Förberedelseklass/vanlig klass

Resultaten av intervjuerna har visat många likvärdiga tankar om förberedelseklassen och vanliga klassen. Däremot har bredden på svaren varierat, några av eleverna var ganska begränsade i det svenska språket och hade det svårt att be skriva känslor på ett djupare plan. Vi har även uppmärksammat att pojkarna hade lättare för att prata än flickorna. Vad detta beror på har vi inte gått närmare in på, men det var tydligt att poj- karna vågade prata mer.

Resultaten visar att samtliga intervjuade elever upplever förberedelseklassen som en lugnare och tryggare klass med tydligare regler. De utrycker att de känner oro och räds- la inför den vanliga klassen. De känner sig utanför och ensamma. Enligt Ladberg har ett barn som känner sig otryggt och är rädd svårare att ta till sig kunskaper än de barn som är trygga. Hon anser att det i sådana fall är viktigt att barnen skapar bra relationer med andra barn i klassen. Eleverna måste få känna att de är en i gruppen och trygga i sin omgivning för att kunna våga prata språket (Ladberg, 2003: 168ff). Detta speglar även Vygotskijs tankar där han menar att de sociala faktorerna har stor påverkan på ett barns intelligens. Han framhäver lärarens roll att ta till vara på barnens egna erfarenheter, st i- mulera dem och utmana deras tänkande. Han menar att om det ska ske en stimulerande undervisning så är det viktigt att de vuxna lyssnar, observerar och försöker förstå i vil- ket utvecklingsstadium eleverna befinner sig, både i grupp och individuellt. Enligt Vy- gotskij klarar barnet av att göra mycket mer än vad tror att de kan, med hjälp av sin om- givning och andra. Till exempel genom att imitera kamrater, vuxna, lärare och andra förebilder (Egidius, 2000:76- 84).

Det Vygotskij talar om tas även upp av Stier & Kjellin som menar att det i skolan kan uppkomma situationer som försvårar elevernas delaktighet i klassens språkliga ge- menskap. De menar att om läraren inte uppmärksammar detta kan eleverna känna sig

utanför och inte gör några språkliga framsteg. Risken finns även att läraren missbedö- mer eleverna och upplever dem so m ”omotiverade” (Stier & Kjellin, 2009: 36). De in- tervjuade eleverna beskriver att de gärna vill vara delaktiga i den vanliga klassen men känner samtidigt att de är begränsade på grund av språket. Eleverna tycker det är jobbigt att prata och uttrycka sig framför de andra eleverna och är rädda för att de ska uppfattas som okunniga. Ali uttrycker till exempel att han vill att läraren ska se när han behöver hjälp utan att behöva be om det.

Elevernas önskan om mer undervisning i andra teoretiska ämnen, som de inte får ta del av enligt dem, bryter mot skolverkets nya riktlinjer. Enligt Skolverket är skolan skyldig att erbjuda eleven tillgång till undervisning i alla ämnen som eleven har rätt till och arbeta aktivt för att skapa en god verksamhet. Enligt Skolinspektionen är detta nå- got som många skolor missar. Skolinspektionen betonar att skolan måste arbeta med att integrera nyanlända genom att blandas med skolans övriga elever och att undervisning bör individanpassas i samtliga ämnen (Skolverkets hemsida 2). Läraren i förberedelse- klassen Tina uttrycker att det är svårt att ge eleverna det individuella stöd som de behö- ver. Det finns sällan resurser till det.

Elevernas berättelser om deras skolor i hemlandet bekräftas av skolverket. Skolver- ket menar att det är viktigt att skolorna i Sverige är medvetna om elevernas tidigare skolerfarenheter. Eftersom skolan i Sverige är annorlunda i jämförelse med elevernas, är det särskilt viktigt att skolorna är öppna och lyhörda för elevernas och föräldrarnas fö r- väntningar och behov på den svenska skolan. Skolverket hävdar att skolans osynliga regler och normer kan vara främmande och skapa förvirring för de nyanlända eleverna. I sådana fall är det viktigt att eleverna har möjlighet att prata med någon som behärskar elevernas modersmål (Skolverket hemsida 3). Förberedelseklasseleven Simona beskri- ver just vikten av att ha någon som pratar det egna språket. Även lärarna tycker att mo- dersmålslärarna och studiehandledarna på skolan är viktiga för elevens språkutveckling.

Stier & Kjellin anser att samspelet mellan lärare och elev med samma kulturellbak- grund utgör en viktig funktion. Om elevens förväntningar inte stämmer med lärarens kan det uppstå missförstånd. Detta kan undvikas om eleven och läraren har samma kul- turella bakgrund (Stier & Kjellin, 2009: 46ff).

Lärarnas upplevelser att det händer något märkligt med eleverna när de blandas med de andra eleverna kan enligt Stier & Kellin handla om kulturmöten. När individer från en kultur blandas med andra individer från en annan kultur så brukar de reagera på ett sätt som kan uppfattas konstigt. Sådana möten kan upplevas som problematiska av lä-

rarna och att lärarna upplever eleverna som respektlösa. Det handlar egentligen om en kulturkrock (Stier & Kjellin, 2009:13). Detta speglar även Vygotskijs tankar om språ- ket, där han menar att när barnen blir osäkra och frustrerade kan de använda och ut- trycka sig i egocentriska ord och meningar. Vilket leder till att barnen använder tänka n- det i ord och meningar för att kunna hantera olika situationer och göra sig förstådda (Egidius, 2000:76ff).

7.2 Svenska språket

Samtliga intervjupersoner, både elever och lärare är överens om att det svenska språket är svårt. Eleverna upplever det som särskilt svårt när det handlar om det skriftliga spr å- ket. Elevernas tankar om det muntliga språket stämmer väl överens med Stier & Kje l- lins teorier, där de anser att det muntliga språket är lättare att uppfatta än det skriftliga. Stier & Kjellin menar att det är viktigt att läraren inte överskattar elevernas muntliga språkförmåga. Risken finns att eleverna senare i de högre årskurserna kan få svårigheter med det skriftliga språket (ibid. 45ff). Språket är en av de viktigaste faktorerna som skolverket betonar. Skolverket anser att:

Utvecklingen av språket innebär också en utveckling av tänkandet och är därigenom av a v- görande betydelse för lärandet. I sko lan är undervisningsspråket svenska för majoriteten av eleverna. Det nya språket måste användas som tankeinstru ment i skolan, även om det under en inlärn ingsfas inte alltid fungerar helt och fu llt (Skolverkets hemsida 4).

Enligt Ladberg förändras hela ind ividens språkmiljö när de lämnar sitt hemland, även modersmålet får mindre utrymme än tidigare. Språket begränsas när färre i omgivningen använder det. Språket behöver användas mångsidigt för att kunna utvecklas. (Ladberg 2000: 85). Omgivningen har stor betydelse för barnens språk. O m omgivningen är posi- tiv till barnens språk då kommer barnen att ha lättare att använda språket, men om o m- givningen inte uppmärksammar deras språk kommer de inte att våga prata och känna sig otrygga (ibid. 31).

De intervjuade eleverna tycker att det är viktigt att lära sig det svenska språket kor- rekt. Simona menar att detta är lättare om man går i den vanliga klassen eftersom ele- verna där pratar bra svenska. Eleverna blir på grund av brister i språket retade av de andra eleverna i omgivningen, vilket begrä nsar dem till att prata. Läraren Mikael ser

även föräldrarna som en försvårande faktor i elevernas möjligheter att lära sig och a n- vända språket. Föräldrarna har många gånger själva svårigheter med språket, vilket gör det svårt för dem att hjälpa barnen med läxor. Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att invo l- vera dem mer i skolan och även erbjuda dem undervisning.

Lärarnas önskan om bättre samarbete med föräldrar betonas av läroplanen. Enligt läroplanen är lärarna tvungna att samarbeta med föräldrarna. Lärarna är också skyldiga att informera föräldrarna om elevens kunskapsutveckling och skolsituation (Skolverkets hemsida 2).

Ovanstående stämmer även väl överens med FN:s konvention om barnens rättigheter. Enligt FN:s konvention skall utbildning syfta att: (c ) utveckla respekt för barnets föräld- rar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer so m skiljer sig från barnets egen(Barnombudsmannens hemsida).

7.3 Modersmål

Samtliga intervjuade delar samma uppfattning om modersmålets och studiehandled- ningens betydelse. De anser att det är viktigt. Detta bekräftas starkt av Ladberg som anser att barn med ett starkt modersmål har lättare att lära sig ett nytt språk. Ladberg menar att om barnen uppmuntras och får möjlighet att utveckla modersmålet kommer modersmålet och det nya språket att berika varandra. Elever som inte har ett språk som de behärskar väl, blir oftast begränsade när de ska lära sig något nytt, eftersom de sak- nar något att jämföra och associera till (Ladberg, 2003: 14, 31, 36).

Ladberg anser vidare att modersmålsläraren eller någon annan som kan barnens språk är viktiga för barnen. De fungerar som en trygghet och kan hjälpa barnen att bli förstådda, de kan även hjälpa barnen med att förstå saker som de inte har en erfarenhet av (ibid. 171ff).

Ovanstående kan också knytas an till Vygotskijs teorier om barnens utveckling. Vy- gotskij hävdar att människan blir till när den har kontakt med andra. Utvecklingen av ett språk sker genom att individen införlivar språk och kultur i ett sa mspel med sig själv och omvärlden. För att språket ska utvecklas krävs det att barnen har goda relationer med andra viktiga personer i sin omgivning (Egidius, 2000: 76- 84). Detta överens-

stämmer även med Ladbergs tankar om att lärarna i skolan är mer än bara pedagoger för barnen, de är även förebilder. Lärarna representerar inte bara skolan utan också verklig- heten. Svenska läraren representerar till exempel Sverige och det som är svenskt, medan modersmålsläraren fungerar oftast som en representant för barnens egen ursprung. Mo- dersmålslärarna är oftast en viktig person som barnet kan identifiera sig med. Ladberg betonar relationen och samarbetet mellan modersmålslärarna och de andra lärarna som en viktig del i undervisningen, relationen mellan lärarna visar barnen hur de själva kommer att bli bemöta (Ladberg, 2000: 171, 177).

Detta kan även knytas an med det som skolverket och de intervjuade lärarna uttryck- er. Samtliga lärare menar att samarbetet med modersmålslärarna fungerar dåligt, detta på grund av att modersmålsundervisningen ligger oftast efter skoltid. Förberedelseklass- lärarna efterlyser även bättre samarbete med de vanliga lärarna. Tina upplever motvilja från de vanliga lärarna. Hon tror att detta beror på att de vanliga inte blir glada när de får elever från förberedelseklassen. Dessa elever kräver oftast mer hjälp än vanliga ele- ver vilket innebär mer arbete för läraren. Skolverket anser att när eleverna är redo att börja i en vanlig klass är det viktigt att lärarna i de olika ämnena samarbetar med förbe- redelseklasslärarna för att få en inblick i hur och vad eleven tidigare lärt sig. Detta un- derlättar för både läraren och eleven att förstå vad som förväntas av dem (Skolverkets hemsida 2).

Eleverna delar samma uppfattning som lärarna om att modersmålet är viktigt, men de vill koncentrera sig mer på det svenska språket. Samtliga elever förutom Timur anser att de inte kommer att glömma sitt modersmål eftersom de kan det väl. Timur menar där- emot att sedan han började i den vanliga klassen har han bara koncentrerat sig på det svenska språket vilket har resulterat till att han har glömt mycket av sitt modersmål.

Enligt skolverket bör modersmålsundervisningen knytas närmare ämnesundervis- ningen och eleverna erbjudas studiehandledning i högre utsträckning. Skolverket efter- lyser även bättre samarbete med närsamhället. Många nyanlända saknar goda kontakter i samhället, vilket kan påverka deras förmåga att lära sig det svenska språket (Skolver- kets hemsida 2).

7.4 Vad hade kunnat vara bättre i skolan?

Samtliga elever är överens om att det bästa hade varit om alla elever respekterar var- andra och lärarna mer. De efterlyser tydligare regler och riktlinjer, för att minska mis s- förstånd och öka trygghet. Deras önskemål är att integreras mer med den vanliga klas- sen. Detta för att inte känna sig utpekade och uta nför.

Lärarna i förberedelseklasserna anser att de behöver mer stöd från ledningen och mer hjälp från resursteamet för att kunna tillgodose elevernas förutsättningar och behov. Dessa uppgifter bekräftas av skolinspektionens rapport. Enligt Skolinspektionen saknar skolorna och kommunerna gemensamma riktlinjer och kompetensutveckling på hur undervisningen skall bedrivas eller organiseras i förberedelseklasser. Detta leder till att i många skolor är det läraren som får bära hela ansvaret och själva leder arbetet kring nyanlända elever, utan rektors stöd (Skolverkets hemsida 3).

Förberedelseklasslärarna upplever att de har för många elever i klassen, vilket för- svårar möjligheten till individuell undervisning och efterlyser mer kontinuerlig kontakt med de vanliga lärarna. Kajsa föreslår att de vanliga klasslärarna ska vara mer mottagli- ga och villiga att möta förberedelseklasseleverna med mer fö rståelse och på ett mer pe- dagogiskt sätt. Eleverna ska inte behöva känna sig utfrusna och kränkta av de övriga eleverna. Enligt skolverkets nya riktlinjer om nyanlända elever skall skolan arbeta med tydliga mål, möta eleverna med höga förväntningar och skolan skall ta vara på elevens egna erfarenheter.Skolan skall vara tydlig och noga med att introducera skolans arbets- sätt, värdegrund och förväntningar som finns på eleven. Eleverna skall förses med en tydlig strukturerad studiehandledning, framtagen utifrå n elevens individuella förutsätt- ningar och behov, där arbetet regelbundet bearbetas och följs upp (Skolverkets he msida 3).

8. Slutdiskussion

Det första temat beskriver våra två första frågeställningar om hur eleverna och lärarna känner och upplever förberedelseklassen respektive den vanliga klassen. Samtliga ele- ver utryckte att om man går i förberedelseklassen så är man utanför, man är inte med i gemenskapen. Detta upplevde även förberedelseklasslärarna med inte en av de vanliga lärarna. Våra egna uppfattningar och upplevelser av förberedelseklasser är att eleverna är utanför. Vi anser att det är viktigt att detta uppmärksammas av samtliga i skolans personal så att man kan diskutera och arbeta för att alla ska känna sig trygga i sko lan. Det är av ytterst vikt att lärarna arbetar för att skapa en positiv stämning mellan klasser- na, där eleverna och lärarna respekterar varandra.

Vi anser vidare att de vanliga eleverna borde få bli medvetna om hur det är att gå i en förberedelseklass. De borde få känna till att förberedelseklasseleverna känner sig utan- för och att de borde vara försiktiga med hur de bemöter dem. Ett förslag på hur detta hade varit möjligt är att de vanliga eleverna hade blandats med förberedelseklasselever- na inom de praktiska ämnen som idrott och slöjd. Det bör dock inte fungera som det gör idag, dvs. att eleverna från förberedelseklassen går in till den vanliga klassen. De vanli- ga klasseleverna skulle istället gå över till förberedelseklassen. Ett annat sätt skulle vara att lärarna från respektive klasser, skulle byta arbete med varandra ett par gånger per termin. Vi menar att vanliga klasslärare skulle gå in och undervisa någon dag i förbere- delseklassen och förberedelseklassläraren skulle gå in i den vanliga klassen. Detta skulle bidra till en bredare och ökad förståelse på hur det är att arbeta med andra elever. Detta borde inte vara svårt att motivera eftersom alla som arbetar i skolan borde vara medve t- na om att alla elever i skolan är allas ansvar.

Våra intervjuer visar att det är en sk illnad mellan att gå i förberedelseklass och vanlig klass. Både förberedelseklasslärarna och eleverna upplever att förberedelseklassen är en stabil grupp där eleverna har god relation till läraren och varandra. Vi tror att detta beror på att lärarna i förberedelseklassen är medvetna om elevernas svårigheter och därför ständigt försöker skapa en trygg och lugn miljö för dem. Lärarna är tydliga och konse-

kventa. Vi tror att det är viktigt att lärarna försöker bygga upp elevernas självkänsla och självförtroende innan de slussas ut till vanliga klasserna.

Eleverna som går och har gått i förberedelseklass delar samma uppfat tning om det svenska språket. Samtliga anser att det är svårt och att de inte förstår korrekt svenska. Detta upplever även samtliga lärare. De hävdar att eleverna har svårigheter att förstå djupare meningar och sätta de i ett sammanhang. Detta stämmer väl med en av uppsats- skrivarens tidigare upplevelser om det svenska språket. När det gällde att syssla med diktamen eller hämta ord ur konversationen och använda dem, kände han sig aldrig handikappad. Men när det gällde förståelsen för vad övningen som de just hade gått igenom gick ut på, blev han oförstående. Efter att ha kommit över nybörjarstadiet och in i nästa fas, till exempel läsa kurslitteratur och att använda faktaord började problemen bli verklighet. Med ovanstående i tanke anser vi att skolan inte har uppfyllt kraven med att utgå ifrån elevens förutsättningar och behov, vilket har medfört att eleven har fått kämpa betydligt mer än vad han hade behövt. Detta kan knytas an till lärarnas svar där samtliga upplever att det är svårt att kunna tillgodose elevernas förutsättningar och b e- hov. De menar att det blir särskilt svårt med nyanlända elever eftersom de kan dyka upp när som helst under terminens gång och att de oftast har missat mycket av de andra ä m- nena.

Vi instämmer med lärarna om att det måste vara väldigt svårt att kunna tillgodose samtliga elevernas behov. När vi läser läroplanen om att läraren skall utgå från varje enskild elevs förutsättningar och behov, upplever vi den som väldigt omfattande och att det saknas tydliga ramar. Vi menar att om läraren ska utgå från varje ind ivids förutsätt- ningar och behov innebär det att läraren innan eleverna påbörjar sin undervisning måste ta reda på allt om eleverna, deras inlärningssvårigheter, deras intressen, uppväxt, he m- miljö och deras omgivning. Utöver detta skall läraren även ta reda på hur eleven lär sig och vilken strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna uttrycker att de önskar att de kunde tillgodose elevernas behov men att det är omöjligt i praktiken eftersom det inte finns tillräckligt med resurser i skolan.

Även om vi håller med lärarna om ovanstående måste vi samtidigt vara medvetna om att detta kan få stora konsekvenser för eleverna senare i livet. För en av oss har detta fått stora konsekvenser. När han började på lärarutbildningen och skulle skriva vetenskapli- ga texter uppenbarade sig problemet. Det skriftliga språket var så annorlunda jämfört med det muntliga vilket för honom var som att lära sig språket på nytt. Han hade kon- centrerat sig så mycket på det muntliga så han hade missat allt det skriftliga.

Enligt vår undersökning kan vi konstatera att samarbetet mellan lärarna fungerar då- ligt. Vi tror att detta påverkar eleverna negativt i deras språkutveckling. Vi anser att detta är viktigt att uppmärksamma. Ett bra samarbete gynnar både lärarna och eleverna. Lärarna hade kunnat planera tillsammans och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.

Utifrån lärarnas svar kan vi fastsälla att modersmålsundervisningen och studiehand- ledningen är viktig för vidare inlärning. Samtliga är överens om att modersmålsunde r- visningen och studiehandledning underlättar för barnen att utvecklas i det svenska språ- ket. Genom ett väl utvecklat språk underlättas barnens övriga utveckling och vardagsliv.

Enligt de intervjuades svar kan vi generellt dra slutsatsen att det finns mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi måste vara medvetna om att vi idag lever i en orolig värld där många barn behöver personligt stöd och vägledning. Skolan är platsen där eleverna förbereds för livet och påverkar samhällets utveckling. Därför borde skolan ses som högsta prioritering och få alla resurser som lärarna efterlyser. Vi menar att skolan är platsen där hoppet och drömmarna om framtiden ska vara levande.