Vilka fördelar och nackdelar menar idrottslärare att det finns med användningen a

idrott och hälsa för eleverna?

Denna frågeställning gick ut på att undersöka hur lärarna tyckte att användningen av digitala verktyg påverkade elevernas deltagande i skolan och i skolarbetet. Med tanke på den rådande situationen med Covid-19 så har lärarna varit tvungna att förlita sig i allt större grad på de möjligheter som digitaliseringen ger eleverna i undervisningen. All undervisning sen mars har skett digitalt på distans hos alla de lärare som vi har

intervjuat till denna studie. Men avsaknaden av att träffas i person är något som tas upp av lärare 4 som tar upp att det är svårt att skapa kontakt med eleverna på grund av avsaknaden av närhet.

Jag upplever det som negativt eftersom deras kunskap i Svenska är så svag som den är. Det hjälpte mycket när vi träffades i hallen och vi kunde prata, visa och känna. Nu digitalt så är de helt beroende på bara sitt språk och det är mycket svårt.

Lärare 4 är tydlig med att den personliga kontakten försvinner när hen blir tvungen att hålla i alla lektioner digitalt. Dock så är en positiv aspekt i det hela att hen kan bedriva undervisning överhuvudtaget vilket annars inte hade varit möjligt i pandemier likt dessa.

Positiva aspekter som lärarna tar upp är kopplade till de förbättrade möjligheterna av återkoppling som kan ges till eleverna. Genom att mycket av bedömningsmaterialet kan sparas digitalt så får lärarna möjligheten att med enkelhet dela detta till eleverna om det efterfrågas. Detta ökar transparensen mellan lärare och elev och ger eleverna

möjligheten att få en större inblick på var de ligger någonstans med sitt betyg och sina prestationer.

41

Jag tror också att det är positivt att eleverna kan se hur det ligger till i en bättre

utsträckning. Förr så minns jag att för att eleverna skulle ta reda på hur de ligger till så var de tvungna att hitta mig, jag var tvungen att ta fram mina papper och hitta eleven bland alla dessa papper.

När det kommer till användande av teknologi på lektionerna och vilka fördelar eller nackdelar som finns för eleverna så är lärare 2 den ende som har en genomgående negativ inställning mot användningen av det på lektionerna. Hen tycker att

användningen av digitala verktyg är något som bara skapar problem för eleverna när de får använda det. Lärare 2 skyller detta på koncentrationsproblem som är kopplade till användningen av olika sorters digitala verktyg. Läraren stödjer användandet av filmvisningen och verktyg när hen själv använder det men tycker att det bara leder till negativa resultat när eleverna använder det.

Jag märker att så fort eleverna har kontakt med någon sorts teknologi så blir dem distraherade så jag tar bort deras mobiler i början av lektionen. Jag känner att det är mestadels negativt desto mer teknologi man blandar in.

När det kommer till hälsoaspekten oroar sig lärare 2 och 4 över att implementera för mycket digitala verktyg på idrottslektionerna. De två lärarna ser den fysiska aktiviteten som det som ska vara i fokus i de praktiska momenten och att användningen av digitala verktyg tar bort den fysiska aktiviteten från lektionerna. Lärare 4 berättar om hur allt fler elever rör sig för lite på sin fritid och att många elever har gått upp i vikt på grund av detta.

Lärare 4

Senaste APT så gick sjuksköterskan igenom att många elever till exempel har gått upp i vikt och att de rör sig för lite på fritiden. Därför så är det viktigt att vi lärare framhäver den fysiska aktiviteten på våra lektioner så att eleverna kan ta med sig detta till livet efter skolan.

Lärare 2

Sen så tycker jag att elever redan sitter för mycket därhemma. De använder datorer och telefoner på sin fritid och jag tycker inte att användandet av teknologi främjar fysisk aktivitet

Båda lärarna tror på att en digitalisering av ämnet kan leda till att allt fler av eleverna börjar röra sig mindre på sin fritid och att deras uppgift som lärare är att främja

42

rörelseglädje på sina lektioner. På grund av detta så är de tveksamma till hur de

praktiska momenten ska digitaliseras med de verktyg som vi har tillgängliga för tillfället då de känner att det inte leder till rätt mängd rörelse på lektionerna.

7.2.1 Brist på tid och pengar

Samtliga intervjuade lärare upplever oklarheter kring vilka exakta digitala verktyg som ska användas eller hur dessa verktyg i undervisningen kan arbetas med. Idrottslärarna uttryckte att en viss uppmuntran från ledning finns, dock är de två största hindren brist på tid och pengar.

Lärare 2 och 3 menar båda att stöd från ledningen finns men ingen kunskap i vilka digitala verktyg de kan använda och hur dessa skall användas. Båda upplever även tidsbrist för att kunna söka efter nya digitala verktyg att implementera i sina undervisningar. Däremot skiljer sig deras inställning till användandet av digitala verktyg.

Följande två citat kommer från Lärare 2 som förklarar att hen inte har tid att söka efter digitala verktyg och känner inget intresse för det heller. Vidare tror hen att digitalisering av idrottsämnet inte är hållbart och kommer skapa komplikationer för lärare och elever.

Jag känner inte att jag har någon tid att söka efter digitala verktyg, och känner heller inte något särskilt intresse för att implementera det i min undervisning.

Jag ser ingen ökad implementering av digitala verktyg i skolundervisningen, särskilt inte inom idrottsämnet. Jag anser inte att digitalisering är något hållbart inom ämnet och kommer bara skapa svårigheter för lärare och elever.

Lärare 3 däremot upplever att det enda hindret är brist på vetandet av alla applikationer som finns tillgängliga och är användbara att använda i idrottsundervisningen.

Fortsättningsvis upplever hen att det inte finns tid för att leta efter nya digitala verktyg och vilka som kommer att fungera som de ska när de väl ska implementeras.

Jag tycker absolut att det finns plats för digitala verktyg i skolan. Det enda som hindrar mig är bristen på kunskap om vilka appar som finns därute, man missar säkert en massa bra. Jag använder appar som jag vet fungerar och själv testat, och har använt dessa år efter år i min undervisning. Det finns förmodligen jättemycket nytt man inte har korsat vägarna med.

43

Även lärare 5 upplever sig tidsbegränsad till att söka efter nya sätt att implementera digitala verktyg till sin undervisning. Läraren fortsätter uttrycka att det också krävs utbildning i dessa typer av verktyg för att det skall bli rätt i undervisningen.

Jag behöver tid för att söka digitala verktyg som kan appliceras till min undervisning. Jag behöver även någon form av vidareutbildning inom digitala hjälpmedel, som inte heller ingick i min egen lärarutbildning.

Trots att Europaparlamentet (2016), Regeringen (2017) och Skolverket (2018) ställer höga krav på både nationella och internationella institutioner att implementera digitala hjälpmedel i skolundervisning tycks inte verksamma samt blivande lärare känna sig kompetenta nog att bruka digitala hjälpmedel i sin undervisning. De verksamma lärarna verkar sakna någon tidigare genomgången vidareutbildning i ämnet på tal.

Kompetensen som lärarna uppfattar krävs kring användningen av de digitala verktygen är återkommande i våra intervjuer. Med hjälp av TPACK modellen så kan vi skapa en förståelse till varför användningen av digitala verktyg inte finns i så stor grad. Digital kompetens (TK) är det som saknas bland de lärare vi intervjuade men kunskap kring vad som är tillgängligt för användning (CK) brister också, som lärare 3 nämner ovan. Då den digitala kompetensen saknas (TK) brister det även i den pedagogiska kunskapen (PK) bland lärarna då de själva inte kan använda sig av de digitala verktygen (Mishra & Koehler, 2006)

7.2.2 Komplikationer och möjligheter

Även lärare 4 upplever att osäkerhet inför användandet av digitala verktyg kommer från komplikationer som applikationer kan medföra.

Det verkar som att apparna alltid klyddar och inte fungerar som de ska, och inte heller finns alla appar tillgängliga på alla sorters telefoner, man blir begränsad i och med att elever har olika märken och modeller på sina mobiltelefoner.

Andra komplikationer digitala verktyg kan medföra är uppkopplingen av internet för eleverna som det krävs för att fungera. Lärare 5 upplever att problem med uppkoppling

44

till internet bland eleverna kan vara ett hinder till att lärare använder digitala verktyg i undervisningen.

Lärare 1, 4 och 5 upplever att det är de ekonomiska förutsättningarna som påverkar och hindrar inköp av digitala verktyg till sin undervisning.

Mycket handlar om bristen på ekonomiska förutsättningar, jag tror att det är det som sätter allra flest käppar i hjulet. Alla de digitala verktygen medför höga kostnader för skolan att satsa på olika spelkonsoler

Lärare 5 uttrycker stort intresse för att implementera digitala verktyg i sin undervisning men känner sig begränsad på grund av dess kostnader det medför.

Jag vill så jättegärna använda digitala verktyg i form av orienteringsspel eller pulsband i min undervisning, men hindras ständigt av kostnader. Jag har pratat med rektorn till skolan angående detta men det är för dyra grejer att köpa in.

Vidare uttrycker Lärare 5 att det måste ske prioriteringar i budgeten som leder till hinder av inköp.

Pulsklockor hade jag så gärna velat implementera men dessa kostar tiotusentals kronor. En budget på tre år hade behövts för att bekosta dessa klockor. Dessvärre blir vi då utan nya bollar. Vi måste prioritera de sakerna som vi faktiskt behöver. Även om intresse behöver för digitala hjälpmedel så måste vi prioritera den praktiska undervisningen.

Lärare 3 arbetar på en privat skola och upplever däremot inte pengar som ett hinder för att implementera digitala hjälpmedel i sin undervisning. Läraren uttrycker att stöd finns från ledningen och att budgeten är tillräckligt för att köpa in de digitala verktyg som behövs så länge det främjar elevers lärande.

Jag blir uppmuntrad av ledningen till att köpa in digitala material så länge jag tycker det är användbart, passande till undervisningen och främjar elevers lärande.

Det är istället tidsaspekten som hindrar Lärare 3 från att faktiskt implementera digitala hjälpmedel i sin undervisning

Det finns en tidsaspekt då man inte har tillräckligt med tid för att gå och söka efter digitala verktyg som faktiskt fungerar.

45

Trots de ovan nämnda hindren lärarna uttrycker upplever de flesta av de att

digitalisering av idrottsämnet även medför möjligheter. I intervjuerna uttrycks det att digitalisering av idrottsämnet förenklar arbetet både för sig själva men även för eleverna. Vissa digitala hjälpmedel möjliggör för vissa funktioner som annars inte är möjliga utan, såsom videoinspelning, som vidare kan hjälpa vid bedömning av elever. Lärare 4 uttryckte även att sjukskrivna kollegor har nytta av digitaliseringen genom att få en inblick på vad som sker i undervisningen genom olika digitala plattformar.

Genom digitala plattformar som Google Classrom kan allting dokumenteras där istället för på papper. Detta underlättar samt gör det möjligt för sjukskrivna lärare att hålla sig uppdaterade på vad som sker.

Även lärare 1 använder sig framförallt av Google Classroom som digitalt verktyg i sin undervisning. Hen menar att undervisningen blir mer strukturerad och mer förståelig för eleverna genom att enkelt lägga ut uppgifter till elever, ha mycket mer lättillgänglig kommunikation med de och dela undervisningsmaterial med dem.

Jag är väldigt nöjd med användandet av Google Classroom. Plattformen gör det möjligt för mig att ha kommunikation med elever, ge de uppgifter samt dela

undervisningsmaterial enkelt, smidigt och snabbt.

Lärare 3 är också tillfredsställd med sitt användande av Google Classroom. Hen anser att det fungerar smidigt, det är synkroniserat och hen har tillgång från vilken webbläsare som helst till plattformen. Vidare reflekterar hen tillbaka till sin egen skolgång samt sitt yrke i tidigare stadier, där sådan teknologi inte var tillgängligt.

När jag gick i skolan var jag beroende av att allt skulle finnas närvarande. Även tidigare i mitt yrke var jag beroende av papper och penna för att dokumentera allt.

Jag behöver inte oroa mig över att förlora dokumentation på samma vis som förut. Nu skriver jag allt i min iPad och det sparas och skickas till elever.

Lärare 3 uttrycker även att de digitala verktygen underlättar till att eleverna har

tydligare överblick i hur de ligger till betygsmässigt genom att ständigt få återkoppling.

Slutligen anser lärare 3 att digitala verktyg simplifierar både för sig själv och för eleverna.

46

Möjligheterna som Google Classrom för med sig är just smidigheten i mitt arbete och för elevernas skolgång. Det underlättar att jobba med det.

Många av Sveriges skolor erbjuder elever dator och surfplattor, som kan främja godare återkoppling och kommunikation mellan lärare och elev. Lau et. al (2011) menar att digitala plattformar är utmärkt, smidigt och enkelt sätt att kommunicera med sig av till elever.

Utöver den fördel som digitala verktyg för med sig av främjandet för kommunikationen mellan lärare och elev menar Lärare 1 och 2 att verktygen även kan hjälpa till i

undervisningen.

Lärare 1 uttrycker att hen använt sig av videoinspelning vid dansmoment för att få en bättre överblick på elevers prestation och deras bedömning.

Digitala hjälpmedel i form av instruktionsfilm vid vissa moment är som allra bäst. Jag kan pausa, spola fram och diskutera vad som visas på filmen.

Vidare anser hen att digitala hjälpmedel bäst kan implementeras i moment såsom dans, simning och friluftsliv samt ser en utökad implementering av det i

idrottsundervisningen.

Lärare 5 förklarar hur hen använder videoinspelningar för att förtydliga instruktioner och tekniska kunskaper. I moment som cirkel styrkepass använder hen sig av

videoinspelningar för att avlasta sitt fysiska arbete och ha filmer som visas vid varje station som visar övningens utförande.

Videoinspelningar vid cirkel styrkepass eller exempelvis stöt och häcklöpning är så användbart. Istället för att visa 5 övningar för fem olika klasser under en dag, har jag videoinstruktioner vid varje övningsstation eller moment.

Vidare anser lärare 5 att videoinspelningar är ett bra verktyg för att förtydliga för eleverna hur det ska se ut och hur eleverna ska utföra en viss rörelse. Hen anser att det fungerar som ett sorts stöd för varje elev. Även vid videoinspelningar av egna lektioner anser hen att detta stödjer arbetet.

47

Jag hinner inte se varje elev och hjälpa alla, därför spelar jag in min egen undervisning för att inte missa någon elevs prestation. Med hjälp av videoklipp ser jag alla och kan hjälpa de i deras lärande.

Weir & Connor (2009) påvisar i sin studie att videoinspelningar ger elever den feedback de behöver, och att videoinspelningar faktiskt har en positiv effekt på elevers motivation till lärande. Däremot utförde de deltagande lärarna i studien en utbildning inom IT- kompetens innan självaste studien. Intresseväckande upplever de deltagande lärarna i vår studie en saknad av vidareutbildning inom digitala verktyg trots videoinspelnings påvisade positiva effekter på elever.

Fyra av fem intervjuade lärare är positivt inställda till användningen av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Dock ser vi i empirin att det förekommer en del bekymmer förknippade till användandet av dessa verktyg. Lärare 1, 4 och 5 diskuterar om hur de upplever komplikationer när det kommer till integreringen av de digitala verktygen i undervisningen. Det som saknas mest här utifrån TPACK modellen är pedagogisk kunskap (PK) då lärarna inte vet hur de ska tillämpa de olika digitala verktygen i undervisningen (Mishra & Koehler, 2006). Ingen av de fem lärare som vi har intervjuat uppfyller TPACK modellens samtliga delar.

48

8. Slutsats och diskussion

Syftet med vår undersökning var att studera och få en tydlig bild huruvida idrottslärare implementerar digitala verktyg i sin undervisning, vad digitala verktyg kan göra för deras undervisning, hur det påverkar deras elevers lärande och vad finns det för möjligheter samt hinder för lärare till att implementera digitala hjälpmedel i

idrottsämnet. Många av lärarna använde digitala verktyg i moment såsom dans och orientering, med syftet att få mer rättvis bedömningsunderlag genom att se alla elevers prestationer. Trots användandet av digitala verktyg, känner alla lärare sig någorlunda inkompetenta samt hindrade från att använda sig av digitala verktyg som de önskar, antingen på grund av tidsbrist, resursbrist eller ointresse att använda digitala verktyg.

8.1 Använder idrottslärare sig av digitala

verktyg/läromedel i undervisningen, vilka verktyg är detta

och hur har de valt att implementera dessa?

Thomas och Stratton (2006) påvisade i sin studie att digitala verktyg i form av

PowerPoints och videoanalyser underlättar bedömningsarbetet till stor del. De flesta av de intervjuade lärarna i vår studie bekräftar detta och uppfattar digitala verktyg som väldigt hjälpsamma. I vårt resultat kunde vi hitta likheter med studier gjorda inom området. Bland de lärare vi intervjuade kom vi fram till att användningen av digitala verktyg kan väcka elevernas motivation vid idrottslektionerna. Detta är något som Gibbs et al. (2017) bekräftar i sin studie. Gibbs et al. (2017) visade i sin studie att användandet av digitala verktyg i dans skapade ett större intresse och uppmuntran hos eleverna än traditionell undervisning i dans. Trots detta känner samtliga lärare i vår studie att de inte har tillräckligt med kunskap, tid eller pengar för att implementera digitala hjälpmedel i moment som dans. Merparten av de intervjuade lärarna kände att de inte hade tid att söka efter nya appar eller digitala verktyg som fungerar, särskilt inte under arbetstid. Detta leder till att lärare inte känner sig trygga eller säkra i att

49

tydlig med sina riktlinjer när det kommer till att skolan skall digitaliseras, oavsett om skolan vill det eller inte.

Majoriteten av de intervjuade lärarna hade en positiv attityd gentemot utökad

digitalisering av idrottsämnet, däremot känner de behov av digital kompetens och att det saknas utbildning inom digitala verktyg från deras arbetsplatser. Detta blir

problematiskt eftersom lärare då faller efter i utvecklingen av digitalisering och vad som finns tillgängligt där ute att använda. Även moment som i orientering eller fysiologi visade lärarna ett intresse till att implementera digitala verktyg men kände sig hindrade av höga kostnader. Även ifall det finns riktlinjer som säger att skolan ska digitaliseras kan vi se att det förekommer olika faktorer som kan påverka denna utveckling negativt såsom en avsaknad av kompetens inom området eller ekonomiska faktorer.

Quennerstedt et al. (2016) påvisar att användandet av exergames innebär stora

ekonomiska kostnader och är ett hinder för skolor att ha råd med för att köpa in. Även utbildningar inom teknologi innebär stora kostnader för skolor och med detta missar lärare alla fördelar som finns med användningen av det. Detta trots att

Utbildningsutskottet (2016) påvisar att användandet av digitala verktyg påverkar elever positivt och skapar ett intresse hos dem. Dock menar även Utbildningsutskottet (2016) att digitalisering kan skapa stress och distraktion för elever. Distraktionsfaktorn bekräftas i vår studie då en av lärarna förklarar hur hens elever blir distraherade när teknologi används i undervisningen.

Jensinger (2017) menar att lärare som arbetar med digitala verktyg i sin undervisning ger bättre möjligheter till sina elever att utveckla kunskaper inom användningen av digitala verktyg i exempelvis dans jämfört med en lärare som väljer att inte tillämpa digitala verktyg. Med det sociokulturella lärandeperspektivet utvecklar eleverna sin kunskap genom tillämpandet av intellektuella eller fysiska hjälpmedel. Ett fysiskt hjälpmedel som gör det enklare och effektivare för eleven att lära sig något kan exempelvis vara ett par skor för att springa snabbare. Ett intellektuellt hjälpmedel kan vara ett program på datorn eller en bok som underlättar för elevernas läsförståelse. När eleven med hjälp av det fysiska hjälpmedlet har lärt sig en viss färdighet uppstår en mediering som innebär att det fysiska hjälpmedlet medierar ett lärande eller utveckling av en färdighet till eleven (Säljö, 2015). Gibbs et al. (2017) använde i sin studie