För-­ & nackdelar med sociala medier 30

Många hade vänner i andra länder och tyckte därför att sociala medier var ett lätt sätt att känna sig delaktiga i varandras liv då det är lätt att gå in och ta del av bilder och uppdateringar på vännernas profilsidor. Andra fördelar som togs upp av informanterna är de kostnadsfria apparna som idag gör det möjligt att ringa utomlands gratis. T i grupp 5 poängterar just hur världen krymper med hjälp av sociala medier och anser att det är den största vinsten. I grupp 1 ser M det som väldigt positivt att kunna läsa nyheterna var han än befinner sig och eftersom han inte har råd att köpa en tidning varje dag läser den online istället. Detta bekräftar vad Hadenius et al. (2011) diskuterar angående den yngre publiken som inte längre har råd med

tidningsprenumeration. De föredrar helt enkelt nättidningar eftersom de är gratis och går att läsa var som helst med hjälp av den digital mottagare. J i grupp 3 nämner det positiva med att kunna vara trött hemma men ändå socialisera och få ett utbyte med folk via sociala medier. De andra informaterna i gruppen ansåg att Facebook var bra eftersom man får information om kommande events utan att behöva anstränga sig för att ta reda på det. Två i gruppen hade varit på utbyte i Spanien och blivit tilldelad all information om sociala händelser via Facebook.

“Ja hade man kommit till Spanien som när vi var där och inte haft Facebook hade man inte vetat någonting, det var där man kom in i gänget, annars hade det varit kört” (P, grupp 4, 2013-03-22).

Grupp 5 tvivlade på om det är en för- eller nackdel att människor kan porträttera sig själva som de vill. De diskuterar ämnet främst i förhållande till profiler på dejtingsajter informationen och bilderna man tar del av kan vara missvisande. De jämförde det med att skapa sin image och ett eget varumärke. Det kan kopplas samman med Goffmans teorier (2009) om hur man framställer sig vid kontakt med människor jämfört med i sin privata sfär. I det verkliga livet har vi inlärda beteenden via vår uppfostran. Vi har vårt eget sätt att prata och gestikulera vilket går förlorat med den ökade kontakten via sociala medier. På nätet kan vi, som grupp 5 poängterar, välja hur vi vill framställa oss och skapa vår egen image. På så sätt kan vi utge oss för att ha andra sociala och kulturella arv än vad vi egentligen har. Idag kanske tillförlitligheten gentemot andra sociala medieanvändare har minskat eftersom man helt enkelt kan utge sig för att vara någon annan “på scenen”. Men en identitet behöver inte bara skapas av användaren själv utan kan även formas utav de fördomar och uppfattningar som andra bildar utifrån vad som syns på ens profil. Det kan vara bilder, videoklipp, vänskapsrelationer, relationsstatus eller annan information. Precis som Locke och Pascoe (2000 i Giddens et al. 2007) resonerar måste användarna bakom skärmen bilda sig egna uppfattningar när de inte kan träffa en människa i verkligheten. Däremot kan gränsen mellan den bakre och främre regionen suddas ut i situationer där det fysiska livet visas upp genom ett socialt medie. Ett exempel kan vara när någon laddar upp ett videoklipp från en fest

eller annan social tillställning. Det kan vara svårt för de som blir filmade att kontrollera hur de framställs. Deras röster och gester i den fysiska världen spelas in och läggs sedan ut i den virtuella. Detta kan skada den image som man själv har byggt och det blir en slags ofrivillig exponering.

Andra nackdelar som informanterna ser med sociala medier är att det blir svårare att ljuga. De menar att det är lätt att bli avslöjad om någon tar en bild på en själv som sedan läggs upp. Detta kan bli problematiskt om man kanske befinner sig på ett ställe man sagt att man inte varit på, även här handlar det om ofrivillig exponering. Våra egentligen privata handlingar kan nu enkelt avslöjas när någon annan får makten över vår exponering. När det händer kan man tänka sig att makten lätt missbrukas. Ett exempel kan vara bilder som läggs upp på Internet för allmänheten att fritt kunna kommentera och håna. Den här formen av användarmakt förekommer främst på underhållningsmedier så som Facebook och diskussionsforum. Detta påpekar även Berglez och Nohrstedt (2009) som menar att traditionella medier som nyhetssidor fortfarande kontrolleras av redaktionsbyråer och journalister. När användarmakten fördelas mellan producent och användare kan det vara problematiskt att kontrollera spridningen av olämplig information. Det krävs i princip bara att man trycker på en knapp för att bilden ska spridas vilket gör det svårt för ägarna av webbplatsen att hitta källan till spridningen.

Vidare gick intervjuerna in på ett slags onödigt informationsflöde som många av informanterna upplever. En informant i grupp 3 anser att man kan får mycket information som inte är självvald. E i grupp 5 säger att hon får ångest av Facebook och blir stressad av att folk tycker det är viktigt att visa hur deras liv är. Detta var också en av anledningarna till att A i vår förstudiegrupp valde att avsluta sitt Facebook-konto.

“Jag behöver inte veta vad alla gör hela tiden, och de behöver inte veta vad jag gör heller...Nä jag pallar inte...” (A, Förstudiegrupp, 2013-02-06).

Vi tror att det har uppstått en, vad Asplund kallar (1987 i Jansson, 2009), asocial pratsamhet på de sociala medierna. Som informanterna indikerat så har det skapats ett slags överflöd av information. Det kan vara statusuppdateringar eller bilder som inte är särskilt intressanta för andra än användaren själv. Detta kan vara tröttsamt och har lett till att många har valt att antingen avsluta sitt eget konto, eller rensa bort en sådan kontakt i sin vänlista. Det verkar som att man idag inte längre reflekterar över vad man delar med sig av utan endast är ute efter uppmärksamheten och reaktionen.

“Sociala medier är ju det som tidigare fanns också vad gäller att såhär skvallra lite men nu får man nästan skvallra lite om sig själv för att man inte ska bli bortglömd eller något” (M, grupp 4, 2013-03-28).

Ett socialt medie som är uppbyggt för att främja just detta behov är bloggar där det är meningen att man ska skriva en slags dagbok öppen för den som vill läsa. Informanterna diskuterade

bloggande och att detta fenomen tycks ha minskat i popularitet. Kanske kan det vara så att bloggandet numera överförts till plattformar som Twitter eller Facebook. Texterna är där kortare och mer koncisa, som informanterna även uppmärksammat att de traditionella bloggarna

anammat. Vi tror att detta kan bero på att nätverksamhället idag kräver snabb och kort information eftersom det annars lätt kan försvinna i informationsöverflödet. Dessutom har vi blivit mer mobila och vår rörlighet har satt gränser för på vilket sätt vi läser information. En bild säger mer än tusen ord och därför kan det vara enklare att skrolla igenom tjugo bilder på

Instagram än att läsa tjugo blogginlägg om samma händelser.

Flera av våra informanter ansåg att det var en svår gräns att dra vem man skulle vara vän med på sociala medier. Till exempel ville inte de flesta att deras chefer och lärare skulle kunna ta del av information och bilder som de lade upp. Därför brukade många av de rensa bland bilder och i vännerlistan regelbundet. Trots detta ville inte alla informanter avsluta sina konton på diverse sociala medier eftersom de ändå ville ha kontroll och hänga med.

“Man blir faktiskt lite bortglömd om man inte har Facebook (...) Finns du inte på Facebook så finns du inte” (G, grupp 3, 2013-03-22).

Har vi blivit för beroende av den information som sociala medier har att erbjuda även om vi anser de vara överflödig? Av informanternas svar att döma verkar detta vara fallet för de flesta. Både att ta del av, och tanken av att missa information är lika stressande vilket verkar betyda att vi lever med en konstant stress orsakad av de sociala medierna.