Jag vill vara en av dem men jag förstår inte dem - Kvalitativ studie om lärare och elevers tankar om förberedelseklass

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Jag vill vara en av dem men jag förstår

inte dem

Kvalitativ studie om lärare och elevers tankar om förberedelseklass

I want to be one of them but I do not understand them

Ayse Beskardes

Gezim Isufi

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Samhällsvetenskap och lärande 210hp 2010-01-14

Examinator: Lars Pålsson Syll

Sammanfattning

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respekti-ve lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elerespekti-vernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov.

I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga perso-nal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar. Vi anser att ett bra samarbete och bättre inställning till nyanlända elever skulle bidra till ökad utveckling och lärande.

Nyckelord: Förberedelseklass, kulturmöten, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, studiehandledning.

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

2. Syfte och frågeställning 8

3. Kunskapsbakgrund 9

3.1 Invandring 9

3.2 Vad är en förberedelseklass? 10

3.3 Första mötet med nyanlända elever 10

3.4 Lpo 94 11

3.5 FN:s konvention om barnens rättigheter 12

3.6 Skolverkets mål och riktlinjer 12

3.7 Skolinspektionen 13 4. Teorier 14 4.1 Vygotskij om språket 14 4.2 Tvåspråkighet 15 4.3 Kulturmöten 17 5. Metod 18

5.1 Reliabilitet och Validitet 18

5.2 Urval och avgränsningar 19

5.3 Genomförande 20

5.4 Presentation av informanter 20

5.4.1 Elever i förberedelseklass 20

5.4.2 Elever i vanlig klass 21

5.4.3 Lä rare i förberedelseklass 21

5.4.4 Lä rare i vanlig klass 21

6. Resultat 22

6.1 Förberedelseklass och vanlig klass 22

6.1.1 Elever i förberedelseklass 22

6.1.2 Elever i vanlig klass 23

6.1.4 Lä rare i vanlig klass 24

6.1.5 Lä rare i förberedelseklass 25

6.2 Svenska språket 25

6.2.1 Eleverna 25

6.2.2 Lä rarna 26

6.3 Modersmålsundervisning och studiehandledning 27

6.3.1 Eleverna 27

6.3.2 Lä rarna 27

6.4 Vad hade kunnat vara bättre i skolan? 28

6.4.1 Eleverna 28 6.4.2 Lä rarna 28 7. Analys 30 7.1 Förberedelseklass/vanlig klass 30 7.2 Svenska språket 32 7.3 Modersmål 33

7.4 Vad hade kunnat vara bättre i skolan? 35

8. Slutdiskussion 36

Referenser 39

1. Inledning

Skolans uppdrag är att erbjuda alla e lever en likvärdig undervisning, samt att hantera alla elevers olikheter, värderingar och intressen (Lpo 94).

Undervisningen skall anpassas till varje e levs förutsättningar och behov. Den skall med u t-gångspunkt i e levernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper frä mja e lever-nas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Lpo 94).

Föreställ dig hur det skulle kännas att befinna sig bland människor utan att förstå vad de säger och utan förmågan att göra sig förstådd. Detta är en av uppsatsförfattarnas tankar om tiden i förberedelseklassen;

När den svenska läraren hade muntliga övningar eller berättelser kände jag en stark vilja och krav att jag måste förstå allt hon säger. Jag koncentrerade mig hårt och ville vara noga så att jag inte gick miste om något som läraren sa. Jag kunde känna hur trött och spänd jag blev av att försöka koncentrera mig. Samtidigt förstod jag att jag gick miste om annat viktigt, eftersom jag koncentrerade mig så mycket på vad läraren sa hann jag aldrig se berättelsen framför mig. Jag kunde inte få fram bilder som man kän-ner igen. Detta är något som svenska elever gör per automatik.

Jag kände ständigt en rädsla över att det inte fanns tillräckligt med tid, tid för att hin-na koppla ihop berättelser till bilder av verkligheten. Samtidigt var jag rädd för att fråga läraren för mycket, jag trodde att läraren skulle tappa tålamodet och kanske tycka att jag var dum. Jag kände att jag aldrig riktigt kunde slappna av. Jag började även tvivla på mig själv. Det kändes som att jag var utanför. Jag fick lära mig att tänka att saker och ting skulle lösa sig med tiden.

Enligt skolverket har lärare, pedagoger och skolledare oftast goda kunskaper om ar-betet med nyanlända elever. De visar ett stort engagemang och är oftast öppna i sitt be-mötande. Ändå visar det sig att skolorna i Sveriges inte tillfredställer dessa barns förut-sättningar och behov för att uppnå de nationella målen. Undervisningen i förberedelse-klasser är oftast inte anpassad efter elevernas behov. Skolpersonalen anser att det är svårt att individualisera undervisningen eftersom nyanlända elever kan dyka upp när som helst under terminen (Skolverkets hemsida 1).

Skolorna i Sverige är oftast annorlunda i jämförelse med de skolor som nyanlända elever och föräldrar har erfarenhet av. Föräldrar och elever är oftast tvungna att förstå det svenska systemet, utan tydliga förklaringar, där kunskapssynen, arbetssättet och lärarrollen skiljer sig i jämförelse till deras erfare nheter (skolverkets hemsida 1).

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att belysa hur lärarna arbetar i en förberedelseklass, samt hur eleverna upplever förberedelseklassen respektive den vanliga klassen. Vi kommer även att redogöra för hur elever i förberedelseklass förbereds inför att gå i en vanlig klass. Uppsatsen kommer dessutom att beröra språkets betydelse för elevernas inlärning. Ut-över detta kommer vi även att titta på vilken påverkan modersmålsundervisningen och studiehandledningen har på eleven och undervisningen.

Frågeställningar:

Hur upplever lärarna arbetet i förberedelseklassen?

Hur upplever eleverna att gå i förberedelseklass respektive vanlig klass? Hur ser eleverna och lärarna på inlärningen av det svenska språket?

3. Kunskapsbakgrund

I detta kapitel kommer vi att redogöra relevant forskning och belysa delar av läroplanen som berör svenska som andra språk.

3.1 Invandring

Från 1990 talet och framåt har ingen annan världsdel upplevt lika stor invandring som Europa. Under slutet av 1960-talet utvandrade årligen tusentals arbetare från Medel-havsområden till olika välutvecklade industriländer i Västeuropa. Efterhand förenades dessa arbetare med sina familjer och idag finns över 13 miljoner utländska medborgare bofasta i Västeuropa. För de flesta Europeiska länderna har invandringen inneburit en stor problematik inom skolväsendet. Många skolor har fått möta barn med en helt annan språklig och kulturell bakgrund än det som deras barn har. Detta har skapat problem för utbildningssystemet, vilka har haft svårt att hålla måttet för de nya krav som invandring skapat (Chaib & Widgren, 1976: 10).

I Sverige har vi idag mer än en miljon invandrare, vilket innebär att vart fjärde barn som växer upp i Sverige har rötter från ett annat land, dvs. antingen föräldrarna eller barnen är födda utanför Sverige. Invandringen representerar 150 olika språkgrupper. Statistik från migrationsverket visar att fram till oktober 2009 har 18962 personer sökt asyl i Sverige. De största grupperna av asylsökande kommer från Somalia, Iran och A f-ghanistan. Från denna statistik framgår inte hur många av de nyanlända som är i skolål-dern. Men många av dessa är barn som behöver få ta del av den svenska skolan. Det mångkulturella samhället ställer stora och nya krav på skolan (Migrationsverkets hem-sida).

3.2 Vad är en förberedelseklass?

I en förberedelseklass går elever från många olika delar av världen. De kan inte tala eller förstå svenska. Det gemensamma för dem är att alla har flyttat från sitt hemland. De har lämnat sina hem för att söka sig till en tryggare plats.

Skolan blir den första tryggheten de får möta. I skolan ska eleverna försöka lära sig det svenska språket, vilket blir en viktig del för att kunna kommunic era med varandra. Språket fungerar som nyckel till gemenskap. Elevernas tidigare upplevelser och deras möjlighet att få stanna i landet påverkar skolsituationen. Många av dem har traumatiska upplevelser i form av krig och flykt och har även en splittrad skolgång (Nilsson, 1993: 2ff).

Enligt Skolverket finns det två sätt att organisera undervisningen för nyanlända ele-ver. Ett sätt är att eleven direkt börjar i den vanliga klassen eller att skolan erbjuder un-dervisning i en särskild grupp, det vill säga förberedelseklass. Skolverket anser att det finns både för- och nackdelar med förberedelseklassen.

Fördelen med fö rberedelseklasser är att de erbjuder en trygg och överskådlig miljö och en anpassad undervisning i svenska som andraspråk. Nac kdelen ä r, att e lever tenderar att bli kvar fö r länge där (Skolverkets hemsida 5).

I skolverkets rapport om mål och riktlinjer för nyanlända elever står det att nyanlända elever snarast möjligt ska ingå i den vanliga undervisningen samt få ett a npassat stöd och en individuell planering(Skolverkets hemsida1).

3.3 Första mötet med nyanlända elever

I de flesta skolor i Sverige möts nyanlända elever av ett introduktionssamtal, där man undersöker elevens hälsa, tidigare skolgång och språkkunskaper. I detta samtal deltar personal från skolan, elevens vårdnadshavare och vid behov en tolk. Det är också va n-ligt att sjuksköterskan i skolan erbjuder en hälsokontroll. Detta introduktionssamtal har som syfte att ge vårdnadshavaren och eleven en första inblick i den nya skolan. Enligt skolverket missar oftast skolor att undersöka elevens kunskaper i specifika ämnen, och i många fall saknas det individuell utvecklingsplan för eleverna. Följderna blir istället att

eleverna placeras i en klass eller grupp utan en individuell studieplan efter elevens för-utsättningar och behov (Skolverkets hemsida 3).

Enligt skolverket är det första mötet med eleven och vårdnadshavaren av största be-tydelse för framtida kontakter. Det är viktigt att föräldrarna redan från början kan känna att de får lov att uttrycka sina tankar, funderingar och förväntningar. Sko lverket anser att föräldrakontakten har stor betydelse för elevens möjligheter att lyckas i skolan. Detta blir framför allt viktigt om föräldrarnas erfarenheter av skolan skiljer sig mycket från den svenska skolan. Lärarens och elevens roll i den svenska skolan kan skilja sig myck-et jämfört med deras hemländers. Dmyck-et är därför viktigt att vara öppen och lyssna på vilka förväntningar de har på den svenska skolan. Eftersom dessa elever oftast har andra kul-turella erfarenhet kan de osynliga reglerna i den nya skolan vara förvirra nde. Då kan någon kamrat eller modersmålslärare som pratar elevens modersmål, eller varit i samma situation vara till stor hjälp. Det är också viktigt att skolan får en bra bild av elevens tidigare skolgång, kunskaper och behov. Undervisningen skall planeras utifrån elevens styrkor och inte elevens bristande förmåga i språket. För att detta ska lyckas på bästa sätt är det viktigt att klassläraren samarbetar med modersmålsläraren och andra som känner eleven. När eleverna är redo att börja i en vanlig klass är det viktigt att lärarna i de olika ämnena samarbetar med förberedelseklasslärarna för att få en inblick i hur och vad eleven tidigare lärt sig. Detta underlättar för både läraren och eleven att förstå vad som förväntas av dem (Skolverkets hemsida 3: 8ff).

Skolverket anser att det tar flera år att behärska ett nytt språk fullt ut. Det tar ännu längre tid för de elever som inte har någon skolbakgrund, endast gått i skolan en kortare tid eller för de som inte har ett välutvecklat modersmål (Skolverkets hemsida 3).

3.4 Lpo 94

I Lpo94 står det att Läraren skall;

stärka elevernas vilja att lä ra och elevens tillit t ill den egna förmågan,

ge utrymme för e levens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimule ra, handleda och ge särskilt stöd till e lever som har svårigheter,

samverka med andra lä rare i a rbetet för att nå utbildningsmå len och

organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och sa m-tidigt stimu leras att använda och utveckla hela sin förmåga,

får stöd i sin språk- och ko mmunikationsutveckling,

(Lpo 94 : 12)

Läroplanen betonar även vikten av samarbetet med föräldrarna, där lärarna är skyldiga att informera föräldrarna om elevens kunskapsutveckling och sko lsituation. Lärarna skall även vara insatta i elevens personliga situation och ha respekt för elevens integritet (Lpo 94, 1 kap. 2 §).

3.5 FN:s konvention om barnens rättigheter

Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att;

(a) utveckla barnets fulla mö jligheter i fråga o m personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga;

(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer so m uppställts i Förenta nationernas stadga;

(c) utveckla respekt för barnets föräld rar, för ba rnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för ku l-turer som skiljer sig från barnets egen;

(d) förbereda barnet fö r ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jä mlikhet me llan könen och vänskap me llan alla fo lk, etniska, nationella och rel i-giösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar (Barno mbudsmannens hemsida).

3.6 Skolverkets mål och riktlinjer

Enligt skolverket nya riktlinjer skall varje kommun fastställa åtgärder och ansvarsför-delning i arbetet med nyanlända elever. Skolan skall arbeta med tydliga mål, eleverna skall mötas med höga förväntningar och skolan skall ta vara på elevens egna erfarenhe-ter. Läraren skall samverka med vårdnadshavare och det omgivande samhället för att tillgodose elevens behov. Tillsammans med föräldern och eleven ska läraren dokumen-tera elevens arbete och kartlägga deras kunskapsbehov. Skolan skall erbjuda eleven till-gång till undervisning i alla ämnen som eleven har rätt till och aktivt arbeta för att un-derlätta de nyanländas integrering i skolan. Skolan skall vara tydlig och noga med att introducera skolans arbetssätt, värdegrund och förväntningar som finns på eleven. Ele-verna skall förses med en tydlig strukturerad studiehandledning, framtagen utifrån

ele-vens individuella förutsättningar och behov, där arbetet regelbundet bearbetas och följs upp (Skolverkets hemsida 3).

3.7 Skolinspektionen

Under 2008 gjorde skolverket en kvalitetsgranskning i 34 skolor runt om i landet. Granskningen visade att samtliga skolor hade stora brister i deras hantering av nyanlän-da elever. Skolorna hade oftast avskiljd undervisning från den vanliga undervisningen. Det var även vanligt att nyanlända elever inte deltog regelbundet i undervisningen i bö r-jan av sin skolgång. Det vanligaste var att eleverna placeras i introduktionsklasser uta n-för skolan, där skolorna bildar en ”ny skola i skolan”, med utann-förskap som följd. Det var också vanligt att skolans övriga personal och elever inte kände till de nyanlända eleverna. Detta är enligt Skolinspektionen ett stort misstag. Skolinspektionen menar att skolan måste arbeta med att integrera nyanlända genom att blanda dem med skolans övriga elever (Skolverkets hemsida 2).

Ett annat vanligt misstag enligt Skolinspektionen är att skolorna och kommunerna saknar gemensamma riktlinjer och kompetensutveckling på hur undervisningen skall bedrivas eller organiseras. Detta leder till att det i många skolor är rektorn och läraren som får bära hela ansvaret. I de flesta av de granskade skolorna var det även vanligt att lärarna själva leder arbetet kring nyanlända elever, utan rektors stöd. Skolinspektion anser att undervisningen för nyanlända bör ind ividanpassas i samtliga ämnen. Detta missar de flesta av skolorna, där det vanligaste är att skolorna placerar nyanlända elever i introduktionsklasser där undervisningen är lika för alla. Skolorna missar även att er-bjuda eleverna studiehandledning på deras modersmål och i några skolor visar det sig att lärarna inte förstår vad studiehandledningen innebär, och hur den fungerar (skolver-kets hemsida 2).

4. Teorier

Vi har valt att utgå ifrån Gunilla Ladbergs teorier om tvåspråkighet, Vygotskijs teorier om barnens språk, samt Jonas Stiers tankar om interkulturellt samspel i skolan.

4.1 Vygotskij om språket

Lev Vygotskij var både en psykolog och en pedagogisk teoretiker som har kommit att betyda mycket för den svenska skolan. Hans tankar genomsyrar Lpo94 där han betonar att all undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Han var hängiven att studera människors beteende och samspelet mellan individ och samhälle (Egidius, 2000:76- 84). Vygotskij behandlar samspelet mellan språk och tanke där han menar att språket har två skilda funktioner, yttre kommunikation med andra människor och inre manipulation av tankar (Greene, 1977: 66ff). Hans teori beskriver barnens ut-veckling i samspel med sin omgivning, istället för en individuell process. Han menar att en personlig och intellektuell utveckling sker genom att individen ass imilerar språk och kultur i ett dialektiskt samspel med sig själv och omvärlden. Vygotskij hävdar att en människa blir människa endast i kontakt med andra. Han betonar språkets betydelse som en viktig byggsten i barnens utveckling och att ”Språket leder, bestämmer och do-minerar individens handlingar” (Egidius, 2000: 76- 84). För att kunskaper och begrepp ska införlivas i barnens personlighet eller identitet krävs det att barnet har goda relatio-ner med lärarna, föräldrarna och andra förebilder (ibid. 76ff).

Det som är viktigt att uppmärksamma är att när barn blir frustrerade kan de använda och uttrycka sig i egocentriska ord och meningar. Detta leder till att barn använder tän-kandet i ord och meningar för att kunna hantera olika situationer och göra sig förstådda. Ord och meningar blir avtryck som ger struktur åt de företeelser som de beskriver och förklarar. När Vygotskij betonar relationen mellan utveckling och inlärningsförmågan

ut-vecklingsnivå där barnets psykiska funktioner relaterar till tidigare upplevelser och upp-fattningar. Den andra nivån är, övergångsfasen(nivån) då barnet imiterar och vägleds i samspel med andra individer i gemensamma aktiviteter. Enligt Vygotskij klarar barn av att göra mycket mer än de tror att de kan, med hjälp av sin omgivning och andra. Till exempel genom att imitera kamrater, vuxna, lärare och andra förebilder. Han menar att de sociala faktorerna påverkar intelligensen. Vygotskij menar vidare att ba rnens egna erfarenheter betyder mycket i undervisningen. Han framhäver lärarens roll att ta till vara på barnens egna erfarenheter, stimulera dem och utmana deras tänkande (Greene, 1977: 67). Enligt Vygotskij är inlärningen av den nya kunskapen drivkraften för den psykolo-giska utvecklingen, där språk och kultur samspelar med varandra i ko llektiva aktiviteter. Vygotskij anser att; ”den enda bra undervisningen är den som tränger förbi utveckling-en…” (Egidius, 2000: 83). För att det ska ske en stimulerande undervisning är det vik-tigt att de vuxna lyssnar, observerar och försöker förstå i vilket utvecklingsstadier ele-verna befinner sig, både i grupp och individuellt (ibid. 83).

Vygotskijs pedagogik är relaterad till dagens skolundervisning där delaktigheten i kollektiven och individens självstyrning fungera i ett samspel med varandra. Detta sker genom att läraren styr upp sin undervisning efter individens förutsättningar och behov, samt genom att läraren låter eleverna ta eget ansvar för sin undervisning (ibid: 76ff).

4.2 Tvåspråkighet

Gunilla Ladberg är beteendevetare inom ämnet pedagogik och har arbetat i många år med ämnen som berör barns utveckling. Hon har skrivit många böcker om flerspråkig-het och hur man arbetar med flerspråkiga elever. Ladberg anser att det som är helt avgö-rande för att ett barn ska ta till sig ett språk är om barnet anser att det språket är viktigt. Hon betonar vikten av känslor som kärlek, vänskap, intresse och glädje som en viktig faktor inför en aktivitet. Hon menar att språk, integration och kommunikation är aktue l-la frågor idag. För att jobba effektivt med ökad mångfald och integration må ste vi förstå det som händer i de språkliga mötena. Vi måste tänka på vart fallgroparna ligger och varför det blir missförstånd. Pedagogerna måste även vara insa tta i flerspråkighet och bekräfta barnens utveckling av de samtliga språk som barnen kan (Ladberg, 2003: 14ff).

Ladberg anser att familjen och skolan är viktig för barns språkutveckling. Barn är mycket beroende av omgivningens syn på deras språk. Om omgivningen visar sig pos

i-tiva till barnens språk, blir det lättare för barnen att använda språket. O m omgivningen däremot inte uppmärksammar deras språk kommer barnen att känna sig otrygga och inte våga prata (Ladberg, 2003: 31).

Vidare anser Ladberg att det är viktigt att skolan uppmärksammar modersmålsunder-visningens betydelse. Modersmålet har stor inverkan på barnen på många olika sätt: socialt, emotionellt och intellektuellt. Socialt innebär det att språket uppmärksammas, pratas och används. Emotionellt fungerar språket som en trygghet för barnen, de kan bli förstådda och kan uttrycka sina känslor och tankar. Intellektuellt är modersmålet av stor betydelse. När man lär sig något nytt använder man oftast tidigare minnen och kunska-per. Elever som inte har ett annat språk som de behärskar väl, blir oftast begränsade i att lära sig något nytt, eftersom de saknar något att jämföra med och associera till. Ladberg menar att om barnen uppmuntras och får tillfälle att utveckla modersmålet kommer mo-dersmålet och det nya språket att berika varandra, vilket kallas för additiv språkmiljö. Detta innebär att barnens båda språk utvecklas utan påtryckningar från det ena eller det andra språket (2003: 14, 31, 36).

Enligt Ladberg är lärarna i skolan mer än bara pedagoger för barnen, de är även för e-bilder. Lärarna representerar inte endast skolan utan även verkligheten. Svenska lärare presenterar Sverige och det som är svenskt, medan modersmålsläraren oftast fungerar som en representant för barnens egen ursprung. Modersmålslärarna kan vara en viktig person som barnet kan identifiera sig med. Relationen mellan modersmålslärarna och de andra lärarna är viktig eftersom det visar barnen hur de själva kommer att bli bemötta (Ladberg, 2000: 171, 177).

Ladberg anser vidare att för att lära sig ett nytt språk på djupet, tar det långt tid, mer än ett eller ett par år. Det är viktigt att uppmärksamma att barn från andra länder under-visas både i ett språk och på ett språk samtidigt, vilket blir problematiskt, eftersom bar-nen förväntas klara av båda sakerna på samma gång, ”lära in språket och lära in stoffet” (Ladberg, 2000: 168). Detta behöver däremot inte de svenska kamraterna göra. Det är också viktigt att uppmärksamma att det språk man lär sig i skolan är något helt annat än det som används i vardagslivet. I skolan lär man sig det som skolan kräver och det språk som krävs för att klara av kunskapsmålen. Vardagsspråket lärs inte ut i skolan. Ladberg menar att detta måste brytas upp. Läraren måste ta ut eleverna utanför skolan, där de får möjlighet att använda språket på många olika sätt. Eleverna behöver prata mycket, dis-kutera, fråga efter information, föreläsa, förklara osv. (ibid. 168ff).

4.3 Kulturmöten

Stier & Kjellins berör ämnet interkulturellt samspel i skolan, vilket handlar om kultur, kulturmöten, kommunikation och språk. De vänder sig till blivande lärare som kommer att ställas inför olika undervisningssituationer där de egna kulturella värderingarna kan ifrågasättas (Stier & Kjellins, 2009: 21ff).

Enligt Stier & Kjellin är kulturmöten sociala situationer där individer, grupper eller samhällen samspelar med varandra. Kulturmöten kan förekommas av frivillighet, tvång eller förflyttningar. Kulturmöten präglas av ömsesidigt påverkan av det som är frä m-mande eller annorlunda. Möten kan också skapa främlingsfientlighet (Stier & Kjellins, 2009: 26ff). Stier & Kjellin menar att kulturmöten framförallt handlar om kommunika-tion, vilket är en viktig del i skolan. De menar att genom att utrycka oss på verbala och icke verbala sätt uppnår vi våra syften och tillgodoser våra behov ( ibid.).

Enligt Stier & Kjellin kan det i skolan uppstå situationer där eleverna inte är delakti-ga i klassens språklidelakti-ga gemenskap och inte uppmärksammas av läraren. Detta kan ledda till att eleverna känner sig utanför och inte gör några språkliga framsteg. Risken är att läraren missbedömer dem och upplever dem som ”omotiverade”, ”skoltrötta” eller ”svagt begåvade” (Stier & Kjellins, 2009: 36).

Stier & Kjellin lyfter språket som en viktig förutsättning för både kulturmöten och kommunikation. De menar att språkliga olikheter och kulturella skillnader är t vå fakto-rer som försvårar invandrarelevers möjligheter att uppnå goda resultat i skolan. De me-nar vidare att lärarna oftast överskattar elevernas språkliga kunskaper genom att bedöma dem muntligt. Eleverna kan oftast klara av vardagsspråket ganska väl men det skriftliga språket tar mycket längre tid att lära sig. (ibid. 36ff).

5. Metod

Utifrån undersökningens syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av Jan Trosts Kvalitativa metoder och Alan Brymans Samhällsvetenskap-liga metoder.

Enligt Trost är det en fördel att använda sig av kvalitativa intervjuer för att kunna få innehållrika svar. Det är också viktigt att frågorna är formulerade på ett öppet sätt, där följdfrågor finns tillgängliga. Det är bra att undvika att ställa slutna frågor med ja och nej svar. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar från intervjupersonerna och vi uteslöt därmed strukturerade intervjuer. I uppsatsen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, som kännetecknas av öppna frågor och naturliga följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer är oftast effektiva eftersom de ger intervjupersonen stor frihet att själva formulera svaren och får mer utrymme för utlopp av tankar och åsikter (Bryman, 2003: 300ff). Strukturerade intervjuer är oftast mer avgränsade i sin form och har som syfte att ordningen för alla intervjuer ska vara densamma. Alla respondenter skall kunna få samma svar om undersökningen skulle göras av någon annan, vilket ger en hög reliabilitet (Bryman, 2003: 123ff). Detta har inte varit aktuellt för oss, vi har istället strävat efter att få en hög validitet i undersök-ningen.

5.1 Reliabilitet och Validitet

Reliabilitet betyder att undersökningen är pålitlig och inte tidsberoende. Detta betyder att om undersökningen utförs vid en annan tidpunkt av andra personer ska det ge samma resultat. Detta var inte aktuellt för oss eftersom vi inte var ute efter att jämföra infor-manternas svar med andra undersökningar. Vår undersökning bygger på kvalita tiva in-tervjuer och därmed är validitetsgraden av större betydelse.

Validitet innebär att man mäter det som är relevant i sammanhanget, att a nvända rätt sak vid rätt tillfälle och lägger fokus på det man planerar att undersöka. Detta är något som vi strävat efter i denna uppsats. Genom att ställa relevanta frågor har vi kunnat kny-ta intervjun till vårt huvudsakliga syfte med undersökningen och på detkny-ta sätt fått en hög grad av validitet (Bryman, 2002: 43ff).

5.2 Urval och avgränsningar

Malmö är en Sveriges mest invandrartäta städer och många nyanlända invandrare söker sig till Malmö. Detta har skapat en stor problematik för många skolor i Malmö, där a n-talet nyanlända elever ökar ständigt. Skolorna är skyldiga att ordna undervisning för alla barn i Sverige. Med detta i åtanke har vi valt att göra vår undersökning på två mångkul-turella skolor med stort antal nyanlända elever. Vi har därmed utelämnat tanken på att undersöka en mer svensk homogen skola. Skolorna ligger i stadsdelen Fosie i Malmö där bägge skolorna är relativt stora med cirka 300-350 elever. I bägge skolorna går ele-ver i åldrarna 6–12 år. I Fosie bor många människor från många olika länder. I statsde-len finns många områden där sociala problem är vanliga, men där finns även välmåe nde områden. Fosie kännetecknas av en aktiv möteskultur och ett rikt föreningsliv.

Vi har valt att intervjua fyra lärare och fyra elever. Eftersom en av oss sedan tidigare haft kontakt med dessa skolor har detta underlättat för oss att hitta intervjupersoner, vilket Bryman kallar för bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren undersöker det som är tillgängligt och enkelt för arbetet. Denna urvalsstrategi kan vara mycket intressant men det kan vara problematiskt att generalisera resultatet efte rsom personerna inte är representativa för alla människor i liknande situationer (Bryman, 2002: 114, 313).

Vi har intervjuat två vanliga klasslärare och två lärare som arbetar i förberedelse-klass. De intervjuade eleverna består av två elever som har skolats in i den vanliga klas-sen samt två elever som går i en förberedelseklass. Eftersom en av uppsatsskr ivarna själv har gått i förberedelseklass har dennes tankar belysts i inledningen och i diskus-sionsavsnittet. Vi är därför medvetna om att analysen och diskussionen kan ha speglats av dennes erfarenheter. Vi vill dock påpeka att vi har försökt att vara så objektiva som möjligt till tolkning av materialet.

5.3 Genomförande

Vi kontaktade våra intervjupersoner genom att besöka dem personligen på deras arbets-plats. Vi blev väl mottagna och de var villiga att medverka i vår undersökning. Därefter bokades datum och tid för intervjuer.

Under intervjutillfällena observerade och lyssnade vi in informantens svar. Vi inled-de intervjun med att kort presenterainled-de vårt syfte med uppsatsen. Samtliga intervjuper-soner blev tillfrågade om det gick bra att samtalet spelades in. Vissa av intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon och andra med en diktafon. Vi har varit noga med att ta hänsyn till etiska aspekter, där vi tydligt förklarade att de skulle behålla sin anonymitet och att det insamlade materialet skulle användas endast i forskningssyfte. Intervjuerna har förvarats på en säker plats där andra inte ska kunna ta del av dem.

5.4 Presentation av informanter

Nedanför kommer vi att presentera våra informanter. Vi har valt att behålla anonymite-ten och har därmed använt oss av fingerade namn.

5.4.1 Elever i förberedelseklass

Ali är tolv år och har bott i Sverige i ett och ett halvt år. Ali kommer ursprungligen från Irak. Han har gått i förberedelseklass i cirka sju månader, innan dess gick han i en intro-duktionsklass i sex månader.

Simona är tolv år och har bott i Sverige i två år. Hon kommer från Serbien och har gått i introduktionsklass i ett år, samt ett år i förberedelseklass.

Både Ali och Simona går i förberedelseklass och vanlig klass. Ali och Simona går i den vanliga klassen en dag i veckan och har dessutom idrott och slöjd med dem.

5.4.2 Elever i vanlig klass

Timur är tolv år gammal. Han har bott i Sverige i fyra och ett halvt år. Han kommer ursprungligen från Irak.

Rabija är tolv år och kommer ursprungligen från Jordanien. Rabija har bott i Sverige i fyra år.

Både Timur och Rabija har tidigare gått i förberedelseklass. Nu går de i årskurs sex i en vanlig klass.

5.4.3 Lärare i förberedelseklass

Både Tina och Kajsa jobbar som förberedelseklasslärare. Tina har arbetat som lärare i arton år som, varav tio år i förberedelseklass. Kajsa har jobbat som lärare i 24 år varav tre och ett halvt år som förberedelseklasslärare. Båda arbetar ensamma i sina klasser. Tina har för närvarande femton elever.

Kajsa undervisar i de flesta ämnen förutom de praktiska ämnena i vilka eleverna in-tegreras i de vanliga klasserna tillsammans med de andra eleverna.

5.4.4 Lärare i vanlig klass

Linus har arbetat som vanlig klasslärare i två år. Han har femton elever i sin klass, varav fem av dem har gått i förberedelseklass.

Mikael har jobbat som lärare i 25 år. Han undervisar i trä och metall, samt matema-tik. Mikael har stor erfarenhet av mötet med förberedelseklasselever.

6. Resultat

För att underlätta för läsaren har vi valt att presentera resultatet genom att dela upp det i olika teman. Dessa är:

- Förberedelseklass/ vanlig klass - Svenska språket

- Modersmålsundervisningen/studiehandledning - Vad hade kunnat vara bättre i skolan?

6.1 Förberedelseklass och vanlig klass

6.1.1 Elever i förberedelseklass

Ali och Simona tycker att det känns bra att gå i förberedelseklassen. De känner sig om-tyckta av läraren och eleverna. Både Ali och S imona anser att det är stor skillnad på förberedelseklassen och den vanliga klassen. Ali berättar att han ofta blir retad och ka l-lad för flykting i den vanliga klassen. Simona beskriver samma erfarenheter. Hon tycker det är svårt när hon inte alltid förstår de andra eleverna. Både Ali och Simona uttrycker att de känner sig ensamma och är ibland rädda i den vanliga klassen.

När Ali kommer till skolan på morgonen och vet att han ska vara i förberedelseklas-sen känner han sig glad och trygg. Han säger att det känns som en vanlig skola. När han vet att han ska till den vanliga klassen, känner han sig rädd och lite nervös. Ali säger:

Jag känner mig rädd när jag spelar fotboll med de m, jag vet att även nu när jag sitter här med d ig ko mmer de att reta mig. Jag känner mig ensam i den vanliga klassen.

Både Ali och Simona uttrycker att de trivs bättre i förberedelseklassen, men de vill hell-re gå heltid i en vanlig klass. De menar att om de stannar i förbehell-redelseklassen för länge kommer de inte att lära sig så mycket. Simona menar att barnen i förberedelseklassen inte pratar så bra svenska och att det ständigt kommer nya elever. I den vanliga klassen pratar alla bra och då är det lättare att lära sig språket.

6.1.2 Elever i vanlig klass

Båda Timur och Rabija kommer ihåg tiden i förberedelseklassen som en rolig tid, där det var tryggt och bra. De menar att i förberedelseklassen kunde alla lika mycket och man behövde inte skämmas när man skulle säga något, samt att alla var hjälpsamma. Timur kommer ihåg att han ville stanna längre i förberedelseklassen men att hans fö r-äldrar ville att han skulle börja i en vanlig klass så fort som möjligt. De trodde att han skulle lära sig mer där. Timur berättar vidare att han fick gå i samma klass som sin sys-ter och sina kusiner, vilket var bra efsys-tersom de kunde hjälpa varandra när man inte för-stod något.

Timur saknade dock undervisning i engelska. Han berättar att när han gick i förbere-delseklassen fick de inte lära sig andra språk än svenska. Detta tycker inte Timur var bra eftersom han har missat mycket i engelskan och idag känner han att han har svårt att följa undervisningen.

6.1.3 Skolan i Sverige och skolan i hemlandet

Under intervjuerna märkte vi att samtliga elever självmant jämförde svensk skola med deras skola i hemlandet. Samtliga uttryckte att det är stor skillnad i att gå i skolan i Sve-rige jämfört med deras hemländer. De menar att lärarna i hemländerna oftast är stränga-re. Samtliga upplever att läraren i Sverige är för snälla och att det här inte finns tydliga regler. De tycker inte att de får så mycket gjort i den vanliga klassen. Detta på grund av att eleverna där pratar och stör lektionen för mycket.

Rabija berättar att hon ibland kan känna att hon har tappat respekten. Hon säger:

Jag har respekt där inne, men jag visar inte det som innan. Innan när jag gick i förberede l-seklassen hade jag me r respekt och var blygare. Jag är inte så snäll nu som innan. Här ä r barnen ka xigare och jag måste också vara ka xig . Jag bruka r brå ka myc ket här.

Rabija berättar vidare att det som var bra med skolan i Irak var att alla var likadana där, alla pratade samma språk och hade likadana kläder.

Samtliga anser att om läraren är strängare då jobbar barnen mer och lär sig mer. De anser vidare att barnen i Sverige är mycket tuffare oc h oftast arga, samt att eleverna i klassen inte respekterar läraren. De uttrycker att det är viktigt att ha respekt för lä raren och för de som är äldre.

6.1.4 Lärare i vanlig klass

Både Linus och Mikael anser att det är stor skillnad på förberedelseklassen och den van-liga klassen. De anser att barnen släpps ut till vanvan-liga klasser för tidigt och att eleverna inte får den inskolning de egentligen ska ha. De tror att lärarna gör sitt bästa men att de t är svårt eftersom det finns en press från skolledningen att slussa vidare eleverna så fort som möjligt för att göra plats för nya elever. Eleverna drabbas hårt när de kommer till den vanliga klassen och får oftast problem med att uppfatta vad läraren säger. Detta gör att det blir svårt för eleverna att följa undervisningen. Eleverna måste därför utmärka sig på annat sätt, till exempel genom att snurra runt i klassrummet, inte delta i undervis-ningen, prata för mycket osv. Enligt Mikael gäller detta inte överlag men det händer för ofta.

Linus upplever att relationerna mellan eleverna verkar fungera bra och utan större hinder eller problem. Detta eftersom förberedelseklasseleverna redan från inskolningen är integrerade i vissa ämnen och på så sätt känner de många av de andra eleverna på skolan. Han menar vidare att eleverna har gemensamma aktiviteter i och utanför skolan, samt att många av dem andra eleverna på skolan talar samma språk som förberedelse-klasseleverna.

6.1.5 Lärare i förberedelseklass

Enligt Kajsa och Tina skiljer sig miljön i förberedelseklassen jämfört med den vanliga klassen. De menar att i förberedelseklassen känner barnen att de tillhör en familj. Alla är nästan på samma nivå språkligt och många känner varandra väl. Både Kajsa och Tina upplever att när eleverna blandas med varandra händer det något märkligt. De berättar att eleverna helt plötsligt ändrar sitt beteende. De kan börja skratta, prata rakt ut och tramsa sig för ingenting. Tina berättar att så fort förberedelseklasseleverna blandas med vanliga elever så vill de inte längre prata. Hon upplever det som om att de blir rädda, skäms för att säga något och blir helt stumma. Hon menar att även enkla ord och be-grepp försvinner och oftast kan de inte förklara varför. Det låser sig totalt för dem.

Kajsa och Tina tror att detta beror på att eleverna blir osäkra och vill kompensera det genom att bete sig på ett visst sätt. De berättar att den första reaktionen de får från ele-verna när de slussas ut till vanliga klasser är att de vill komma tillbaka till förberedelse-klassen. Kajsa och Tina tror att det beror på att eleverna känner en viss trygghet och gemenskap till förberedelseklassen. Vidare anser de att det är viktigt hur eleverna blir mottagna och att de känner sig välkomna i gruppen. Det är viktigt att de snabbt känner att de tillhör gruppen och att de inte blir bortglömda. Tina menar att ba rnen vill vara som alla andra, de vill bli sedda som alla andra. Hon anser att allt handlar om omtanke, ”om man visar dem omtanke så kommer de att lära sig, barnen har den förmågan”.

6.2 Svenska språket

6.2.1 Eleverna

Samtliga intervjuade elever tycker att det är svårt med det svenska språket. De upplever att det är svårt att förstå vad läraren säger och att det är svårt med långa och svåra ord. Både Timur och Rabija som har gått i den vanliga klassen i två år anser att de kan följa undervisningen när det är muntliga övningar men att de tycker det är svårt när de ska skriva och läsa texter. De tycker fortfarande att det är svårt att förstå vad läraren säger. Det blir ännu svårare om läraren pratar fort.

De intervjuade eleverna anser att det är pinsamt att be läraren om hjälp. De menar att det är bättre att försöka klara sig själv. Timur berättar att ibland när han räcker upp ha n-den och läraren frågar om han vill ha hjälp då svarar han att han endast kliar sig i huvu-det. Detta gör han för att han tycker det är jobbigt att alltid be om hjälp och han vill inte att de andra ska veta att han inte kan. Även Ali brukar be läraren om hjälp men han blir oftast rädd och osäker, han menar att de andra eleverna skrattar när han frågar läraren om hjälp. Han önskar att läraren kunde förstå honom utan att han behövde säga något, att läraren ska veta när han ska hjälpa honom.

6.2.2 Lärarna

Samtliga lärare anser att elevernas bakgrund har en stor inverkan i deras förutsättningar och behov. Elever som har föräldrar som är analfabeter har mycket svårare än elever till föräldrar som är akademiker. Mikael menar att språksvaga föräldrar bidrar till att ele-ven får kämpa mer med deras utveckling och lärande i det sele-venska språket.

Enligt Mikael är förberedelseklasselever oftast mer intresserade av praktiska ämnen, såsom musik, trä- och syslöjd samt idrott och bild. Den vanligaste inlärningsmetoden för dessa elever är ”Learning by Watching”.

Samtliga lärare är överens om att eleverna i förberedelseklassen behöver en tydlig strukturerad undervisning och en lugn arbetsmiljö. Vidare anser de att det bästa sättet att lära sig språket är genom att använda det frekvent och prata mycket. Det är viktigt att använda språket i alla ämnen.

Tina berättar att hon kan tycka att visa elever behöver få mer undervisning och att deras behov inte riktigt tillgodoses. Tyvärr får hon inte tillräckligt med resurser för att kunna erbjuda eleverna det de behöver. Hon menar att det oftast blir att man tillgodoser ledningens behov. Både Tina och Kajsa upplever att det är svårt att tillgodose alla ele-vers individuella behov eftersom eleverna droppar in när som helst under terminen och oftast har de missat mycket av ämneskunskaper. De berättar att skolan har dragit ner på antalet tjänster i förberedelseklassen, vilket påverkar undervisningen.

6.3 Modersmålsundervisning och studiehandledning

6.3.1 Eleverna

Samtliga elever har uttryckt positiva tankar om studiehandledning. Ali och Simona får studiehandledning en gång i veckan av modersmålsläraren. De tycker att det är för lite och att de behöver mer stöd. De menar att de oftast får hjälp av sina kompisar och inte av läraren och efterlyser mer studiehandledning. Simona och Ali tycker det är viktigt att prata korrekt svenska, men att det är svårt. Simona tycker att man ska lära sig mer svenska och inte hemspråket lika mycket eftersom hon redan kan det. Hon känner sam-tidigt sig bra när hon får studiehandledning med en lärare som pratar hennes hemspråk och kan förstå henne bättre.

Samtliga anser att modersmålsundervisning är viktigt, men att det svenska språket är viktigare. De uttrycker att när de väl har lärt sig svenska korrekt då kan man lära sig sitt hemspråk. Ali menar att han inte kommer att glömma sitt hemspråk. Timur däremot har andra tankar, han säger att sedan han började i den vanliga klassen har han bara ko n-centrerat sig på det svenska språket och han har nu glömt mycket av sitt hemspråk.

6.3.2 Lärarna

Samtliga lärare delar uppfattningen om att modersmålslärarna bör integreras mer i den vanliga undervisningen, både som ett stöd för eleven och läraren. Mikael vill att elever-na ska parallelläsa med sielever-na föräldrar så att även de lär sig behärska det svenska språket, för att sedan kunna hjälpa sina barn. Han menar att detta kan vara ett sätt för föräldrarna att integreras i det nya samhället. De flesta lärare upplever att föräldrarna är ambitiösa och vill att barnen ska klara skolan. Föräldrarna har även stora förväntningar. Många föräldrar är analfabeter, vilket gör det svårt för dem att hjälpa barnen med läxorna. Kaj-sa hävdar att det är svårt att kommunicera med elevernas föräldrar eftersom de inte be-härskar det svenska språket. Hon försöker använda modersmålslärarna som hjälp vid behov, speciellt vid utdelning av informationslappar. Kajsas metod är att hon först går igenom informationen med eleverna så att de sedan kan förmedla det till sina föräldrar.

Samtliga lärare anser att de har ett bra samarbete med studiehandledningslärarna, men inte med modersmålslärarna. Modersmålsundervisningen ligger oftast efter skoltid vilket gör det svårare att få till ett samarbete. Lärarna efterlyser bättre samarbete mellan personalen i skolan, eftersom de upplever att samarbetet fungerar dålig. Tina upplever en stor motvilja från vanliga lärare. Hon tror att detta beror på att de vanliga lärarna tycker det är besvärligt när de får en till elev i klassen, ”en till att ta hand om”. Eleverna från förberedelseklassen kräver oftast mer individualiserad hjälp, vilket ställer stora krav på läraren och ger merarbete. Samtliga lärare är överens om att de har för lite gemensam planeringstid.

6.4 Vad hade kunnat vara bättre i skolan?

6.4.1 Eleverna

Ali berättar:

I förberede lseklassen har man en rege l och man måste följa den, inte som i en vanlig klass där ingen följer regle rna. Jag vill ha tydliga regle r, och att alla måste följa de m. Det bästa hade varit om alla hade visat respekt för a lla , och att förberedelseklassen var blandad med den vanliga klassen, så om någon säger du går i förberedelseklassen så kan man säga att du går också där.

Simona har liknande tankar. Hon önskar att hon kunde prata korrekt svenska och att eleverna bråkade mindre. Timur och Rabija önskar att de fick lära sig mer i förberede l-seklassen, samt att de var blandade med övriga elever redan från början. Timur önskar att han fick läsa fler ämnen än de han läste i förberedelseklassen.

6.4.2 Lärarna

Samtliga lärare anser att undervisningen kan förbättras genom mer stöd från ledningen. De efterlyser mer resurser men även mer hjälp från resursteamet eftersom många av eleverna i skolan har traumatiska upplevelser från sina hemländer. Kajsa berättar att hon har många elever i sin klass som har upplevt hemskheter och som inte mår bra av det. Skolan gör inte så mycket åt detta, utöver att informera eleverna och föräldrarna om

kontaktpersoner där dem kan söka hjälp vid behov. Det är upp till läraren själv att ta hand om dessa elever och samtala med dem.

Tina efterlyser kontinuerlig kontakt med de vanliga lärarna. Hon vill ha uppföljning där man kan diskutera hur det har gått för eleverna. Varför det blev så? Fick de den hjälp de bad om och bad de om hjälp?

Både Tina och Kajsa upplever att de har för många elever i sin klass. Kajsa har fjor-ton och Tina har femfjor-ton. De menar att det ultimata skulle vara sju till åtta elever. Kajsa anser att eleverna behöver få mer enskild undervisning. Både Linus och Mikael efterly-ser mer stöd i de teoretiska ämnena.

Kajsas förslag på hur en vanlig klasslärare ska bemöta förberedelseklasselever är följande. Först och främst anser hon att det är oerhört viktigt att läraren har förståelse för förberedelseklasselever. Mottagandet ska ske på ett pedagogiskt sätt så att eleverna inte känner sig kränkta eller utfrusna av de övriga klasskamraterna. Hon anser vidare att det är viktigt att bygga en bro innan eleverna slussas ut till de vanliga klasse rna. Kajsa som arbetar i förberedelseklassen har sedan hon började sin tjänst känt att hennes klass har varit utanför och isolerad från skolan. En förändring till det bättre har dock skett under åren.

7. Analys

7.1 Förberedelseklass/vanlig klass

Resultaten av intervjuerna har visat många likvärdiga tankar om förberedelseklassen och vanliga klassen. Däremot har bredden på svaren varierat, några av eleverna var ganska begränsade i det svenska språket och hade det svårt att be skriva känslor på ett djupare plan. Vi har även uppmärksammat att pojkarna hade lättare för att prata än flickorna. Vad detta beror på har vi inte gått närmare in på, men det var tydligt att poj-karna vågade prata mer.

Resultaten visar att samtliga intervjuade elever upplever förberedelseklassen som en lugnare och tryggare klass med tydligare regler. De utrycker att de känner oro och räds-la inför den vanliga kräds-lassen. De känner sig utanför och ensamma. Enligt Ladberg har ett barn som känner sig otryggt och är rädd svårare att ta till sig kunskaper än de barn som är trygga. Hon anser att det i sådana fall är viktigt att barnen skapar bra relationer med andra barn i klassen. Eleverna måste få känna att de är en i gruppen och trygga i sin omgivning för att kunna våga prata språket (Ladberg, 2003: 168ff). Detta speglar även Vygotskijs tankar där han menar att de sociala faktorerna har stor påverkan på ett barns intelligens. Han framhäver lärarens roll att ta till vara på barnens egna erfarenheter, st i-mulera dem och utmana deras tänkande. Han menar att om det ska ske en stii-mulerande undervisning så är det viktigt att de vuxna lyssnar, observerar och försöker förstå i vil-ket utvecklingsstadium eleverna befinner sig, både i grupp och individuellt. Enligt Vy-gotskij klarar barnet av att göra mycket mer än vad tror att de kan, med hjälp av sin om-givning och andra. Till exempel genom att imitera kamrater, vuxna, lärare och andra förebilder (Egidius, 2000:76- 84).

Det Vygotskij talar om tas även upp av Stier & Kjellin som menar att det i skolan kan uppkomma situationer som försvårar elevernas delaktighet i klassens språkliga ge-menskap. De menar att om läraren inte uppmärksammar detta kan eleverna känna sig

utanför och inte gör några språkliga framsteg. Risken finns även att läraren missbedö-mer eleverna och upplever dem so m ”omotiverade” (Stier & Kjellin, 2009: 36). De in-tervjuade eleverna beskriver att de gärna vill vara delaktiga i den vanliga klassen men känner samtidigt att de är begränsade på grund av språket. Eleverna tycker det är jobbigt att prata och uttrycka sig framför de andra eleverna och är rädda för att de ska uppfattas som okunniga. Ali uttrycker till exempel att han vill att läraren ska se när han behöver hjälp utan att behöva be om det.

Elevernas önskan om mer undervisning i andra teoretiska ämnen, som de inte får ta del av enligt dem, bryter mot skolverkets nya riktlinjer. Enligt Skolverket är skolan skyldig att erbjuda eleven tillgång till undervisning i alla ämnen som eleven har rätt till och arbeta aktivt för att skapa en god verksamhet. Enligt Skolinspektionen är detta nå-got som många skolor missar. Skolinspektionen betonar att skolan måste arbeta med att integrera nyanlända genom att blandas med skolans övriga elever och att undervisning bör individanpassas i samtliga ämnen (Skolverkets hemsida 2). Läraren i förberedelse-klassen Tina uttrycker att det är svårt att ge eleverna det individuella stöd som de behö-ver. Det finns sällan resurser till det.

Elevernas berättelser om deras skolor i hemlandet bekräftas av skolverket. Skolver-ket menar att det är viktigt att skolorna i Sverige är medvetna om elevernas tidigare skolerfarenheter. Eftersom skolan i Sverige är annorlunda i jämförelse med elevernas, är det särskilt viktigt att skolorna är öppna och lyhörda för elevernas och föräldrarnas fö r-väntningar och behov på den svenska skolan. Skolverket hävdar att skolans osynliga regler och normer kan vara främmande och skapa förvirring för de nyanlända eleverna. I sådana fall är det viktigt att eleverna har möjlighet att prata med någon som behärskar elevernas modersmål (Skolverket hemsida 3). Förberedelseklasseleven Simona beskri-ver just vikten av att ha någon som pratar det egna språket. Även lärarna tycker att mo-dersmålslärarna och studiehandledarna på skolan är viktiga för elevens språkutveckling.

Stier & Kjellin anser att samspelet mellan lärare och elev med samma kulturellbak-grund utgör en viktig funktion. Om elevens förväntningar inte stämmer med lärarens kan det uppstå missförstånd. Detta kan undvikas om eleven och läraren har samma kul-turella bakgrund (Stier & Kjellin, 2009: 46ff).

Lärarnas upplevelser att det händer något märkligt med eleverna när de blandas med de andra eleverna kan enligt Stier & Kellin handla om kulturmöten. När individer från en kultur blandas med andra individer från en annan kultur så brukar de reagera på ett sätt som kan uppfattas konstigt. Sådana möten kan upplevas som problematiska av

lä-rarna och att lälä-rarna upplever eleverna som respektlösa. Det handlar egentligen om en kulturkrock (Stier & Kjellin, 2009:13). Detta speglar även Vygotskijs tankar om språ-ket, där han menar att när barnen blir osäkra och frustrerade kan de använda och ut-trycka sig i egocentriska ord och meningar. Vilket leder till att barnen använder tänka n-det i ord och meningar för att kunna hantera olika situationer och göra sig förstådda (Egidius, 2000:76ff).

7.2 Svenska språket

Samtliga intervjupersoner, både elever och lärare är överens om att det svenska språket är svårt. Eleverna upplever det som särskilt svårt när det handlar om det skriftliga spr å-ket. Elevernas tankar om det muntliga språket stämmer väl överens med Stier & Kje l-lins teorier, där de anser att det muntliga språket är lättare att uppfatta än det skriftliga. Stier & Kjellin menar att det är viktigt att läraren inte överskattar elevernas muntliga språkförmåga. Risken finns att eleverna senare i de högre årskurserna kan få svårigheter med det skriftliga språket (ibid. 45ff). Språket är en av de viktigaste faktorerna som skolverket betonar. Skolverket anser att:

Utvecklingen av språket innebär också en utveckling av tänkandet och är därigenom av a v-görande betydelse för lärandet. I sko lan är undervisningsspråket svenska för majoriteten av eleverna. Det nya språket måste användas som tankeinstru ment i skolan, även om det under en inlärn ingsfas inte alltid fungerar helt och fu llt (Skolverkets hemsida 4).

Enligt Ladberg förändras hela ind ividens språkmiljö när de lämnar sitt hemland, även modersmålet får mindre utrymme än tidigare. Språket begränsas när färre i omgivningen använder det. Språket behöver användas mångsidigt för att kunna utvecklas. (Ladberg 2000: 85). Omgivningen har stor betydelse för barnens språk. O m omgivningen är posi-tiv till barnens språk då kommer barnen att ha lättare att använda språket, men om o m-givningen inte uppmärksammar deras språk kommer de inte att våga prata och känna sig otrygga (ibid. 31).

De intervjuade eleverna tycker att det är viktigt att lära sig det svenska språket kor-rekt. Simona menar att detta är lättare om man går i den vanliga klassen eftersom ele-verna där pratar bra svenska. Eleele-verna blir på grund av brister i språket retade av de andra eleverna i omgivningen, vilket begrä nsar dem till att prata. Läraren Mikael ser

även föräldrarna som en försvårande faktor i elevernas möjligheter att lära sig och a n-vända språket. Föräldrarna har många gånger själva svårigheter med språket, vilket gör det svårt för dem att hjälpa barnen med läxor. Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att invo l-vera dem mer i skolan och även erbjuda dem undervisning.

Lärarnas önskan om bättre samarbete med föräldrar betonas av läroplanen. Enligt läroplanen är lärarna tvungna att samarbeta med föräldrarna. Lärarna är också skyldiga att informera föräldrarna om elevens kunskapsutveckling och skolsituation (Skolverkets hemsida 2).

Ovanstående stämmer även väl överens med FN:s konvention om barnens rättigheter. Enligt FN:s konvention skall utbildning syfta att: (c ) utveckla respekt för barnets föräld-rar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer so m skiljer sig från barnets egen(Barnombudsmannens hemsida).

7.3 Modersmål

Samtliga intervjuade delar samma uppfattning om modersmålets och studiehandled-ningens betydelse. De anser att det är viktigt. Detta bekräftas starkt av Ladberg som anser att barn med ett starkt modersmål har lättare att lära sig ett nytt språk. Ladberg menar att om barnen uppmuntras och får möjlighet att utveckla modersmålet kommer modersmålet och det nya språket att berika varandra. Elever som inte har ett språk som de behärskar väl, blir oftast begränsade när de ska lära sig något nytt, eftersom de sak-nar något att jämföra och associera till (Ladberg, 2003: 14, 31, 36).

Ladberg anser vidare att modersmålsläraren eller någon annan som kan barnens språk är viktiga för barnen. De fungerar som en trygghet och kan hjälpa barnen att bli förstådda, de kan även hjälpa barnen med att förstå saker som de inte har en erfarenhet av (ibid. 171ff).

Ovanstående kan också knytas an till Vygotskijs teorier om barnens utveckling. Vy-gotskij hävdar att människan blir till när den har kontakt med andra. Utvecklingen av ett språk sker genom att individen införlivar språk och kultur i ett sa mspel med sig själv och omvärlden. För att språket ska utvecklas krävs det att barnen har goda relationer med andra viktiga personer i sin omgivning (Egidius, 2000: 76- 84). Detta

överens-stämmer även med Ladbergs tankar om att lärarna i skolan är mer än bara pedagoger för barnen, de är även förebilder. Lärarna representerar inte bara skolan utan också verklig-heten. Svenska läraren representerar till exempel Sverige och det som är svenskt, medan modersmålsläraren fungerar oftast som en representant för barnens egen ursprung. Mo-dersmålslärarna är oftast en viktig person som barnet kan identifiera sig med. Ladberg betonar relationen och samarbetet mellan modersmålslärarna och de andra lärarna som en viktig del i undervisningen, relationen mellan lärarna visar barnen hur de själva kommer att bli bemöta (Ladberg, 2000: 171, 177).

Detta kan även knytas an med det som skolverket och de intervjuade lärarna uttryck-er. Samtliga lärare menar att samarbetet med modersmålslärarna fungerar dåligt, detta på grund av att modersmålsundervisningen ligger oftast efter skoltid. Förberedelseklass-lärarna efterlyser även bättre samarbete med de vanliga Förberedelseklass-lärarna. Tina upplever motvilja från de vanliga lärarna. Hon tror att detta beror på att de vanliga inte blir glada när de får elever från förberedelseklassen. Dessa elever kräver oftast mer hjälp än vanliga ele-ver vilket innebär mer arbete för läraren. Skolele-verket anser att när eleele-verna är redo att börja i en vanlig klass är det viktigt att lärarna i de olika ämnena samarbetar med förbe-redelseklasslärarna för att få en inblick i hur och vad eleven tidigare lärt sig. Detta un-derlättar för både läraren och eleven att förstå vad som förväntas av dem (Skolverkets hemsida 2).

Eleverna delar samma uppfattning som lärarna om att modersmålet är viktigt, men de vill koncentrera sig mer på det svenska språket. Samtliga elever förutom Timur anser att de inte kommer att glömma sitt modersmål eftersom de kan det väl. Timur menar där-emot att sedan han började i den vanliga klassen har han bara koncentrerat sig på det svenska språket vilket har resulterat till att han har glömt mycket av sitt modersmål.

Enligt skolverket bör modersmålsundervisningen knytas närmare ämnesundervis-ningen och eleverna erbjudas studiehandledning i högre utsträckning. Skolverket efter-lyser även bättre samarbete med närsamhället. Många nyanlända saknar goda kontakter i samhället, vilket kan påverka deras förmåga att lära sig det svenska språket (Skolver-kets hemsida 2).

7.4 Vad hade kunnat vara bättre i skolan?

Samtliga elever är överens om att det bästa hade varit om alla elever respekterar var-andra och lärarna mer. De efterlyser tydligare regler och riktlinjer, för att minska mis s-förstånd och öka trygghet. Deras önskemål är att integreras mer med den vanliga klas-sen. Detta för att inte känna sig utpekade och uta nför.

Lärarna i förberedelseklasserna anser att de behöver mer stöd från ledningen och mer hjälp från resursteamet för att kunna tillgodose elevernas förutsättningar och behov. Dessa uppgifter bekräftas av skolinspektionens rapport. Enligt Skolinspektionen saknar skolorna och kommunerna gemensamma riktlinjer och kompetensutveckling på hur undervisningen skall bedrivas eller organiseras i förberedelseklasser. Detta leder till att i många skolor är det läraren som får bära hela ansvaret och själva leder arbetet kring nyanlända elever, utan rektors stöd (Skolverkets hemsida 3).

Förberedelseklasslärarna upplever att de har för många elever i klassen, vilket för-svårar möjligheten till individuell undervisning och efterlyser mer kontinuerlig kontakt med de vanliga lärarna. Kajsa föreslår att de vanliga klasslärarna ska vara mer mottagli-ga och villimottagli-ga att möta förberedelseklasseleverna med mer fö rståelse och på ett mer pe-dagogiskt sätt. Eleverna ska inte behöva känna sig utfrusna och kränkta av de övriga eleverna. Enligt skolverkets nya riktlinjer om nyanlända elever skall skolan arbeta med tydliga mål, möta eleverna med höga förväntningar och skolan skall ta vara på elevens egna erfarenheter.Skolan skall vara tydlig och noga med att introducera skolans arbets-sätt, värdegrund och förväntningar som finns på eleven. Eleverna skall förses med en tydlig strukturerad studiehandledning, framtagen utifrå n elevens individuella förutsätt-ningar och behov, där arbetet regelbundet bearbetas och följs upp (Skolverkets he msida 3).

8. Slutdiskussion

Det första temat beskriver våra två första frågeställningar om hur eleverna och lärarna känner och upplever förberedelseklassen respektive den vanliga klassen. Samtliga ele-ver utryckte att om man går i förberedelseklassen så är man utanför, man är inte med i gemenskapen. Detta upplevde även förberedelseklasslärarna med inte en av de vanliga lärarna. Våra egna uppfattningar och upplevelser av förberedelseklasser är att eleverna är utanför. Vi anser att det är viktigt att detta uppmärksammas av samtliga i skolans personal så att man kan diskutera och arbeta för att alla ska känna sig trygga i sko lan. Det är av ytterst vikt att lärarna arbetar för att skapa en positiv stämning mellan klasser-na, där eleverna och lärarna respekterar varandra.

Vi anser vidare att de vanliga eleverna borde få bli medvetna om hur det är att gå i en förberedelseklass. De borde få känna till att förberedelseklasseleverna känner sig utan-för och att de borde vara utan-försiktiga med hur de bemöter dem. Ett utan-förslag på hur detta hade varit möjligt är att de vanliga eleverna hade blandats med förberedelseklasselever-na inom de praktiska ämnen som idrott och slöjd. Det bör dock inte fungera som det gör idag, dvs. att eleverna från förberedelseklassen går in till den vanliga klassen. De vanli-ga klasseleverna skulle istället gå över till förberedelseklassen. Ett annat sätt skulle vara att lärarna från respektive klasser, skulle byta arbete med varandra ett par gånger per termin. Vi menar att vanliga klasslärare skulle gå in och undervisa någon dag i förbere-delseklassen och förberedelseklassläraren skulle gå in i den vanliga klassen. Detta skulle bidra till en bredare och ökad förståelse på hur det är att arbeta med andra elever. Detta borde inte vara svårt att motivera eftersom alla som arbetar i skolan borde vara medve t-na om att alla elever i skolan är allas ansvar.

Våra intervjuer visar att det är en sk illnad mellan att gå i förberedelseklass och vanlig klass. Både förberedelseklasslärarna och eleverna upplever att förberedelseklassen är en stabil grupp där eleverna har god relation till läraren och varandra. Vi tror att detta beror på att lärarna i förberedelseklassen är medvetna om elevernas svårigheter och därför ständigt försöker skapa en trygg och lugn miljö för dem. Lärarna är tydliga och

konse-kventa. Vi tror att det är viktigt att lärarna försöker bygga upp elevernas självkänsla och självförtroende innan de slussas ut till vanliga klasserna.

Eleverna som går och har gått i förberedelseklass delar samma uppfat tning om det svenska språket. Samtliga anser att det är svårt och att de inte förstår korrekt svenska. Detta upplever även samtliga lärare. De hävdar att eleverna har svårigheter att förstå djupare meningar och sätta de i ett sammanhang. Detta stämmer väl med en av uppsats-skrivarens tidigare upplevelser om det svenska språket. När det gällde att syssla med diktamen eller hämta ord ur konversationen och använda dem, kände han sig aldrig handikappad. Men när det gällde förståelsen för vad övningen som de just hade gått igenom gick ut på, blev han oförstående. Efter att ha kommit över nybörjarstadiet och in i nästa fas, till exempel läsa kurslitteratur och att använda faktaord började problemen bli verklighet. Med ovanstående i tanke anser vi att skolan inte har uppfyllt kraven med att utgå ifrån elevens förutsättningar och behov, vilket har medfört att eleven har fått kämpa betydligt mer än vad han hade behövt. Detta kan knytas an till lärarnas svar där samtliga upplever att det är svårt att kunna tillgodose elevernas förutsättningar och b e-hov. De menar att det blir särskilt svårt med nyanlända elever eftersom de kan dyka upp när som helst under terminens gång och att de oftast har missat mycket av de andra ä m-nena.

Vi instämmer med lärarna om att det måste vara väldigt svårt att kunna tillgodose samtliga elevernas behov. När vi läser läroplanen om att läraren skall utgå från varje enskild elevs förutsättningar och behov, upplever vi den som väldigt omfattande och att det saknas tydliga ramar. Vi menar att om läraren ska utgå från varje ind ivids förutsätt-ningar och behov innebär det att läraren innan eleverna påbörjar sin undervisning måste ta reda på allt om eleverna, deras inlärningssvårigheter, deras intressen, uppväxt, he m-miljö och deras omgivning. Utöver detta skall läraren även ta reda på hur eleven lär sig och vilken strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna uttrycker att de önskar att de kunde tillgodose elevernas behov men att det är omöjligt i praktiken eftersom det inte finns tillräckligt med resurser i skolan.

Även om vi håller med lärarna om ovanstående måste vi samtidigt vara medvetna om att detta kan få stora konsekvenser för eleverna senare i livet. För en av oss har detta fått stora konsekvenser. När han började på lärarutbildningen och skulle skriva vetenskapli-ga texter uppenbarade sig problemet. Det skriftlivetenskapli-ga språket var så annorlunda jämfört med det muntliga vilket för honom var som att lära sig språket på nytt. Han hade kon-centrerat sig så mycket på det muntliga så han hade missat allt det skriftliga.

Enligt vår undersökning kan vi konstatera att samarbetet mellan lärarna fungerar då-ligt. Vi tror att detta påverkar eleverna negativt i deras språkutveckling. Vi anser att detta är viktigt att uppmärksamma. Ett bra samarbete gynnar både lärarna och eleverna. Lärarna hade kunnat planera tillsammans och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.

Utifrån lärarnas svar kan vi fastsälla att modersmålsundervisningen och studiehand-ledningen är viktig för vidare inlärning. Samtliga är överens om att modersmålsunde r-visningen och studiehandledning underlättar för barnen att utvecklas i det svenska språ-ket. Genom ett väl utvecklat språk underlättas barnens övriga utveckling och vardagsliv.

Enligt de intervjuades svar kan vi generellt dra slutsatsen att det finns mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi måste vara medvetna om att vi idag lever i en orolig värld där många barn behöver personligt stöd och vägledning. Skolan är platsen där eleverna förbereds för livet och påverkar samhällets utveckling. Därför borde skolan ses som högsta prioritering och få alla resurser som lärarna efterlyser. Vi menar att skolan är platsen där hoppet och drömmarna om framtiden ska vara levande.

Vidare forskning

Vidare forskning skulle vara att göra en uppföljning av dessa elever och se hur de har klarat sig senare i livet. Det hade även varit intressant att inkludera skolans ledning och även någon från skolverket och se vilka tankar de har om förberedelseklasser. Ytterliga-re en intYtterliga-ressant aspekt att titta på hade varit varför pojkarna hade lättaYtterliga-re att prata under intervjuerna än flickorna.