En handlingsplan är en konkret, operativ plan som ska styra ett arbete. Den är uppbyggd kring olika åtgärder som tillsammans ska leda till att ett mål nås. En handlingsplan ska innehålla information om vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för att arbetet genomförs.
Att flytta en teori till att den ger effekt för den äldre personen/omsorgstagaren – det är utmaningen i detta arbete! Vi ska skapa en kultur som genomsyras av värdegrunden där alla känner delaktighet och som leder till att omsorgstagaren verkligen upplever ett värdigt liv och välbefinnande i sin vardag.
För att det ska vara möjligt bör vi konkretisera utifrån yrkesroll vilket ansvar och vilka befogenheter vi har. En identifierad framgångsfaktor i detta arbetet är att alla är med på tåget-det gäller såväl omsorgspersonal som politiker på alla nivåer. Det är avgörande för att lyckas att vi tillsammans ser värdegrundsarbetet som en möjlighet och inte som en tyngande pålaga.
Kommunikationsplan som verktyg
Vi börjar förändringsprocessen med att göra en övergripande kommunikationsplan.
Kommunikationsplanen är ett bra verktyg när många personer är inblandade i en process och när man systematiskt ska arbeta med en fråga. Följande frågor bör specificeras i en
kommunikationsplan.
VAD ska kommuniceras
Nationella värdegrundens innebörd och hur vi arbetar/ska arbeta med den, införande lokala värdighetsgarantier
VILKA ska kommuniceras
Alla personalgrupper och politiker på alla nivåer, omsorgstagare och anhöriga
---HUR ska det ske
Hemsida, APT, studiecirklar, kickoff enhetschefer och värdegrundsledare, informationsbroschyrer, kvalitetsmätningar, nämndinformationer, anhörigträffar.
NÄR
Tidsplan när kommunikationen ska ske VEM
ska leda kommunikationsarbetet
Vad som ska kommuniceras och vilka som vi ska kommunicera med vet vi ganska väl.
Handlingsplanen kommer därför att fokusera på aktiviteterna i förändringsprocessen som riktas till olika grupper, och hur dessa aktiviteter kan följas upp. Det handlar om hur, när och vem.
A. Utbildning
Kick-off för enhetscheferna och värdegrundsledare
Vi vill arbeta med enhetschefer och värdegrundsledare i spetsen för utvecklingsarbetet för omsorgspersonalen, och börjar därför med att utbilda dem. Enhetschef och värdegrundsledare kan vara en och samma person, men värdegrundsledaren kan också vara en annan person i
6
personalgruppen. Utbildningen startar med en kick-off där temat är Värdegrund. Kick-offen genomförs i form av upplevelsebaserat lärande. Syftet är att göra den nationella värdegrunden känd i organisationen, och väcka ett intresse för frågorna.
När: Genomförs våren 2012.
Utbildning Värdegrundsledare och enhetschefer
Därefter vidtar den formella utbildningen i form av högskoleutbildningen att Att leda och arbeta efter den nationella värdegrunden i äldreomsorgen. Tanken är att värdegrundsledarna ska hålla i cirklar för omsorgspersonal, medan enhetscheferna ska kunna delta i arbetet på hemmaplan , men i sin roll som enhetschefer. Värdegrundsledarna ska också sätta sin in i Socialstyrelsens vägledningsmaterial för att kunna använda det i praktiskt arbetet i sina kommande cirklar.
När: Genomförs hösten 2012 Utbildning övrig personal
Reflektion betyder eftertanke, betraktelse och är en inlärningsmetod i sig. Olika inlärningsmetoder ger olika möjlighet till reflektion. Att arbeta med exempelvis genombrottsmetoden, i studiecirklar och i nätverk visade sig i utvärderingen av
”Kompetensstegen” i Göteborg (Löfström) möjliggöra reflektion. I Alingsås har studiecirklar visat sig vara ett framgångsrikt verktyg när det kommer till stora grupper som ska arbeta kring en fråga som kräver reflektion. Därför väljer vi studiecirkeln som metod i detta arbete.
Socialstyrelsen har tagit fram ett vägledningsmaterial som stöd för förändringsarbetet. Detta vägledningsmaterial kommer vi att utgå ifrån i vårt arbete när vi arbetar i studiecirklar med omsorgspersonalen. Efter avslutade cirklar kommer värdegrundsledarna regelbundet till APT med tema Värdegrund. Detta för att arbeta kontinuerligt med återkoppling och reflektion kring de etiska frågorna.
Nyanställd personal fångas upp i introduktionen och får en basutbildning i värdegrund som hålls av värdegrundsledaren.
När: Genomförs med start hösten 2012 parallellt med utbildningen av värdegrundsledare och sker sen löpande på basnivå för nyanställda.
Utbildning politiker
Politiska nämnden utbildas i den nya lagen om nationell värdegrund och vad den betyder i praktiken i organisationen. Sker i samband med nämndmöten och leds av en tjänsteman.
När: Pågår
B. Information
Det är angeläget att den enskilde, anhöriga och allmänheten får kännedom om värdegrunden.
Det är ju för den enskilda det ska märkas skillnad! På kommunens hemsida alingsas.se kommer det att finnas information kring vad värdegrunden innebär samt hur
värdighetsgarantierna fungerar. Denna information bör finnas på olika språk.
C. Garantier
Att införa lokala värdighetsgarantier är att utmana sin egen verksamhet. Garantierna ska leda till att höja kvaliteten, och göra tydligt vad den enskilde kan förvänta sig av äldreomsorgen.
Det är den lokala nämndens utfästelse gentemot den enskilda personen.
De lokala värdighetsgarantierna ska ta sitt avstamp i den nationella värdegrunden. Den 1 januari 2011 gjordes även en ändring i 2 kap. 10 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Den nya bestämmelsen innebär att kommunerna får lämna kompensation till en enskild person när denna inte fått bistånd enligt socialtjänstlagen inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol.
När: Genomförs hösten 2012 med införande mars 2013
5. Uppföljning, utvärdering och/eller evidensbaserad praktik
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska leda till att man systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar verksamheten så att den uppfyller ställda kvalitetskrav.
Evidensbaserad praktik betyder helt kort vetenskaplig kunskap som vi handlar efter.
Ibland saknas den och då måste vi hitta egna vägar att komma fram på lokal nivå. Det kan handla om att göra egna riskbedömningar och inte minst att ha en god egenkontroll.
Nedan beskriver handlingsplanen de verktyg som kommer att användas vid uppföljning och utvärdering för att organisationen ska närma sig en evidensbaserad praktik avseende
värdegrundsfrågorna.
IGP -socialdokumentation Genomförandeplan
När det gäller den sociala dokumentationen är den individuella genomförandeplanen ett utmärkt verktyg för den enskilda omsorgstagaren och personalen att kommunicera på, på lokal nivå. När beslut om insatser övergår i verkställighet fokuserar genomförandeplanen på individuella perspektiv och på hur brukaren vill ha sina tjänster utförda. Både beslut och
genomförandeplaner följs upp kontinuerligt för att utvärdera om det blivit så man kommit överens om och om den enskilde känner sig nöjd. I genomförandeplanerna finns möjligheter att beakta de individuella perspektiven för att uppnå värdigt liv och välbefinnande genom att beskriva vad som är exempelvis trygghet, meningsfullhet, självbestämmande mm för den enskilde. I Alingsås ska genomförandeplanen vara upprättad 14 dagar efter inflyttning.
Årlig kvalitetsuppföljning - vår lokala kvalitetsgranskning i förvaltningen
Vård – och äldreomsorgsförvaltningen gör årliga systematiska uppföljningar för att se till att kvalitetsmålen uppfylls. Här har förvaltningen en såväl kontrollerande som stödjande roll. I de fall avvikelser upptäcks, gör en åtgärdsplan för att bristen inte ska inträffa igen.
Kvalitetsuppföljningar lokalt ger nämnden information om verksamheten når uppsatta mål och om brukaren får det som utlovats. Värdegrundsarbetet bör kopplas till denna
kvalitetsuppföljning, då den redan är inarbetad i verksamheten och följer ett systematiskt
”årshjul”.
Öppna jämförelser och NKI-mätningar
De indikatorer som vi efterfrågar och mäter skapar effekter i verksamheterna. Det blir extremt tydligt vad som görs eller inte görs, och möjliggör också jämförelser på nationell nivå.
8
I Alingsås har vi LOV inom hemtjänsten och ett arbete ska påbörjas för att införa LOV även inom boende. Det ger den enskilda omsorgstagaren valfrihet att själv välja utförare. För att den enskilda omsorgstagaren ska kunna göra aktiva val, blir det allt viktigare att ”profilera”
sin verksamhet utifrån ett konkurrensperspektiv.
Värdegrundsmärkt verksamhet 2013
Detta är en fortsättnings på värdegrundsarbetet. Verksamheter inom vård- och äldreomsorg ska kunna ansöka om att bli värdegrundsmärkta. De innebär att hela verksamheten bedöms utifrån ett antal kriterier som sedan ger information om förutsättningarna för ett värdigt liv och välbefinnande för den enskilda. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram kriterier för vad som ska uppfyllas för att bli värdegrundsmärkt och även att ta fram ett system för värdegrundsmärkningen.
När: Oktober 2013
6. Avslutande diskussion och analys
Under de senaste åren har regeringen bedrivet en aktiv äldrepolitik i syfte att åstadkomma ett för brukaren åldrande med värdighet. Det anges i prop. 2009/10:116 att "en värdegrund i äldreomsorgen handlar om att äldre män och kvinnor ska få "leva tills man dör", och att vardagen så länge som möjligt är begriplig, hanterbar och meningsfull. En värdegrund för äldreomsorgen handlar om att tydliggöra etiska värden och att säkerställa att äldre personer ska kunna ha ett meningsfullt liv och känna sammanhang".
De nya bestämmelserna i socialtjänstlagen ger kraft åt värdegrundsarbetet . I Alingsås kommun finns strategiska dokument för framtidens äldreomsorg, liksom upprättade kvalitetsmål som stödjer den nationella värdegrunden. På individnivå finns ett systematisk arbete med
genomförandeplaner. Organisationens utmaning är att klara av att kompetensutveckla de olika professionerna på olika nivåer för att hantera värdegrunden på ett för kommuninvånaren likvärdigt, sätt men ändå ur ett individcentrerat perspektiv. Den enskilde ska gå från att vara mottagare till att vara medskapare av en process.
Blennberg och Johansson skriver i sin skrift Värdigt liv och välbefinnande att ”en serviceinriktad, tillgänglig och professionell äldreomsorg måste tydligt utgå från mötet med brukaren och de behov som då blir synliga men också från tydligt formulerade kvalitetskrav utifrån både nationellt gällande krav, egna lokala mål och intentioner samt naturligtvis även utifrån personalens
förutsättningar. Att balansera dessa olika behov och krav är en utmaning i sig”.
En reflektion är att ett värdegrundsbaserat arbete kräver en utvecklad kompetens hos alla
"aktörer" som brukaren kommer i kontakt med. Det ska gälla från det att ansökan om stöd/service inkommer tills dess att verkställighet sker och genomförs . En metod som stöd i detta arbeta kan vara att använda sig av evidensbaserad praktik. Forskning kan ge generella svar på vilka metoder som fungerar, men den ger inte automatiskt svar på vilka insatser som passar för en särskild individ. Forskningen behöver kompletteras med två andra kunskapskällor – utförare och
omsorgstagare. Den enskildes egna upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskningen och den beprövade erfarenheten. Detta tillsammans blir ett slags
7. Referenser
Blennberger, Johansson, Värdigt liv och välbefinnande, Stockholm, 2010 Eide & Eide (2006) Kommunikation i praktiken
Eriksson & Karlsson (2008) Att utvärdera välfärdsarbete.
Henriksson & Vetlesen (2006) Etik i arbete med människor
Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2011
Löfström, Carina (2010) Att organisera för lärande i äldreomsorg
Värdigt liv i äldreomsorgen. (Prop 2009/10:116) http://www.regeringen.se/sb/d/108 Värdigt liv i äldreomsorgen. (SOU 2008:51) http://www.regeringen.se/sb/d/108
Socialstyrelsens allmänna råd (SOFSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre
10