Förarbeten

Vad som framgår i förarbetena angående syftet har delvis redogjorts för ovan. Nedan

sammanställs de olika syftena som berörs och för att på så sätt komma fram till vad som kan utläsas om det primära syftet.

Den demografiska utvecklingen går att rama in som ett syfte som ständigt återkommer i förarbetena. För Sverige, precis som för Tyskland och flera andra europeiska länder, blir befolkningen allt mindre och allt äldre. Invandring är ett sätt att möta den utvecklingen och vända den. Det går att dra slutsatsen att Sverige är beroende av invandring och det är inte konstigt att demografin nämns som en anledning till att ha en generös invandringspolitik. En generös invandringspolitik har många olika delar. Det finns dessutom många olika typer av invandring och lagstiftningen ser olika ut beroende på vilken typ av invandring staten ifråga vill locka.

Demografin framstår i förarbetena som ett syfte med att ha invandring. Sverige behöver invandring för att ta hand om den åldrande befolkningen. Att det är syftet till att reglerna är utformade som de är är svårare att se. Det kan snarare ses som ett syfte med att ha invandring till landet överhuvudtaget än som ett syfte till att lagstiftningen om arbetstillstånd ser ut som den gör. Därmed kan inte demografin i sig utgöra ett syfte. Eftersom Sverige har invandring genom asylsökande och anhöriga så måste syftet med arbetskraftsinvandring vara något annat, alternativt riktas in på en specifik grupp av invandrare.

Arbetsmarknadens och arbetsgivarens rekryteringsbehov står i centrum för förarbetenas resonemang.108 Då det beskrivs att en person som blivit av med sitt arbetstillstånd ska få tre månader på sig att söka ett nytt arbete motiveras det med att ”en förutsättning för att det första tillståndet ska beviljas är att utlänningen har en kompetens som det finns en efterfrågan på här

i landet”.109

Språkbruket tyder på att det är arbetsmarknadens utveckling som varit syftet att gynna med de nya reglerna.

I förarbetena konstateras att det inte kan antas att alla som vill jobba i Sverige också vill bosätta sig här, men samtidigt föreslås regler för att underlätta för arbetskraftsinvandrare att beviljas permanent uppehållstillstånd. 110 Det resonemanget hade kunnat tolkas som ett humanitärt ställningstagande. I all typ av migration finns en humanitär aspekt eftersom det handlar om människor men en mer trolig tolkning av den utökande möjligheten till permanent uppehållstillstånd handlar om att det skulle användas som ett lockbete för att få kvalificerad arbetskraft till landet. Med tanke på att cirkulär migration förespråkas är även tanken att en person med arbetstillstånd ska kunna återvända till sitt ursprungsland under perioder utan att det påverkar det svenska uppehållstillståndet.

Lagändringen tillkom som en följd av utredningen vars mål var att utöka möjligheten till arbetskraftsinvandring. Utredningen i sin tur klargör tydligt att syftet med arbetskrafts-

invandring ska vara att gynna arbetsmarknaden. Även om förarbetena inte följer utredningens rekommendationer till punkt och pricka borde det övergripande syftet kunna uppfattas som samma.

Hade tanken med lagändringen varit att ge ekonomiskt utsatta människor möjlighet att komma till Sverige och jobba hade man gått emot praxis för vad syftet med arbetskrafts- invandring är i resten av världen. En så stor förändring borde uttryckligen ha nämnts i förarbetena.

I lagen som tillkom för att förhindra missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring år 2014 justerades perioden den sökande har på sig att hitta ett nytt jobb om han eller hon blir av med jobbet under en pågående tillståndsperiod. Det sades vara för att motverka ett starkt beroende- förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.111 Det var en nödvändig reaktion på lag- ändringens utfall av missförhållande och en alltför stark beroendeställning från arbetstagaren till arbetsgivaren. Missbruksreglerna kan sägas utgöra en humanitär reaktion på en lag- stiftning med syfte att gynna arbetsmarknaden vars utfall krävde humanitära åtgärder.

109 _{Ibid. s. 33.}

110 _{Prop. 2013/14:213, s. 45, man föreslog i propositionen att förlänga perioden under vilken man måste arbetat i}

Sverige för att kunna beviljas PUT från fem till sju år.

Huvudsyftet är då fortsatt ekonomisk tillväxt och kompetenstillförsel för landet men med en tilltäppning av luckor som bäddade för inhumana konsekvenser för individen.

Maktskiftet från staten till arbetsgivarna som kan ses som ett tydligt utfall av lagändringen nämns som betydelsefullt i förarbetena. Skiftet beskrivs bero på att lagstiftaren ansåg arbets- givarna vara bättre lämpas att göra bedömningen om arbetskraft från tredjeland behövs. Det är en del i ett liberalt skifte från stat till privata aktörer och följde efter andra politiska reformer i samma riktning. Det bör därför inte uteslutas att maktskiftets politiska

implikationer i sig kan ansetts vara ett syfte med lagändringen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det tydligaste syftet med lagändringen enligt för- arbetena var att gynna Sveriges ekonomi. Att demografin påverkas ansågs visserligen som en positiv följd av att arbetskraftsinvandringen potentiellt skulle öka, men ansågs snarare som en konsekvens av reglerna än som dess primära syfte. Maktskiftet från stat till arbetsgivare var ytterligare en betydande faktor i vad som skulle bli utfallet av lagändringen och potentiellt ett syfte med att de infördes.