Förändringar hos informanterna

Då det inte utförts någon form av hälsoundersökning innan hälsoprojektet initierades kan de förändringar som informanterna identifierat endast tolkas som deras uppfattningar och behöver nödvändigtvis inte vara verkliga.

Efter att ha deltagit i de fysiska aktiviteterna som hälsoprojektet tillhandahållit har

informanterna upplevt en ökad fysisk kapacitet. Förutom att några informanter ansåg att de blivit fysiskt starkare upplevde de att de generellt blivit mer aktiva. Någon informant har minskat i vikt medan en annan har kunnat hantera sina vardagssysslor lättare. Vidare beskrev informanterna hur mycket mer ork och energi de har samt att de blivit piggare, energiska och känner sig mer ungdomliga efter ett avslutat träningspass. Informanterna förklarar hur fysisk aktivitet har bidragit till en ökad smidighet, att de i mindre utsträckning upplever fysiska krämpor och smärtor samt att tidigare funktionsnedsättningar minskat avsevärt. Vad författaren tolkat som den mest betydelsefulla förändringen bland informanterna var att deras vilja att aktivera sig hade stärkts och att de efter att ha deltagit i hälsoprojektet kände sig mer motiverade till att aktivera sig ännu mer och träna även utöver den träning de får från

hälsoprojektet. Med den ökade fysiska kapaciteten har några av informanternas självförtroende byggts upp och känsla av trygghet stärkts. Att självförtroendet stärks har en stor betydelse för hälsan både direkt och indirekt. Den direkta effekten är att den påverkar den mentala hälsan medan ett ökat självförtroende indirekt kan påverka hälsan genom att bidra till en målsättning att börja agera mer hälsosamt (Tones & Green 2004).

De föreläsningar som informanterna deltagit i har bidragit till ökad kunskap. Några exempel på lärdomar som informanterna erhållit var då läkare och sjuksköterskor informerat om hur olika sjukdomar skall hanteras på bästa sätt och vad informanterna kan förändra i sin vardag för att få stora hälsovinster. Innan informanterna började delta i hälsoprojektet upplevdes sjukdomar och att vara sjuk som en situation som kommer leda till döden. Bristen på kunskap om kroppen ledde till att informanterna kände sig otrygga och uppsökte därför läkare vid minsta lilla

sjukdomssymptom vilket stämmer överrens med tidigare studier (Äldrecentrum 2002). Efter att ha deltagit i föreläsningarna och fått möjlighet att ställa frågor till föreläsaren, har

informanternas kontroll över hälsa och sjukdomar kunnat stärkas vilket i sin tur resulterat i att informanterna inte längre uppsöker läkare lika frekvent. Ett viktigt resultat av den ökade kunskapen om sin hälsa var att informanterna kunnat minska ned på den dagliga dosen av mediciner. Informanterna har lärt sig att behovet av medicin kan påverkas med hjälp av träning, men även alla de andra fördelar som fysisk aktivitet medför. Sammanfattningsvis anser

författaren att informanterna har ökat kunskapen om sin egen kropp och hur de ska agera för att behålla hälsan in i åldrandet. Detta kan i sin tur bidra till en ökad trygghet och stärka

informanternas empowerment.

Om empowerment stärkts anser författaren att informanternas möjligheter till att ta

hälsosamma beslut kan öka och på så vis påverka sin hälsa. Författaren menar att kunskaperna från föreläsningarna kan bidra till att informanterna blir mer medvetna om sin situation och att de vill skapa en förändring i sina liv, samtidigt som deras självförtroende stärks och upplever sig mer kapabla till att ändra situationen med hjälp av det stöd och information som de får från hälsoprojektet. Detta stämmer överrens med Naidoo och Wills (2000) som bland annat

beskriver sambandet mellan självförtroende och empowerment. Vid samma tillfälle som empowerment kan stärkas kan det även försvagas. Författaren menar att den ökade kunskapen om kroppen och hälsan kan istället för att förstärka det positiva med en förändring medföra en

risk för att informanternas empowerment försvagas genom att de blir mer medvetna om hälsorisker och sjukdomar och på så sätt kanske upplever att det är för sent för en förändring. Utöver den kunskap som hälsoprojektet bistått med om hur kroppen fungerar har det resulterat i en ökad medvetenhet om kost och vad kosten har för betydelse för hälsan. Informanterna har fått lära sig hur de ska äta, hur stor en normal portionsstorlek är och hur ofta de bör äta, vilket är betydelsefullt, särskilt för invandrare, då de ursprungligen har andra matvanor som på längre sikt kan leda till en sämre självupplevd hälsa och övervikt (Socialstyrelsen 2009). De ansvariga berättade hur de, innan hälsoprojektet startades, upplevde att de äldre deltagarna i Syriska föreningen saknade kunskaper om svensk kosthållning och istället valde måltider med

exempelvis högt fett- och saltinnehåll. Avsaknaden av kunskaper om näringsinnehåll är enligt Socialstyrelsen (2009) vanligt bland äldre. Informanterna har blivit mer medvetna om vad de bör äta innehållsmässigt med hjälp av dietister, läkare och sjuksköterskor och väljer numera produkter med omsorg. Informanterna uttryckte att de läser på förpackningarna för att

kontrollera om det exempelvis finns socker i brödet. Detta anser författaren som överraskande då enligt de ansvariga för hälsoprojektet flertalet av hälsoprojektets deltagare var analfabeter. Hälsoprojektet har bidragit till att informanterna börjat dela information med varandra. Genom att ge råd till varandra och bekanta kan tips på förändringar i vardagen, som haft stor nytta för någon annan, påverkade informanternas hälsa positivt. Informanterna har delat allt från träningserfarenheter till recept på hälsosamma maträtter, vilket i sin tur bidragit till att informanterna lärt känna varandra ytterligare och på så sätt har även gemenskapen i gruppen stärkts. Gemenskap har nämnts åtskilliga gånger i denna studies resultat och diskussion, och nämns även som en faktor som bidragit till att informanternas självupplevda hälsa förbättrats. Samtidigt som informanterna ansåg att de redan innan projektets start haft hälsosamma

beteenden har de ändå förändrat sina kost- och motionsvanor. Informanterna har blivit mer aktiva, vilket har resulterat i att de upplevt en ökad fysisk kapacitet. Den ökade kunskapen som erhållits från föreläsningarna har bidragit till en ökad medvetenhet kring betydelsen av en god kosthållning. Författaren har tolkat att de förändringar som upplevts är att informanterna lärt sig betydelsen av att vara aktiv och att ha ett hälsosamt beteende på äldre dagar, vilket har lett till ökad medvetenhet om hälsa och livsstil. Att ge informanterna möjlighet till att uppleva en god hälsa och vara aktiv i samhället överrensstämmer med Hälsa 21’s femte målområde, Åldras med hälsa (WHO 1998).