"But then I realize that it´s just, a more different culture, same people” : - En studie om förändring av musikaliska förhållningssätt genom mötet med Sverige

(1)

__________________________________________________________________________________________

´%XWWKHQ,UHDOL]HWKDWLWVMXVWDPRUHGLIIHUHQWFXOWXUH

VDPHSHRSOH´

- En studie om förändring av musikaliska förhållningssätt

genom mötet med Sverige

Jonas Ålander

Uppsats VT 2012

Handledare: Christer Bouij

Masterprogrammet i musik, magisteruppsats

(2)

SAMMANFATTNING

Författare: Jonas Ålander

Titel: ³EXWWKHQ,UHDOL]HWKDWLWVMXVWDPRUHGLIIHUHQWFXOWXUHVDPHSHRSOH´- En studie om förändring av musikaliska förhållningssätt genom mötet med Sverige Title: ³EXWWKHQ,UHDOL]HWKDWLWVMXVWDPRUHGLIIHUHQWFXOWXUHVDPHSHRSOH´- A study

of change in musical approach by meeting with Sweden

Detta är en musiketnologisk studie med syftet att ta reda på hur och varför människors för- hållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ´kontextbyten´. Kontextbyte avser när en person flyttar från t.ex. Frankrike till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhåll- ningssätten till musik.

(3)

Tack Astrid

Christer Famata Jakob Johanna Leif Lotta Mikael Rita Sofia & Staffan

(4)

INNEHÅLL

Inledning ... 1 Problemområde ... 2 Definitioner ... 2 Syfte ... 3 Frågeställning ... 3 Bakgrund ... 4 Teoretiska utgångspunkter ... 4 Musiketnologi ... 4 Analytiska perspektiv ... 4 Kultur ... 6

Att definiera kultur ... 6

Etnicitet, identitet, nationalitet och kultur ... 7

Förflyttningar ... 9

Musik och samhälle ... 10

Sovjetunionen/Ukraina ... 10 Mandinka ... 11 Japan ... 12 Jamaica ... 13 Metod ... 15 Empiriska utgångspunkter ... 15 Kvalitativ intervju ... 15 Etik ... 16 Urval ... 16 Intervjuernas genomförande ... 16 Informanterna ... 17 Nadiya ... 17 Demba ... 17 Yasuko ... 17 Marcus ... 18 Analytiska utgångspunkter ... 19 Kulturanalys ... 19 Att analysera ... 20

(5)

Bourdieu ... 24 Fält ... 24 Kapital ... 25 Habitus ... 25 Fältslag ... 26 Positioneringen ... 26 Bourdieu idag ... 27 Forskarens roll ... 28 Resultat ... 29 Resultatpresentation ... 29 Nadiya ... 29 Demba ... 35 Yasuko ... 40 Marcus ... 44 Resultatanalys ... 50 Analysens tematik ... 50

Del I - Tidiga erfarenheter ... 52

Del II - Förändringar ... 56

Del III - Symbolskiften och kulturdefinitioner ... 59

Avslutande sammanfattning ... 61

Diskussion ... 62

Förändrad musik ... 62

Frihet och musik ... 64

Det svenska musikfältet ... 65

Genus ... 65 Orsaker ... 66 Avslutande reflektioner ... 66 Vidare forskning ... 67 Litteraturförteckning ... 68 Elektroniska källor ... 70 Intervjuer ... 70 %LODJDLQIRUPDQWHUQDV´IlOWUHVRU´ ... 71

(6)

INLEDNING

´Musik´ och ´kultur´ är två mycket intressanta ord som ofta är nära sammankopplade. Jag är mycket nyfiken på vad som händer när dessa ord möts. De kan mötas på olika sätt, lingvistiskt som musikkultur eller kanske kulturell musik. Bakom orden finns det människor, och när de möts händer något. Speciellt om de umgås med olika sorters musik och om de kommer från olika platser, miljöer. 'HWNDOODVRIWDI|UROLND´NXOWXUHU´ När jag i perioder varit bosatt på en liten ö i sydöstra Karibien har jag varit i minoritet och GnRIWDEHWUDNWDWVNRPPDIUnQHQ´DQQDQNXOWXU´-DJKDURFNVnO\VVQDWSnHQ´annan musik´, tänkt och tyckt annorlunda om musik. Jag hade ett annat förhållningssätt till musik. Detta upptäckte jag inte genast, utan det har varit en längre process. Egentligen upptäckte jag nog inte hur jag hade förändrats förrän jag kom hem till Sverige. Plötsligt hade mina värderingar förflyttats på något konstigt sätt. Det upptäckte jag efter en tid under samtal med vänner och i spelsituationer. Det hela mynnade ut i min kandidatuppsats (Ålander, 2011). Det är en musiketnologisk studie i musikpedagogik baserad på en fältstudie i landet jag bodde, St. Vincent och Grenadinerna. Jag undersökte deras kultur och deras förhållningssätt till musik. Det var

något jag inte förstod XWLIUnQPLWW´VYHQVND´SHUVSHNWLY.

Studien fördjupade mitt intresse för musikforskning och för ´KXUPXVLNIXQJHUDU´+|VWHQ 2011 deltog jag i en internationell kurs för masterstudenter som ordnades av Nordplus. Där MDJJMRUGHHQSUHVHQWDWLRQDYQnJRWMDJNDOODGH´0XVLFDO&UHROL]DWLRQ´6\IWHWPHGSUHVHQWDt- ionen var att diskutera innehållet i denna studie. Presentationen handlade om kulturmöten,

men kanske främst om kulturblandningar.

I denna studie vill jag undersöka de processer jag själv upplevde i samband med min tid på St. Vincent. Men istället för att besöka olika platser undrar jag hur människor som kommer till Sverige upplever musikkulturen här. Jag undrar om deras värderingar och förhållningssätt förändras så som jag upplevde att mina gjorde. Vissa stunder kände jag mig mer hemma i Karibien än i Sverige, andra stunder förstod jag iQJHQWLQJ9DUGHWVnNDOODGH´NXOWXUNURFNDU´" Jag har träffat fyra personer med ursprung i olika delar av världen, Ukraina, Senegal, Japan och Jamaica. De är alla nu bosatta i Sverige. Vi har talat om livet och musiken på de olika platserna. Jag undersöker hur och varför deras förhållningssätt till musik förändrats sedan de anlände till Sverige.

(7)

PROBLEMOMRÅDE

Denna studie undersöker hur och YDUI|UPlQQLVNRUKDUGHWOlWWDUHHOOHUVYnUDUHDWW´SDVVDLQ´L ett för dem nytt samhälle. Det centrala är musiken och förhållningssättet till den. Vad är det som sker när en människa möter ett nytt samhälle med andra attityder och värderingar kring

musik än det den är van vid?

Exempel: Tänk dig att du föds i ett land där du möter musik som du blir intresserad av. Du utvecklar dina värderingar och din attityd till musik. Du växer upp och blir aktivt musicerande. Vid ett tillfälle lämnar du ditt hemland och flyttar till ett annat land, i detta fall Sverige. Där möter du musik och samhälle. Du upplever en skillnad i förhållningssättet till musik. Det är en annan attityd till musiken, och kanske livet, än den du ´lärt´ dig och genomlevt i ditt hemland. I efterhand börjar du fundera på hur du beter dig och vilken attityd du nu har. Är det den samma som i ditt hemland? Eller har den förändrats, försvenskats? Beror detta på att du

bytt levnadsplats? Hur har det skett?

Människor från olika platser och kulturer möts ideligen. Ibland uppstår frågor eller pro- blematik då någons EHWHHQGH LQWH ´SDVVDU LQ´ med hur majoriteten beter sig. Denne person HOOHUJUXSSNDOODVRIWDGn´GHQ´ eller ´GHDQGUD´ I denna studie är det, som i exemplet, ´den andres´ perspektiv som undersöks ,VWlOOHW I|U DWW EHV|ND ´GH DQGUD´ L ´GHUDV´ NXOWXU ILQQV ´GH´UHGDQKlULEODQG´RVV´ (andra). Hur upplevV6YHULJHRFKGHQ´VYHQVND´PXVLNNXOWXUHQ" Vad är det för processer som ligger (dolda?) bakom förändrade attityder och värderingar? Vad är det vi ´VYHQVNDU´inte ser? Genom att då undersöka hur det svenska samhället upplevs genom erfarenheter från personer med icke svensk kulturell bakgrund, kan möjligen dessa processer komma i dagen. Då kan också de andras ´konstiga´ beteenden kanske förstås och av-

dramatiseras eller utvecklas.

Här är det värt att nämna två studier med angränsande problemområden. Den ena är Owe Ronströms avhandling Att gestalta ett ursprung (1992) som handlar om hur personer från före detta Jugoslaven använder dans och musik i Stockholm för att bevara sin identitet. Den andra studien är Krister Malms avhandling Fyra musikkulturer (1981) där han genom jämförande fältarbeten undersöker hur musikkulturerna i Tanzania, Tunisien, Trinidad och Sverige utvecklats. Föreliggande studie är någonting mittemellan dessa avhandlingar. Målgruppen för denna studie är stor. De som arbetar med människor från ´andra´ kulturer kan ha intresse för studien. Det kan vara t.ex. pedagogiskt inriktade arbeten, musikbranschen, politiskt arbete och forskarsamhället.

Definitioner

Med förhållningssätt PHQDU MDJ OLNW 1DWLRQDOHQF\NORSHGLQ ´XWWU\FN I|U YLVV LQVWlOOQLQJ´ (ne.se, 2012). När en förändring av ett förhållningssätt sker är det inställningen som föränd- ras. Det kan visas genom uttrycken.

Med kontext PHQDU MDJ ´VRFLDOW och kulturellt sammanhang´. I studien använder jag också orden ursprungskontext och kontextbyte.

Ursprungskontext används som beskrivning av den sociala och kulturella ´plats´ någon växt

upp på och som ibland kallas t.ex. land, samhälle eller folkgrupp.

Kontextbyte avser en betydande förflyttning. I studien syftar det på informanternas flytt från

(8)

SYFTE

Syftet med studien är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid kontextbyten.

FRÅGESTÄLLNING

För att uppfylla syftet använder jag följande frågeställningar:

1. Vilka skillnader och likheter framträder i informanternas förhållningssätt till musik i

deras ursprungskontexter?

2. Vilka förändringar av informanternas förhållningssätt till musik framträder sedan de

flyttat?

Första frågeställningen handlar om att ta reda på om informanterna bär med sig liknande eller

olika förhållningssätt till musik. Informanternas erfarenheter av aktiviteter innehållande musik

i respektive ursprungskontex jämförs, för att upptäcka likheter och skillnader i deras förhåll- ningssätt till musik. Deras bakgrund är viktig att undersöka och hjälper i diskussionen till att förklara förändringar av förhållningssättet till musiken. Denna fråga besvara främst i resultat- presentationens första analysdel.

Den andra frågeställningen ställs för att ta reda på vilka förändringar i förhållningssättet till musik informanternas berättelser visar sedan de kommit till Sverige. Informanternas berättel- ser jämförs och då framkommer, både individuella och gemensamma, förändringar i deras förhållningssätt till musik. Denna fråga besvaras främst i resultatpresentationens andra ana- lysdel.

(9)

BAKGRUND

I denna del redogörs för de teoretiska perspektiv som används i studien. Kulturbegreppet diskuteras och beskrivningar ges av de samhällen som informanterna berättar om.

Teoretiska utgångspunkter

Musiketnologi

Denna studie kan betraktas som en musiketnologisk studie. Musiketnologi kan beskrivas som ´en vetenskap som handlar om att studera musikuttryck i olika kulturer, men också kulturut- tryck i musiNHQ´PHQar Dan Lundberg och Gunnar Ternhag 2002 (s 9). Författarna är sedan mycket snabba med att påpeka att denna definition inte accepteras av alla musiketnologer. Vetenskapsdisciplinens innehåll är idag brokigt och många olika grenar har vuxit fram. Lund- berg och Ternhag (2002) menar att definitionen ovan möjligen kan gälla som en kortfattad

beskrivning av musiketnologins kärna.

Musiketnologen Bruno Nettl (2005) diskuterar musiketnologins utveckling och anser likt Lundberg och Ternhag (2002) att någon enhetlig definition av musiketnologi inom disciplinen inte finns. Däremot anser Nettl (2005) att de som kallar sig musiketnologer ändå är relativt överrens om vad de gör: musiketnologer är främst intresserade av musik som en komponent

av kultur.

Musiketnologiska tankar kan spåras till renässansen då européerna började genomföra OlQJUHUHVRU´$QGUD´NXOWXUHU´XSSWlFNWHV´RFKLQWUHVVHWI|UGHUDVOHYQDGVVlWWVRPRIWDLn- kluderade musik och dans, växte. Under 1700-WDOHWEOHY´IRON´HWWEHJUHSSRFKGHWYDUGnGHW närboende folkets kultur började studeras. Johan Gottfried von Herder var en tysk filosof och författare och är en av de mest inflytelserika idébildarna inom musiketnologin. Han ägnade sig på 1770-talet åt att samla in folkets visor. Det ledde senare till att många länder inrättade

statliga folkmusikarkiv (Lundberg & Ternhag 2002).

Begreppet musiketnologi har sitt ursprung i boken Ethnomusicology som skrevs 1959 av holländaren Jaap Kunst. Efter andra världskriget förändrades musiketnologin från att vara

systematiserande till att vara problematiserande. En annan förändring var att det dominerande

VSUnNHWVNLIWDGHIUnQW\VNDWLOOHQJHOVND)RUVNQLQJHQÍO\WWDGH´RFNVnIUnQ7\VNODQGWLOO86$ Många av dem som byggde upp forskningen var judar som flyttat till en säkrare tillvaro sedan nazisterna tagit över i Tyskland (Lundberg & Ternhag 2002). Under 1950-WDOHW XSSIDWWDGHVPXVLNHWQRORJLVNDVWXGLHUVRP VWXGLHURP ´SULPLWLY´ÍRUn- WLGD´HOOHU ÍRONPXVLN´ 8QGHU-talet förändrades det till att handla om t.ex. indonesisk gamelanmusik eller -NXQVNDSDWWVSHODHWW´XGGD´LQVWUXPHQW8QGHU-talet kunde ett sam- WDO RP PXVLNHWQRORJL RIWD LQQHKnOOD RUGHW ´HWQLVN´ HOOHU WLOO RFK PHG ´HWQRPXVLN´ 8QGHU 1980- och 1990-talet talade man istället om ÝlUOGVPXVLN´6nEeskriver Nettl (2005) den mo-

derna musiketnologins utveckling.

Med detta som bakgrund betraktar jag denna studie som musiketnologisk. Jag studerar med musik i centrum fyra olika kulturers möte med en femte.

Analytiska perspektiv

Jag använder två vetenskapliga perspektiv i studien. Det ena är kulturanalys och det andra är sociologen Pierre Bourdieus fältanalys. Jag motiverar valet av att använda två perspektiv med att det ger olika vinklingar. Empirin blir på detta sätt belyst från två vetenskapsgrenar, det

(10)

vid en mängd tidigare studier av musik och samhälle (exempel ges i avsnittet om Bourdieu). Kulturanalys väljer jag att använda eftersom jag anser att den ger ett intressant perspektiv på musik och aktiviteter som inkluderar musik. Här är också kulturdefinitioner mycket viktiga. Kulturanalysen har likt Bourdieu används vid tidigare musikforskning, t.ex. i Karin Strinn- holm Lagergrens avhandling Ordet blev till sång (2009). Avhandlingen har varit en inspirat-

ionskälla till denna studie.

Kulturanalysen använder jag som ett ´filter´ för att försöka synliggöra värderingar och förhållningssätt till musik. Genom att spegla empirin i två kulturanalytiska perspektiv hoppas jag upptäcka förändringar hos informanterna. Kulturanalysen handlar om individerna. Bourdieus teorier placerar informanterna i en konkret samhällelig situation. Jag använder teorierna som inspiration för att söka efter förklaringar av det som framkommer i kulturana-

lysen.

Genom att föra samman dessa perspektiv hoppas jag kunna uppfylla studiens syfte. Jag har inte för avsikt att ställa perspektiven mot varandra och göra någon sorts jämförelse. Det hand-

lar om att se empirin på olika sätt.

Risken med att använda två teoretiska perspektiv är att empirin blir svårtolkad och att jag ´GUXQNQDU´LGDWD)|UDWWI|UV|NDXQGYLNDGHWWDJ|UMDJWHPDWLVNDDYJUlQVQLQJDULDQDO\VHQ

(11)

Kultur

Att definiera kultur

I min kandidatuppsats Something to add to the body and shake (Ålander, 2011) undersökte jag kulturbegreppet utifrån musiketnologisk litteratur och fann att det är mycket svårdefinierat. Eller rättare sagt, det finns mycket stor mängd olika definitioner. Kulturdefinitionen beror ofta på i vilken kontext begreppet används. Musik kan inkluderas i de flesta definitioner och därför anser jag det viktigt att diskutera begreppet kultur och andra närliggande begrepp. De informanter som deltar i studien är uppväxta på andra geografiska platser än Sverige. Något som RIWDNDOODV´DQGUDNXOWXUHU´'HWlUlQQXHQRUVDNWLOODWW begreppet kultur är viktigt för studien. Texten som följer handlar inte endast om musik utan berör främst etnologisk forskning. Johan Fornäs delar i boken Kultur (2012) in kulturbegreppet i fyra definitioner, ontologisk,

antropologisk, estetisk och hermeneutisk. Lars Lilliestam (2009) presenterar istället tre defi-

QLWLRQHUDYNXOWXUEHJUHSSHWYLONDKDQEHQlPQHU´de sköna konsterna´´det antropologiska´

RFK´det semiotiska´

Det ontologiska kulturbegreppet menar Fornäs (2012) är ett annat ord för samhälle eller civilisation. Definitionen har sitt ursprung i de moderna europeiska språken från 1400-talet. Det ontologiska har med existensen och vad som finns i världen att göra. Det har upplevts som viktigt att skilja det som existerar utan mänsklig orsak (natur) från vad människorna

själva skapat (kultur).

AWWNDOODHWWNXOWXUEHJUHSS´antropologiskt´lUidag lite missvisande menar Fornäs (2012). Begreppet är spritt över många områden samtidigt som ganska få antropologer i dag helhjärtat står för det. Begreppet fokuserar på de gemensamma värden och ritualer som etnografiska forskare studerat i avgränsade kulturer. Sådana sWXGLHU EDVHUDGHV RIWDVW L Vn NDOODGH ´SULPi- WLYD´VDPKlOOHQOnQJWERUWDIUnQYlVWHUODQGHW´(QNXOWXU´DQWRJVXWJ|UDHQPHUHOOHUPLQGUH sluten helhet. Denna helhet innefattade alla livsaspekter, på grundval av de gemensamma va- nor, föreställningar och värden som band samman en given grupp av människor. Detta synsätt

LQQHEDUDWWPDQNXQGHWDODRP´NXOWXUHU´LSOXUDO

Lilliestam (2009) kommenterar det antropologiska kulturbegreppet och menar att kultur är ett brett begrepp som närmast kan förstås som livsstil eller sätt att leva. Det kulturella är självklart och outtalat för kulturens medlemmar. Ibland är det formulerat i eller kan uttolkas

ur t.ex. ordspråk eller sångtexter.

'HQWUHGMHGHILQLWLRQHQDYNXOWXUEHJUHSSHWlUYDG/LOOLHVWDPNDOODU´de sköna kons-

terna´RFK)RUQlVNDOODU´det estetiska´

Under slutet av 1800-talet kom man att snäva in ett estetiskt kulturbegrepp som ställdes gentemot annan samhällelig vardagsverklighet. Det handlade om intellektuella och särskilt estetiska verNRFKSUDNWLNHU´IRUPHURFKJHQUHUI|UIUDPVWlOOQLQJRFKDQYlQGQLQJDYHWWVlr- skilt slags mänskliga artefakter som höjer sig över den vardagliga nyttan ut i en symbolisk

VIlUDYILNWLRQRFKIDQWDVL´)RUQlVV

´De sköna konsterna´HOOHU´estetiska´DYVHUPXVLNELOGNRQVWOLWWHUDWXUGDQVILOPWHDWHU etc. Kultur är då ett smalt begrepp, och det brukar vara den här betydelsen som gäller när ordet diskuteras i till exempel kulturpolitik och media (Lilliestam, 2009). Det estetiska kulturbegreppet omfattar en särskild sektor i samhället. Där utmanas och om- tolkas kontinuerligt gränserna mellan kulturella, sociala och ekonomiska dimensioner av sam- hällslivet. Det estetiska kulturbegreppet har i hög grad handlat om kulturpolitiska strider uti- från åtskillnader mellan högt och lågt, mellan konst och populärkultur. Kriterierna för sådana värderingar har ständigt skiftat och byggs ibland på kvantitet. Allt som produceras, sprids eller konsumeras i massupplaga, betraktats som mindre värdefullt än det unika eller det som

(12)

lar om koder och tecken. Gränsen till den antropologiska definitionen är flytande, och här betonas tecken och koder samt hur betydelser kommuniceras inom en grupp av människor som delar samma kultur. De estetiska konstarterna kan sägas vara en kategori av uttryck som är en beståndsdel både inom det antropologiska och inom det semiotiska kulturbegreppen. Kultur handlar i denna mening om hur vi tänker och tolkar, agerar och kommunicerar. Det semiotiska, eller hermeneutiska som Fornäs (2012) hellre kallar det, kulturbegreppet definierar kultur som meningsskapande praktiker. Detta kulturbegrepp kan läggas till grund för de tre tidigare, förklara dem och antyda deras inbördes samspel. Alla kulturbegreppsdefi- nitionerna är baserade på en ökad omfattning och betydelse hos meningsskapandets praktiker. Fornäs menar att det handlar om en

accelererad meningsackumulation som kommer till uttryck både ontologiskt (i den mänskliga civi- lisationens expansion och förtätning), antropologiskt (i de gemensamma livstolkningarnas ökade samhällsroll) och estetiskt (i de estetiska faktorernas stärkta inflytande i samhällets olika grenar) (Fornäs 2012, s 33).

'H ROLND EHJUHSSHQ DQYlQGV SDUDOOHOOW RFK LQJHW DY GHP NDQ DQVHV YDUD ÍHO´ 1lU ŃXOWXU´ diskuteras verkar varje försök att precisera dess innebörd, utifrån begreppets faktiska använd- ning, leda till motsägelsefulla alternativ. Begreppens mångtydighet går inte att komma ifrån. De skiftande terminologierna används i många olika sammanhang där de är svåra att ersätta, HIWHUVRPGHI\OOHU´Q\WWLJDÍXQNWLRQHU2PHQIDVWWHUPLQRORJLDYEHWHFNQLQJDUXSSVWnUVNHU genast en glidning och en ny variant skapas. Det verkar inte vara möjligt att utradera de skiftande terminologierna. Fornäs (2012, s 38) kommenterar begreppen

I stället för att rensa bland dem kanske man får försöka leva med denna ofrånkomliga mångfald, stå ut med dess förvirrande motsägelser och göra sitt bästa för att varje gång försöka att medvetet UHIOHNWHUD|YHUYDGPDQPHQDUQlUPDQWDODURP´NXOWXU´

De många definitionerna innebär en möjlighet menar etnologerna Billy Ehn och Orvar Löf- gren (2001). De gör det möjligt att pröva olika infallsvinklar på mänskligt beteende. Olika definitioner ger olika kunskap. Att delta i eller tillhöra en kultur kan förstås genom att likheter XSSPlUNVDPPDV0HQlYHQVNLOOQDGHURFKPRWVlWWQLQJDUlUYLNWLJDI|UDWWI|UVWn´NXOWXU´

Etnicitet, identitet, nationalitet och kultur

Dessa fyra begrepp är nära sammanlänkade och svåra att hålla isär. Etnicitet, identitet och nationalitet förekommer ofta när begreppet kultur diskuteras. Därför anser jag det viktigt att ge korta beskrivningar av hur begreppen kan användas i kombinationer. Dessa begrepp åter- kopplas inte direkt i diskussionen utan får istället betraktas som viktiga i sammanhanget.

Etnicitet

När Dan Lundberg, Krister Malm och Owe 5RQVWU|PGLVNXWHUDUEHJUHSSHQ´PnQJNXl- WXU´RFK´NXOWXUHOOPnQJIDOG´GUDUGHVOXWVWDWVHQDWWEHJUHSSHQKDUROLNDEHW\GHOVHU, men att de också ofta blandas ihop och att de i vardagslag används oreflekterat. Kulturell mångfald måste SUHFLVHUDVI|UDWWNXQQDDQYlQGDV0HGPnQJIDOGPHQDUI|UIDWWDUQD´PlQJGHQDY tillgängliga VNLOGD XWWU\FN I|UHPnO VWLODU IRUPHU JHVWDOWHU HWF´ V ´0nQJNXOWXU´ RFK ´PnQJNXOWu- UHOO´DQYlQGHUGHI|UEHVNULYQLQJDUDYVMlOYDVDPKlOOHWVRPVnGDQW'HEnGDEHJUHSSHQNQ\WV ofta till etniska grupper i praktiken, vilket författarna menar ger besvärande konsekvenser;; Skillnader mellan svenskar och icke-svenskar överbetonas. Svenskars omfattande bidrag till den kulturella mångfalden i Sverige osynliggörs. Skillnader inom de två kategorierna, med avseende på t.ex. kön, ålder, klass, bostadsort och intressen osynliggörs. Vidare leder det

(13)

RFNVnWLOODWWHWQLVNDJUXSSHUKRPRJHQLVHUDVRFKGnEHKDQGODVRFNVn´VYHQVNDU´VRPHQHQKHt- OLJNDWHJRUL.DWHJRULQEHWUDNWDVLPRWVDWVWLOODQGUDHWQLVNDJUXSSHUVRPLIUDVHQ´VYHQVNDU

RFKLQYDQGUDUH´Hller som en grupp bland andra grupper.

Kirsten Hastrup (2010) menar att kulturbegreppet pekar ut skillnader, vilket kan leda till problem i samhället. Begreppet i sig inbjuder till att överdriva särpräglingen. Om skillnader mellan kulturer överdrivs på bekostnad av både likheter mellan dem och förändringar inom dem, kan kulturbegreppet förvandlas till en form av fundamentalism. Kulturer är både jämför- liga och jämförande. Gränsdragningen kring kulturer sker med utgångspunkt i likheter och olikheter. Det kan dock ofta verka lite tillfälligt vilka olikheter som utnämns till att göra kulturell skillnad menar Hastrup (2010).

Identitet

,GHEDWWHQDQYlQGV´NXOWXUHOODLGHQWLWHWHU´RIWDVRPQlUPDVWV\QRQ\PWPHGHWQLVNDLGHQWLWHWHU menar Fornäs (2012). Han binder VDPPDQ´NXOWXUHOOLGHQWLWHW´PHGNXOWXUGHILQLWLRQHUQDRFK PHQDU DWW XWWU\FNHW ´HNDU HQ W\GOLJ DQWURSRORJLVN EHW\GHOVH´ V %HW\GHOVHQ DY NXOWXUHU som isolerade samhörigheter med vissa ceremonier och uttryck som binder dem samman. Hastrup (2010) menar att kulturell identitet innebär att man känner sig närmre några och längre från några andra. Gränser mellan kulturella identiteter ses ofta som gränser mellan nat- ioner. Det är dock inte så enkelt. Hastrup (2010) ger exempel på historisk forskning om den mycket omstridda, i dubbel bemärkelse, gränsen mellan Sverige och Danmark. Det visar sig där att delar av befolkningen i dagens Sverige har mer gemensamt med delar av befolkningen i dagens Danmark och tvärt om. Det var inte viktigt i vardagen att veta om man var dansk eller svensk. Något som visar att det är mycket vanskligt att betrakta nationsgränser som kulturella gränser (Hastrup, 2010)

Nationalitet

När det gäller nationsbildande och nationalitetstillhörighet beskrivs olika ingångar. Petra Gar- berding (2007) beskriver två varianter av den nationella idén, den kulturella och den politiska. 'HQ NXOWXUHOOD LQQHElU DWW HQ QDWLRQ ELOGDV EDVHUDW Sn DWW GHVV PHGOHPPDU ´WLOOK|U´ VDPPD kultur och att de talar samma språk. Nationaliteten är då inte något val, utan QlUPDQ´KDU´HQ bestämd kultur och talar ett visst språk, är man medlem av en bestämd nation. Den politiska bygger istället på att man bor inom ett visst territorium och där erkänner sin nationalitet. Att

tillhöra nationen är då ett fritt val.

Hastrup (2010) kommenterar också nationalitetstillhörigheten och menar att det idag oftast är nationalstaten som skapat ramar kring nationaliteten som människor får sig tilldelade. Nat- LRQDOLWHWHQ JUXQGDU VLJ L QDWLRQHQV ´URPDQWLVND JUXQGI|UHVWlOOQLQJ RP IRONHWV kulturella LGHQWLWHWVQDUDUHlQSnHQSROLWLVNLGHRORJLRPPHGERUJDUVNDS´+DVWUXSV Billy Ehn (1993) menar att invandrare och andra kulturer används i konstruktionen av ´VYHQVNKHW´ 0DQ WDU LQWH EDUD DYVWnQG IUnQ DQGUDV ´RVHGHU´ XWDQ KlPWDU också inspiration från andra levnadssätt. På så vis ingår föreställningarna om andra folks vanor och värderingar LGHQVWlQGLJDEHDUEHWQLQJHQDY´GHWVYHQVND´0|WHWPHG´GHDQGUD´LGHWGDJOLJDOLYHWVlWWHU ´VYHQVNKHWHQ´SnSURYRFKWYLQJDUPlQQLVNRU DWW reflektera över sitt sätt att leva och tänka. ,QYDQGUDUH GHILQLHUDU ´GHW VYHQVND´ JHQRP DWW YDUD ´RVYHQVND´ *HQRP DWW WDOD HWW DQQDW VSUnNlWDHQDQQDQNRVWHOOHUDQYlQGDDQGUDNOlGHUI|UVWlUNVGHQNROOHNWLYD´VYHQVNDLGHQWLWe- WHQ´(KQVNULYHUYLdare

(14)

När främlingar bryter mot det svenska samhällets normer och regler, tvingar det fram en verbali- VHULQJDYGHWVRPDQQDUVNDQYDUDXQGHUI|UVWnWWRFKQnJRWVRPPDQWDUI|UJLYHW´6nJ|UYLLQWH KlU´VRPPDQVlJHUXSSIRVWUDQGHSnGDJLVWLOOEnGHEDUQoch föräldrar som avviker från det för- väntade beteendet (s 264).

1nJRQVRPLIUnJDVlWWHUPDMRULWHWVNXOWXUHQRFKKlYGDUVLQVlUDUWJHQRPDWW´YDUDDQQRUOXQGD´ eller härmas, bidrar ofta till att öka svenskarnas nationella självmedvetenhet. På det sättet blir ´GHDQGUD´

en resurs för majoritetsbefolkningens symboliska konstruktion av en nationell kultur, inte bara ge- QRPDWWPHGVLQ´RVYHQVNKHW´SnROLNDVlWWKRWDGHLQI|GGDVWU\JJKHWRFKPRELOLVHUDGHUDVODWHQWD kollektiva samhörighet, utan också genom att utgöra ett slags modell för hur man kan gestalta och hävda nationell identitet (Ehn 1993, s 265).

Den svenska fosterländskheten förnyas på så vis av invandrarna genom att ge svenskarna kon-

trastiva motexempel (sådana är inte vi) och genom att driva på kulturell konkurrens (vi har

minsann också kultur och traditioner) (Ehn, 1993).

Förflyttningar

Att känna en kulturell förankring är nära sammanknutet till att känna sig hemma på en be- stämd plats, menar Hastrup (2010). Att flytta till en ny ort eller nytt land innebär att man där måste skapa en ny historia, innan man kan känna sig hemma. Hemkänslan uppstår med tiden, när man lärt sig nya färdigheter och hittat nya vägar. För alla människor finns det alltid platser där de känner sig mer hemma. Dessa platser, verkliga eller föreställda, bildar utgångspunkter för individens orientering i den omgivande världen. Den konkret geografiska platsen för hem- känslan är mindre viktig. Det viktiga är att hemkänslan är lokaliserad. Det innebär inte att man måste bo på platsen, uWDQDWWPDQKDUHQ´NlQVOD´DYDWWXWJnIUnQQnJRW+DVWUXS ger ett exempel på en familj som migrerat till England från Karibien. De uppfattar sin mark på hemön i Karibien som centrum i världsbilden trots att de bor i England.

Man upprätthåller förbindelsen till dem som bor där, och man sänder tillbaka pengar för att bygga sig hus som man kanske aldrig kommer att bo i. I den meningen är kulturen fortfarande lokaliserad;; den är en mental utgångspunkt för orienteringen i världen (Hastrup 2010, s 123).

Hastrup (2010) påpekar, som flera andra, att man ska vara mycket försiktig när det gäller att VlWWD JHRJUDILVND JUlQVHU I|U NXOWXUHU 'HW lU GRFN lQGn YLNWLJW DWW ´VOn IDVW DWW PlQQLVNRU L allmänhet orienterar sig utifrån en plats som de känner bättre än DQGUDSODWVHU´V Ehn (1993) skriver att man som svensk upplever hur människor från hela världen försöker lära sig svenska och uppföra sig som svenskar samtidigt som de behåller sin individualitet. Det leder till att svenskarna ser sig själva ocK´VLQ´NXOWXUSnQ\DVlWW

I sådana sammanhang pågår ett slags outtalad förhandling om hur det svenska ska definieras, hur öppen och spontan man får vara, hur disciplinerad och punktlig, hur generös eller beräknande, alla sådana egenskaper som kan skapa kulturella avgrunder mellan människor (Ehn 1993, s 263).

(15)

Musik och samhälle

Här följer korta beskrivningar av de ursprungskontexter informanterna skildrar. För att ut- veckla bilden av kontexterna och underlätta läsningen har beskrivningarna nedan en historisk och orienterande karaktär. Jag utgår från informanternas berättelser och de uttryck och situat- ioner de ofta återkommer till.

Sovjetunionen/Ukraina

Det är mycket svårt att hitta litteratur som beskriver den kontext i Ukraina som jag letar efter. Det innebär att detta avsnitt är av en mer historisk karaktär. Det handlar i första hand om

samhället och dess förändring.

Under 1900-talet genomgick Ukraina en stor mängd händelser. 1918 utropades Ukraina som en självständig stat. Det fanns dock många hinder för sammanhållningen av staten. Det var brist på erfarenhet av stats- och samhällsbyggande, mellan 1918 0ch 1921 hade Ukraina nio olika regeringar. En svårighet var att det geografiska området innehöll en stor rysk be- folkningsgrupp som inte önskade separation från Ryssland. Ett annat hinder var den turbu- lenta yttre situationen, med första världskrigets slut samt revolutioner och inbördeskrig i Ryssland. 1921 delades Ukraina mellan Ryssland och Polen och landet återfick sitt traditionella läge som osjälvständigt gränsområde. Andra delar av området införlivades i Rumänien respektive Tjeckoslovakien. Den del som tillföll Ryssland fick 1922 status som sovjetrepu- blik. Där inleddes sovjetisering vilket bl.a. medförde politiska utrensningar, kulturell förrysk- ning, ekonomisk centralisering, hårdför industrialisering och kollektivisering av jordbruket. I kombination med deportationer och svält dog miljontals människor 1932-1933. I samband med Tysklands angrepp på Polen 1939 annekterades Polens ukrainska områden av Sovjetun- ionen. Efter andra världskriget kom i stort sett hela det historiska ukrainska territoriet att ingå i sovjetrepubliken Ukraina. De nyinfogade områdena sovjetiserades men det fanns fortfarande skillnader mellan den västra, centraleuropeiskt influerade, och östra, ryskinfluerande, delen (ne.se).

Motståndet mot Sovjetunionen fortsatte. Totalt deporterades en halv miljon ukrainare till Gulag under 1950-talet och ryssar tillsattes på alla viktiga positioner i regeringen genom no- menklaturasystemet. Efter Stalins död 1953 uppstod ett politiskt "töväder" och 1960-talet såg ett uppsving av kultur, särskilt poesi och konst. Myndigheternas oro ökade dock när kulturella personer, så som historiker och författare, ledde protester mot den långtgående sovjetiseringen DY8NUDLQD0HOODQnUHQRFKIlQJVODGHVWXVHQWDOVSHUVRQHUI|U´DQWLVRYMHWLVNDJLWDt- LRQ´QnJUDDYGHPVOlSSWHVVnVHQWVRP6KHYFKHQNR När Sovjetunionen upplöstes ledde det till att Ukraina som nation sakta vaknade upp. Kommunistpartiet var starkt och arbetade länge mot uppvaknandet. Olyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att många Ukrainare började fundera över hur den sovjetiska ledningen prioriterade sitt folk. En annan stor orsak till Ukrainas uppvaknande var också den långtgående kulturella och språkliga förryskningen. I augusti 1991 utropades den fria staten Ukraina (ne.se). Idag är det officiella språket ukrainska men i de östra delarna har ryskan en mycket starkt ställning. Under sovjettiden primerades det ryska språket i utbildningssystemet men idag har ukrainska stärkt sin position. Även den ukrainska historien och litteraturen har fått en fram-

skjuten plats i undervisningen (ne.se).

(16)

mycket fattiga människor. De som tidigare tillhörde intelligentian1 förlorade mycket trygghet i ekonomi och status. Familjelivet präglades under sovjettiden av att både mannen och kvinnan arbetade hårt för att försörja familjen. Idag har detta förändrats och en icke arbetande hustru är en symbol för status. "Respektera din far som din lärare", lyder ett ukrainskt ord- språk. Det sovjetiska systermet förstärkte uppvisandet av respekt för föräldrarna och de ukrainska barnens uppfostran genomsyras av disciplin. Beslut uppifrån var inte till för diskussion, utan till för att genomföras (Shevchenko, 2008). Folkmusiken i Ukraina är nära släkt med andra slaviska folks folkmusik. Den består bl.a. av rituella sånger som framförs vid högtider som jul, nyår och under skördetider. Under sovjettiden skapades stora folkmusikensembler, vilkas stil påverkat folkmusikutövandet på alla

nivåer (ne.se).

Det finns ca 36000 insamlade ukrainska folksånger. Många av den sjungs fortfarande och några används idag också i moderna musikmixar. Banduran är ett slags cittra som varit myck- et populär. Idag upplever banduran en renässans och banduramusiker syns ibland som gatu-

musikanter (Shevchenko, 2008).

Pianisten, kompositören och folkmusikforskaren Mykola Lysenko (1842-1912) har haft stor betydelse för musiklivet i Ukraina. Han grundade bl.a. en kör och ett högre musikinstitut i Kiev. Lysenko influerade många andra ukrainska kompositörer vilka var verksamma fram till revolutionen. Under sovjettiden var den klassiska musiken dominerande men sedan mitten av 1900-talet har olika former av populärmusik, rock och jazz spelat en allt större roll i musiklivet (ne.se).

Mandinka

En av informanterna är född och uppvuxen i det västafrikanska landet Senegal. Han tillhör en

griot-släkt hos folkgruppen mandinka.

Mandinkafolket är en gruppering av mandefolket, som anser sig tillsammans med några andra västafrikanska folkgrupper, härstamma från 1200-talets Maliska rike. Mandinka är cen- trerade kring den västafrikanska kusten. Mandesamhällen kännetecknas av en social hierarki liksom av yrkesmässig specialisering. Det finns två sociala huvudgrupper, sula och nyamalo. 6XODLQQHIDWWDU´YDQOLJDPlQQLVNRU´VRPE|QGHUN|SPlQRFKSHUVRQHULXUEDQLVHUDGHPLOM|HU inkluderat överklass. Nyamalo inneIDWWDUGHPVRP´UHO\RQVSHFLDOL]HGFUDIWDVDSURIHVVLRQ´ (Turino 2008, s203). Dessa personer kallas för jali och är bl.a. smeder, trä- och skinn-

hantverkare samt musiker.

Jalis är högt utbildade personer vars kunskaper erhållits under en livstid. Kunskaperna har sedan förts vidare genom generationer inom ett begränsat antal familjer (Charry, 2000). Traditionellt verkade MDOLV RFNVn VRP VRFLDOD ´SV\NRORJHU´ 6RP VnGDQD XWPlUNWH GH VLJ genom att upptäcka de mest hemliga motiven bakom mänskligt beteende. Dessa motiv an- vände de sedan i sin medlande roll och konst (Conrad & Frank, 1995). Jalis var traditionellt budbärare åt kungen och ansågs förfoga över speciella krafter som hjälpte dem i sina yrken. Idag är gränsen mellan grupperna sula och nyamao inte lika tydlig som den en gång var. De upprätthåller många traditionella roller i samhället som t.ex. orala historiker, musiker, lovsångare, släktforskare, budbärare och diplomater. De uppträder på viktiga sociala evenemang som religiösa högtider och ceremonier som bröllop och dop samt

statsangelägenheter (Turino, 2008).

1_{Intelligentia (polska inteligencja/ry. intelligentsija), den i slaviska länder vanliga beteckningen på de intellektu-}

ella. I första hand betecknar intelligentia de av stat och förvaltning oberoende författarna, konstnärerna, filoso- ferna och kulturskribenterna. Den som tillhör intelligentian har vanligen en akademisk utbildning men ingen universitetstjänst eller annan fast anställning. Ofta är han uttalad dissident (ne.se).

(17)

Jalis har fortfarande en aktiv roll i musiklivet. De är verksamma i Mali, Guinea, Senegal, Gambia och andra kringliggande länder. Några av dem har tagit upp gitarren som instrument och utökat sin tradition in i den afrikanska populärmusiken och vunnit erkännande över hela

världen (Charry, 2000).

Koran är ett stränginstrument med en resonanslåda av kalebass som spelas upprätt likt en harpa. Koran är unik och exklusiv för mandefolket (Turino, 2008). Demba använder namnet griot när han berättar om sig själv. Griot har sitt ursprung i texter från 1700-talet författade av kringresande fransmän. Det är troligen en utveckling av guiriot, det namn på lovsågare och musiker som fanns i områdena längs Senegals och Gambias kuster. Under slutet av 1700-talet var griot standardiserat i skriven form (Charry, 2000). Eftersom jalis även finns bland andra folkgrupper, används idag benämningen griot utanför Afrika som samlingsnamn för att beskriva olika former av jalis (Conrad & Frank, 1995).

Japan

Dagens japanska musikkultur karaktäriseras av att musikstilar som pop, rock och västerländsk klassisk musik, praktiseras parallellt med de traditionella japanska. De traditionella går under namnet hogaku och utövas i skilda sociala miljöer än de ovan nämnda. Förändringar inom hogakuns stilar är historiskt nära sammanlänkade med politiska, sociala och religiösa föränd-

ringar (Wong, 2008).

Hogakuns stilar har ofta utgått från enstaka musiker. Eleverna har, ofta i flera generationer, troget fört vidare lärarens spelsätt i strängt hierarkiskt ordnade grupper. Sedan 1920-talet har västerländsk musik och tonspråk kommit att dominera det japanska musiklivet, där även

skivindustrin blivit mycket omfattande (ne.se, 2012).

Många japaner har ett stort intresse för jazzmusik, både som rekreation men också som en GMXSSDVVLRQ'HQ´GMXSDUHSDVVLRQHQ´PnVWHPDQOlUDVLJRFKXWYHFNOD$WNLQVOLNQDU det med att lära sig Zen. Det finns en mängd jazzkaféer i Japan där passionen kan utvecklas. 'HPHVW´VHUL|VD´MD]]NDIpHUQDlULQWHSODWVHUI|UNRQYHUVDWLRQHUHOOHUVlOOVNDS

Rather, they are places where one is socialized, evangelized, and indoctrinated into the mental dis- cipline of jazz appreciation, and to a deepeUXQGHUVWDQGLQJRIWKHPXVLF¶VPHVVDJHDQGVSLULW$t- kins 2001, s 4).

Jazzens närvaro på radio är mycket liten och på TV näst intill obefintlig. Pop, rock och enka- ballader dominerar och har större utrymme i det dagliga livet än jazz. Enka är en form aY´VFKODJHU´VRPVHGDQHIWHUNULJVWLGHQYDULWHQYLNWLJGHOLUHSHUWRDUHQSn

sångkaféerna och numera i karaoke (ne.se, 2012)

De flesta jazzmusiker kom traditionellt från arbetarklassen och lärde sig spela i småband eller i det militära. Några få kom från samhällets topp, och de lärde sig spela på college. Jaz- zen i Japan har alltid varit en urban musik med centrum i de största städerna. Där finns utbild- QLQJDU RFK HNRQRPL DWW VDWVD Sn HQ ´KREE\´ VRP PHGI|U HQ YLVV ILQHVV RFK VWDWXV 'H VRP representerar den OLOODVNDUDQ´MD]]lOVNDUH´lUHQPDUJLQDOLVHUDGJUXSS1nJUDlU´PHU´PDr- ginaliserade än andra. De går ytterligare ett steg och använder jazz som ett personligt verktyg att frigöra sig från det hierarkiska och kapitalistiska nutida japanska samhället. En individ som öppnar ett jazzkafé tar en ekonomisk risk och visar öppet sitt avståndstagande från det ´QRUPDOD´'HVRPO\VVQDUSnMD]]RFKJnUWLOOMD]]NDIpHUQDDQVHVRIWDYDUD³VRFLDOO\DZNZDUG loners ² otaku, in contemporary parlance ² obsessed with an all-consuming and alien

KREE\´$WNLQVV

(18)

+LHUDUNLQXSSVWnUJHQRPDWWDPHULNDQVNDMD]]DUWLVWHUSODFHUDVLVSHWVHQVnNDOODGH´LQQRYDWö- UHU´ RFK LFNH-amerikaner i botten som "imitatörer". Vidare speglar och förstärker hierarkin asymmetrier av makt och kulturell prestige mellan Japan och USA. Eftersom den amerikanska jazzens karaktär anses som så obestridlig, framstår den estetiska skillnaden mellan äkta och

oäkta utövare som naturlig (Atkins, 2001).

Fram till 1990-talet hade Japan en kraftig ekonomisk tillväxt. Samhället var mycket patri- arkalt med mannen som familjeförsörjare medan kvinnan tog hand om hem och barn. Sedan början av 1990-talet har den japanska arbetsmarknaden förändrats. Det har blivit större lö- neskillnader men även livsstilsförändringar har lett till att allt fler, framför allt unga, motsätter sig att kraven från arbetslivet totalt styr individens och familjens liv. Kvinnor har haft stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden, något som har förändrats de senaste åren. Bris- tande jämställdhet präglar också det offentliga livet i stort, och i affärslivet dominerar männen nästan totalt, då få kvinnor har ledande befattningar (ne.se, 2012).

Jamaica

Fram till 1960-talet samlades en mängd olika musikstilar i Jamaica som skulle bli grunden för den jamaicanska populärmusiken. Mycket kretsade runt den snabbt växande västra delen av huvudstaden Kingston, dit många nyanlända från landsbygden IO\WWDW7URWVDWWGHVVD´Q\Dn- OlQGD´LQWHKDGHQnJRWYlUGHI|UGHPVRPKDGe makt över studios och musikaliska trender i det jamaicanska sociala och kulturella livet, var det de som lade grunden till vad som skulle bli en blomstrande urban musikkultur. Musik skapades och utövades i det dagliga livet, som resultat av en stor mängd musikaliska möten, både planerade och spontana. Sound systems uppstod under slutet av 1950-talet och kom att spela, och spelar fortfarande, en mycket stor roll i det jamaicanska musiklivet. I områden med begränsade ekonomiska re- surser var levande musik ofta för dyr. Lösningen fanns i allt kraftfullare ljudsystem. Den som ägde en skivspelare, en trimmad förstärkare och några stora högtalare kunde nu producera tillräcklig volym för att dra stora skaror till gårdsfester (yard parties) där det kunde dansas hela natten. Några sound systems uppnådde större framgång, ibland genom att de hade exklu-

siva skivor (Manuel, 2006).

Under slutet av 1960-talet hade den jamaicanska musiken nått framgångar i bl.a. England. Det resulterade i att musikbranschen började fokusera på ekonomi. Bakom scenen fanns de som styrde över inspelningar och konserter. Dessa såg möjligheter att tjäna pengar och då förändrades synen på musiken som musik till musiken som pengar (Bradley, 2000).

1970-talet var en omvälvande tid för Jamaica och den jamaicanska musiken. Landet ham- nade i ekonomisk stagnation och det var under denna tid musikstilen reggae uppstod. Mu- VLNVWLOHQNDOODVRFNVn´URRWV-´´FODVVLF-´ HOOHU ´IRXQGDWLRQUHJJDH´(QVNLOOQDGPHOODQUHg- gaen och den tidigare jamaicanska musikstilen ska var att reggaeartisterna skrev sin egen mu- sik istället för att till stor del spela amerikanska rnb-låtar med en jamaicansk prägel. Reggaen blev stor internationellt, med Bob Marley i spetsen, samtidigt som den bidrog till att den jamaicanska musiken blev mer jamaicansk. Efter självständigheten 1962 och tillsammans med sökandet efter nationell identitet, uppstod en växande känsla av att jamaicaner bör återgå till sina rötter för inspiration. Även om klassproblematik och sociala spänningar uppmärksamma- des redan under skamusikens tid, blev de än mer uppmärksammade genom reggaemusiken. Den musikaliska utvecklingen både reflekterade och bidrog till att stora förändringar ägde rum i jamaicansk samhället. Reggaemusiken blev nära förknippad med den religiösa och poli- tiska rastafarirörelsen. En av de kanske viktigaste frågorna rastafarirörelsen hade var att visa jamaicanerna möjligheten, eller till och med skyldigheten, att konfrontera och utmana Baby-

lon, den anglocentriska och koloniala mentalitet som länge dominerat samhället i Jamaica.

(19)

stor framåtskjuts (Manuel, 2006). Rastafarirörelsen började växa i arbetarklassen och hade uppskattningsvis ca 100.000 medlemmar i början av 1960-talet, men med många fler sympatisörer. Trots att utövarna kontinuerligt trakasserades av myndigheterna kom rörelsen att bli en stor andlig, sociopolitisk och

kulturell kraft (Bradley, 2000).

1980 var det val, vilket också kom att utgöra kulmen på en längre tids våldsamheter och blodiga gängkrig mellan anhängare av politiska partier med sammanlagt över 700 döda. Stämningen förändrades och det var inte längre säkert att uttrycka sig politiskt. Ungdomars LQWUHVVHlQGUDGHVIUnQÚRRWVUHJJDH´WLOODWWWLOODWW´prata´ och sjunga till en djs skivor. Musi- NHQEHVWRGDYÚLGGLPV´,VWlOOHWI|UDWWNRPSRQHUDPXVLNWLOOen text återanvänds bakgrunds- PXVLNHQ GHQ NDOODV Gn ÚLGGLP´ 0XVLNVWLOHQ NRP XQGHU -WDOHW DWW NDOODV ´GDQFHKDOO´ Texternas innehåll förändrades från reggaens medvetenhet och sociala kritik till att handla om PHU´VlNUD´lPQHQVRPUHVSHNWJDWXOLYIHVWRFKVH[(WWDQQDWYDQOLJWRFKP\FNHWSRSXOlUW förekommande tema inom dancehallmusiken är även homofobiska budskap. Något som skapat stora debatter och förbud mot vissa artisters uppträdanden runt om i världen (Manuel, 2006).

(20)

METOD

Denna del är uppdelad i två avsnitt. Det första avsnittet berör empirin, och det andra berör

teoretiska ramar.

I det första avsnittet beskrivs metoden kvalitativ intervju samt etiska överväganden. Efter det följer redogörelser för hur urvalet skett samt några ord om intervjuernas genomförande. Sedan följer en presentation av informanterna där även beskrivningar av hur de kontaktades ingår. Presentationerna innehåller även fler detaljer kring genomförandet av respektive inter-

vju.

I det andra avsnittet beskrivs de analytiska utgångspunkter inom vars ramar studiens analys och diskussion sker. Utgångspunkterna är kulturanalys och Pierre Bourdieus fältanalys. Först beskrivs kulturanalys och hur den går till. Därefter följer en beskrivning av Bourdieus teorier i urval.

Metoddelen avslutas sedan med en metodologisk reflektion.

Empiriska utgångspunkter

Kvalitativ intervju

Empirin har samlats in genom metoden kvalitativ intervju. En sådan intervju syftar till att för- stå världen ur den intervjuades synvinkel. En forskningsintervju har som mål att producera kunskap. Den bygger på vardagslivets samtal och är ett professionellt samtal. Kunskapen konstrueras genom interaktionen mellan intervjuaren och den intervjuade. En intervju har både struktur och syfte. Den skiljer sig således från ett vardagligt spontant samtal. En forskningsintervju är inte ett samtal mellan jämlika parter. Det är intervjuaren, forskaren, som bestämmer ämnesområden och kontrollerar samtalet (Kvale & Brinkman, 2009). Intervjufrågorna utgick från några centrala teman. Det innebar att jag formulerade de flesta frågorna under intervjuernas gång. Frågorna ställdes också i olika ordning i intervjuerna. När en intervju utformas på det viset kallas den lågt standardiserad. Utformningen av frågorna var mycket öppna och gav stort utrymme för informanterna att svara. Det kallas då att frå- gorna har låg grad av strukturering. För att sammanfatta;; intervjufrågorna var lågt standardi-

serade och lågt strukturerade (Patel & Davidson, 2011).

'HSHUVRQHUVRPLQWHUYMXDWVLVWXGLHQNRPPHUIUnQ´DQGUDNXOWXUHU´lQMDJVMlOY'HWLQQe- bär att jag har genomfört vad Kvale och Brinkman (2009) kallar tvärkulturella intervjuer. En sådan intervju kräver att forskaren är extra uppmärksam under samtalet. Kulturella koder och beteenden som missförstås kan leda till att kunskapen som konstrueras inte stämmer. Att för-

bereda sig väl är mycket viktigt.

Språket är också en faktor som kan spela en stor roll. I denna studie genomfördes en av intervjuerna på informantens modersmål, engelska (med jamaicansk dialekt). Två av de tre återstående var på engelska och en på svenska. I min kandidatuppsats (Ålander, 2011) genom- fördes samtliga intervjuer på engelska. Det var till stor hjälp när jag gjorde denna undersök- ning. Ett resultat av att två av informanterna inte intervjuades på sitt modersmål tror jag är att

deras intervjuer blev kortare, i antal ord mätt.

Metodvalet baserar jag på tidigare musiketnologisk forskning och på undersökningens syfte. För att få tillgång till den empiri jag sökte ansåg jag att kvalitativ intervju var den lämp- ligaste metoden.

(21)

Etik

Studien är genomförd i enlighet med vetenskapsrådets etiska riktlinjer för god forskningssed (vr.se/etik, 2012). Vidare beskriver Runa Patel och Bo Davidson (2011) vetenskapsrådets fyra huvudkrav vilka efterföljts i studien. Kraven är, informationskravet, samtyckeskravet, konfi-

dentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa innebär i tur och ordning:

x Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsupp- giftens syfte.

x Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

x Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Frågan om konfidentialitet har ett nära samband med frågan om of- fentlighet och sekretess.

x Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Samtliga namn på informanterna är fingerade, eftersom jag anser att det är i linje med ovanstående punkter. Samtliga informanter gav mig sitt tillstånd att använda deras riktiga namn, men jag har ändå valt att fingera dem. Eftersom bara en intervju genomfördes på informantens modersmål, engelska vilket inte är mitt modersmål, är jag inte är säker på att samtliga informanter förstod vad medverkan i studien innebär. De fingerade namnen är då också en extra försiktighetsåtgärd.

Urval

Urvalet skedde genom att jag skapade ett antal kriterier jag ansåg passa studiens syfte. Kriterierna var att de informanter jag sökte efter skulle vara uppväxta någon annanstans än i Sverige. Förslagsvis utanför norden och inte på samma plats. Informanterna skulle också vara musikaliskt aktiva i Sverige och ha erfarenhet av likande aktivitet i sitt ursprungsland. Musikaliskt aktiva innebär att informanterna ändamålsenligt ska använda musik på något sätt i sitt liv. Den musikaliska aktiviteten skulle också införliva fler

personer än informanten.

Jag sökte efter både män och kvinnor i olika åldrar. Av språkmässiga skäl prioriteras svensk- och engelsktalande personer då det är dessa språk jag behärskar. Hur jag kom i kontakt med informanterna beskrivs nedan i presentationen av informanterna.

Intervjuernas genomförande

Intervjuerna genomfördes på olika platser. Yasuko och Demba träffade jag i deras hem. Mar- cus mötte jag på en restaurang och Nadiya intervjuade jag på hennes arbetsplats. Alla inter- vjuer är inspelade med både digital videokamera och digital ljudupptagning. I min förra stu- die (Ålander, 2011) gjorde jag på samma sätt. Intervjuerna beskrivs något noggrannare nedan. Intervjuerna transkriberades till det språk de genomfördes på, tre på engelska och en på svenska. Ljudupptagningen användes primärt vid transkriberingen. Om det var svårt att höra eller förstå vad informanten sade tog jag hjälp av videoinspelningen.

&quot;But then I realize that it´s just, a more different culture, same people” : - En studie om förändring av musikaliska förhållningssätt genom mötet med Sverige

´%XWWKHQ,UHDOL]HWKDWLWVMXVWDPRUHGLIIHUHQWFXOWXUH