Genetiskt är vi och våra elever likadana som våra förfäder som levde på stenåldern. Vi tror inte att det har skett någon evolutionell utveckling de senaste åren trots att man kan se och mäta stora skillnader i elevernas kunskaper. Det talas mycket om försämrade
matematikkunskaper i media. Sannolikt beror skillnaderna på den miljö vi lever i och vad vi faktiskt lägger vår tid på. Vi har gjort ett försök att se hur olika förutsättningar har ändrats under de senaste 30 åren. Det finns ett flertal olika företeelser som påverkar vårt sätt att leva.
Media
Ett område som har förändrats i väldigt hög grad, är tillgång och användande av massmedia. Ursprungligen var massmedia en nationell angelägenhet, till för information och folkbildning. Det fanns några få radio- och TV-kanaler som sände på tider då det fanns lyssnare eller tittare. Idag kan man dygnet runt välja mellan ett närmast oändligt antal program via olika kanaler.
Idag styr andra ambitioner än den folkbildande. Det som presenteras för oss är det som man tror att vi vill se och höra, det som ger flest tittare och mest reklamintäkter.
Inte minst på Internet har det utvecklats en miljardindustri i att analysera våra vanor och att presentera den reklam som vi förmodas vara mest mottagliga för.
Kommunikation människor emellan
För 30 år sedan var man tvungen att ta sig till en telefon för att kunna prata med någon på distans. Det krävdes en planering från båda parter för att vara på rätt plats i rätt tid för att kunna upprätta en förbindelse.
Med mobiltelefonen har vi blivit nåbara oberoende av tidpunkt och plats. Inte minst har SMS-funktionen gjort att man kan meddela sig med andra oavsett om tekniska förutsättningar inte finns för ögonblicket.
Sociala medier har, för många blivit ett viktigt sätt att kommunicera med sina vänner. Internet har flyttat in i mobiltelefonen och man kan därför ständigt vara uppkopplad. Nästan vad som helst som man vill veta något om, finns på några knapptryckningars avstånd. Detta påverkar förstås behovet av planering och att lära sig saker utantill.
Enkelheten att kommunicera har också medfört att vi möter fler människor varje dag, genom de olika kanalerna.
Kunskapssynen
Efterhand som tillgängligheten till information ökat har synen på kunskap och vad som ska läras in, förändrats. Från att man har sett kunskap som något man har pluggat in, till ett vidare synsätt där man mer ser till förmågan att söka kunskap och att ha ett kritiskt
Forskning på området har medfört en vidare syn på vad som är kunskap och intelligens. Frågan är, om skolan har hängt med i utvecklingen så att man på ett konkret sätt, kan mäta kunskaperna på ett rättvist sätt. Många skolor jobbar med problematiken för att hitta metoder. Samtidigt som detta görs decentraliserat från skolverket, finns det en ambition att alla ska få ett rättvist betyg.
Arbetsmarknad och ungdomskultur
Ungdomskultur är inget nytt fenomen. Det har i alla tider funnits ett behov av att göra annat än vad de vuxna gör. Allt ifrån att träffas i vägkorsningen och dansa till fiolmusik, till jazz, rock, disko eller LAN-party. Det som vi ser, är att man är ung längre idag än tidigare. Det är inte lika givet att man ska söka sommarjobb, ens om man är 17 – 18 år.
En av orsakerna skulle kunna vara att arbetsmiljölagarna har skärpts under senare tid. Idag har arbetsgivaren ett större personligt ansvar för verksamhetens miljöpåverkan och för de anställdas hälsa. Den som inte fyllt 18 år, har stora begränsningar i vad de får jobba med. Det är alltså inte intressant att anställa en yngre person, samtidigt som det inte erbjuds lika spännande arbetsuppgifter för de som ändå får jobb.
Det verkar vara en allmän tendens, att flytta ansvaret från individ till arbetsgivare eller skola.
Teknikutvecklingen
En miljöfaktor som vi kanske inte märker så mycket av, men som är en realitet, är vårt förhållningssätt till teknik. Förr var en teknisk apparat något som var uppbyggt av komponenter som kunde bytas ut eller repareras. Idag är tekniken så avancerad och integrerad att det ofta inte finns förutsättningar – varken praktisk eller ekonomiskt – att reparera. Samtidigt som gränsen mellan människa och maskin är lätt att lära sig, har tekniken bakom blivit allt mer komplex.
Datortekniken har gett förutsättningar för en allt snabbare utveckling av produkter. Detta medför att det endast är ett fåtal personer som har tid och förmåga att lära sig tekniken i grunden. De flesta blir användare av färdiga tekniska lösningar som de inte kan påverka själva.
Skolan
Skolan har förändrats på flera sätt. En viktig skillnad är att huvudmannaskapet gått från statligt till kommunalt. Det är en omtvistad fråga, vad detta har inneburit för eleverna. Enligt somliga har det inte ändrat något, medan det för andra är en grundorsak till
försämrade kunskaper hos eleverna. Huruvida eleverna fått sämre kunskaper eller om de fått andra kunskaper som skolan inte ännu lärt sig värdera, är en ännu obesvarad fråga.
Att kommunaliseringen har fått konsekvenser för lärarna råder det större enighet om. Det har länge funnits en avundsjuka mot lärarnas arbetstider och det långa sommarlovet. Detta har succesivt medfört att man idag har upp till 50 % längre undervisningstid. Dessutom upplever många lärare att man fått ett ökat socialt ansvar för eleverna.
Politiska ambitioner och en tilltro till marknadskrafternas positiva effekter, har öppnat för privata skolor. Detta har säkert många positiva effekter, men det har också gjort att de kommunala skolorna blivit tvungna att konkurrera om eleverna.
Samtidigt som ansvaret för elevens studier alltmer förskjutits åt skolan, har statens ansvar delegerats till kommunerna, som i sin tur skickat ansvaret vidare till skolan och lärarna.
Idag är lärarnas status ett hett debattämne. Kommunerna som arbetsgivare har sin planekonomiska modell att förhålla sig till. Lärarna konkurrerar med andra grupper om de medel som finns till löner. Detta har under lång tid hållit tillbaka lärarlönerna. Vad detta betyder för undervisningens kvalitet, är en känslig fråga. De lärare som finns i skolan gör troligen ett så gott jobb man kan. Men, på lång sikt måste det ha betydelse att betygskraven för att komma in på lärarutbildningar, ligger på en relativt låg nivå. Kan det vara så att man får vad man betalar för?
Utanförskap
Det är lätt att tro att tekniken är till för alla. Så är det inte. Teknik kostar pengar, så det finns en skillnad mellan olika elevers ekonomiska förutsättningar.
Man bör inte heller förutsätta att alla vill ha tekniken. Motiven till att ta avstånd från den kan vara vitt skilda, men resultatet blir oavsett att man hamnar i ett utanförskap. Många tjänster i samhället förutsätter att man har tillgång till dator och internet.
Hur påverkar det oss?
Vår ambition med denna skrift är inte att komma med svar på frågorna vi ställt. Vi kan bara ge en bild av ett komplext sammanhang.
Troligtvis har datorerna kommit för att stanna. Weisers tes om att den mest använda tekniken är den vi inte längre är medvetna om passar väldigt väl in på gymnasieskolans elever som alla mer eller mindre växt upp med mobiltelefonen och en internetansluten
deras möjligheter inte skulle få användas även i skolan. Det är för dagens elever lika självklart att använda datorn och mobiltelefonen som det var för gårdagens elever att använda penna och papper.
Slutsats
Denna uppsats har fått oss att ändra uppfattning kring den nya tekniken i klassrummet vilket även återspeglas i detta arbete. Under resans gång har vi insett att det inte finns några enkla samband när det gäller 1-till-1-datorer i skolan och elevernas beteende, prestationer och resultat. Att arbeta med 1-till-1-datorer handlar inte om att köpa in dyra datorer och dela ut till eleverna och sedan inte göra något mer. Datorn i skolan är ett verktyg precis som alla andra och verktygets nytta är beroende av hur det används och av hur användarna uppfattar det.
Det är så mycket i samhället som ändrat sig de senaste åren och frågan är inte längre
om vi ska ha datorer, smarta mobiltelefoner och läsplattor i skolan utan hur. Det är
dessutom omöjligt att jämföra förr och nu och då definitivt säga vilka faktorer som påverkat och på vilket sätt. Därför är det mycket svårt och kanske inte heller meningsfullt att ställa särskilt många frågor om hur datorn förändrat skolan och undervisningen. Våra elever är uppvuxna i en värld där denna utrustning är en självklarhet och de använder den ofta utan att tänka på det.
Bibliografi
Barak, M., Lipson, A., & Lerman, S. (2006). Wireless Laptops as Means For Promoting Active Learning In Large Lecture Halls. Journal of Research on Technology in
Education , 245-263.
Cuban, L. (2001). Oversold and underused: computers in the classroom. Camridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Fleischer, H. (den 20 10 2011). Ingen säker forskning säger att betygen blir bättre. Sveriges Radio. P4 Jönköping.
Fleischer, H. (den 25 November 2011). What is our current understanding of one-to-one computer projects: A systematic narrative research review. Educational Research
Review .
Fried, C. B. (2008). In-class laptop use and its effects on student learning. Computers &
Education , 50, 906-914.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:. Nurse Education Today , 105-112.
Kay, R. H., & Lauricella, S. (2011). Unstructured vs. Structured Use of Laptops in Higher Education. (L. Jeffrey, Red.) Journal of Information Technology Education:
Innovations in Practice , 10, 33-42.
Khan, S. (2011). Let's use video to reinvent education. Long Beach, California.
Penuel, W. R. (2006). Implementation and Effects Of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education ,
38 (3), 329-348.
Utbildningsdepartementet. (2002). Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i
Östersjöområdet - Baltic 21E, U02.007. Stockholm.
Weiser, M. (September 1991). The Computer for the 21st Century. Scientific American , 94-95, 98-102, 104.