Fallstudie av en plattrambro : Skillnader mellan prefabricerat och platsgjutet med aspekt på teknik, arbetsmiljö och ekonomi

FALLSTUDIE AV EN PLATTRAMBRO

Skillnader mellan prefabricerat och platsgjutet med aspekt på teknik,

arbetsmiljö och ekonomi

ALEXANDER FORSBLAD

ROBERT ISRAELSSON

VICTOR ANDERSSON

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik Handledare:

Henrik Wahlberg, Mälardalens högskola David Eriksson, PEAB Anläggning

Examinator: Maher Azaza, Mälardalens högskola Datum: 2020-06-14

E-post:

Afd17002@student.mdh.se Rin17002@student.mdh.se

ABSTRACT

Purpose: This study aimed to conduct a case study, with focus on work environment,

economy and technical implementation, to determinate the difference if a prefabricated bridge had been constructed instead of a cast-in-situ bridge. Method: The study is based on a literature study and a case study. The case study is mainly based on interviews, data collection and attendance at the construction site. Results: The result of this study was that it is possible to combine both on-site and prefabricated elements, not as requested but as a beam frame bridge. The best option would be to cast the foundation on site and use prefabricate beams and retaining walls. Prefabricated elements are constructed in a more controlled environment and therefore it is easier to fulfil a better work environment. If the actual bridge were to be made with prefabricated elements instead of layed on-site, the price would not differ too much.

Conclusions: The big difference between prefabricated elements and on-site concrete is the

labour and the material cost for the formwork. The biggest risk, regarding work environment from both perspectives, was identified as working at heights and vehicle in movement.

Keywords: Prefabricated, on-site, concrete, work environment, bridge, construction,

FÖRORD

Detta är den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik på Mälardalens högskola i Västerås. Idén till arbetet kom genom att en av studenterna har jobbat vid sidan av studierna på broprojektet. Efter diskussion med resterande gruppmedlemmar uppstod frågeställningen om det var möjligt att producera bron med prefabricerad metod. Examenarbetets ämne valdes genom dialog med platschefen på Peabs projekt. För att kunna genomföra en fallstudie av brobyggnationen, upprättades även kontakt med Abetong som tillverkar prefabricerade betongelement.

Vi vill rikta ett stort tack till David Eriksson, platschef på Peab Anläggning, som tagit sig an handledarrollen och bistått med kunskap samt dataunderlag under arbetets gång. Vi vill även tacka Håkan Berglund, kalkylator och arbetsledare på Peab Anläggning, som hjälp till med kalkylunderlag och ställt upp på intervjuer.

Stort tack till Jenny Bülow Angeling, konstruktionsansvarig för plattrambroar på Abetong, som tålmodigt besvarat på frågor, ställt upp på intervjuer och bistått med underlag. Slutligen vill vi tacka vår interna handledare, Henrik Wahlberg på Mälardalens högskola, som både professionellt och humorfullt handlett arbetet.

Västerås i juni 2020

SAMMANFATTNING

Examensarbetet baseras på problematiken kring att det i Sverige inte är lika vanligt att använda prefabricerade broar som det är i samma omfattning i andra europeiska länder. Syftet med arbetet var att genom kontakt med Peab och Abetong utföra en fallstudie på en faktisk brobyggnation i Västerås. Arbetsmiljön, ekonomin och det tekniska utförandet undersöktes och analyserades för att fastlägga skillnaderna om en prefabricerad metod istället hade använts.

För att kunna besvara detta, grundas examenarbetets metod på en litteraturstudie och fallstudie. Det sistnämnda kompletterades genom intervju med berörda personer på Abetong och Peab. För att få ett brett perspektiv, genomfördes en datainsamling från båda parter. Det innefattade bland annat kalkylunderlag, ritningsunderlag och övriga handlingar som berör byggnationen. Platsbesök genomfördes tillsammans med arbetsledaren kontinuerligt på den aktuella brobyggnationen för att få en förståelse för alla produktionsmoment.

Resultatet av den ekonomiska jämförelsen visar att olika kostnadsposter blir olika omfattande

då de har olika förutsättningar. En platsgjuten bro behöver ta den rådande väderleken i beaktning, vilket i detta fall ökar betongpriset då vintertillägg erfordras. Formarbetet är även mer omfattande vid det nämnda metodvalet, något som prefabricerad tillverkning inte behöver ta hänsyn till. Ställningar, betongpump och kranar är exempel på andra kostnadsposter som skiljer metoderna åt.

Det finns bättre förutsättningar att uppnå en god arbetsmiljö i fabrik, eftersom det inte är en tillfällig arbetsplats och på så sätt skapas långvariga rutiner i arbetet. Formarbetet underlättar arbetsmiljön vid användning av formbord, jämfört med hur det utförs på arbetsplatsen vid platsgjutet. Byggtiden minskar genom förtillverkning av element, vilket i sin tur leder till att eventuella risker på plats kan undvikas. Däremot kan det förekomma andra typer av risker i fabrik som vid körning av truck och användning av travers. Ett annat riskmoment som kan uppstå är spridning av kvartshaltigt damm, då det kan inneslutas i en stängd area, även om borrning och bilning sällan förekommer.

De största skillnaderna i det tekniska utförandet berör gjutningen och formarbetet. I teorin bör en bättre gjutning kunna genomföras i fabrik, då förutsättningarna är mer optimala. Formarbetet är mindre omfattande i fabrik eftersom de tillverkade elementen varken behöver ta hänsyn till stighöjd eller formtryck i samma utsträckning. Armeringsarbetet är i grunden lika omfattande, men det som skiljer är hur arbetet utförs.

Det hade varit möjligt att uppföra bron i prefabricerade element, men inte som en plattrambro. Anledningen till detta är konstruktionens spännvidd och tjockleken på väggarna, något som begränsas av transporten av elementen och traverserna i fabrik.

Diskussionen tar upp huruvida arbetsmiljötänket hinner implementeras för de montörer som

uppför den prefabricerade bron, då de är på arbetsplatsen under en kort period. Det är då frågan om de inte hinner få samma rutin och erfarenhet av hur arbetsplatsen ser ut och fungerar, i jämförelse med de som arbetar där under en längre period.

Det diskuteras vidare gällande användandet av självkompakterad betong eftersom den bidrar med en bättre arbetsmiljö och en mer effektiv gjutning då arbetsmomentet med betong-vibratorn försvinner. Dock måste mer arbete läggas ner på formen samt mer virke vilket resulterar i en ökad kostnad.

Som slutsats kom arbetet bland annat fram till att en av de största skillnaderna mellan de två metoderna berör formsättningen. När en bro uppförs med platsgjuten metod tillkommer det mer jobb gällande formsättningen, då detta moment i stort sett kan bortses från vid en prefabricerad metod. Förutsättningarna inför gjutning är mer kontrollerbara inne på en fabrik vilket är till fördel för prefabricerad metod jämfört med platsgjuten, eftersom gjutning kan ske oavsett väderlek. Kvalitén av produkten blir dock densamma då arbetsledningen kan ställa in alternativt skjuta upp gjutningar om väderprognosen talar för dåligt väder. De båda metoderna har olika förutsättningar kring arbetet med arbetsmiljö. Vidare drogs slutsatsen att när en platsgjuten bro uppförs är de största riskerna arbete från hög höjd samt maskiner i rörelse. Vid en prefabricerad bro har de största riskerna identifierats som travers- och truckkörning. En övergripande ekonomisk jämförelse visar att det inte blev så stor skillnad på slutpriset.

Nyckelord: Prefabricerad, platsgjuten, betong, arbetsmiljö, bro, konstruktion, ekonomi,

INNEHÅLL

3.1.1 Planering för uppförande av bro ... 7

3.1.2 Formsättning ... 7

3.1.3 Armering ... 9

3.1.4 Gjutning ...10

3.2 Arbetsmiljö ...10

3.2.1 Myndigheter, lagar och föreskrifter ...10

3.2.1.1. Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) ... 11

3.2.1.2. Kvarts – stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) ... 13

3.2.1.3. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ... 14

3.2.1.4. Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) ... 14

3.2.1.5. Krav vid tunga byggelement och formbyggnadselement ... 14

3.2.1.6. Arbete nära väg och järnväg ... 15

3.2.2 Statistik ...15

3.2.3 Arbetsmiljö i produktion ...17

3.3 Ekonomi ...18

4 AKTUELL STUDIE ... 22

4.1 Objektbeskrivning ...22

4.2 Platsbyggd bro ...24

4.2.1 Arbetsmetod och tekniskt utförande ...24

4.2.1.1. Formsättning ... 24

4.2.1.2. Armering ... 26

4.2.1.3. Förberedelse inför gjutning ... 27

4.2.1.4. Gjutning ... 27

4.2.2 Arbetsmiljö ...30

4.2.3 Ekonomi ...32

4.3 Prefabricerad bro ...35

4.3.1 Arbetsmetod och tekniskt utförande ...35

4.3.2 Arbetsmiljö ...36 4.3.3 Ekonomi ...38 5 RESULTAT ... 41 5.1 Tekniskt utförande ...41 5.2 Arbetsmiljö ...42 5.3 Ekonomi ...44 6 DISKUSSION... 45 6.1 Tekniskt utförande ...45 6.2 Arbetsmiljö ...46 6.3 Ekonomi ...47 7 SLUTSATSER ... 48

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 49

REFERENSER ... 50

BILAGA 1: INTERVJUGUIDE ABETONG ... 53

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Uppbyggnad av en plattrambro. ... 6

Figur 2. Illustration över att avståndet på spikreglar kan ändras över höjd på form. ... 8

Figur 3. Arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen personer mellan 1994–2018. ...16

Figur 4. Dödsfall per tusen personer mellan 1994–2018. ...16

Figur 5. Fördelning av arbetsplatsolyckor under 2018. ... 17

Figur 6. De uppfattade för- och nackdelar för prefabricerade broelement. ... 20

Figur 7. De uppfattade för- och nackdelar för platsgjuten brokonstruktion. ... 20

Figur 8. Lokaliseringen av den aktuella plattrambron i Västerås... 22

Figur 9. Den nya korsningen under byggnationens gång och som färdigställd. ... 23

Figur 10. Fogbleck och fogband placerad mellan respektive bakom armering. ... 24

Figur 11. Formsättning av bron, sedd från väst... 25

Figur 12. Flytform för kantbalken. ... 25

Figur 13. Lufthalts-, sättmåtts- och temperaturkontroll... 28

Figur 14. T.v. De markerade gjutluckorna. T.h. Betongpumpens slang nedförd i gjutluckan. 28 Figur 15. T.v. Slodning av betongen. T.h. Glättning av betongen. ... 29

Figur 16. Kantbalk och broplatta slätas till med rivbrädor. ... 29

Figur 17. Gjutning på formbord med basker. ... 35

Figur 18. Prefabricerad bro där skarven mellan broplattan och rambenen syns. ... 36

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1. Materialkostnad för platsgjutna ramben och broplatta. ... 33

Tabell 2. Arbetskostnad för platsgjutna ramben och broplatta. ... 33

Tabell 3. Materialkostnad för platsgjuten bottenplatta. ... 34

Tabell 4. Arbetskostnad för platsgjuten bottenplatta. ... 34

Tabell 5. Kostnad för maskiner och hjälpmedel för platsgjuten bro. ... 34

Tabell 6. Materialkostnad för prefabricerad ramben och broplatta. ... 38

Tabell 7. Materialkostnad för prefabricerad bottenplatta. ... 38

Tabell 8. Arbetskostnad för prefabricerade ramben, broplatta och bottenplatta. ... 39

Tabell 9. Kostnad för hjälpmedel och transport av de prefabricerade elementen. ... 40

Tabell 10. Lösningar på arbetsmoment för platsgjuten och prefabricerad metod. ... 43

Tabell 11. Kostnadsjämförelse mellan platsgjuten och prefabricerad metod. ... 44

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling. AML Arbetsmiljölagen.

OTR Olycks- och tillbudsrapportering. KMA Kvalité, miljö och arbetsmiljö.

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Aggregationstillstånd Tillstånden som molekylerna i ett ämne kan befinna sig i.

Á-pris Pris exklusive mervärdeskatt för enhet av arbete. Armeringskasse En monteringsfärdig armeringsenhet, vanligt

förekommande vid armering av pelare och kantbalkar. Betongvibrator Gjutanordning, pulserar ut vibrationer i betongen

vilket tillåter sten att sjunka och täpper igen hålrum. Bockrygg Används inom formbyggnad för att sammanlänka de

längsgående stämparna.

Dragstag Används som förankring för att ta upp dragkraft. Dubbling När båda sidorna av väggformen formsätts. Enkling När endast ena sidan av väggformen formsätts. Formtryck Det trycket som betongen utsätter formen för vid

gjutning.

Gjutlucka En öppning i armeringen, till för att betongvibratorer och pumpslang ska föras ned till erforderlig höjd. KMA-samordnare Samordnare som ansvarar för projektets kvalité, miljö

och arbetsmiljö.

Krympning En kemisk reaktion, hydratisering, som orsakas när cement och vatten blandas. Resulterar i en

volymminskning (krympning) under bindningstiden. Muddring Schaktning under vatten.

Stighöjd Hastigheten på gjutningen, anges i meter per timme, är viktig vid gjutning av väggar och ramben.

Sträva En åtgärd för att stabilisera något, vanligtvis med en bräda.

Ströbalk Används inom formbyggnad. Korsar vinkelrätt de underliggande bockryggarna.

Trekantlist Används inom formbyggnad för att kringgå uppkomsten av skarvar. List med profil som en rätvinklig triangel.

Tråg En konstruktion bestående av två motstående väggar och en bottenplatta.

1

INLEDNING

Användningsgraden av prefabricerade element vid brobyggning skiljer sig mellan länder. I Sverige är det inte lika vanligt att använda prefabricerade broar i samma omfattning som det är i andra europeiska länder. Belgien, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien är länder som har omfamnat en mer industrialiserad byggprocess och använder prefabricerade element vid minst hälften av alla deras brokonstruktioner (The International Federation for Structural Conrete, 2004).

Den vanligaste brotypen i Sverige är plattrambron. Den är uppbyggd genom en broplatta med två ramben och en bottenplatta. Broplattan är huvudbärverket och utförs vanligtvis som en homogen platta. Då det krävs större spännvidder utförs plattan istället med öppna eller slutna ursparingar för att minska egentyngden (Trafikverket, u.d.). Då brokonstruktioner vanligtvis utförs som platsgjutet ska en fallstudie genomföras på en plattrambro för att fastställa hur det tekniska utförandet hade genomförts och om det finns någon vinning gällande ekonomin eller arbetsmiljön om denna istället hade utförts prefabricerad.

1.1

Bakgrund

Prefabricerade element har blivit allt mer vanligt förekommande inom många delar av byggsektorn. Vid byggnationer av broar används det dock inte i samma utsträckning i Sverige. År 2009 gjordes ett examensarbete på Lunds tekniska högskola av två studenter, David Eriksson och Hampus Jakobson, där en fallstudie utfördes på NCC Montagebro. Examensarbetets syfte var att undersöka om prefabricerade broar var lönsamma, där fokus främst låg på arbetsmiljö, kvalitet, tid och beställarnas inställning till konceptet. Här kom författarna fram till slutsatsen att prefabricerade betongbroar är ett lönsamt koncept då kvalitén har bättre förutsättningar jämfört med platsgjutet och att arbetsmiljön blir bättre, samt produktionstiden förkortas. Tillverkningen av dessa broar är varken dyrare eller billigare, men då metoden var relativt obeprövad ansåg författarna att entreprenadföretagen först borde utveckla det estetiska och konstruktionsmässiga detaljerna i en prefabricerad bro innan mer fokus läggs på försäljningsstrategi. Därför har författarna givit ett antal förslag till fortsatt arbete där ett lyder: Kalkyljämförelser mellan prefab och platsgjutet där hela processen

beaktas för att visa vilket system som är gynnsammast. Det är då viktigt att jämförelsen görs med en verklig entreprenad (Eriksson & Jakobson, 2009).

Examensarbetet Platsgjuten eller prefabriceras plattrambro (Rashem & Swahn, 2018) har även undersökt skillnader mellan prefabricerade och platsgjutna broar, där fokus låg på att undersöka skillnaderna ur ett livscykelperspektiv. Studien har lagt stor vikt vid miljö, vilket skulle kunna kompletteras med mer fokus på arbetsmiljö och ekonomi.

En plattrambro har platsbyggts i korsningen mellan Johannisbergsvägen och Kraftvärmegatan i Västerås. Vanliga faktorer som påverkar valet av byggmetod är oftast ekonomi, arbetsmiljö och tid. För att kunna komplettera de tidigare studierna inom ämnet har arbetet fokuserats på faktorerna arbetsmiljö och ekonomi, vilket undersöktes i form av en fallstudie. Innan faktorerna fastställs, behövs de tekniska skillnaderna mellan de två olika byggmetoderna urskiljas för att kunna bedömas. Det vill säga vilka moment är det som skiljer sig och hur.

1.2

Syfte

Då det inte byggs prefabricerade betongbroar i stor utsträckning, är syftet med examensarbetet att undersöka en faktisk brobyggnation och redogöra om det hade varit någon skillnad om en prefabricerad metod istället hade valts. Detta ska fastställas genom att undersöka de tekniska skillnaderna av de olika byggmetoderna samt hur de påverkar ekonomi och arbetsmiljö.

1.3

Frågeställningar

Följande frågeställningar ska besvaras:

• Hur skiljer sig de tekniska lösningarna mellan metodvalen? • Skiljer det sig i arbetsmiljö och i sådana fall hur?

• Hur hade de ekonomiska skillnaderna sett ut om bron hade byggts med prefabricerad metod?

• Vilka möjligheter finns det att kombinera metoderna?

1.4

Avgränsning

Då fallstudien enbart fokuserar på en plattrambro har arbetet endast berört en jämförelse med prefabricerade plattrambroar och Peabs platsbyggda bro. Jämförelsen behandlar de ekonomiska, tekniska och arbetsmiljömässiga aspekterna. Gällande materialval har det avgränsats till endast betong.

2

METOD

Frågeställningarna besvarades genom en fallstudie på Peabs byggarbetsplats, som grundades genom intervjuer, datainsamling och platsbesök. Fallstudien kompletteras dels med en litteraturstudie, dels intervjuer med ett företag som uppför prefabricerade broar för att slutligen genomföra en jämförelse.

Följande avsnitt med tillhörande underavsnitt tydliggör tillvägagångsättet för hur respektive metod genomfördes.

2.1

Litteraturstudie

En litteraturstudie genomfördes som grund till den ämnesmässiga referensramen och bygger på litteratur, myndighets- och branschrapporter, elektroniska källor, lagar samt föreskrifter. Tidigare kurslitteratur har använts som behandlar konstruktion och produktion samt facklitteraturen Betonghandbok av Svensk Byggtjänst, som är ett referensverk för yrkesverksamma ingenjörer och praxis inom branschen. Användning av relevant litteratur, lånades på högskolebiblioteket i Västerås och universitetsbiblioteket i Uppsala. Regeringskansliets rättsdatabaser och Trafikverkets samt Arbetsmiljöverkets hemsidor har nyttjats för att ta del av aktuell lagstiftning, myndighetspublikationer och andra styrande dokument. Underlag från elektroniska källor söktes genom databaser som Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), Google Scholar och högskolebibliotekets söktjänst Primo. Sökord som användes var Broproduktion, Prefabricerad, Platsgjuten, Arbetsmiljö, LCA,

Ekonomi, Materialhantering, Armering, Självkompakterande betong. Vetenskapliga

artiklarna användes för att fördjupa den ämnesmässiga referensramen.

2.2

Fallstudie

Fallstudien bygger på genomförandet av datainsamlingar, intervjuer och platsbesök. En av studenterna i det här arbetet har jobbat på byggarbetsplatsen vid brobygget. Genom tillgång till det aktuella broprojektets iBinder, som är en digital projektpärm, har relevanta handlingar undersökts. Det gäller arbetsbeskrivningar om sprickbildning, arbetsmiljöplan, skydds-ronderingsblanketter, konstruktionsritningar, kontrollprogram samt kvalitets- och miljöplan. För att få tillgång till underlag gällande prefabricerade tillverkningen av element har intervjuer genomförts med Abetong. Med underlag från båda företagen kunde en jämförelse med hänsyn till frågeställningarna genomföras.

2.2.1

Datainsamling

Datainsamlingen för den aktuella platsgjutna brobyggnationen har skett i samverkan med Peab genom framtagandet av en kostnadskalkyl med hjälp av ansvarig kalkylator, som även bistått med underlag. Till följd av transparens från Peab, har nyckeltal och relevanta kostnadsposter kunnat undersökas. Genom Peabs konstruktionsritningar på bron har beräkningar genomförts för att fastställa materialmängder vid uppförandet av en prefabricerad bro. Nyckeltal för en sådan bro har erhållits av Abetong, för att genomföra en ekonomisk jämförelse. I en viss mån har datainsamlingen även skett genom Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB, för att få information om vägarna som berörs av brobyggnationen.

2.2.2

Intervjuer

För att få en full förståelse och enhetlig bild av respektive metodval, genomfördes intervjuer med aktörer från bägge sektorer. Det fördes en kontinuerlig mailkontakt med Jenny Bülow Angeling, brokonstruktionsansvarig på Abetong och en inbokad intervju genomfördes den 6 maj genom Microsoft Teams. Intervju med Håkan Berglund, kalkylator och arbetsledare på Peab, gjordes genom telefon den 13 maj. Inför intervjuerna skickades ett dokument med sammanställda frågor för att ge personerna möjlighet att förbereda sig.

2.2.2.1.

Intervjuteknik

Förberedelserna inför intervjuerna och tekniken som användes under intervjuernas gång, baserades på Björn Hägers litteratur, Intervjuteknik.

Intervjufrågorna formulerades i den mån det var möjligt som öppna frågor för att låta intervjuobjekten förklara och utveckla svaren. Slutna frågor kan leda till att intervjun blir styrd samt att respondenten reflexmässigt svarar ja vid påståenden som uppfattas sannolikt. I de fall som slutna frågor används, finns färdigställda uppföljningsfrågor (Häger, 2007).

Frågorna är noggrant begrundade i förväg för att motverka att det uppstår spontana och ogenomtänkta eller ledande frågor. Ogenomtänkta frågor kan leda till dubbelfrågor. Risken med detta är att frågan kan bestå av en öppen och en sluten fråga, vilket ger respondenten möjlighet att svara på frågan som den finner lämplig. Ledande frågor undviks för att det sannolikt leder till att intervjusvaren bygger på intervjuarens hypoteser (Häger, 2007). Risker kunde även eventuellt uppstå med intervjuobjekten. En av osäkerheterna som fanns var att de som intervjuas är partiska till sina respektive konstruktionsmetoder. Detta försökte motverkas genom att utesluta vissa av de förutskickade frågorna för att få mera naturliga svar. Intervjuer skedde med olika parter som förespråkar bägge metodval, för att få en så pass omfattande bild som möjligt.

2.2.3

Platsbesök

För att få en tydlig uppfattning gällande konstruktionen av bron och tekniska lösningar, genomfördes kontinuerliga platsbesök på byggarbetsplatsen. De genomfördes metodisk för att studera alla berörda produktionsmoment, tillsammans med Peabs arbetsledare, Håkan Berglund. Observationerna antecknades och uppstående frågor gällande produktionen bevarades på plats. Med samtycke av vederbörande togs fotografier, dels för att använda i arbetet dels för att notera och säkerställa att tolkningar under platsbesöket uppfattades korrekt.

Det var tänkt att genomföra platsbesök på Abetongs fabrik, men på grund av det dåvarande läget med covid-19 virusets utveckling, verkställde företaget besöksförbud på fabrikerna.

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

3.1

Plattrambrons uppbyggnad

Broplattan, som utgör huvudbärverket i en plattrambro, ska vid en oledad konstruktion vara inspänd i rambenen och armeringen ska fortsätta runt hörnen på ramens utsidor (Trafikverket, 2018). Vingmurarna blir som en förlängning av rambenen och ska hjälpa till att hålla vägbanken, till vägen som går ovanför, på plats. Rambenen ska ta upp de horisontella lasterna från vägbanken och även förhindra att bron flyttar på sig i brons längsriktning, vilket är den riktningen som vägen har som går ovanpå bron. Vingmurarna är oftast snedställda, se Figur 1, men kan även vara parallella med brons längsriktning. Beroende på hur markens bärighet ser ut och hur stora spännvidder det handlar om, kan bottenplattan se lite olika ut. Om marken inte har tillräcklig bärighet och vid kortare spännvidder, kan en hel bottenplatta användas som går under hela öppningen för bron. Spännvidderna för en plattrambro kan uppgå till 22–25 m om den är slakarmerad och ända upp till 35 m om betongen är spännarmerad (Trafikverket, 2018).

Figur 1. Uppbyggnad av en plattrambro. Från Abetong (2020). Bearbetad med tillstånd.

Beroende på hur bron är uppbyggd blir det lite olika förutsättningar gällande konstruktionen. Om alla delar gjuts ihop blir det fråga om en ramstyv konstruktion. Upplaget mellan rambenen och broplattan kan då ta upp inspänningsmoment. Det medför att konstruktionen blir statiskt obestämd, eftersom det finns fler obekanta upplagsreaktioner än vad jämviktsekvationerna kan lösa ut. Om rambenen och broplattan istället monteras som separata delar, blir konstruktionen att jämställa med en fritt upplagd balk. Upplaget mellan rambenen och broplattan kan då inte ta upp moment. Här blir konstruktionen istället statiskt bestämd (Isaksson, Mårtensson, & Thelandersson, 2017).

3.1.1

Planering för uppförande av bro

I branscher inom den privata sektorn är ekonomin överordnad, något som framförallt gäller inom bygg och anläggning. Om möjligheten finns väljs det alternativ som är ekonomiskt gynnsamt, så länge tjänsten eller varan levererar vad som är förväntat. Projektering och planering är det skedet under projektets gång som har störst påverkan att ändras utan att kosta allt för mycket. Därmed är det viktigt att planera (Hansson, o.a., 2015). Genom att ha ett gott och tidigt samspel mellan samtliga berörda aktörer, till exempel konstruktörer, beställare, arkitekt, entreprenören samt underentreprenören, kan det leda till stora kostnadsbesparingar. Besparingar kan uppnås genom bland annat val av brotyp, installationslösningar och ett annat armeringssystem (Svensk Byggtjänst, 1997).

3.1.2

Formsättning

Vid uppförande av en bro är formsättningen ett kritiskt moment, då formens uppgift är att fixera betongen tills den önskade utformningen har uppnåtts efter härdning (Svensk Byggtjänst, 1997). Byggnadsverk som broar kommer även vara fullt synbara, vilket även ger betongen uppgiften att vara utseendemässigt tilltalande. Således ställs det ofta krav från byggherrarnas sida gällande hur en form ska upprättas (Svensk Byggtjänst, 1997). I och med detta är det viktigt att ta hänsyn till formsläppningsmedlet, då det kemiska innehållet kan påverka betongytans struktur och kulör (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, 2001). Generellt sett är trä det mest förekommande materialet vid formbyggnad då det är relativt formbart och enkelt att göra infästningar i. Formplywood är det vanligaste träbaserade materialet eftersom det tål högt formtryck och ger stora ytor form på relativ kort tid. Dock har trä som material även nackdelar i form av heterogen hållfasthet samt rörelser i virket som påverkas av fukthalten, det vill säga att materialet expanderar och krymper. Detta går att undvika genom att överdimensionera formen, bevattna formen rikligt, alternativt ersätta en längd av formvirke med tunn rostfri plåt som agerar rörelsefog (Svensk Byggtjänst, 1997). Formsättningen av en plattrambro är densamma som en formsättning av ett valv med två väggar på vardera sidan, se Figur 1. Med traditionell formsättning för rambenen ingår följande delar: ytform, spikreglar, bindreglar, formstag, stagbrickor/lås, utsättningsreglar samt strävor. Då rambenen har samma funktion som en vägg, det vill säga konstruktionen är hög och lång men relativt smal, uppstår det ett stort formtryck. För att få en jämn deformation, som det stora formtrycket skapar, rekommenderas det att spikreglarna på den övre delen av formen placeras glesare, se Figur 2. Ett valv som ska formsättas består av en primärkonstruktion samt en sekundärkonstruktion. Den primära konstruktionen omfattar underlag, stämp och bockryggar medan den sekundära konstruktionen avser reglar samt ytformen (Svensk Byggtjänst, 1997).

Figur 2. Illustration över att avståndet på spikreglar kan ändras över höjd på form.

Formsättningen kan utföras med olika typer av material och metoder. Gällande brokonstruktioner väljer byggherren vanligtvis att formen ska byggas enligt AMA-koden

EBB.13. Koden säger följande (Svensk Byggtjänst, u.d.):

Ändskarvar ska förläggas över stöd, till exempel över reglar, och vara förskjutna. Bräder i pelar- och väggform ska monteras stående. Brädytor mot betong ska vara ohyvlade. I sammanhängande formyta ska bräderna ha samma bredd med undantag för passbräder. Bräder till form för synliga betongytor ska under lagringstiden skyddas mot nederbörd och solljus. Brädform ska förvattnas eller på annat sätt behandlas så att den inte torkar ut betongen.

Detta kan styrkas med Trafikverkets krav gällande brokonstruktioner, då myndigheten framfört krav att synliga vertikala ytor ska ha ett reliefmönster, till exempel samma mönster som bildas när en form består av brädor (Trafikverket, 2019).

I brobyggnationer förekommer det ofta fogar, både stumma- och rörelsefogar. Fogarna kan ha krav att vara vattentäta, vilket ses som branschpraxis i vattenbyggnadstekniken. Beroende på konstruktionsförutsättningarna används olika typer av fogar. Den vanligaste typen av fogband är gjord av plast, främst PVC. Vid montering av plastfogarna är det viktigt att monteringsanvisningarna och beskrivningar följs då fogen inte är styv och kan tappa sin placering. Det finns då en risk för att den förlorar funktionen att hålla konstruktionen vattentät. Fog med tätningsplåt, även kallat fogbleck, förekommer vid enkla konstruktioner som är lätta att hantera. Vid mer komplicerade konstruktioner uppstår problem eftersom metall är svårt att skarva, till exempel vid en pågjutning av berg (Svensk Byggtjänst, 1997).

Vid formrivning av betongkonstruktioner finns det ett flertal sätt att säkerställa om huruvida betongen har uppnått tillräcklig hållfasthet. En av de vanligaste metoderna innefattar temperaturmätningar, som får olika utslag beroende på betongkvalité och cementtyp. Temperaturen registreras genom ingjutna elektroder, där data lagras i ett mätinstrument. En mer ovanlig metod är ultraljudshastighetsmätning som mäter ultraljudets fortplatningshastighet i den gjutna betongen, för att sedan ungefärligt bestämma hållfastheten. En mer exakt mätning kan göras om denna metod blandas med studsmätning (Svensk Byggtjänst, 1997). Studsmätning är en metod som analyserar hårdheten i betongen, som registreras genom en studshammare. När verktyget slås mot betongen ger återstöten en antydan på hur pass stor betongens hållfasthet har blivit (Pettersson, 1999).

3.1.3

Armering

Armeringen har i uppgift att ta upp de dragkrafter som betongen inte klarar av, då betongen har stor kapacitet att ta upp tryckkrafter medan draghållfastheten oftast sätts till 10 % av tryckhållfastheten. Därmed samverkar armeringen och betongen på ett optimalt sätt eftersom materialen kompletterar varandra (Isaksson, Mårtensson, & Thelandersson, 2017).

Armeringen som levereras till en byggarbetsplats förekommer i tre olika varianter:

Lagerlängder är, som namnet antyder, de armeringsjärn som finns på lagret hos leverantörerna. Järnen kan levereras till arbetsplatsen i 12 meters längder i samtliga dimensioner. All eventuell bockning och klippning sker dock på plats, av yrkesarbetarna (Svensk Byggtjänst, 1997). Armeringstypen är ett bra alternativ om det finns utrymme på arbetsplatsen samt om sysselsättning för hanterverkarna behövs.

Inläggningsfärdig armering bockas och klipps på fabrik till efterfrågad bockningsradie och längd. Alternativet är fördelaktigt om berörda handlingar är fastställda, då inläggningsfärdig armering möjliggör snabb montering av stängerna. Det är emellertid fortfarande nödvändigt att ha en bockningsstation på arbetsplatsen och armeringskap eller vinkelslip, då omständigheter kan uppstå där det kräver komplettering av den levererade armeringen (Svensk Byggtjänst, 1997).

Monteringsfärdiga armeringsenheter är en typ av armering som levereras till arbetsplatsen, både färdigbockad och klippt, sammansatta till en komplett sektion. Detta är vanligt förekommande vid armering av mindre kantbalkar och pelare samt vattentäta avstängare. När denna armeringstyp används gäller det att samtliga handlingar, såsom ritningar och armeringsförteckningar som konstruktören tagit fram, har utarbetats från detta perspektiv. Beslut om att använda monteringsfärdiga armeringsenheter bör tas i ett tidigt skede, speciellt gällande produkter som inte finns lagerförda (Svensk Byggtjänst, 1997).

När rambenen armeras på en bro är det viktigt att de som utför jobbet tar hänsyn till att lämna öppningar i konstruktionen, så kallade gjutluckor, eftersom betongvibratorerna ska kunna användas. Om inte utrymme lämnas, finns det risk att betongvibratorerna fastnar i armeringen. Betongpumpens slang ska även på ett smidigt sätt föras så pass långt ner så att betongen inte separeras vid pumpningen. Om detta inte utförs korrekt och fallhöjden blir för

hög, resulterar det i att stenarna slås ut från betongen. Bredden på gjutluckorna bör inte överstiga 600 mm, något som gäller speciellt hårt armerade konstruktioner såsom broar. Om inte detta har tagit hänsyn till vid handlingsframtagandet är det, innan gjutluckorna görs, viktigt att en dialog hålls med ansvarig konstruktör (Svensk Byggtjänst, 1997).

3.1.4

Gjutning

Gjutningar delas in i två olika huvudtyper, där ena kan ses som vanlig gjutning och den andra som gjutningar med speciella krav. Med vanliga gjutningar avser främst husbyggnader som har krav på hållfasthet. Gällande de speciella kraven innefattar det vattentäthet, porfria ytor samt beständighet. Dessa krav berör främst anläggningar som vattentorn, dammar och broar (Svensk Byggtjänst, 1997).

Då betong är ett tungt material att jobba med behövs det ett flertal hjälpmedel. Vanliga verktyg och maskiner som används är betongvibratorer, pumpbil, basker och andra gjutanordningar. Inför gjutningar finns det alltid saker som är kritiska att planera. Det kan vara planeringen av personal, metoder gällande efterbehandling och härdning, hur betong ska provtags samt stighöjden. Städning i formar är även viktigt då smuts och dylikt kan påverka betongens recept och därmed resultatet. I värsta fall kan reparationer behövas göras vilket resulterar i en förlust för entreprenören (Vägverket, 2003).

3.2

Arbetsmiljö

Följande avsnitt med tillhörande underavsnitt beskriver de myndigheter, lagar och förskrifter som berör och påverkar arbetsmiljön. Statistik redogörs gällande anmälda arbetsrelaterade olyckor, skador och dödsfall inom den privata byggsektorn samt risker och påfrestningar i arbetsmiljön inom byggproduktionen.

3.2.1

Myndigheter, lagar och föreskrifter

Författningen som ligger till grund för arbetsmiljön är arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), förkortat AML. Det huvudsakliga syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att utveckla god arbetsmiljö. Utgångspunkten är att den generella skyldigheten ligger hos arbetsgivaren att vidta åtgärder som behövs för att uppfylla lagstiftningens huvudsakliga syfte. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Däremot fordras det en samverkan med arbetstagaren, vilket markeras i AML, då arbetsmiljön är en gemensam angelägenhet (Iseskog, 2015). Bemyndiganden regleras i 4 kap. i arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), där det i första paragrafen står enligt följande:

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i fråga om tekniska anordningar eller ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall, meddela föreskrifter om

1. villkor för tillverkning, användning samt märkning eller annan produktinformation,

2. provning eller kontroll av att föreskrivna krav eller villkor är uppfyllda, och 3. förbud mot eller särskilda villkor för eller annan begränsning av utsläppande på

marknaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformning och användning av skyddsanordningar mot fall till lägre nivå.

Regeringen har därefter i enlighet med ovannämnda paragraf samt 4 kap. 10 § i arbetsmiljölagen (SFS 1077:1160), gett befogenhet till Arbetsmiljöverket att verkställa föreskrifter med avseende på arbetsmiljön (Iseskog, 2015). Myndigheten publicerar dessa föreskrifter i form av Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).

3.2.1.1.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3)

Den som för egen räkning utför eller låter någon annan utföra arbetet, det vill säga byggherren, ska säkerställa att arbetsmiljön är god under alla olika skedena. AFS 1999:3 innehåller föreskrifter och allmänna råd gällande utförande- och planeringsskedet av byggnads- och anläggningsarbeten. Dessutom berörs projekteringsskedet av föreskrifterna, vid de fall då arbetsmiljön inverkas. Mer precist gäller det projekteringen som påverkar transporter, etableringsområdet och fastställandet av byggtiden. Föreskrifterna gäller dock inte förtillverkning av broar i fabrik (AFS 1999:3). Reglerna gällande vad som ska uppmärksammas, omnämns i 5 a § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) och lyder enligt följande:

5 a § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

1. Byggtiden och tiderna för deletapperna ska vara så väl tilltagna att arbetena kan utföras i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall undviks.

2. Transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning ska kunna ske på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt.

3. Etableringsområdet ska normalt vara så stort att de kontor, personalutrymmen m.m. som behövs för all verksamhet på byggarbetsplatsen får rum utan att det blir för trångt.

Föreskrifterna omfattar även flera paragrafer som har försetts med sanktionsavgifter om de inte uppfyllts. Om sanktionsavgiftsbelagda föreskrifterna inte efterföljs, gör denna sig skyldig till arbetsmiljöbrott (Iseskog, 2015). Mer specifikt handlar detta bland annat om utebliven förhandsanmälan, fallskydd eller arbetsmiljöplan vid arbeten med bland annat fallrisker. 12 a § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) behandlar arbetsmiljöplanens innehåll och utvalda delar lyder enligt följande:

12 a § Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B nedan. När de arbeten som anges i C nedan är aktuella ska dessutom en beskrivning av

förebyggande åtgärder göras i enlighet med vad som anges i C. Annan verksamhet som kommer att pågå samtidigt på byggarbetsplatsen ska beaktas i planen enligt vad som anges i D.

Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.

C. När arbeten enligt 1–13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet.

1. Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer.

2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark.

[...]

11. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår.

12. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. [...]

De som utför byggnads- och anläggningsarbeten är särskilt utsatta, då de bland annat kan exponeras för långvarigt buller eller vibrationer samt komma i kontakt med hälsofarliga ämnen eller föroreningar. På byggarbetsplatsen förekommer det vanligtvis arbete på olika höjder, vilket kan leda till fall av material eller att arbetstagare trillar. 45 § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) reglerar därför arbeten som omfattar tidigare nämnda risker och åsyftar på att åtgärder gällande arbetsmetoder och utrustning ska vidtas för att motverka riskerna. Andra aktuella paragrafer i föreskriften, som berör brobyggnationen, är dels 46 § som ställer krav på lämplig lyft- och transportutrustning, dels 47 § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) som berör utformningen, utförandet och underhållet av formar.

Stora och tunga byggelement blir allt vanligare och finns därför reglerat i 51 § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1993:3), där det framkommer att arbetet måste ledas av en person med behöriga kvalifikationer.

51 § Lansering, montering eller demontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement får påbörjas och utföras endast under ledning av kompetent person.

Det ställs krav på att planera transporten av byggmaterial i 53 § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), så att det kan utföras utan att riskera förekomsten av olycksfall. Förflyttning av byggprodukter med en höjdskillnad med minst två meter från markplanet ska genomföras utan att skyddsanordningar behöver avlägsnas. Om detta inte kan uppfyllas och skyddsanordningarna måste tas bort, ska särskilda säkerhetsåtgärder vidtas och lyftet övervakas för att slutligen återställa anordningarna omgående (AFS 1999:3).

God ordning ska gälla på arbetsområdet så att nedskräpning inte sker, vilket bland annat underlättar att organisera platsen och motverka att skador uppstår. Detta regleras i 18 § i byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) och lyder enligt följande:

18 § De som driver verksamhet på det gemensamma arbetsstället skall medverka till att god ordning råder och att byggarbetsplatsen inte onödigtvis belamras med material, redskap, emballage, avfall och liknande. Regelbunden städning skall genomföras.

3.2.1.2.

Kvarts – stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2)

De svenska bergarterna består till största del av granit och gnejs. I dessa förekommer det kvarts, ett kristallint mineral som består av kiseldioxid. Betongarbeten samt andra stenarbeten kan utveckla stendamm som innehåller kvartspartiklar. Inandning av partiklarna leder till utveckling av sjukdomen silikos, som uppstår genom ärrbildningar i lungvävnaden, vilket påverkar andningskapaciteten och belastar hjärtat (Arbetsmiljöverket, 2015). Exponering av kvartshaltigt damm leder i sin tur till ökad risk för lungcancer. Forskning inom ämnet saknar dock evidens att detta gäller för alla som exponeras, då data indikerar att individen måste ha utvecklat silikos först (Rughooputh, Rughooputh, Guo, Rong, & Chen, 2016).

Kvarts – stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) gäller för de verksamheter där risk för ohälsa finns genom exponering av kvartshaltigt damm. Arbetsgivaren har skyldighet att, vid arbeten som utvecklar mer än tre viktprocent kvartsdamm, vidta åtgärder för att minimera exponeringshalten (AFS 2015:2). Detta kan, enligt Christensson et al. (2012), genomföras i form av luftrenare som kompletteras med en andningsmask. För att motverka att damm sprids, kan arbetsområdet även inkapslas. Ytterligare en metod för att förhindra dammspridningen kan vara att använda en centraldammsugare (Christensson, Östlund, Alvarez, & Antonsson, 2012).

3.2.1.3.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

Krav fordras i 3 kap. 2 a § i arbetsmiljölagen (SFS 1997:1160), gällande att arbetsgivaren bedriver tillsyn i organisatorisk mening. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) föreskriver om detta och hänsyftar till att planering, ledning och kontroll ska genomföras systematiskt, för att kvalitetssäkra arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet i en verksamhet. Bestämmelsernas syfte är att juridiskt tvinga arbetsgivare att samordna arbetsmiljöarbetet med det vardagliga arbetet (Iseskog, 2015). Uppgiftsfördelningen ska delegeras av arbetsgivaren till chefer, arbetsledare eller arbetstagare som i sin tur förebygger risker så att acceptabel arbetsmiljö uppnås, enligt 6 § i systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). För att åstadkomma detta, ställs krav på att arbetsgivaren överlåter tillräckligt med befogenheter och resurser som är nödvändigt.

Det systematiska arbetet upphör inte vid verkställandet av riskåtgärder. Arbetet inkluderar att fastlägga ett internt regelverk, det vill säga en arbetsmiljöpolicy, som uppmärksammar företagets riktlinjer för arbetsmiljön. Rutiner som tydliggör hur det organisatoriska arbetsmiljöarbetet sker, ska likaså finnas. I ett företag med mer än tio anställda ska både policyn och rutinerna skriftligen dokumenteras, i enlighet med 5 § 3 st. i systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska uppföljas årligen för att granska om något behöver förbättras. I händelse av att det inte går att genomföra nödvändiga åtgärder, ska detta dokumenteras i en handlingsplan, vilket regleras i 10 § 2 st. i systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

3.2.1.4.

Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6)

Föreskrifterna i AFS 2006:6 omfattar användningen av lyftanordningar och lyftredskap. På arbetsplatsen ska risk bedömas gällande bland annat val och underhåll av anordningar samt säkring och styrning av last. För att motverka förekommandet av olycksfall, ställs krav, enligt 29 § användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6), att användaren innehar erforderliga kunskaper så att lyftverktyget används på ett säkert sätt. Denne ska även kunna uppvisa dokumentation gällande de praktiska och teoretiska kunskaperna. Ett skriftligt tillstånd ska även ges från arbetsgivaren till arbetstagaren, som redogör vilka lyftverktyg och arbetsuppgifter som får användas, i enlighet med 29 § 4 st. lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6).

3.2.1.5.

Krav vid tunga byggelement och formbyggnadselement

Enligt Arbetsmiljöverket (2015) uppkommer det en risk när stora byggelement används till byggnationen, vilket leder till att de tunga lyften måste planeras noggrant. Arbetsmiljöverket ställer krav på att en montageplan ska upprättas. Den ska innehålla beskrivning av projektet, montageplatsen, hur lyftet ska gå till, vilken lyftutrustning som ska användas och hur montaget ska utföras. Elementen ska märkas med både vikt och littera för att veta vilken ordning elementen ska monteras och för att säkerställa att kranens kapacitet är tillräcklig. Det ska även framgå om elementen får ställas ner mellan lyften och hur det ska gå till i sådana fall. Personen som upprättat montageplanen ska framgå och även vem som godkänt den.

Montagehänvisningarna måste vara skrivet på ett sådant sätt och språk så att inga missförstånd ska ske samt den som leder montaget ska ha särskild kompetens, genom erfarenhet eller utbildning inom området (Arbetsmiljöverket, 2015).

3.2.1.6.

Arbete nära väg och järnväg

Att arbeta nära vägar och järnvägar innebär en stor risk. Det är inte enbart Arbetsmiljöverket som bestämmer reglerna för dessa arbeten, utan även Trafikverket och Transportstyrelsen. Några viktiga punkter för att minska risken är att försöka leda om trafiken eller på annat sätt se till att det blir ett säkert avstånd från arbetet eller på olika sätt förhindra att trafiken kan komma nära eller in på arbetsområdet. Ett alternativt kan även vara att sänka hastigheten runt arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2020).

3.2.2

Statistik

Sveriges Byggindustrier sammanställer årliga rapporter, tillsammans med Arbetsmiljöverkets statistikenhet, gällande anmälda arbetsolyckor och arbetsskador inom den privata byggsektorn. För att kunna genomföra en rättvis jämförelse samlas data in från den Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik som visar den årliga sysselsättningen för respektive näringsgren på arbetsmarknaden. Utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige, men är skrivna och försäkrade i hemlandet, inkluderas inte i denna statistik. (Samuelson, 2018)

De olyckor som inträffat på platsen där arbetstagaren utför ett arbete för arbetsgivarens räkning, räknas som arbetsolyckor. Under nuvarande årtiondet har det totala antalet arbetsolyckor ökat något, från 1724 till 2290 anmälda fall (med en del variationer mellan åren) till försäkringskassan. Däremot har arbetsolycksfrekvensen under samma period varit i stort sett oförändrad med drygt 11 olyckor per tusen personer, med ett undantag vid år 2014 (Samuelson, 2018). Jämförs sifforna under ett längre tidsspann är trenden tydligt positivt och de anmälda arbetsolyckorna har nästintill halverats, jämfört med år 1994, se Figur 3.

Arbetssjukdomar innefattar belastningsskador, sjukdomar som orsakats av kemiska ämnen, buller, vibrationer eller missförhållanden på företaget. Data inrapporteras för samma år de anmäls och tar inte hänsyn till när de inträffade. Sedan 1994 är trenden positiv, dock med något avtagande förändring under början av det senaste årtiondet. Sjukdomsfrekvensen har under perioden varit över dryga 2,0 olyckor per tusen personer. Ytterligare minskning skedde under 2017 och 2018 med 1,9 respektive 1,5 arbetssjukdomar per tusen personer (Samuelson, 2018).

Figur 3. Arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen personer mellan 1994–2018. Bearbetning efter Samuelson (2018, s. 10–11). Bearbetad med tillstånd.

Det totala antalet årliga arbetsdödsfall inom den privata byggsektorn har varierat under årtiondet mellan fyra till fem personer. En avvikelse sker dock det senaste mätåret 2018, då det årliga dödsfallet är åtta personer (Samuelson, 2018). Detta är en fördubbling av det tidigare året och över genomsnittet för 2010-talet. Trenden visar dock att den är positiv med en minskning, dock uppstår en del variationer under några årtal, se Figur 4.

Figur 4. Dödsfall per tusen personer mellan 1994–2018. Bearbetning efter Samuelson (2018, s. 13). Bearbetad med tillstånd.

0 5 10 15 20 25

Arbetsolyckor (* Fr.o.m år 2002 ingår endast olycksfall som medfört frånvaro) Arbetssjukdomar

Linjär trendlinje (arbetsolyckor) Linjär trendlinje (arbetssjukdomar)

0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Vid fördelning av arbetsplatsolyckorna under det senaste mätåret 2018, kan det tydas att orsaken till de vanligaste arbetsplatsolyckorna var förlorad kontroll över handverktyg (18%) och överbelastning (17%). Andra förekommande olyckor var på grund av snubbling (13%), fall från höjd (11%) samt ras, fall och bristning av material (10%), se Figur 5.

Figur 5. Fördelning av arbetsplatsolyckor under 2018. Bearbetning efter Samuelson (2018, s. 7). Bearbetad med tillstånd.

3.2.3

Arbetsmiljö i produktion

Val av betong kan påverka arbetsmiljön för byggarbetarna. Rwamamara och Simonsson (2012) menar på att det blir påfrestningar på kroppen vid gjutning och att de blir större då en vanlig betong används istället för en självkompakterande betong. De kroppsdelar som påverkas mest är nacke, rygg, handleder och händer, samt axlar och armar. Båda sorterna av betong påverkar kroppsdelarna enligt ovan, men att det är större risk vid traditionell betong som inte är självkompakterande, då det används betongvibrator. I artikeln skiljs det åt hur det är när betongen läggs ut och hur det är när en betongvibrator används. Skillnaderna är inte lika stora mellan när de olika sorterna bara ska läggas ut, utan resultaten visar att det är betydligt värre när en betongvibrator används. Den förorsakar både ljud och vibrationer som påverkar byggnadsarbetaren. Ur arbetsmiljösynpunkt visar det att gjutning av väggar är värre än att gjuta golv. Det som framför allt är problemet är arbetsställningen som behövs för att utföra arbetsmomentet. Resultatet visar att det är fem gånger mindre risk, ur arbetsmiljösynpunkt, för nacke, axlar, rygg, armbågar och händer och mellan 50–70 % mindre risk för fötter, knän, höfter och ländryggen att använda självkompakterande betong istället för traditionell betong (Rwamamara & Simonsson, 2012).

Under formsättningen, både i fabrik och på arbetsplatsen, förekommer formsläppningsmedel, även kallat formolja. Oljan har i huvuduppgift att göra formrivningen lätt och därmed inte orsaka skada på betongytan. Formoljor förekommer i ett flertal olika varianter där egenskaper varierar. Vid val av olja bör det beaktas hur pass lämplig oljan är för formytans material, i vilka

El, brand, explosion

1% Läckage_2% Ras, fall, bristning av _material 10% Förlorad kontroll över

maskin 6% Förlorad kontroll över fordon 6% Förlorad kontroll över handverktyg 18% Förlorad kontroll över

föremål; 3% Förlorad kontroll, övriga; 5%

Fall från höjd; 11% Fall (ej från höjd) 13% Kroppsrörelse utan överbelastning 7% Kroppsrörelse med överbelastning 17% Övrigt, oklart 1%

temperaturer oljan kan användas samt, ur arbetsmiljöperspektiv, de toxiska effekterna samt hud- och ögonirritationer. För att minska dessa problem ur arbetsmiljöperspektiv bör en olja som är vegetabilisk alternativ solventraffinerad användas (Svensk Byggtjänst, 1997).

Gällande formsättningen inne på fabrik är det viktigt att stabiliteten av formbordet kontrolleras innan gjutning. Om formbordet inte skulle vara stabilt finns det risk för tippning vilket kan ha stora konsekvenser, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt (Svensk Byggtjänst, 1997).

Vid beställning av armering styrs valet främst av den ekonomiska aspekten, dock tas det även hänsyn till de aktuella omständigheterna på arbetsplatsen som materialhanteringsförmåga samt sysselsättning på arbetarna. Vid montering och najning av armeringskassar inuti formen, uppstår obekväma arbetsställningar, vilket kan elimineras genom användandet av både inläggningsfärdig armering och förtillverkade armeringsenheter (Svensk Byggtjänst, 1997). Generellt sett är armering med lagerjärn påfrestande för kroppen då dåliga arbetsställningar är vanligt förekommande. Det finns ett flertal lämpliga åtgärder för att förbättra det ergonomiska arbetet som till exempel använda kran vid fördelning av armeringsjärn, erforderliga armeringsanordningar som effektiviserar najningsarbetet och att beställa inläggningsfärdig armering i den största utsträckning som går (Svensk Byggtjänst, 1997). Genom att ha en armeringsstation på arbetsplatsen som är bra utrustad förbättras arbetsmiljön och dåliga ergonomiska arbetsställningar undviks. En bra armeringsstation bör vara utrustad med verktyg och hjälpmedel som en arbetsbänk i bra höjd, elhydraulisk klippsax och bockningsmaskin samt en närliggande container för spill (Svensk Byggtjänst, 1997). Kommunikation mellan arbetsledare och yrkeshantverkare sker flertal gånger dagligen. Forskning inom ämnet visar att hantverkarna uppfattade att över 80 % av dialogens huvudfokus var produktion, medan säkerhet varierade mellan 6–16 %. Arbetsledarna instruerades därefter att inkludera säkerhet i deras dagliga muntliga utbyten, vilket resulterade i en betydande positiv och varaktig förbättring av säkerhetsnivån som i sin tur kan ge en indikation på minskade arbetsrelaterade olyckor. Forskningen omfattar dock inte hur arbetsmiljön skulle förändrats om ökat säkerhetsdialog hade skett på alla organisatoriska nivåer som är involverade i produktionen (Kines, Andersen, Spangenberg, Mikkelsen, Dyreborg & Zohar, 2010).

3.3

Ekonomi

Arbetsplatsomkostnader skiljer sig mellan olika byggarbetsplatser, beroende på storlek och omfattning av det som ska byggas. Det som ingår i arbetsplatsomkostnader är bland annat platschef, arbetsledare, utsättare, personalbodar, tillfällig el och vatten, kranar och verktyg. Det är de kostnader som inte går att direkt koppla till någon speciell byggdel, utan är kringkostnader som behövs för att byggarbetsplatsen ska få full funktion (Hansson, o.a., 2015). För att kunna lämna anbud tas en produktionskalkyl fram. Den är vid lämnande till anbud ofta

måste finnas med. Produktionskalkylen bygger mestadels på förfrågningsunderlaget som beställaren tagit fram. I förfrågningsunderlaget finns oftast ritningar, administrativa föreskrifter, beskrivningar och geotekniska undersökningar. Utifrån det kan bland annat mängdförteckningar upprättas, som blir till underlag för anbudet och även för den framtida produktionen. Med underlag från förfrågningsunderlaget, kan de olika delarna och produkterna prissättas genom prislistor som företaget har eller genom att ta in offerter. På det ska sedan arbetsplatsomkostnader, centraladministration, risk och vinst läggas på (Hansson, o.a., 2015).

Enligt Rwamamara et al. (2012) finns det kopplingar mellan arbetsmiljö och ekonomi som inte alltid är lätta att se. Om det bortses från arbetarens egna problem och bara ser på problemen som påverkar företaget, så finns det flera olika faktorer som påverkar arbetsmiljön och ekonomin. Det är bland annat kostnader som uppstår vid sjukskrivning, försämrad kvalité och minskning av produktiviten. Det här kan leda till att produktionstiden och även kostnaderna ökar (Rwamamara & Simonsson, 2012).

Inför fastställning av armeringstyp som ska beställas, finns det ett flertal kostnadsbidrag som bör beaktas, vilket kan vara lagerkostnader, utrymmeskostnader, extra arbetskostnad för arbetsledare och tidsåtgång för armerare. När armeringsstänger bockas och klipps räknas det oftast med ett spill på minst 9 %, något som undersökningar visats vara betydligt större i praktiken. Med en nära och löpande kontakt med konstruktörerna går det att revidera beställningar några dagar innan de skickas till arbetsplatsen, då fabriken använder ett datorprogram som bockar och klipper allt strax innan leverans. Dessa kostnader som annars hade uppstått vid revideringar som orsakar jobb som behöver göras om har därmed undvikits, vilket sparar projektet stora summor (Svensk Byggtjänst, 1997).

3.4

Inställningen i branschen

Med industriellt anläggningsbyggande avses planering och standardisering av produktionen för att förhindra onödiga upprepningar. Utförandet rationaliseras för att öka tidseffektiviteten genom högre produktivitet och även främja arbetsmiljön. Begreppet innebär mer än prefabricerad tillverkning, men kan delvis uppnås med denna metod (Eriksson, Szentes, Olofsson, & Lagerqvist, 2011). Det finns en del undersökningar gällande hinder och drivkrafter för prefabricerade byggnadselement, men liten betoning av denna konstruktionsmetod har gjorts inom brokonstruktioner. För att fastställa dessa faktorer och uppfatta inställningen gentemot detta, genomfördes år 2012 omfattande enkätundersökningar riktade mot svenska entreprenörer, konsulter, arkitekter, kunder och leverantörer av prefabricerade element. Resultaten från undersökningen kompletterades med en workshop där deltagare valdes utifrån påverkansmöjligheter för branschens utveckling, för att kunna applicera det slutgiltiga resultatet till resten av branschen (Larsson & Simonsson, 2012). Larsson et al. (2012) visar att aktörerna inom branschen anser att tidsvinsten var den största drivkraften för att använda prefabricerade brobyggnadselement, med hälsa och säkerhet (H&S) på andra plats, se Figur

broar har likartad gestaltning. I undersökningen ansågs kvaliteten vara, om något mindre, ett hinder (Larsson & Simonsson, 2012).

Figur 6. De uppfattade för- och nackdelar för prefabricerade broelement. Från Larsson & Simonsson (2012, s. 755). Återgiven med tillstånd.

Den största fördelen med platsgjuten brokonstruktion ansågs i undersökningen vara estetiken, se Figur 7. Kvaliteten som ansågs vara en mindre nackdel för prefabricerad, menades istället vara den näst största fördelen för platsgjuten tillverkning (Larsson & Simonsson, 2012).

Figur 7. De uppfattade för- och nackdelar för platsgjuten brokonstruktion. Från Larsson & Simonsson (2012, s. 766). Återgiven med tillstånd.

Larsson et al. (2012) menar att resultatet gällande kvalitetsuppfattningen var oförväntad, något som även inte korrelerar med internationell forskning. Studier visar att kvalitetsnivån höjs vid prefabricerad tillverkning och forskning visar även att uppfattningen i branschen gällande kvaliteten är positiv. (Freeby, 2005; Gibb & Isack, 2003; Blismas & Wakefield, 2009). Bland annat i en brittisk studie visar Gibb et al. (2003) att kvalité var den näst mest redogjorda anledningen till att använda prefabricerade element. Vid mer fördjupande undersökning

påvisade Larsson et al. (2012) att det var kunder och arkitekter som hade en negativ uppfattning av kvaliteten vid prefabricering. Författarna menade även att åsikterna troligtvis baseras på tidigare erfarenheter och en generell motsättning av metodvalen i Sverige.

4

AKTUELL STUDIE

De berörda aktörerna var beställaren, Västerås stad, som överlämnade projekteringsansvaret till konsultföretaget Loxia Group, medan huvudentreprenören för projektet var Peab Anläggning. Entreprenadtypen var en utförandeentreprenad där Peab Anläggning hade mark och brobygget, resterande tjänster utfördes av underentreprenörer.

Följande avsnitt, med tillhörande underavsnitt, beskriver den aktuella plattrambron, arbetsmomenten och arbetsmiljön för byggnationen samt ekonomin för att färdigställa bron. Även tillvägagångssättet för uppförandet av en jämförelsebar prefabricerad bro, arbetsmiljön både i fabrik och på montage samt ekonomin redogörs.

4.1

Objektbeskrivning

Figur 8. Lokaliseringen av den aktuella plattrambron i Västerås (© OpenStreetMaps bidragsgivare).

Arbetsplatsen var belägen i sydvästra Västerås, vid korsningen mellan Kraftvärmegatan och Johannisbergsvägen, se Figur 8. Vägen är relativt tungt trafikerad av passerade person- och kollektivtrafik, med en årsmedeldygnstrafik på 1970 fordon enligt Trafikverkets vägflödeskarta (2017). År 2015 antogs en utvecklingsplan av Västerås hamn, vilket ledde till avtalsteckning med Sjöfartsverket och Trafikverket om att öka kapaciteten av fartygstrafik till området. För att klara av kapacitetsökningen planeras det, förutom att öka hanteringen av godsvolymerna

vid kajen, att muddring ska genomföras. Detta innebär att schaktning sker under vattnet för att fördjupa området, vilket möjliggör trafik för större fartyg. Muddringsarbetet kommer att ske genom två etapper, där etapp ett ska fördjupa sjökanalen medan etapp två fördjupar tilläggskajen. Dock måste de befintliga kajkonstruktionerna förstärkas innan muddrings-arbetet kan genomföras, då dessa konstruktioner inte klarar av det nya det djupet. Enligt utvecklingsplanen ska en 1,7 km lång pumpledning kopplas från kajen till en yta vid sidan av Johannisbergsvägen för upplagring av muddermassorna (Västerås stad, 2015). Dessa ska efterbehandlas genom solidifiering, vilket är en process som innebär att massorna innesluts fysikaliskt som i sin tur immobiliserar föroreningarna. Tillsatser påverkar och förändrar avfallets aggregationstillstånd, utan någon påverkan på de kemiska egenskaperna. Massornas geotekniska egenskaper förbättras på grund av detta, genom att permeabiliteten, vilket är förmågan att släppa igenom vatten, minskar och massornas hållfasthet ökar (Shi & Spence, 2019). Enligt Västerås stad (2015) är tanken att efter solidifieringsprocessen av muddrings-massorna, ska dessa nyttiggöras genom användning som konstruktionsmaterial.

Hamnområdets exploatering kommer medföra till ett stort tryck från den framtida trafiken. Västerås stad har därför gjort en beställning på en plattsramsbro som ska fungera som en planskild korsning, se Figur 9. Spännvidden på bron varierar mellan 8,0–8,5 m samt en brobredd på 8,2 m. Peab vann anbudet med en totalsumma på cirka 40 miljoner SEK och fick därmed utföra detta projekt. Den summan gäller dock inte endast bron, utan berör hela projektet för området som till exempel vägar, stödmurar, grundläggning och markarbeten. Peab Anläggning har mark och brobygget samt använder underentreprenörer för utförandet av resterande.

Figur 9. Den nya korsningen under byggnationens gång och som färdigställd. Röda och gröna linjer markerar olika temporära färdriktningar. Från Västerås stad (2019). Återgiven med tillstånd.

4.2

Platsbyggd bro

4.2.1

Arbetsmetod och tekniskt utförande

Vid det aktuella broprojektet fanns det särskilda förutsättningar att ta hänsyn till. Den lokala grundvattennivån kan leda till att allvarliga problem uppstår för byggnationen. Om detta inte skulle tas i beaktning kan resultatet bli att bron lyfter till följd av trycket. För att komma runt problemet och motverka risken att detta uppstår, har ansvariga konstruktörer begärt att ett flertal dragstag gjuts samman med grundplattan. De är förankrade i berget, som är beläget under bron, vilket förhindrar bron att lyfta. Utöver dragstagen är grunden även pålad, vilket motverkar sättningar för bron. Hela konstruktionen, det vill säga bron inklusive trågen, har även som krav att vara vattentäta och stå emot vattentrycket. Genom att montera fogbleck i centrum av trågväggarna och rambenen samt fogband vid samtliga gjutskarvar blev konstruktionen vattentät, se Figur 10.

Figur 10. Fogbleck och fogband placerad mellan respektive bakom armering.

4.2.1.1.

Formsättning

Byggherren har i förfrågningsunderlaget uttryckt att betongens synliga form ska följa AMA-koden EBB.13 och därmed även uppfylla Trafikverkets krav gällande utformning av betongytor för brobyggen (Trafikverket, 2019). Formsättningen för bron bestod helt av lösvirke, bortsett från bottenplattan och kantbalken, vilket betyder att yrkesarbetarna uppförde hela formen på plats. Då bottenplattan inte är synlig uppfördes denna i formplywood, vilket är i enlighet med byggherrens förfrågningsunderlag.

Figur 11. Formsättning av bron, sedd från väst.

För att kunna bygga formen för plattrambron krävdes det ställningar för både rambenen och valvet, se Figur 11. Hela kantbalken formsätts med plywood och tar skepnad av en så kallad flytform, se Figur 12. För att säkerställa att luften kan ta sig ut från flytformen när betongvibratorerna används, borrades det flertal hål i plywooden.