Som en avslutande del i denna diskussion vill jag ställa ytterligare en fråga. Varför ska egentligen läslust skapas? Varför ska barnen läsa så mycket böcker? Naturligtvis finns svar på detta, då läsning inte bara, som bl.a. Ahlén m fl. (2003:26) säger, bidrar till att barn lär sig nya ord och begrepp, hur meningsbyggnader ser ut samt att barnen ser hur strukturen ser ut i det skrivna språket. Eller, som Wingård (1994:11) skriver, att läsning utvecklar barnens fantasi, kreativitet och tankegångar. Förutom detta lär sig barnen även en rad andra kunskaper som har med livet att göra. Läsningen kan underlätta skapandet av en identitet hos många barn och unga, de får uppleva och kanske känna igen sig i situationer som kan hända i det vardagliga livet och på så sätt få hjälp att bearbeta dessa situationer med hjälp av just böcker. Läsningen lär barn och unga många egenskaper. Dock anser många författare, som tidigare presenterats i denna uppsats, att TV, datorer och dess spel har tagit över och i och med detta går barn miste om alla de kunskaper läsning för med sig. Men jag har en teori om att läsning kombinerat med TV- och datoranvändande kan uppnå dessa färdigheter ändå. Det som tycks hända i många elevers liv efter skoltid är att de, istället för att sätta sig ner och läsa en bok, sätter sig vid datorn eller vid TV’n och spelar spel, surfar på internet, osv. och jag menar att i dessa relativt nya underhållningsmedel finner barnen nya världar, de läser (eftersom många spel kräver någon form av läskunnighet) de upplever nya saker, precis som böckerna erbjuder. Generationer utvecklas ständigt och denna utveckling kanske inte är riktigt så dålig som så många menar att den är. Jag menar att en kombination av läsning av böcker och internet- surfande och tv-spelande kan ge ett gott resultat och utveckla en läslust hos elever.
Jag kan känna att det finns en nackdel med det flitiga arbetet många ägnar sig åt för att skapa läslust. Det kanske kan gå till överdrift. Att överösa barn och unga med litteratur av alla dess slag, att säga till barn att läsa fast många kanske inte har exempelvis koncentration till att göra det just då. Kan inte detta ge en motsatt effekt hos barnen? Kanske blir det inte lika spännande att läsa, kanske blir det inte en lika laddad upplevelse att läsa om man ständigt blir påmind om hur viktigt det är, hur nyttigt det är och ständigt blir matad med nya boktitlar att läsa. Även här vill jag påpeka hur stor vikten av lärarens arbete är, då arbetet bör fortskrida på ett smidigt sätt som inte ger motsatt effekt hos barnen.
33
6 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns många viktiga faktorer i skapandet av läslust. En lärare måste gå igenom många moment med barnen för att på bästa sätt hjälpa elever att få upp ögonen för läsning. Det första momentet är att ge barn goda förkunskaper om livet i allmänhet för att de ska kunna förstå vad de läser och sätta sig in i den nya världen som de antagligen möter när de öppnar en bok. Läraren måste även ta sig tid at ta reda på vad det finns att påträffa i litteraturväg och sedan presentera böcker som passar eleverna, ge dem utmaningar och låta dem ställa frågor kring vad de läser. Det gäller att samla mycket litteratur av alla sorter och genrer för täcka in så många områden som möjligt. Samtidigt som man jobbar med barnens individuella utveckling måste man jobba tillsammans i klassen och tillsammans prata och diskutera kring böcker samt presentera för eleverna vad det finns att välja bland. Högläsning är viktig för barnen eftersom de då får höra berättelser och skapa en typ av fantasivärld som de kan koppla ihop med det lästa. Miljön ska även vara väl utformad för att främja läsning. Att skapa en miljö som är välkomnande för läsning är viktigt för att eleverna bl.a. ska känna att det finns en plats som är tillägnad ändamålet, där man enbart ägnar sig åt läsning och inget annat. Har skolan ett eget litet bibliotek är detta antagligen inte en plats att ägna sig åt läsning på, Chambers (1995:38) menar att bibliotek är ett ställe att samtala och diskutera med sina klasskamrater kring litteratur, vad man ska låna och läsa, vad som är bra och inte bra osv. en tyst och avskild plats avsedd för läsning är därför viktig att ställa i ordning, där läsning kan ske. Eleverna måste även de få ta plats i arbetet kring läslust då man genom att låta dem får prata om vad de läst, göra recensioner, hålla i bokprat osv. gör att de känner att det finns en mening med läsandet.
Att döma av den relativt lilla undersökning jag gjorde till denna uppsats så tycks det praktiska arbetet gå hand i hand med det som, enligt teorin, är bra arbetssätt. De intervjuade lärarna har antagligen sedan tidigare varit väl införstådda i hur man bäst går till väga för att hjälpa barn finna ett fortsatt intresse för läsning livet ut.
Jag ser många fördelar med att använda de i denna uppsats presenterade metoderna för att arbeta med att skapa läslust. Metoderna bidrar till en medvetenhet krig läsning hos barn, de lär sig om vad som finns att läsa, vilka genrer som finns, vilka författare som finns, vilka olika typer av böcker som finns. Metoderna bidrar även till att barnen får höra läsning, de får läsa själva, de får prata om vad de läst och det får skriva om vad de läst. Allt detta tror jag efter mycket arbete till slut resulterar i att barn upptäcker läsning. Till en början är läsning kul för de flesta barn, de har precis lärt sig läsa och läser i stort sett allt de ser. Senare tycks många
34 skapa en negativ inställning till läsning, kanske för att de finner andra aktiviteter mer givande och underhållande. Men ju mer skolan erbjuder läsning i alla dess former och ju mer ett barn får läsa, vare sig det är frivilligt eller inte, desto mer får barnen uppleva läsningens värld, något som jag vill tro resulterar i att de tillslut väljer läsning som en underhållande aktivitet helt på egen hand och på så sätt alltså har funnit läslusten. Dock anser jag att man bör se upp så att arbetet inte blir för långrandigt och uttjatande så att man på grund av detta förlorar elevernas intresse.
35
Referenslista
Ahlén, Birgitta m fl. (2003). LÄSlust och LÄTTläst. Lund: Författarna och bibliotekstjänst AB
Amborn, Helen, & Hansson, Jan, 1998: Läsglädje i skolan - En bok om litteraturundervisning. Stockholm: En bok för alla
Chambers, Aidan, 1995: Böcker omkring oss – om läsmiljö. Stockholm: Norstedts
Denscombe, Martyn, (2002) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Hallberg, Kerstin, 1993: Litteraturläsning . Solna: Ekelunds förlag
Langer, Judith A, 2005: Litterära föreställningsvärldar. Göteborg: Daidalos
Larsson i By, Carl, 1877-1948: Böndernas avtagande läslust. Utgiven av Sveriges allmänna biblioteksförening genom Fredrik Hjelmqvist och Knut Tynell. Stockholm: Norstedt, [1920]; S. 7-10
Lindell, Ebbe, 1980: Hur barn lär sig läsa. Lund: Liber Läromedel
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet.
Lundqvist, Ulla, 1984: Litteraturundervisning – modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf, 1990: Fånga läslusten! Ronneby: AMU Grafiska
Norström, Lars, 1997: Bokprat – om textsamtal mellan barn och vuxna. Solna: Ekelunds Förlag AB
Nyström, Ia, 2002: Eleven och lärandemiljön – en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. Växjö: Växjö University Press
Rimsten-Nilsson, Kerstin, 1990: Barnböcker och läslust. Skövde: Skövde Offset
Skardhamar, Anne-Kari, 1994: Litteraturundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Smith, Frank, 1986: Läsning. 1 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Cai, 1989: Barns och ungdomars läsning. Linköping: Stilfoto – Tryck
Wingård Barbro & Wingård Bo, 1994: Lässtimulans i skolans vardag. Solna: Ekelunds Förlag AB
36
Internetkällor
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Hämtad 2009-11-28
Ne. Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/sok/l%C3%A4slust?type=NE Sökord: Läslust
Hämtad 2009-11-20
Svenska akademiens ordlista (2007). http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ Sökord: Läslust
Hämtad 2009-11-20
Artiklar
Läslust och vetgirighet, 1901. Föreläsningsmagasinet. Stockholm, 1898-1901; 1901
37 Bilaga1
Intervjufrågor
Personlig information 1. Ålder?
2. Hur ser din utbildningsbakgrund ut? 3. Hur länge har du jobbat inom läraryrket?
4. Hur ser din yrkesroll ut just nu? (vilken ålder undervisar du för?) Lärarens syn på läsning
1. Vad innebär begreppet läslust för dig?
2. Ägnar du mycket tid åt att läsa skönlitteratur? Varför/varför inte 3. Anser du att elever ska läsa mycket skönlitteratur? Varför/varför inte 4. För vems skull anser du att eleverna ska läsa? Varför?
5. Vilken roll spelar en lärare för elevernas litteraturintresse och engagemang? (varför?) 6. Tror du att dina egna intressen kring läsning påverkar ditt val av böcker som du
presenterar för eleverna?
7. Hur jobbar du med att skapa en miljö där läsning främjas? Lärarens syn på elevernas läsning – att välja litteratur
1. Hur går det till när dina elever väljer litteratur som de ska läsa? (bokpresentationer, biblioteksbesök osv.)
2. Finns det någon typ av skönlitteratur som du anser är mindre bra för elever att läsa? (genre, svårighetsgrad, serier osv.)
3. I hur stor utsträckning väljer eleverna själva vilka böcker som ska läsas?
4. Hur gör du när du försöker övertala skeptiska elever om värdet av att läsa skönlitteratur?
Lärarens syn på elevernas läsning – att läsa litteratur
1. Vilka krav på läsning ställer du på dina elever? (textmängd osv.) 2. Hur mycket tid anser du bör ägnas åt läsning i åldrarna 7-10 år?
3. Hur anser du att eleverna ska gå till väga då de avslutat en bok? (bokrecension, bokprat, osv.)
4. Vad är din förklaring till att det finns elever som tycker det är tråkigt och jobbigt att läsa litteratur?