Förberedelse inför gjutning

Alla berörda aktörer eftersträvar att gjutningsarbetet flyter på effektivt under arbets- momentets gång. Gjutningar är stora och tidskrävande processer som är kostsamma dels att utföra, dels att ändra i efterhand. Förberedelser innebär bland annat planering gällande uppställning av betongpumpen, in- och utfart för betongbilarna och verkningsfulla egen- kontroller.

Sprickbildning är något som alltid försöks undvikas när det kommer till betong, eftersom dessa kan förkorta livslängden dramatiskt (Axén, 2014). Betongbroar ska ha en livslängd på 100– 200 år (Vägverket, 1999), vilket gör det viktigt att förebygga sprickbildning. För att undvika att detta uppstår, anlitade Västerås stad företaget Betong och Stålteknik att göra sprickbildningsberäkningar och arbetsbeskrivningar för hur sprickbildning ska motverkas. Beskrivningarna och beräkningarna var dock avgränsade till att endast betrakta härdnings- skedet, vilket menas att eventuella sprickor orsakade av krympning och den varierande temperaturen till följd av årstider inte tas hänsyn till.

En stor del av arbetsbeskrivningen lades på temperaturpåverkan, av den orsaken att bron var planerad att gjutas under vintertid. Vid större temperaturskillnader mellan nygjutningar och befintlig betong kan stora spänningar uppstå, vilket kan leda till sprickbildning (Eriksson, 2017). Eftersom hela plattrambron göts i två etapper, den första var bottenplattan och andra valvet samt broplatta, göts det in värmekablar i bottenplattan. Detta för att temperatur- skillnaden mellan de olika gjutetapperna inte ska vara allt för stora. Värmekablarna som är ingjutna i bottenplattan aktiverades 96 timmar innan gjutningen av rambenen och avaktiverades 24 timmar efter gjutningen. Det var viktigt att bottenplattan täcktes med en betongtäckmatta, för att behålla värmen från värmekablarna. Efter avaktivering av värme- kablarna fick de inte återstartas, eftersom detta kan leda till uppsprickning av betongen (Betong och Stålteknik, 2020).

Då smuts och annat onödigt material som ligger kvar i formarna efter formsättning och armering kan påverka resultatet av gjutningen, användes en kompressor för att blåsa rent hela formen från sågspån, najtråd och andra rester.

4.2.1.4.

Gjutning

När en plattrambro ska gjutas görs det i två etapper. I den första etappen gjuts bottenplattan medan andra etappen omfattar gjutningen av rambenen och broplattan. Under de första tre leveranserna närvarade en arbetsledare från betongleverantören Swerock för att säkerställa kvalitén. Arbetsledarens uppdrag var att kontrollera om betongen uppfyller de krav som ställs, vilka var lufthalten, sättmåttet och temperaturen, se Figur 13. Betongbilen fick inte börja tillföra betong till betongpumpen förrän gjutledaren hade godkänt om betongen uppfyllde kraven. Utöver detta genomfördes det kontinuerliga kontroller av betongbilens följesedel, för att säkerställa att rätt betong kommer till rätt arbetsplats och att receptet stämmer överens med vad som är beställt. Betongen som användes var frostbeständig med hållfasthetsklass

C35/45 och innehöll anläggningscement. Under gjutningens gång göts det även två kuber med dimensionen 150x150 mm. Kuberna skickas till Swerock, där tryck- och frysprover utförs.

Figur 13. Lufthalts-, sättmåtts- och temperaturkontroll.

Vid gjutning av ramben och broplatta, var det tvunget att ta hänsyn till stighöjden för rambenen, vilket konstruktören angett att inte överstiga 1 m/h. Som tidigare nämnts i avsnitt 4.2.1.2, lämnas gjutluckor vilket underlättade förflyttning av slangen och betongvibbratorena, se Figur 14. För att uppfylla konstruktörens krav gällande stighöjd, skiftades gjutningen mellan de två rambenen vilket i sin tur resulterade i ett högre arbetstempo.

För att på ett effektivt sätt lägga betongen i formen användes en betongpumpbil med en räckvidd på 42 m. Den stod placerad söder om bron, vilket planerades genom en dialog mellan arbetsledare, lagbas och utsättare.

Figur 15. T.v. Slodning av betongen. T.h. Glättning av betongen.

När all betong låg i formen påbörjades arbetet med ytskiktet. Verktyg som användes var betongsloda, rivbrädor och glättningsmaskin. Betongslodans och rivbrädornas uppgift är att trycka ner de grövre partiklarna, till exempel ballast, ner i betongen för att släppa fram de finare materialen så att de kommer upp och därmed skapar en mindre grov yta. Betongslodan arbetas över de stora ytorna, det vill säga mitt i broplattan, se Figur 15. För att få samma resultat över hela broplattan användes rivbrädor längs kanterna samt på kantbalken, se Figur

16. Sist används glättningsmaskinen som är utrustad med slipblad, vilket ger betongen en slät

yta.

Figur 16. Kantbalk och broplatta slätas till med rivbrädor av platschef David Eriksson med två Peab-anställda.

4.2.2

Arbetsmiljö

Peab har sedan 2009 använt ett inrapporteringssystem vid namnet OTR vilket står för Olycks-

och tillbudsrapportering. Innan 2009 hade Peab Sverige AB inget gemensamt rapporterings-

system som både var digitalt samt sträcker sig över samtliga affärsområden, vilket försvårade sammanställningen och jämförelsen av statistik. Peab Norge AS har sedan tidigare utvecklat ett rapporteringssystem som den svenska koncernen omarbetade och anpassade till de svenska affärsområdena (Redstorm & Selenius, 2010).

OTR används för att rapportera olyckor, tillbud och riskobservationer. Gällande riskobservationerna har Peab satt mål på antal gjorda observationer per år. Målen skiljer sig beroende på vilket affärsområde. För den aktuella byggnationen var målet att minst 50 riskobservationer skulle rapporteras in under projektets gång. Dessa observationer skulle åtgärdas omgående, för att eliminera riskerna som kunde ha uppstått. Om observationen inte åtgärdades, uppfördes en handlingsplan med hjälp av ansvarig KMA-samordnare. Samtliga yrkesarbetare på Peabs arbetsplats skulle rapportera in olyckor, tillbud och riskobservationer som skedde. En riskobservation som gjordes på det aktuella projektet gällde en dåligt monterad regel på träställningen, vilket åtgärdades omgående. Vid akuta olyckor skall SOS Alarm kontaktas och därefter Peabs egen krisjour. Väl på denna etablering var åtta personer certifierade för förstahjälpen.

Peab fastställer omfattningen av skydds- och miljöronder vid startmötet. Enligt projektets framarbetade arbetsmiljöplan skulle detta ske varannan vecka. Vid särskilda moment som exempelvis arbete med ställning, ökades intervallet av genomförandet av skyddsrondering till varje vecka för att kontrollera säkerheten på dessa. Osäkerheter som förekom var bland annat risk för fall vid schaktområdet i anslutning till bron, pumpstationen och vid broarbetet från ställningen. Peab fastställde därmed, i arbetsmiljöplanen, särskilda förebyggande åtgärder som vidtogs i enlighet med 12 a § byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). Det redogjordes bland annat att arbetsplattformar och korgar skulle utformas med påkörning- sskydd, daglig kontroll av personer med rätt behörighet och kontroll av underlaget med avseende på stabilitet, lutning samt ojämnheter. Innan ställningarna togs i bruk skulle en besiktning genomföras och endast entreprenörer med behörig ställningsutbildning anlitas. I och med spontningen så minimerades riskerna med att begravas under jordmassor. Geoteknisk undersökning genomfördes, djupet till grundvattennivån analyserades och krav ställdes på att inte utföra schakten djupare än vad som föreskrevs. Peab fastslog att upplag av jordmassorna skulle utföras på ett behörigt avstånd på minst fem meter, i enlighet med den geotekniska undersökningen. Omkringliggande transportleder är därutom utförda på ett sådant sätt att schakt inte påverkas.

I arbetsmiljöplanen tar Peab upp vikten av ergonomi. Risker med slitage på muskler, leder och skelett uppstår när arbete med påfrestande arbetsställningar, manuella tunga lyft och diverse arbetsrörelser utförs. Det nämns även om de organisatoriska förhållanden som tidspress och otillräcklig tid för återhämtning, vilket kan leda till belastningsbesvär. I och med detta anser Peab att samtliga moment ska planeras så att arbetet genomförs så skonsamt som möjligt, genom bland annat rätt hjälpmedel och verktyg finns till hands.

För att optimera ergonomin för yrkesarbetarna användes även armeringsstation när möjligheten fanns, till exempel när kantbalken på broplattan armerades. Den färdiga armeringen förflyttades sedan med tornkranen till rätt plats. Kranen användes flitigt under uppförandet av bron för att minimera skaderisken som kunde uppstå när arbetarna själva utförde tunga lyft.

Angående skyddsutrustningen för arbetsplatsen ställs det krav på godkänds skyddshjälm, rätt klassad varselbeklädnad och skyddsskor med spiktramp samt skyddståhätta. Det kan förekomma mer skyddsutrustning beroende på riskbedömningar, rutiner för det aktuella momentet och arbetsberedningar. Det sistnämnda utförs inför samtliga stora arbetsmoment, vilket kan vara en större gjutning såsom bron. Där diskuterar arbetsledaren med de yrkesarbetare som ska närvara vid arbetsmomentet vad som är viktigt att tänka på, bland annat vilka risker som kan uppstå och hur de undviks.

Då den aktuella byggarbetsplatsen låg intill en trafikled, uppfördes en temporär trafikled, se

Figur 9. Trafikomläggningen passerade fortfarande arbetsområdet, dock på ett betryggande

avstånd. Etableringen låg väst om den temporära vägen vilket skapade ett riskmoment för hantverkarna att ta sig mellan denna och brobyggnationen, något som skedde flertal gånger dagligen. För att motverka påkörningsolyckor sänktes hastighetsbegränsningen från tidigare 60 km/h till rekommenderat lägre hastighet, det vill säga en E11-markering som rekommenderar 30 km/h. För att uppmärksamma passerande fordonstrafik, utplacerades trafikmärken gällande pågående arbete. Transportvägar inom arbetsplatsen hade även planerats så att backning av fordon kunde undvikas, vilket även tydliggjordes i arbetsplatsdispositionsplanen som alla hantverkare kunde ta del av.

Väl på arbetsplatsen hölls en bra ordning, yrkesarbetarna plockade ständigt undan efter avklarat moment. Vid städning användes tornkranen för att på ett ergonomiskt och effektivt sett transportera bort avfallet. När en kran används ses det som en stor risk då vid ej korrekt utfört arbete, till exempel dåligt kopplat vid förflyttning av material. Det är även viktigt att kranförare och arbetare har full uppsikt vid körning av kran. Detta har identifierats som en av de största utmaningarna av arbetsledaren H. Berglund, arbetsledare på Peab (personlig kommunikation 2020-04-13) som förklarar att det är därför Peab har krav på utbildningen

Säkra lyft, som både lastkopplare och signalmän ska kunna uppvisa intyg för. Denna

utbildning har i syfte att uppmärksamma de som arbetar på en arbetsplats det viktiga i att bland annat koppla rätt, ha koll under omgivningen och förstå de föreskrifter som arbetsmiljöverket tagit fram (TA-utbildning, u.d.). En annan stor utmaningen gällande arbetsmiljö var problematiken kring fallande föremål från ställningar. För att minimera dessa risker, uppmanades hantverkare att endast ta med material och verktyg som skulle användas och därefter plocka undan efter vid avklarat arbetsmoment.

Fall, både från höga och låga höjder, är den största risken på arbetsplatsen enligt H. Berglund, arbetsledare på Peab (personlig kommunikation 2020-04-13). Med fall från låga höjder avser snubbling, vilket kan resultera i allvarliga skador. På arbetsplatsen är det vanligt förekommande att armeringsjärn sticker upp och även formstag som sticker ut från formen. Om en yrkesarbetare snubblar och ramlar på ett styvt uppstickande järn finns det en risk att en allvarlig skada kan ske. Rostiga och smutsiga stänger kan även resultera i blodförgiftning.

Risken förebyggs genom de formstagen som ses som en risk kapas av intill betongen och armeringsjärnen täcks med skyddsknoppar alternativt skyddslister.

Under formsättningen ser även H. Berglund, arbetsledare på Peab (personlig kommunikation 2020-04-13), stor risk med påverkan av vind, eftersom det är stora ytor som formsätts. Då rambenets form uppgår till nästan 50 kvadratmeter blir det ett stort vindtryck, vilket kan medföra att formen blåser omkull om snickarna inte hunnit montera strävor. Detta är dock endast ett problem när en enkling görs då inte alla strävor har blivit monterade. När formen är dubblad monteras det formstag som låses med formlåsen och efter erforderligt antal strävor blir formen stabil.

Under gjutningen utsattes formen till rambenen för ett högt formtryck, vilket ökades i takt med höjden. Det uppstod även ett stort formtryck på broplattans form, eftersom armeringen låg där sedan innan och att många kubikmeter betong lades till, samt att det var ett flertal personer på formen under gjutningen. Sammanlagt var den totala lasten uppskattad till drygt 115 ton. Angående oro för om formen kommer att räcka till och om den är rätt dimensionerad, finns det belägg för. I juli 2017 rasade en bro i Ludvika under pågående gjutning. Där skadade sig 12 personer i olyckan. Arbetsmiljöverket kom fram till att det var det konstruktionsfel, men kunde inte precisera vilken konstruktionsdel (Byggnadsarbetaren, 2018). Oavsett vad som orsakade raset, kan det konstateras att olyckan skedde vid en platsbyggd bro där formen gav vika.

4.2.3

Ekonomi

En kalkyl togs fram med hjälp av H. Berglund, som är den ansvariga kalkylatorn för projektet. Här användes den faktiska kalkylen för projektet, där samtliga poster som inte var aktuella för själva brobygget uteslöts. Slutpriset för bron blev 1,75 miljoner SEK, vilket inkluderar material, arbetstid för yrkesarbetarna, diverse konsultkostnader, omkostnader och arbetsledning. Gällande arbetsplatsomkostnader och arbetsledning har Peab lagt ett procentpåslag på hela projektet för att de kostnaderna.

Materialkostnaderna för att upprätta rambenen och broplattan för den aktuella plattrambron summerades till fem huvudposter, se Tabell 1. Till materialkostnaderna för formarna, sammanräknas även ströbalkar, bockryggar, formställning, trekantlister, spikar och formolja. Betongkostnaden inkluderar frakt, vintertillägg, betongpump och plastfolie. Den totala materialkostnaden uppgick till drygt 353 000 SEK, dock har mindre kostnader inte tagits hänsyn till.

Tabell 1. Materialkostnad för platsgjutna ramben och broplatta.

Material Mängder

[mängdenhet] [SEK/mängdenhet]Á-pris Materialkostnad [SEK]

Form med plywood

enligt EBB.11 122 [m2] 157 [SEK/m2] 19 154

Form med brädor

enligt EBB.132 185 [m2] 341 [SEK/m2] 63 085

Gjutavstängare

enligt EBB.3319 10,9 [m2] 149,5 [SEK/m2] 1 630

Armering

K500C-T 10,5 [ton] 9 177 [SEK/ton] 96 299

Betong

C35/45 XD3-XF4 inkl. frakt 90 [m3] 1 927 [SEK/m3] 173 430

Totalt: 353 598 SEK

Arbetstiden för varje moment vid upprättandet av rambenen och broplattan, redogörs i Tabell

2. Timkostnaden för en yrkeshantverkare anges till 475 SEK/h för arbetsgivaren, vilket medför

en total arbetskostnad till nästan 397 000 SEK.

Tabell 2. Arbetskostnad för platsgjutna ramben och broplatta.

Arbetsmoment Arbetstid

[h] Timkostnad [SEK/h] Arbetskostnad [SEK]

Form med plywood 140,1 475 66 548

Form med brädor 349 475 165 775

Gjutavstängare 23,9 475 11 350

Armering 241 475 114 475

Betong 81 475 38 475

Totalt: 396 623 SEK

Materialkostnaden för bottenplattan i den aktuella plattrambron redovisas i Tabell 3. Likaså som innan, sammanvägs huvudposterna med flera mindre kostnader för momenten. Den totala materialkostnaden uppgår till nästan 159 000 SEK.

Tabell 3. Materialkostnad för platsgjuten bottenplatta.

Material Mängder

[mängdenhet] [SEK/mängdenhet]Á-pris Materialkostnad [SEK]

Form med plywood

enligt EBB.11 25 [m2] 150 [SEK/m2] 3 750

Armering

K500C-T 6,5 [ton] 9 177 [SEK/ton] 59 664

Betong

C35/45 XD2-XF4 inkl. frakt 52,5 [m3] 1 813 [SEK/m3] 95 183

Totalt: 158 597 SEK

Arbetskostnaden för den platsgjutna bottenplattan, redovisas i Tabell 4 och resulteras i en total summa på nästan 100 000 SEK.

Tabell 4. Arbetskostnad för platsgjuten bottenplatta.

Arbetsmoment Arbetstid

[h] Timkostnad [SEK/h] Arbetskostnad [SEK]

Form med plywood 27,5 475 13 063

Armering 130 475 61 750

Betong 52,5 475 24 938

Totalt: 99 751 SEK

Kostnad för maskiner och hjälpmedel som krävs för att uppföra en platsgjuten bro, kan tydas i Tabell 5. Arbetsställningar användes vid in- och utsidan av rambenen på 100 m2_,

formställningar på 300 m2 _{och ett trapptorn. Det sammanvägda totala kostnader blev drygt}

144 000 SEK.

Tabell 5. Kostnad för maskiner och hjälpmedel för platsgjuten bro.

Hjälpmedel Hyrtid

[dag] Hyravgift [SEK/enhet] Grundavgift [SEK] Montage [SEK] Kostnad [SEK]

Arbetsställning

Insida HAKI 100 m2 25 42,50 [SEK/m2] 7000 14 250 25 500

Arbetsställning

Utsida HAKI 100 m2 20 34 [SEK/m2] 7000 14 250 24 650

Formställning

HAKI – 300 m2 25 42,50 [SEK/m2] 21 000 42 750 75 000

Trapptorn 60 81 [SEK/dag] 9 500 4 750 19 110

Utöver alla ovannämnda kostnader tillkom kostnaden för en konstruktör som framtog relationshandlingar och sprickbildningsberäkningar. Denna kostnad uppgår till 113 000 SEK.