4. Teoretiskt och metodiskt angreppssätt samt
5.4 Förberedelseklass
En av våra första tankar som slog oss när vi besökt förberedelseklassen var
problematiken kring hur undervisningen bäst anpassas i en klass med olika kulturella bakgrunder, olika modersmål, olika ålder och olika förkunskaper och förutsättningar till lärande. Som Bunar (2009) skriver så finns inga nationella riktlinjer för hur
undervisningen ska gå till och vad den ska innehålla, utan det avgörs till stor del av pedagogen i klassen. Detta ställer oerhörda krav på pedagogen att kunna förbereda eleverna inför utslussningen till vanliga klasser. Lgr11 är enligt Stina (2012-10-09) inte anpassad efter de förutsättningar som finns i en förberedelseklass och Lisa (2012-10-09) tillägger att oavsett hur andra anser att deras arbete ska gå till så gör de på sitt vis, vilket är förståeligt enligt oss då de saknar riktlinjer och kursplaner. År 2007 fick Skolverket ett regeringsuppdrag att utforma förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Denna rapport undrar vi hur många som är medvetna om då den inte nämns vid vår utvärdering och inte heller i de examensarbeten vi läst som handlar just om
förberedelseklasser. Stina (2012-10-09) pratar också om i utvärderingen, vilken chock det kan bli för eleverna när de för första gången får sitta med i den vanliga klassen, och de får känna på vad det är som förväntas av dem som skolelever.
34
Vad innebär det att bli placerad i en förberedelseklass, och vad är syftet med att placera till exempel nyanlända elever här, istället för att låta dem gå i en ”vanlig” klass? ”Förberedelseklassen är i regel en liten grupp med elever med olika förutsättningar och behov samt ofta också olika ålder.” (Skolverket, 2007). Målet med förberedelseklasser är att erbjuda en trygg och överskådlig miljö där undervisningen är anpassad i svenska som andraspråk. Bunar (2009) menar att det finns alldeles för lite forskning och kunskap kring förberedelseklasser, och hur dess undervisning bör gå till. Det finns inte idag några studier som visar för- och nackdelar med förberedelseklass. Bunar (2009) kritiserar också myndigheterna som i nästan 40 år har satt barn i förberedelseklasser trots så klent kunskapsunderlag. Han anmärker även på att alldeles för få skolor tar reda på och följer upp elevernas ämneskunskaper, utan prioriteringen ligger oftast på
eleverna och deras inlärning av svenska språket. Fredriksson och Taube (Red. Bjar & Liberg, 2003, s.157) säger att för många invandrarelever ligger fokus på att lära sig läsa för att anpassa sig efter skolan och samhället. Detta observerade vi också i
förberedelseklassen då stort fokus låg på att läsa. Eleverna ifrågasatte själv inte vid de tillfällen vi var där, varför de skulle lära sig läsa de texter eller ord de blev tilldelade utan att få förståelse för innehållet och ordens betydelse. De läste sin läxa (vid tillfällen utanför våra lektionstillfällen) och var nöjda då de klarat att läsa hela texten, och vi observerade att de blev osäkra och obekväma när vi ställde frågor om textens innehåll och ordens betydelse. De kunde i de flesta fall inte svara på våra frågor.
35
6. Slutdiskussion
Vad innebär det att kunna bruka ett språk? Att endast kunna uttala ett ord korrekt innebär inte att man kan använda ordet i rätt sammanhang eller att man har förståelse för ordets innebörd. Att endast kunna läsa utan att få förståelse för innehållet gör det svårt att klara av skolan och även att fungera som en del av det moderna samhället. I den traditionella skolan läggs störst fokus på att läsa och skriva, så även i
förberedelseklass men där så klart även på att tala, men utan att det uppvisas några slående resultat. I vårt undervisningsförsök såg vi och pedagogerna i klassen en klar skillnad mellan att arbeta med endast bild och text som eleverna vanligtvis gör till att, förutom detta, arbeta med sång, kroppen, teater, spel och dockan Kim. Eleverna fick använda sig av fler sinnen förutom att tala, se och lyssna. Resultatet blev engagerade elever som fick använda sig av sin kreativitet och fantasi, vilket gjorde att de fick en förståelse för textens innehåll och som dessutom en tid efter våra besök fortfarande kom ihåg namnen på kroppsdelarna vi använt oss av i texten. Däremot kunde de en tid efteråt inte komma ihåg namnen på några av de grönsaker vi använt oss av i den första texten, där de fick arbeta traditionellt med att titta på bilderna, läsa och sedan ha det i hemläxa för att sedan läsa upp det dagen efter.
Trots att många pedagoger är medvetna om fördelarna med att använda sig av flera språk, många sinnen, så verkar det många gånger finnas ursäkter till varför man inte arbetar på detta sätt. Ett sätt som hade engagerat eleverna och faktiskt gjort lektionerna lite mer levande. Dagens samhälle är inte längre nöjd med endast de teoretiska
kunskaperna utan du ska även vara kreativ, innovativ, kunna använda mediala verktyg och vara socialt kompetent. Att arbeta med de icke-prioriterade språken tillför inte endast dessa kunskaper utan kan även komplettera och gynna de teoretiska
kunskaperna.
I de flesta kommunerna i Sverige använder man sig av förberedelseklasser av något slag, men det finns inget underlag för hur lektionerna skall se ut eller vad eleverna ska kunna innan de slussas ut i den ”vanliga” klassen. I den ”vanliga” skolan finns det lagstadgat vad man ska kunna i de olika årskurserna, men något sådant finns inte för en förberedelseklass vilket är en ren katastrof. Här är det upp till pedagogen att ”anse” när eleven är klar för utslussning.
36
7. Vidare forskning
”Elever och lärare är sorgligt försummade som informations källor. Mängder av enkäter och tabeller fylls i men få berättelser om den komplicerade
vardagspraktiken blir dokumenterade och tillgängliga. En annan försummelse är att forskare sällan studerar skolan som spelplan för spännande kulturella och estetiska processer.”
(Aulin-Gråhamn m.fl. 2004, s.38). Tyvärr finns det alldeles för lite forskning när det gäller elever i förberedelseklass, ännu värre är att det inte finns någon forskning alls om och i så fall hur man arbetar med de estetiska uttrycken i förberedelseklasser. Som en vidare forskning hade det varit
intressant att få se hur inlärningen för elever i en förberedelseklass hade sett ut, om man använt sig av de estetiska uttrycksformerna i all undervisning.
37
8. Referenslista
Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur
Aulin, Lena, Persson, Magnus, Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Monica (2003). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteatur
Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande
ämnesundervisning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. (2004). Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2003). Svenska som andrapråk och kulturmöten. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur
Jederlund, Ulf (2002). Musik ock språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kupferberg, Fiewel (2009). Konstnärligt skapande och konstpedagogik i hybridmoderniteten. I: Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar Louise (red). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2007). God läsutveckling- Kartläggning och övningar. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
38
Repstad Pål (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Wolf, Judit (2008). Det magiska klassrummet. I: Hessel, Agneta & Ekberg, Camilla (red). Modersmålslärare berättar. Malmö: Malmö Högskola
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Skolans värdegrund och uppdrag. Stockholm: Skolverket
8.1 Elektroniska referenser
Malmö Högskola och Ina Adolfsson 2009, examensuppsats Utslussning av elever i förberedelseklass - visioner och verklighet. http://dspace.mah.se/handle/2043/9542. Hämtad 2012-09-18 kl. 17.10.
Skolverket, Brister i undervisningen för nyanlända elever.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/artikelarkiv/2.860/brister-i- undervisningen-for-nyanlanda-elever-1.41652. Hämtad 2012-09-17 kl. 14.00.
Skolverkets rapport för Förslag till nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.41634!/Menu/article/attachment/Nyanl%25E4n
da%2520definitiv%2520rapport.pdf. Hämtad 2012-10-10 kl. 10.40.
Skolverket, bilaga till rapporten Förslag till nationella mål och riktlinjer för nyanlända barn.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.41633!/Menu/article/attachment/Bilaga.pdf.
Hämtad 2012-10-10 kl. 11.00
Skolverket och Nihad Bunar i ett diskussionsseminarium om nyanlända och den svenska
skolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/liten-kunskap-
39
Vetenskapsrådet och Nihad Bunar, Klent med kunskap om nyanlända i skolan.
http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2010/nyheter2010/kle
ntmedkunskapomnyanlandaiskolan.5.5adac704126af4b4be2800017823.html
40