Det varierade utbudet av aktiviteter har berört faktorer som har betydelse för hälsan vilket har av informanterna upplevts som positivt och givande. Efter att ha deltagit i hälsoprojektet upplevde informanterna att de blivit mer medvetna om sin hälsa samt att deras kunskaper om kroppen har ökat.
Fysisk aktivitet har varit uppskattat då det erbjudits olika träningsformer som gett informanterna möjlighet att delta på något sätt oavsett hälsostatus. Föreläsningarna var givande då de fokuserade på sjukdomar, kost och andra områden som varit
betydelsefulla för informanternas hälsa. Det har upplevts positivt att i förtid fått information om aktivitetens innebörd och tillvägagångssätt samt efter varje avslutad aktivitet återsamlats med gruppen för att diskutera informanternas upplevelser.
Motivationen och gemenskapen som informanterna upplevt i föreningen har påverkat dem till att delta samt viljan att bryta den isolering de tidigare känt. Aktiviteterna genomfördes i grupp vilket har varit en bidragande faktor till varför informanterna valde att delta i hälsoprojektet. Personliga hinder för deltagandet som identifierats var sorgearbete och yttre faktorer som påverkade deltagandet negativt var ekonomi, transport och väderförhållanden.
Förändringar som informanterna identifierat var ökad fysisk kapacitet, förbättrad självupplevd hälsa, ökat kunskapsförråd och ett informationsutbyte mellan
informanterna. Gemenskapen har stärkts genom att informanterna är delaktiga och diskuterar både före och efter avslutad aktivitet.
Resultatet från analysen av hälsoprojektet kan bidra till nya insikter och idéer om hur verksamheten ytterligare kan möta det behov som finns. Med hjälp av de faktorer och hinder som studien redovisat som har haft betydelse för deltagandet i aktiviteterna kan framtida insatser anpassas för att nå ännu fler individer.
REFERENSER
Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M. & Wånell, S. (2005a). Hälsoutveckling och
hälsofrämjande insatser på äldre dar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut (Rapport R 2005:6). Agahi, N. & Parker, M.G. (2005b). Are today’s older people more active than their
predecessors? Participation in leisure-time activities in Sweden in 1992 and 2002. Ageing and society vol. 25:6, ss. 925-941.
Ahacic, K., Parker, M.G. & Thorslund, M. (2003). Mobility limitations 1974-1991: period changes explaining improvement in the population. Social Science & Medicine vol. 57, ss. 2411-2422.
Barondess, J.A. (2008). Toward Healthy Aging: The Preservation of Health. Journal of the American Geriatrics Society vol. 56:1, ss. 145-149.
Bass, S.A. (2000). Emergence of the third age: Toward a productive aging society. Journal of Aging & Social Policy vol. 11:2, ss. 7-17.
Berg, C., Lappas, G., Wolk, A., Strandhagen, E., Thorén, T., Rosengren, A., Thelle, D. & Lissner, L. (2008). Eating patterns and portion size associated with obesity in a Swedish population. Appetite vol. 52:1, ss. 21-26.
Britton, A., Shipley, M., Singh-Manoux, A. & Marmot, M. (2008). Successful Aging: The Contribution of Elderly-Life and Midlife Risk Factors. Journal of the American Geriatrics Society vol. 56:6, ss. 1098-1105.
Brownie, S. (2006). Why are elderly individuals at risk of nutritional deficiency? The Journal of Nursing Practice vol. 12, ss. 110-118.
Buse, K., Mays, N. & Walt, G. (2005). Making health policies. London: Open University press. Daatland, S.O. (1994). Folkemeningen om familien, de elder og samfunnet. Aldring & Eldre vol. 1, ss. 7-12.
Dahlgren, G. & Whitehead, M. (1992). Policies and strategies to promote equity in health. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe.
Dapp, U., Anders, J., von renteln-Kruse, W. & Meier-Baumgartner, H.P.(2005). Active health promotion in old age: methodology of a preventive intervention programme provided by an interdisciplinary health advisory team for independent older people. Journal of Public Health vol. 13:3, ss. 122-127.
Emami, A. & Torres, S. (2005). Making sense of illness: Late-in-life migration as point of departure for elderly Iranian immigrants’ explanatory models of illness. Journal of Immigrant Health vol. 7:3, ss.153-164.
Fors, S., Lennartsson, C. & Lundberg, O. (2007). Health inequalities among older adults in Sweden 1991-2002. The European Journal of Public Health vol. 18:2, ss. 1-6.
Gaines, D.A., McDonald, E.P. & Wykle, L.M. (1999). Aging and immigration: Who are the elderly? Journal of Immigrant Health vol. 1:2, ss. 99-113.
Ghobarah, H A., Huth, P. & Russett, B. (2004). Comparative Public Health: The Political Economy of Human Misery and Well-being. International Studies Quarterly vol. 48:1, ss. 73- 94.
Green, L. & Kreuter, M. (2005). Health Promotion Planning – An educational and ecological approach. Fjärde upplagan. New York: McGraw-Hill Companies.
Huisman, M., Kunst, A.E., Andersen, O., Bopp, M., Borgan, J-K., Borrell, C., Costa, G., Deboosere, P., Desplanques, G., Donkin, A., Gadeyne, S., Minder, C., Regidor, E., Spadea, T., Valkonen, T. & Mackenbach J.P. (2003). Socioeconomic inequalities in mortality among elderly people in 11 European populations. The Journal of Epidemiology and Community Health vol. 58, ss. 468-475.
Hwa-Froelich, D.A. & Westby, E.C. (2003). Considerations when working with interpreters. Communication Disorders Quarterly vol. 24:2, ss. 78-85.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur. Jacobsen, D. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Keysor, J.J. & Jette, A.M. (2001). Have we oversold the benefit of late-life exercise? The Journal of Gerontology: Medical Sciences vol. 56A: 7, ss.412-423.
Kinsella, K. & Velkoff, V. (2001). An Aging World: 2001. Washington, DC: U.S. Government Printing Office; U.S. Census Bureau, series P95/01-1.
Kliewer, E. & Jones, R. (1997). Immigrant health and the use of medical services: results from the longitudinal survey of immigrants. Canberra: Research and Statistics Branch - Department of Immigration and Multicultural Affairs.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langlois, M. & Hallam, J. (2008). Integrating Multiple Health Behavior Theories Into Program Planning: The PER Worksheet. Health Promotion Practice vol. 11:2, ss. 282-288.
Larsson, K. (2007). The social situation of older people. International Journal of Social Welfare vol. 16, ss. 203-218.
Larsson, K. & Thorslund, M. (2002). Does gender matter? Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly population. Research on Aging vol. 24:3, ss. 308-336.
Lundman, B. & Hällgren-Granheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S. 159-172.
Lännergren, J., Westerblad, H., Ulfendahl, M. & Lundeberg, T. (2007). Fysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Marmot, M. (2005). Social determinants of health inequalities. The Lancet vol. 365:9464, ss. 1099-1104.
Marmot, M. (2009). Policy Overview. Journal of the Royal Society for Promotion of Health vol. 129:1, ss. 16-17.
Naidoo, J. & Wills, J. (2000). Health Promotion – foundations for practice. Andra upplagan. Edinburgh: Elsevier.
Nilsson, Å. (2004). Efterkrigstidens invandring och utvandring. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB).
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Parker, G.M. & Thorslund, M. (2007) Health trends in the elderly population: Getting better and getting worse. The Gerontological Society vol. 47:2, ss. 150-158.
Patel, R. & Davidson, B. (2002). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, B. (2007). Transforming Ottawa Charter health promotion concepts into Swedish public health policy. Promotion & Education vol. 14:4, ss. 244-249.
Pinquart, M. & Sörensen, S. (2001). How effective are psychotherapeutic and other
psychosocial interventions with older adults. The Journal of Mental Health and Ageing vol. 207:43.
PRO (Pensionärernas riksorganisation) (2008). Stadgar antagna vid PROs kongress den 19-22 september 2008. Stockholm: PRO.
Putnam, R., Leonardi, R. & Nanetti, R. (1994). Making democracy work. New Jersey: University Presses of California.
Regeringskansliet (2000). Begreppet invandrare – användning i myndigheters verksamhet. Stockholm: Kulturdepartementet (Ds 2000:43).
Regeringens proposition (2002). Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2002/03:35).
Regeringens proposition (2008). En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2007/08:110).
Sahlén, K-G., Löfgren, C., Hellner, B-M. & Lindholm, L. (2008). Preventive home visits to older people are cost-effective. Scandinavian Journal of Public Health vol. 36, ss.265-271. SCB (Statistiska Centralbyrån) (2005). Sveriges framtida befolkning: 2008-2050. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB (2008). Statistisk årsbok för Sverige 2009. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) (2008). Aktuellt på äldreområdet 2008. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Socialstyrelsen (2006). Social rapport 2006. Socialstyrelsen: Stockholm. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen: Stockholm.
SOU (Statens offentliga utredningar) (2001). Döden angår oss alla: värdig vård vid livets slut.. Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slutskede. Stockholm: Fritzes
(SOU 2001:6).
Socialtjänstförvaltningen (2001). …genom varandra – om och med organisationer för äldre med utländsk bakgrund. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen.
SPF (Sveriges Pensionärsförbund) (2009). Faktablad om SPF. Stockholm: SPF
Stuck, A., Walthert, J., Nikolaus, T., Biila, C., Hohmann, C. & Beck, J. (1998). Risk factors for functional status decline in community-living elderly people: systematic litterature review. The Journal of Social Science Medicine vol.48 ss. 445-469.
Svensk-Jordanska föreningen (2009). Några fakta om Svensk-Jordanska föreningen. Stockholm: Svensk-Jordanska föreningen.
Syriska föreningen (2009). Verksamhetsberättelsen 2008 – Verksamhetsplan 2009. Stockholm: Syriska föreningen.
Tillgren, P. & Dignan, M. (1998). Hälsoupplysning – teorier, modeller och praktisk tillämpning i folkhälsoarbete. Västerås: Akademin för hälsa, vård och välfärd.
Tillgren, P. (2009). Politik: folkhälsa som politikområde. I Andersson, I & Eijlertsson, G (red.), Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur. S 181-207. Tones, K. & Green, J. (2004). Health Promotion – Planning and Strategies. London: Sage Publications.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. United Nations (2007). World Population Prospects: The 2006 Revision. New York: United Nations, Population Division.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
WHO (World Health Organisation) (1948). Constitution. New York: WHO.
WHO (1978). Primary healthcare: ”Report on the International Conference on Primary Healthcare”: Alma Ata, USSR. Health for All Series No 1. Genève: WHO.
WHO (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Köpenhamn: Regional Office for Europe. WHO (1998). Health 21 - The health for all policy framework for the WHO European Region. Köpenhamn: Regional Office for Europe.
WHO (2002). Active Aging: A Policy Framework. Genève: WHO.
WHO (2007). The challenge of obesity in the WHO European Region and the strategies for response. Köpenhamn: Regional Office for Europe.
WHO (2008a). The World Health Report 2008, Primary health care, Now more than ever. Genève: WHO.
WHO (2008b). Healthy Aging Profiles: Guidance for producing local health profiles of older people. Köpenhamn: Regional Office for Europe.
Xian, H. (2008) Lost in translation? Language, culture and the roles of translator in cross- cultural management research. Qualitative Research in Organizations and Management vol.3:3, ss. 231-245.
Äijänseppä, S., Notkola, I., Tijhuis, M., Staveren, W., Kromhout, D. & Nissinen, A. (2005). Physical functioning in elderly Europeans: 10 year changes in the north and south: the HALE project. The Journal of Epidemiology and Community Health vol. 59. ss. 413-419.
Äldrecentrum (2002). PLUS – en utvärdering av ett project för stöd till ledare I föreningar med verksamhet för alder med utländsk bakgrund. Stockholm: Äldrecentrum.
Östberg, V. & Lennartsson, C. (2007). Getting by with a little help: The importance of various types of social support for health problems. Scandinavian Journal of Public Health vol. 35, ss. 197-204.
BILAGA 1.
Bakgrundsfrågor
Vilket land kommer Du ifrån?
Hur länge har Du varit bosatt i Sverige?
Hur kom Du i kontakt med Syriska föreningen? Hur länge har Du jobbat på den Syriska föreningen? Vad innebär Din anställning hos föreningen?
- Vilka arbetssysslor och vilket ansvar har Du?
Hälsoprojektet
Vill du berätta om hälsoprojektet? Hur skapades hälsoprojektet? Vad är syftet med projektet?
Finns det några mål med hälsoprojektet? Vilken målgrupp vänder sig projektet till?
- Riktar sig projektet till någon särskild grupp? - Om ja, vilken grupp och varför just denna grupp?
- Har ni aktivt försökt inspirera deltagarna till att delta i aktiviteterna? - Om ja, hur har ni gått tillväga?
- Om nej, varför?
Hur såg projektets upplägg ut? - Hur länge ska projektet pågå?
Vilka aktiviteter erbjuds inom hälsoprojektet? - Vilket syfte har aktiviteterna haft?
- Hur har de aktiviteter som erbjuds i hälsoprojektet valts ut? - Bygger aktiviteterna på någon kunskapsbas?
- Finns det några mål/syfte med respektive aktivitet?
Den deltagande gruppen
Ungefär hur många besöker Syriska föreningen dagligen? - Finns det någon statistik över deltagandet?
- Om nej, varför inte?
Ungefär hur många väljer att delta i hälsoprojektets aktiviteter? - Skiljer det sig i antalet deltagare mellan aktiviteterna? - Vad tror Du att detta beror på?
- Vad uppfattar Du som mindre populär aktivitet bland deltagarna? - Vad tror Du detta beror på?
- Vad uppfattar Du som mer populär aktivitet bland deltagarna? - Vad tror Du detta beror på?
Hur upplever ni att hälsosituationen ser ut i gruppen? - Finns det några hälsorisker inom gruppen?
- Om ja, hur har ni gått tillväga för att minska hälsoriskerna?
- Upplever ni att deltagarna i hälsoprojektet är medvetna om sin hälsa och levnadsvanor? - Hur upplever ni viljan och motivationen till att förändra sitt beteende hos deltagarna?
Skillnader från projektets start till nutid
Upplever Du någon skillnad bland de äldre deltagarna från början av hälsoprojektet och nu? - Om ja, vilka skillnader upplever Du/ser Du?
Hur har hälsoprojektet förändrats över tid? - Vad styr valet av nya aktiviteter initieras? - Vilka aktiviteter vidmakthålls?
Hur följs verksamheten upp?
- Genomförs någon utvärdering? - Vem genomför utvärderingen?
BILAGA 2.
Innan intervjun påbörjas:
• Författaren presenterar sig själv och denna studie samt tackar för att informanterna ställer upp och deltar i studien.
• Samtliga informanter kommer att informeras om att intervjun kommer att spelas in och en fråga om tillåtelse kommer att ställas.
• Informanten kommer även att informeras att han/hon får avbryta när som helst och välja att inte besvara valfria frågor.
• Inga namn kommer att användas i uppsatsen och informantens svar kommer inte att kunna kopplas till informanten.
• Efter studiens slut kommer inspelat material att raderas.
Bakgrundsfrågor
Hur gammal är Du?
Vilket land kommer Du från?
Hur länge har Du varit bosatt i Sverige? Varför valde Du att bosätta dig i Sverige?
Hur länge har Du varit medlem i den Syriska föreningen? Hur kom Du i kontakt med föreningen?
Varför valde Du att bli medlem i föreningen? Hade Du några personliga mål med Ditt deltagande?
- Om ja, vilka mål hade Du?
Uppfattningar om hälsoprojektets aktiviteter
(Tydliggör att det handlar om hälsoprojektets aktiviteter och inte de övriga aktiviteterna som dagverksamheten bedriver)
Vill Du berätta lite om de aktiviteter i hälsoprojektet som Du har deltagit i? - Vad skulle Du beskriva ha varit bra med aktiviteterna?
- Finns det någon aktivitet som Du anser ha varit mindre bra och i så fall på vilket sätt? - Hur har Ditt deltagande i hälsoprojektet påverkat din bekantskapskrets?
- Om ja, på vilket sätt?
- Om nej, vad tror Du det beror på? Hur ofta deltar Du i hälsoprojektets aktiviteter?
Vilka faktorer påverkar Ditt val att delta? Exempelvis transport? Öppettider? Vänner? - Vad kan göra att Du väljer att inte delta i hälsoprojektets aktiviteter?
Vill Du berätta varför Du väljer att delta i hälsoprojektets aktiviteter? - Hade något mål med Ditt deltagande?
- Om ja, vad var målet?
Vad har Du lärt Dig av att vara med i hälsoprojektet? Vad har Du haft nytta av? - Om ja, varför har Du haft nytta/tagit med Dig detta?
- Har Du förändrat någon levnadsvana/beteende? Exempelvis motionsvanor, kostvanor? - På vilket sätt har levnadsvanan/beteendet förändrats?
- Om inte, vad tror Du det beror på?
Finns det något Du saknar i hälsoprojektet verksamhet? Till exempel information, utbildning, kurser, andra aktiviteter etc.
Har Du några önskemål på andra aktiviteter inom hälsoprojektet? - Om ja, varför önskar Du denna aktivitet?
Betydelsefulla faktorer inför framtiden
När Du mår bra, hur skulle Du beskriva att Du då mår? - Vad är viktigast för Dig för att Du ska må bra?
- Har Du något beteende/vanor som påverkar Din hälsa? Till exempel kostvanor, rökning eller fysisk inaktivitet.
- Om ja, kan du beskriva vilka hälsorisker och varför Du anser att det är en hälsorisk? Beskriv hur Din hälsa påverkats av Ditt deltagande i hälsoprojektet?
- Hur mår Du efter att aktiviteten avslutats?
- Hur har hälsoprojektet påverkat dina möjligheter att fatta hälsosamma beslut? - Om det inte haft någon betydelse, vad tror Du det beror på?
Inför framtiden, vad är viktigt för Dig för att Du ska fortsätta att vara aktiv och delta i hälsoprojektets aktiviteter?
• Innan intervjun avslutas erbjuds informanten att gå tillbaka till någon fråga och eventuellt tillägga något.