Fördelarna som samtliga lärarna i min studie lyfter under intervjuerna är att det blir ”hands on” för eleverna med utomhusundervisning. Ett begrepp från Dewey (Säljö, 2014) som menar
att ”hands on” är då eleverna kan ”ta på det”. Det blir utifrån ett verklighetsbaserat perspektiv, eleverna kan få möjlighet till att använda alla sina sinnen. Detta grundar sig i vad både Szczepanski (2008) och Ericsson (2004) menar hur man genom att låta eleverna utnyttja sinnen, hela kroppen samt rörelsen i samspel med inomhusundervisning utvidgas och fullständiggörs undervisningen. Ericsson (2004) menar att den traditionella undervisningsmiljön avgränsas oftast till fåtal möjligheter som kan innebära ett begränsat underlag. Vidare hävdar Ericsson (ibid.) att utomhusundervisning ger en större omväxling av bland annat underlag samt öppnar upp för nya potentialer till lärande som ett klassrum inte kan ge. Studien styrks i Fägerstam (2012) i hur elever och deras roller som kan finnas innanför klassrummets fyra väggar oftast försvinner vid utomhusundervisning.
Många gjorda studier om utomhusundervisning liksom min, visar att det finns vissa nackdelar. En av dessa nackdelar som återkom från samtliga lärare i min studie var vädrets inverkan. Därför var den mest aktiva perioden för utomhusundervisning för samtliga lärare i min studie under vårterminen och höstterminen. Louise intygar av egna erfarenheter att elevernas koncentrationsförmåga och motivation försämras om de skulle frysa eller bli blöta. Detta styrks i Szczepanski (2008) som betonar väderförhållanden är ett av skälen till att inte genomföra utomhusundervisning men också som nämnt ovan den personliga avsaknaden av gummistövlar, regnkläder etc. Genom att ge eleverna en regelbundenhet till utomhusundervisning samt en viss kompetens till vad utomhusundervisning innebär tror jag utifrån studien att vädrets negativa inverkan kan minska. Detta genom att eleverna har kläder efter väder samt förståelsen för risker som kan finnas. Samtliga lärare i min studie menar att det är under vårterminen och höstterminen de genomför undervisning utomhus. Detta för att vädret är mer tillfredsställande då än vintertid, men också för att det händer mycket i naturen dessa årstider med träd, djur etc. Lärare i Nordahl och Jóhannesson (2014) studie anser också utomhusundervisning är mest lämpad att genomföra under vårterminen och höstterminen.
En annan nackdel som de tre lärarna från Inomhusskolan lyfter är tiden och resurser, något som Louise från skolan med utomhusprofil inte ser som en nackdel. På Utomhusskolan går totalt 63 elever utspridda från årskurs F-5 medans på Inomhusskolan går det ca 450 elever från årskurs F-6. Det är med andra ord en stor skillnad på antalet elever i de två skolorna och kan nog utifrån min studie vara en stor orsak till varför resurs och tid ses som en nackdel för Inomhusskolan men inte för Utomhusskolan. Lotta menar, att ett hinder till varför hon inte genomför utomhusundervisning i större grad är för hon vill ha en extra pedagog vid
utomhusundervisningar. Denna pedagog ska enligt Lotta bära lika stort ansvar som henne själv för undervisningen. Lotta menar, gå ut med större elevgrupp utanför klassrummets fyra väggar kräver av henne ännu större uppmärksamhet och ansvar som kan bli tufft att ha själv. Framförallt om där i elevgruppen går elever med behov av stöd. Lottas argument styrks i Fägerstam (2012) som hävdar genom sin antydan till varför man inte genomför utomhusundervisning beror på mer inre faktorer hos var och en lärare än yttre faktorer. Vidare styrks även detta i Szczepanski (2008) då han tar upp att hantera elevgrupper på individnivå är en begränsad faktor. Ytterligare menar Szczepanski (ibid.) att elever i allmänhet inte förstår att de befinner sig i ett lektionssamanhang vid undervisning utomhus. Det är här både Rita och Anna från Inomhusskolan samt Louise från Utomhusskolan menar att det är viktigt som lärare att ha förberett eleverna väl på vad det innebär med utomhusundervisning samt vad det är för mål med det. De tre lärarna menar då att eleverna ser en mening och innebörd med varför man gör det.
Gällande tiden som lärarna på Inomhusskolan ansåg till viss del var en nackdel för genomförandet av utomhusundervisning, nämner Louise från Utomhusskolan ingenting om. De tre lärarna från Inomhusskolan menar att NO ämnena tar tid och det kräver ännu längre tid och planering vid genomförande utomhus. Detta stämmer med vad Skolverket (2011) skriver utifrån sin undersökning där de kommit fram till att lärare är överens om att det är en stor faktor till att inte hinna ta upp aktuella skeende, i den mån de önskar.
6.4 Metoddiskussion
I studien har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Detta gav mig möjlighet att inrikta mig på meningsutbytande samt på respondenternas åsikter (Bryman, 2016). Med den valda metoden bidrog det till att jag fick en ingående förståelse för stoffet än om jag använt mig av enkäter. Enkäterna hade endast gett mig svaren som efterfrågats och ingen möjlighet till följdfrågor som intervjuerna gav. Däremot hade enkäter medfört att jag kunde nått ut till fler som hade gett mig ett mer generaliserbart resultat. Därför blev valet av intervjuer lätt ur min situation som ensam skribent och utifrån tidaspekten.
Urvalet av respondenterna var de tre från Inomhusskolan valda utifrån ett bekvämlighetsperspektiv pga. den utsatta tidaspekten. Den fjärde från Utomhusskolan valdes
utifrån att där inte finns många av denna typ av skolor i Södra Sverige så därför var det en av få som jag kunde kontakta i hopp om att hon ville ställa upp. Jag är fullt medveten om att antalet respondenter påverkar reliabiliteten (Gunnarsson, 2002), men utifrån resultaten från intervjuerna ansåg jag mig fått en tillräcklig mättad information för att kunna genomföra denna studie.
Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om kodningen gjorts på ett annat vis. Då de teoretiska utgångspunkterna pragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv används är jag medveten om att resultatet kommer att kunna se annorlunda ut om jag istället använt mig av andra teoretiska perspektiv. Kodningen hade då skett på annat sätt passande för de teorierna. Kodningen blir annorlunda beroende på tolkning, utgångsläge och syn (Bryman, 2016).
6.5 Slutsats
Utifrån ovan analys och diskussion dras slutsatsen att utomhusundervisning är en pedagogik som kräver ett genuint intresse från lärare men också från hela skolan om det ska bli en hållbar profil. En generell tidpunkt för specifika arbetsområde så som årstider, närmiljö och kraft och rörelse förekom till störst del under våren och hösten. Jag kan tyda med hänsyn till studien att lärarna arbetar utifrån ett pragmatiskt- och sociokulturellt synsätt när de använder sig av utomhusundervisning. Genom att de då arbetar i grupp med hela sin kropp och alla sinnen.
Alla skolor har olika förutsättningar och detta har synliggjorts även i min studie. Det är allt från lärarnas kompetens inom området till hur närmiljön runtomkring skolan ser ut. Inomhusskolan och Utomhusskolan i denna studie har där varit en markant storleksskillnad på till antal elever. Anledningen till att lärarna mellan dessa två skolor hade skildra uppfattningar samt omfånget i användandet av uterummet tror jag framförallt kan innebära den markanta storleksskillnaden. Desto fler elever och lärare på en skola som ska använda sig av utomhusundervisning kräver betydligt mer av allt, både resurser, material, tid etc. för att det ska fungera.
Med hjälp av det empiriska materialet drogs slutsatser som reflekterade det lärarna i studien ville skildra under intervjuerna. Likaså vad de ansåg krävas av både dem själva men också elever och ledning för det ska vara genomförbart. Lärarna i studien menade att ett genuint
intresse för utomhusundervisning krävs av de själva, men också ett visat engagemang från elevernas sida. Ytterligare en slutsats utifrån studien är, för att kunna möjliggöra utomhusundervisningen så det blir en så naturlig del som möjligt i lärandet måste alla inom en arbetsplats vara med på det. Genom att bara låta de lärare som intresserar sig av utomhusundervisning ha hand om det kommer resultera i att det inte blir ett vardagligt inslag i skolans profil. Detta kräver att samtliga lärare ligger bakom och intresserar sig för ämnet tillsammans, mer eller mindre. Från många, både lärare och elever finns ett positivt bemötande för utomhusundervisning enligt mina studier. Denna studie har resulterat i vad det kan finnas för möjligheter och hinder med utomhusundervisning. Enligt samtliga lärare i studien menar de att fördelar är den hälsoeffekt som ges genom att vara utomhus men också alla de möjligheter och extra material uterummet ger som inte ett klassrum kan ge. Hinder som framkom från samtliga lärare i studien var vädrets påverkan. Ytterligare ett hinder lärarna från Inomhusskolan var överens om är tiden och resurser. Detta var däremot inget hinder enligt Louise från Utomhusskolan. Vilket som tidigare nämnt kan det enligt mig utifrån studien innebära framförallt storleksskillnaden mellan skolorna men även bero på vilken närmiljö som finns intill.
Jag anser utifrån studien att det allra första en skola kan börja med som vill använda sig av mer utomhusundervisning är att starta en process och kartlägga vad för förutsättningar och behov som redan finns. För enligt mig, vem vill inte ta och använda uterummet som en extra resurs när det öppnar upp för så mycket möjligheter till att kunna förbättra elevernas kunskapsinhämtning. Vidare tror jag det skulle behövas en längre tid innan Inomhusskolan hade kunnat sätta en utomhusprofil prägel på sig. Jag anser det utifrån mina resultat jag fick av lärarna från Inomhusskolan som menade att de ansåg tid och resurs var en stor anledning till varför utomhusundervisning inte förekommer i någon större utsträckning där. Det resulterar i längden att det även blir en kostnadsfråga med tanke på att fler resurser behövs.