sig. Gymnasie -skola 1 T1-T3 Sig. Gymnasie- skola 2 T1-T2 Sig. Gymnasie- skola 2 T1-T3 Sig.

Kunskap attityder till verbalt våld (KAVV)

Ökning Nej Ökning Nej Minskning Ja Minskning Nej

Kunskaper och attityder fysiskt våld (KAFV)

Ökning Nej Ökning Nej Oförändrat Nej Oförändrat Ja

Kunskap attityder sexuellt våld (KASV)

Ökning Ja Ökning Nej Minskning Nej Minskning Nej

Kunskap attityder ingripande våld (KAIV)

Ökning Ja Ökning Nej Oförändrat Nej Minskning Nej

Kunskap attityder skojbråk (KASB)

Ökning Nej Ökning Nej Minskning Ja Minskning Ja

Beteende eget verbalt våld (BEVV)

Ökning Nej Minsknin g

Nej Ökning Nej Ökning Ja

Beteende eget sexuellt våld (BESV)

Ökning Nej Ökning Nej Oförändrat Nej Ökning Ja

Beteende eget ingripande våld (BEIV)

Ökning Nej Ökning Ja Minskning Nej Oförändrat Nej

Beteende andra fysiskt våld (BAFV)

Ökning Ja Ökning Nej Minskning Nej Oförändrat Nej

Beteende andra sexuellt våld(BASV)

Med tanke på att det fanns en något längre erfarenhet av att arbeta med programmet vid gymnasieskola 2 hade man kanske kunnat förvänta sig en större positiv förändring efter insats i den skolmiljön. Mönstret som framträder är dock det motsatta. En förklaring kan vara att elevgruppens sammansättning ger olika förutsättningar för att åstadkomma positiv förändring. På gymnasieskola 1 går elever som valt teoretiska ämnen med inriktning på idrott, gruppen är homogen när det gäller födelseland med merparten av eleverna födda i Sverige och övriga Norden. Det är även en relativt jämn fördelning av killar och tjejer. På gymnasieskola 2 är gruppen elever mer blandat sett till födelseland men mer homogen könsmässigt med en stor andel killar. Som konstateras i föregående avsnitt tycks både kön och födelseland ha betydelse för de förändringar som kan ses efter insats: killar som grupp tenderar att förändras mer än tjejer, och svenskfödda som grupp tenderar att förändras mer än utlandsfödda som grupp (även om det resultatet är mer osäkert på grund av en liten undersökningsgrupp). Utvecklingen i gymnasieskola 1 och 2 kan tolkas som att användningen av MVP i gymnasieskola 1 tycks bidra till en positiv utveckling även om det är första året som programmet ges, medan det är en större utmaning på gymnasieskola 2 att åstadkomma positiva förändringar, trots den längre erfarenheten och lärarnas och elevernas engagemang, och trots att det är en hög andel killar i gruppen.