Musik i samhället
1DGL\DW\FNHUDWWGHWlUEUDDWWPXVLNHQlU´WLOOI|UDOOD´L6YHULJH'HQlUWLOOJlQJOLJXWDQI|U utbildningsinstitutionerna. Hon resonerar mycket om folkmusik och visar då drag av föränd- rad inställning. Hon är troligen mycket influerad av sin man som är folkmusiker. Den musik KRQNRSSODGHLKRSPHG´IHVWRFKI\OOD´L8NUDLQDVHUKRQL6YHULJHVRPHQUHVSHNWHUDGRFK ´VRFLDOWYLNWLJ´GHOLVDPKlOOHW1lUMDJIUnJDGHRP´VYHQVN´PXVLNE|UMDGHKRQJHQDVWDWWtala om svenska klassiska kompositörer. Det kan tyda på att Nadiya kopplar ihop nationalitet med musik. Det kan också betyda att den mest statusfyllda musiken för Nadiya är den klassiska. Det visar tecken på att förhållningssättet inte förändrats. Återigen använder Nadiya musikgen-
rer när hon beskriver musiken i samhället.
Yasuko betonar ett flertal gånger frihet och jämställdhet, både i musiken men också i sam- hället. Friheten i musiken gör livet lite svårt för henne. Hon menar att det inte finns några reg- ler att bryta. Den stora friheten innebär att hon får J|UD´YDGKRQYLOO´RFKGHWVYnUDOLJJHUGnL att veta vad hon vill. Hon menar att hon hade någon form av blockering i Japan som har minskat i Sverige<DVXNRV´PLQVNDGH´EORFNHULQJNDQVHVVRPHQI|UlQGULQJLI|UKnOOQLQJs- sättet till musik. Kan det bero på friheten? Yasuko talar också om att skapa kontakter. Det förefaller enklare i Sverige eftersom den hierarki hon beskrev i Japan inte tycks finnas i Sve- rige.
Marcus resonerar RPMDPDLFDQVNPXVLNL6YHULJH'HWKDQGODURPKXU´KDQV´PXVLNXSp- fattas och behandlas. I Sverige har inte reggaemusiken samma status i samhället som i Ja- maica. Marcus visar även missnöje med musikens utrymme i svensk media. Kampen som han talar om i Jamaica, den PHOODQUHJJDHDQKlQJDUQDRFK´WKHV\VWHP´WDUHQDQQDQIRUPL6Ye- rige. Här handlar kampen främst om musikens vara eller icke vara. Det finns reggaefans men de är få och måste kämpa mot pop- och rock-musik menar Marcus. Han är mycket upprörd |YHUDWWKDQVPXVLNNDOODV´svart musik´'HWNUlQNHUKRQRPRFKförstärker bilden av att han anser reggaemusiken ha mycket låg status i samhället. Han tycker även att den jamaicanska musiken splittras av samhället. Stilarna reggae och dancehall representerar detta och exempli- fieras genom diskussionen om artisterna Mavado och Sizzla. Demba talar mycket om att musiken delas in i genrer istället för att betraktas som en hel- het. Det stämmer inte med hans filosofi vilket skapar problem för honom. Indelningen i mu- sikgenrer gör musiken fattigare. Han anser att kategoriseringen av musiken hindrar honom från att utföra sitt uppdrag. Demba anger musikindustrin som en orsak och indirekt även ut- bildning som en annan. Demba berättar om erfarenheter där han dömts utifrån sitt instrument. Dembas musik kallas folkmusik i Sverige, vilket strider mot hans egen uppfattning. Han har svårt att förstå KXU´SPnJURGRUQD´lUVDPPD´VRUWV´PXVLNRPKDQV Yasukos och Nadiyas uppfattningar om frihet och tillgänglighet kan ses som en gemensam grund för en möjlig förändring av deras förhållningssätt. Detta kan tyda på att de båda kom- mer från kontexter som genomsyrats av regler och starka värderingar. Något som styrks ge-
nom deras berättelser om hemkontexterna.
Marcus och Demba talar båda två om musikgenrer, även om Demba gör det indirekt. För Marcus handlar det om att hålla musiken vid liv i samhället, för Demba handlar det om att inte dömas och kategoriseras. För Marcus blir den jamaicanska musiken en enhet i Sverige. 'HWILQQV´DQQDQ´PXVLNKlUVRPVWlOOVPRWGHQMDPDLFDQVND'HPEDNlPSDUI|UDWWEHKnOOD sin musikfilosofi, hans musikaliska och kulturella identitet. Hans griotnamn har heller inte samma betydelse i Sverige. Dessa förändringar visar ett annat förhållningssätt till musik hos
Vi och de andra
Informanternas beskrivningar kan delas som ovan. Yasuko och Nadiya säger inte så mycket om grupperingar i Sverige, utan gör istället jämförelser med Japan respektive Ukraina. Vad de båda framhåller är jämlikhet och att musiken är tillgänglig för många. Möjligen kan Yasukos uttalande om få jazzklubbar och det lilla intresset för jazzen tolkas som vi och de. Den grup- SHULQJ<DVXNRGLVNXWHUDUDQJnHQGH´KXUMD]]VNDVSHODV´L-DSDQYHUNDULQWHYDUDOLNDtydlig i Sverige. Nadiya och Yasuko talar positivt om musiken i och om det svenska samhället. 0DUFXVJ|UW\GOLJDXWWDODQGHRP´GHDQGUD´1lUKDQEHVNULYHUDWWKDQLEODQGEHV|NHUHQ NRQVHUWSODWVSUDWDUKDQRP´WKHLUPXVLF´GHWKDQGODURPPXVLNJHQUHU'HQjamaicanska mu- siken uppfattas som en enhet istället för i delar, som i Jamaica. Enheten missförstås i Sverige, eftersom musiken är ur sin kontext. Det leder till grupperingen mellan vi, reggaefansen, och de andra, samhället (their music). För att nå fält där den jamaicanska musiken finns, måste
PDQKDUlWWNRQWDNWHUKDQSUDWDURP´KHPOLJDVlOOVNDS´
'HPED JMRUGH XSSGHOQLQJHQ L $IULND PHOODQ JULRW HOOHU ´LFNH-JULRW´ 'HQQD XSSGHOQLQJ finns inte i Sverige på samma sätt, vilket troligen är en orsaken till KDQV´DJJ´PRWPXVLNJHn- rer. I Sverige blir han tydligare en i mängden av musiker. Bland dessa musiker finns också de som använder datorer och de som gör popmusik. Demba tar avstånd från dessa bl.a. genom att VlJD DWW GHUDV PXVLN HQGDVW QnU ´HQ QLYn´ 0HG det uttalandet säger han att det åtminstone finns ytterligare en nivå, troligen den Dembas musik når. I detta uppstår en delning, gruppe-
ring, mellan vi och dem.
Marcus och Demba har gemensamt att den musik de är engagerade i inte har samma plats i det svenska samhället som i deras respektive ursprungskontexter. De båda drar också tydliga gränser när de talar om musik i det svenska samhället, gränser som de inte drog i sina ur- sprungskotexter. Det visar förändrade förhållningssätt.
Musik som yrke och aktivitet
Nadiya arbetar som pianolärare på en kulturskola. I Sverige finns möjligheten att arbeta med musik på flera sätt. Det finns många spelmöjligheter, t.ex. spelmansstämmor och kyrkor, och hon återNRPPHU WLOO KXU ´EUD´ GHW lU L ODQGHW 0HQ 1DGL\D XWWU\Fker också frustration över nivån på eleverna och menar att hon borde ha mer tid att undervisa varje elev. Det påminner om hur hon upplevde sitt arbete i Ukraina efter självständigheten. Samtidigt säger hon att det
är bra att alla får möjlighet att lära sig spela.
Nadiyas uttalanden kan förstås genom att hon uttryckte trygghet i arbetet före 1991. Hen- nes uppväxt och skolgång präglades av hård disciplin och stora krav, vilka hon tog sig ige- nom. Sverige fungerar uppenbarligen annorlunda i Nadiyas ögon. Hennes uttalanden kan tol- kas som att hon betraktar musik annorlunda sedan hon flyttat till Sverige. Ett tecken på för- ändring synliggörs, när hon berättar om att musik kan betraktas som ett nöje i Sverige. Under den sovjetiska tiden var musiken istället en produkt av ett arbete. Yasuko talar om två saker när det gäller arbete. Hon anser att det är bra med kontrakt för konserter, eftersom det ger en tryggare inkomst. Problemet i Sverige är att det finns så få spel- tillfällen. Yasuko verkar missnöjd med arbetsmöjligheterna i Sverige men nöjd med sam- hället. I Sverige bestämmer hon själv hur musik ska klinga, vilket hon är glad över. Samtidigt finns en frustration över problematiken med speltillfällen. Det framstår som en rak motsats till
Japan. Frågan kan ställas, ´vad ska hon välja?´
Marcus har inte musik som huvudsyssla utan vid sidan av, precis som i Jamaica. Han anser att hans musik kämpar om en plats i samhället. Ett stort problem för Marcus är att nå ut med sin musik. Marknadsföringen fungerar inte på samma sätt som i Kingstown. Han säger att han kan gå till studion när som helst i Jamaica. Det tyder på att han inte kan göra det i Sverige. För att jamaicansk musik ska få större möjlighet att nå framgång i västvärlden är s.k. ´FURVVo-
YHUV´HQYlJ'HWKDQGlar om att blanda en populär musikgenre med en jamaicansk och på så
YLV´I|UKDQGOD´VLJWLOOHQElWWUHSRVLWLRQ
Demba försörjer sig som musiker. Han är född till yrket och mycket stolt över sitt griot- namn. Han pratar om musikbegreppets förändring i Västafrika och om hur hans bror experi- menterat med att blanda elektriska instrument med koran. Detta är i enlighet med Dembas filosofi då han säger att griot också handlar om att förnya musiken. Detta är också vägen att gå för att leva vidare i Sverige som griot. Musik i Sverige handlar mycket om ekonomi och annan musik än pop får inte möjlighet att höras. Demba lyfter fram datorerna och menar att de
J|UMREEHWRFKGnEOLU´ULNWLJD´PXVLNHU|YHUIO|GLJD
Demba och Marcus visar hur de anpassar sin musik sedan de flyttat. De ger intrycket av att GHWLQWHlUKHOW´EHNYlPW´XWDQNDQVNHLVWlOOHWHQQ|GYlQGLJKHW.lQVODQILQQVDWWGHIRUWIa- UDQGHDQVHUGHQ´lOGUH´YDULDQWHQDYGHUDVPXVLNVRPPHUVWDWXVI\OOG'HWKDQGODUVnOHGHVRP DWWDQSDVVDVLJRFKRPDWW´I|UKDQGOD´)|UKDQGOLQJHQlULVLJHWWWHFNHQSnHWWI|UlQGUDWI|r- hållningssätt till musiken.
Sammanfattning
Musiken i samhället visar två huvudteman. Yasuko och Nadiya talar om frihet och jämlikhet
medan Marcus och Demba talar om musikgenrer. Det som också är utmärkande i de två led- motiven, förutom att de uttalas av kvinnor och män, är att diskussionerna är positivt och nega-
tivt laddade.
Vi och de andra kan likt föregående tema delas mellan männen och kvinnorna. Yasuko och Nadiya gör jämförelser med Ukraina respektive Japan istället för att tala om grupperingar i det svenska samhället. Marcus och Demba gör det motsatta och drar tydliga gränser mellan
VLQPXVLNRFK´VDPKlOOHWV´PXVLN
Musik som yrke och aktivitet ger lite olika bilder. Nadiya säger att det finns många situat- ioner för musik jämfört med i Ukraina. Hon kritiserar också sina möjligheter att undervisa och menar att de är sämre, vilket ger medelmåttiga resultat. Samtidigt anser hon att fler får möj- lighet att lära sig vilket är bra. Yasuko ger en motsatt bild mellan Japan och Sverige. Det är ekonomiskt tryggare att jobba i Sverige, men det finns färre jobb. Marcus och Demba förkla- rar hur de varit tvungna att anpassa sin musik för att nå framgång.