Karin nämnde i intervjun att förbättringsmöjligheterna är oändliga, hon tycker alltid det finns något som kan förbättras. Precis som Åsa tyckte hon speciellt att introduktionen till arbetet med funktionshindrade skulle vara något att satsa på. Mimmi däremot såg inte särskilt mycket som skulle behöva ändras på, och det kan bero på hennes mångåriga erfarenhet av att jobba med funktionshinder. Det kan bero på att hon i tidigare arbete med funktionshindrade byggt ut sina livsförståelsekomponenter och upplever därmed inte lika mycket förbättringsmöjligheter. Dock hade ju även Karin tidigare erfarenheter som hon hade bra användning för i arbetet, men kunde ändå se vikten av att handleda och vidareutbilda dem som inte hade det.
Stefansson (2011) skriver om begreppet livsförståelsekompetenser, och med dem syftar hon på personalens ”redskap” och kompetens att genomföra det arbete de skall utföra. De kan liknas med Antonovskys ”resurser” för att känna att man gör ett fullgott arbete. Och precis som Karin och Åsa nämnt tidigare är det just de som behöver förbättras. Stefansson (2011) skriver också om livsförståelsearbetet som eleverna går igenom under sin tid i skolan. Det är elevernas arbete med att förstå sig själv och sitt liv, men också sitt varande i världen i gemenskap med andra. Hur kan man då öka personalens livsförståelsekompetenser, för att hjälpa eleverna i deras livsförståelsearbete? Genom utbildning och introducering till arbetet i särskolan, skulle de få en stadigare grund att stå på och kunna förlita sig på sin kunskap.
32
6.4 Sammanfattning
I ovanstående analysdel har det skrivits om behovet av att både elev och vägledare har ett starkt
KASAM
.
För att kunna hjälpa elevens att på bästa sätt ta underbyggda beslut för sin framtid är det även viktigt att studie- och yrkesvägledaren har med sig de livsförståelsekomponenter hon behöver för att kunna stötta en särskoleelev. I arbetet med dessa frågor försöker man klargöra livsförståelsearbetet för eleverna.De framtida brytpunkter de skall möta inom det närmsta är övergången mellan grundskola och gymnasium eller gymnasium och arbetsliv. Detta är strukturella brytpunkter som eleven måste gå igenom och de tenderar till att göra pragmatiskt rationella beslut om inte vägledaren hjälper dem att vidga sin handlingshorisont.
33
7 Diskussion
När chansen kom att skriva examensarbete om vägledning var det en självklarhet för mig att det skulle handla om vägledning i särskolan. Genom jobb under utbildningstiden har jag kommit i kontakt med ett stort antal elever som går i olika särskolor. Intresset av hur särskoleeleverna vägleds för att nå fram till deras framtidsdrömmar och behov för att skapa en meningsfull tillvaro, samt nyfikenheten vad jag i min framtida yrkesroll skulle kunna bidra med har växt fram under utbildningens gång. Då forskning pekar på ökat antal elever i särskolan, kan det komma att resultera i fler jobbmöjligheter för blivande studie- och yrkesvägledare
Diskussionen är uppbyggd utifrån tre kategorier där jag diskuterar och utvärderar de olika delarna resultat, metod och teori. En redogörelse för vad syftet varit med arbetet samt vilka slutsatser jag har kommit fram till. Hur går de att jämföra med tidigare gjord forskning kring ämnet? och hur kompatibla är våra slutsatser?
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med undersökningen var att studera studie- och yrkesvägledare i särskolan och deras tankar om meningsfullhet i arbetet, samt hur de arbetar för att göra sitt arbete meningsfullt för eleverna de jobbar med. Att man inte kan använda vägledningen på samma sätt som i vanliga skolan påverkar vad eleverna får ut av studie- och yrkesvägledaren. Vad är det egentligen som gör arbetet meningsfullt då? Och vad gör man för skillnad för eleverna? Respondenterna
34
upplevde sitt arbete som meningsfullt då de hade tid att lägga på relationen med eleverna, men pekade på en tydlig brist av tiden med eleverna då det var mycket administrativt som tog tid. En tanke som slog mig var då hur de kan uppnå meningsfullhet med sitt arbete, om de inte har tillräckligt mycket tid med eleverna? En vidare koppling till detta var att eleverna behövde tid för att bygga upp en relation med vägledarna för att känna meningsfullhet och för att känna sig trygga med dem och det de jobbar med. Problemet blev då att de inte hade tillräckligt med tid för att arbeta tillsammans med eleverna och bygga upp det förtroende som behövs för att de skall känna sig trygga. Hur kan eleverna då känna meningsfullhet och trygghet med studie- och yrkesvägledaren? Många elever känner stor oro inför vad som skall hända efter skoltiden, och de behöver det stödet en syv kan ge dem.
I Stefanssons (2011) avhandling lägger hon stor tyngd vid att särskoleeleverna behöver stöd för att orientera sig ut i vuxenlivet.
I arbetet med att förstå vår plats i livet och kunna leva i frimodighet och tillit måste vi hantera att ”världen är opålitlig”. Men vi har olika förmågor, kunskaper eller möjligheter som hjälper oss att leva i en opålitlig värld. ”De av oss som har otillräckliga fallenheter eller begåvningar får sätta vår lit till de andra, till dem som är bättre rustade. (Stefansson, 2011 s. 9)
Som Karin och Mimmi lade tyngd på var handledningen för att jobba med funktionshinder. Att man som studie- och yrkesvägledare i särskolan behövde introduceras och handledas i kommunikationen med eleverna, om denna kunskap inte finns sedan tidigare.
Även Swärd, Florin (2011) vill att man skall ha kontinuerlig handledning för att kunna arbeta så professionellt som möjligt. ”Kommunikation är som vi menar ett annat område som behöver kompetens höjas och utvecklas hos alla som arbetar med elever i behov av extra stöd, oavsett vad stödet handlar om.” (Swärd, Florin, 2011, s138)
Martin Molin dr i handikappvetenskap och Universitetslektor i socialt arbete vid högskolan i väst, har skrivit flera rapporter om arbetet i särskolan. I sin rapport Att vara i särklass – om
delaktighet och utanförskapi gymnasiesärskolan (2004) skriver han om vikten av att känna sig
delaktig i skapandet av sin egen tillvaro. Delaktighet kommer utav att känna sig medveten och trygg med de framtidval man gör med hjälp av studie- och yrkesvägledarens stöd.
35
spännande skolgrupp där det kommer att efterfrågas fler studie- och yrkesvägledare om antalet elever i särskolan fortsätter att öka som det gjort hittills.
7.2 Metoddiskussion
Arbetet är gjort efter en kvalitativ studie där tre studie- och yrkesvägledare intervjuats. Resultaten bygger på deras uppfattningar och tankar kring meningsfullheten av sitt arbete med särskoleelever samt hur de kan öka meningsfullheten för dem. Det fanns inte särskilt många studie och yrkesvägledare att välja på, vilket gjorde att det blev en icke-sannolikhets urval då de som hade rätt jobb och ville ställa upp fick bli respondenterna. Det var spelade inte så stor roll för min undersökning, då syftet var att undersöka hur de som jobbade i särskolan tyckte och tänkte. De som brister i validitet kan vara att samtliga respondenterna var kvinnor vilket gjorde det inte helt genusbefriat. Hade jag haft både män och kvinnor kanske slutsatsen hade blivit annorlunda. Svårigheter med reliabilitet i kvalitativa studier kan vara att respondenterna svarar det de tror att intervjuaren vill höra, och inte deras egentliga tanke. För att motarbeta detta var frågorna öppna och neutrala från värderingar och åsikter.
7.3 Teoridiskussion
Tanken med teorivalen som gjorts var att genom använda teorin KASAM där en av grundbultarna är meningsfullhet, för att kunna identifiera många likheter med syftet. Då KASAM handlar om att känna känslan av sammanhang tyckte jag den gick bra att sättas ihop med vägledaryrket. Det som kom ut av intervjuerna var att respondenterna tyckte att det viktigaste med deras jobb var kontakten med eleverna. Genom denna kontakt hjälpte de dem att
36
ta beslut angående sin framtida sysselsättning, och därmed förhoppningsvis stärka elevernas KASAM och sin egen. Careership teorin valdes eftersom vägledaren jobbar med elevernas brytpunkter och val kring dessa. För att förklara varför de gör vissa val, samt vad de bygger dem på användes begreppet handlingshorisont. Som funktionshindrad har man en begränsad handlinshorisont gentemot arbetslivet, och gör då pragmatiskt rationella beslut baserad på acceptans av sitt funktionshinder.
De andra begreppen jag använde mig utav var livsförståelsekompetens som användes för att förklara de resurser som behövs för att kunna kommunicera eleverna på ett rättfärdigat sätt. Det andra var livsförståelsearbete vilket är det som man hjälper eleverna med i sitt arbete som syv på särskolan. Man jobbar för att eleven skall första sitt liv och deras förutsättningar, för att sedan kunna göra det bästa av det i framtiden.
37
Referenslista
Aaron, Antonovsky, 1979. Health, Stress and Coping: New Perspectives on Mental and Physical Well-Being. Jossey Bass, San-Francisco.
Aaron, Antonovsky. 2005. Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och Kultur Stockholm.
Hodkinson, Phil. Sparks C, Andrew. 1997. Careership: a sociological theory of career decision
making.British Journal of Sociology of Education, Vol. 18, s 29-44.
Larsen, Ann Kristin. 2012. Metod helt enkelt. Gleerups utbildning AB.
Molin, Martin (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Lic.-avh. Linköpings universitet. Linköping.
Molin, Martin (2008). Delaktighet i olika världar: Om övergången mellan gymnasiesärskola och
arbetsliv. Lic.-avh. Högskolan i väst. Trollhättan och Uddevalla.’
Regeringstryck 2011/01:Särskolan Granskning av handläggning och utredning inför beslut om
mottagande. Stockholm: Skolinspektionen. (Hämtad 2013-10-23)
http://www.skolinspektionen.se/documents/riktad-tillsyn/sarskola/sarskola-regeringsrapport.pdf
SFS 1985:1100. Skollagen. Skolverket.
Skolverket. 2009. Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Skolverket.
Stefansson, Ingalill (2011). Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i
38
Swärd, Ann-Katrin. Florin, Katarina. 2011. Särskolans verksamhet- uppdrag, pedagogik och
bemötande. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
39
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrund, ex utbildning, påbyggnad och kurser.
Utbildning för syv-yrket?
Tidigare erfarenhet/utbildning inom särskolan?
Hur stor omfattning har din tjänst på särskolan?
Hur länge har du arbetat som studie- och yrkesvägledare? Det dagliga arbetet.
Varför har du valt att jobba i särskolan?
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Vad är en bra respektive dålig dag?
Vilka hinder respektive möjligheter ser du med vägledning i särskolan?
Vad har du för målsättningar på dina vägledningssamtal?
Vad tror du vägledningssamtalen ger eleverna?
Vad vill du att vägledningssamtalen skall ge eleverna?
Vad innebär meningsfullhet i arbetet för dig?
Hur påverkar du meningsfullheten i ditt arbete?
Hur påverkar kollegor och elever meningsfullheten i ditt arbete?