1
Examensarbete i fördjupningsämnet Idrott och Hälsa
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Gymnasielärares arbete med digitala
verktyg och dess roll i
idrottsundervisningen
High School teachers work with digital tools and their role in
Physical Education
Mirza Jasarevic
Mergim Spahija
Lärarexamen, 300hp 2020-06-01
Examinator: Lars Lagergen Handledare: Marie Larneby
2
Förord
I genomförandet av detta arbete så har vi gemensamt skrivit samtliga kapitel och arbetet är fördelat jämnt mellan oss. Genom att skriva detta arbete så har vi fått ta del av vad vi tror är framtidens skola även ifall det bara är en början på det. Digitaliseringen kommer att påverka oss allihopa och vi har funnit ett stort intresse i ämnet genom att skriva detta arbete. Vi är båda blivande idrottslärare och har under vår uppväxt i skolan sett väldigt lite av digitaliseringen och genom att intervjua verksamma lärare på skolor i Malmö så har vi fått ta del av den framtid som vi har framför oss som idrottslärare. Vi vill tacka de lärare som valde att ställa upp i våra intervjuer trots rådande omständigheter och utan ert deltagande så hade vi inte kunnat genomföra detta arbete. Vi vill även tacka vår
handledare Marie Larneby för den feedback och handledning som hon har gett oss i samband med skrivandet av detta arbete.
Vi vill tacka våra föräldrar för de möjligheter dem har gett oss i livet, och för att de har varit ett fortsatt stöd för oss under denna studietid, och jag, Mergim vill specifikt tacka min mamma Fahrije Spahija för det stöd hon har givit mig under min studietid. Utan henne hade detta inte varit möjligt.
3
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur användningen av digitala verktyg i idrottsämnet sker, vilka digitala verktyg som används samt de möjligheter och hinder som elever och lärare ställs inför vid ett användande av digitala verktyg. För att kunna undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjustudier och vi har även använt av oss teoretiska modeller som TPACK och sociokulturellt perspektiv för att kunna analysera de resultat som vi har samlat in. Studien gjordes på fem stycken gymnasielärare som tjänstgör i Malmö och som undervisar främst i ämnet idrott och hälsa.
De områden som lärarna främst har använt sig av digitala verktyg i har varit i det administrativa fältet, teoretiska moment samt praktiska moment som exempelvis videoinspelning vid dans samt orientering. Vid insamlingen av svaren från intervjuerna såg vi att implementering av digitala verktyg i de praktiska momenten i
idrottslektionerna inte var något som alla lärare tyckte var positivt utan att åsikterna var splittrade. Anledningen till varför lärarna inte såg det som något positivt var för att de gjorde kopplingen mellan digitala verktyg i praktiska moment och lite rörelse och såg digitalisering som ett område som inte främjar fysisk aktivitet. Dock så tycker alla de intervjuade lärarna att digitala verktyg som används administrativt eller i teoretiska moment var bra verktyg att ta hjälp av i sin undervisning.
När det kommer till användningen av olika digitala verktyg så finns det olika fördelar som exempelvis bättre kommunikation med eleverna, tydliggör var eleverna ligger någonstans betygsmässigt med hjälp av olika administrativa verktyg samt att det enligt vissa studier ökar elevmotivation vid användande av digitala verktyg.
De nackdelar som vi fick ta del av var främst kopplade till kunskapsbrist när det kommer till användningen av olika digitala verktyg och de ekonomiska faktorerna som är kopplade till de olika verktygen, antingen från skolans håll eller från eleverna.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3. Bakgrund ... 8
3.1 Digitaliseringen av skolan ... 8
3.2 Digitala verktyg och digital kompetens ... 9
3.3 IKT i skolan ... 10
4. Teoretiska perspektiv ... 12
4.1 Sociokulturellt perspektiv... 12
4.2 TPACK ... 13
5. Tidigare forskning ... 16
5.1 Digitala verktyg och dess roll i skolan ... 16
5.2 Positiva och negativa aspekter med en digitalisering av ämnet idrott och hälsa ... 19
5.3 Digitalisering och hälsa hos elever ... 21
5.4 Kan idrottslärare förbättra lärandet/bedömningen av elever med hjälp av en digitalisering av ämnet ... 22 6. Metod ... 24 6.1 Metodval... 24 6.2 Intervju ... 24 6.3 Urvalsgrupp ... 25 6.4 Procedur ... 26 6.5 Analys av empiri ... 27
6.6 Validitet och reliabilitet ... 29
6.7 Etiska överväganden... 31
7. Resultat och analys ... 34
7.1Användning av digitala verktyg i undervisningen ... 34
7.2 Vilka fördelar och nackdelar menar idrottslärare att det finns med användningen av digitala läromedel i ämnet idrott och hälsa för eleverna ... 40
8. Slutsats och diskussion ... 48
8.1 Använder idrottslärare sig av digitala verktyg/läromedel i undervisningen, vilka verktyg är detta och hur har de valt att implementera dessa? ... 48
8.2 Vilka för-och nackdelar för eleverna menar idrottslärare finns med att använda sig av digitala läromedel i ämnet idrott och hälsa? ... 50
8.3 Fördelar och nackdelar, gynnar det eller skadar det eleverna ... 51
8.4 Vad brister vår undersökning i? ... 53
8.5 Slutsats ... 54 8.6 Framtida forskning ... 54 Referenser ... 56 Bilaga 1- Informationsbrev ... 60 Bilaga 2- Samtyckesblankett ... 61 Bilaga 3 Intervjuguide ... 62
5
1.Inledning
Samhället har med stor hastighet utvecklats de senaste decennierna och detta har gjort stor skillnad på hur skolan ser ut idag jämfört med för bara 20 år sedan. Teknologin har gjort otroliga framsteg och satt sitt fäste i människans vardag och liv. Det finns många olika åsikter gällande teknologins framfart, vissa är för den och vissa starkt emot den, faktum är dock att den inte går att undvika. Jensinger (2017) menar att digitaliseringen inte kommer försvinna och är här för att stanna. År 2018 reviderades läroplanen för grundskolan, Lgr 11, som framförde tyngden av digitaliseringen och dess roll det ska ha i skolan. De flesta skolor runt om i Sverige erbjuder idag surfplattor och datorer till eleverna att använda i undervisningen. Detta har även gjort en inverkan i idrottsämnet i skolan. Skolverket (2018) menar att olika former av digitala verktyg ska tillämpas inom idrottsämnet, som exempelvis orientering. Det är därför vårt arbete som idrottslärare att tillämpa och finna sätt att använda olika digitala verktyg i idrottsämnet. Det intressanta i det hela är hur vi som idrottslärare då kan använda digitala verktyg som hjälpmedel i idrottsundervisningen men även hur vi kan utveckla detta nya arbetssätt. Löfving (2012) menar att som lärare är det viktigt att våga testa nya pedagogiska arbetsmetoder, och lyfter upp digitala verktyg som en av dessa. Det är idag tydliga krav på att digitalisering ska vara väl etablerade i skolundervisningen och vara en av arbetsmetoderna lärare använder (Skolverket, 2018). I en undersökning av Skolverket (2016) påvisades att bara 5% av 2600 idrottslärare använder digitala verktyg i sin undervisning och att hela 88 % aldrig eller väldigt sällan har använt digitala verktyg. Utifrån Skolverkets (2018) riktlinjer och uppmaningar bör dessa siffror se totalt annorlunda ut. Vi tror dock att vi bara har fått skåda början av detta fenomen. Digitala verktyg används främst i
underhållningssyfte av elever, vi vill däremot undersöka hur lärare kan använda detta på ett sätt som främjar idrottsundervisningen och elevers lärande. Eftersom dagens
ungdomar är uppväxta med teknologi omkring sig och använder detta i större utsträckning än tidigare generationer tänker vi att tillämpandet av digitalisering i idrottsundervisningen kan uppmuntra samt motivera elever till att röra på sig mer med hjälp av digitala verktyg som hjälpmedel. Inchley och Currie (2014) har i en
enkätundersökning på 220 000 deltagande barn och ungdomar i Europa påvisat att 50% av 11 åriga-pojkar har tillgång till egen internetanvändning via datorer och
6
mobiltelefoner. I samband med denna ökade tillgänglighet av digitala verktyg visar det att barns fysiska aktivitet minskar och deras skärmtid ökar. Med hjälp utav den ökade digitaliseringen kan idrottslärare ta vara på detta genom att skapa förutsättningar för elever genom att använda digitala hjälpmedel för att utveckla deras allsidiga förmågor i idrottsundervisningen. Arbetsområdet kring digitala verktyg inom idrott och hälsa är väldigt intressant eftersom det inte hunnit användas i så stort omfång och är fortfarande ett område som kräver utvecklande.
Under vår egen universitetsutbildning till att bli lärare i idrott och hälsa har vi erfarit väldigt lite utbildning inom digital användning. Särskilt i hur arbetet med digitala verktyg i undervisningen kan främja elevers lärande och hälsa. Vi upptäckte även att de intervjuade idrottslärarna på gymnasiet inte heller upplevde tillräckligt med kompetens i användandet av digitala verktyg i sin egen undervisning. På grund av detta har vi valt att fördjupa oss i detta område med hjälp av denna undersökning. Vi hoppas att denna undersökning bidrar till bättre kunskap i hur användandet av digitala verktyg i
idrottsämnet ser ut och hur det kan tillämpas för att utveckla det pedagogiska arbetet för elevers lärande och utveckling i idrott och hälsa.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka de möjligheter och hinder som finns med en digitalisering av ämnet idrott och hälsa. Utöver detta så kommer vi även att undersöka hur lärarna väljer att tillämpa användningen av digitala verktyg i undervisningen samt vilka problem och möjligheter som kan finnas vid implementeringen av de digitala verktygen.
• Använder idrottslärare sig av digitala verktyg/läromedel i undervisningen, vilka verktyg är detta och hur har de valt att implementera dessa?
• Vilka för- och nackdelar för eleverna menar idrottslärare finns med att använda sig av digitala läromedel i ämnet idrott och hälsa?
• Vilka hinder och möjligheter existerar för lärare för att använda digitala verktyg i sin undervisning?
8
3. Bakgrund
I denna bakgrund så har vi som syfte att förklara de begrepp som har en viktig roll i detta arbete och som fyller en funktion i att upplysa läsaren om de termer och begrepp som används i sammanhanget. Vi kommer även att kort förklara hur digitaliseringen och implementeringen av information-och kommunikationsteknologi (IKT) och digitala verktyg har skett ur ett historiskt perspektiv vilket ger läsaren en tydligare förståelse för ämnet.
3.1 Digitaliseringen av skolan
Hylén (2011) utförde en studie med syftet att kartlägga olika kommuners nuvarande IT användning inom skolan och vilka deras behov av ytterligare kunskaper var. En
gemensam uppfattning bland de medverkande var att ett stort intresse fanns för
utvecklande av kunskap inom IT användning och att det bör finnas goda möjligheter till det. Hylén (2011) menar att digitaliseringen av skolan inte är något nytt fenomen utan har pågått under en väldigt lång tid. Det huvudsakliga målet har dock varit att sprida kunskapen kring användandet av informationsteknik, IT, bland eleverna så att de ska vara förberedda för det samhälle som de stöter på utanför skolan. Då utvecklingen har skett under en väldigt lång tid så har vi fått stöta på olika projekt som har haft med IT att göra, ett av dessa är “FalkenbergsProjektet” där målet var att utrusta varje elev med en egen dator som de använde. Anledningen till varför forskarna var ute efter att utrusta varje elev med en egen dator var att om du hade ett färre antal elever per dator så ökade IT-användningen per elev (Hylén, 2011).
I en rapport gjord av Skolverket (2015) visades på att tre av tio gymnasielärare tycker att användningen av IT i en stor utsträckning är något positivt och ett användbart verktyg i jobbet som lärare. Dock så visar statistiken att gymnasielärare inte är lika positivt lagda åt IT-användningen på samma sätt som grundskolelärare är. Skolverket jämför statistiken med statistik som blev insamlad fyra år tidigare och jämförelsen mellan dem visar på att allt färre lärare har uppfattningen av att IT i skolan ökar elevernas motivation och bidrar till positivt stimulans av lärandet (Skolverket, 2015).
9
Enligt en bok given av Jensinger (2017) så är digitaliseringen inte någonting som kommer att försvinna från skolan utan det är någonting som har blivit så pass integrerat och är en vital del av vårt samhälle så det kommer bara att bli allt mer implementerat i skolan. Det finns dock fortfarande lärare som inte använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och detta accepteras av rektorer och skolledning då effektiv undervisning fortfarande kan bedrivas. Problemet här är dock att eleverna inte får samma möjligheter till att utveckla sina kunskaper inom användningen av digitala verktyg jämfört med om dem hade haft en lärare som aktivt använder sig av digitala verktyg vilket kan ge dessa elever sämre förutsättningar inför framtiden (Jensinger, 2017).
3.2 Digitala verktyg och digital kompetens
Digitala verktyg är ett relativt nytt begrepp inom skolan om det jämförs med dess existens och hur länge vi har bedrivit skolundervisning i Sverige. Det är även ett begrepp som är under en ständig utveckling på grund av olika faktorer. I grund och botten så står digitala verktyg för olika materiella objekt, program och appar som en lärare kan använda sig av för att skapa ett mer interaktivt och inkluderande klassrum där redskapen förklarar och underlättar elevernas inlärning. Det som menas med att
begreppet är under en ständig utveckling är att tekniken alltid kommer att gå framåt och de verktyg som tidigare ansågs vara moderna kommer att fasas ut för ny teknik som kommer att implementeras i framtiden (Löfving, 2012).
Normaliseras användningen av digitala verktyg bland lärare så finns det stöd för att detta ska ge eleverna bättre möjligheter för att uppnå de olika kunskapskraven som ställs i ämnet och främja deras lärande då läraren kan ge eleverna motiverande verktyg att arbeta med samt att det förbättrar kommunikation mellan elev och lärare (Håkansson & Sundberg, 2012).
Digital kompetens och digitala verktyg är begrepp som går hand i hand. Det ena kompletterar det andra. Den digitala kompetensen hos individen säkerställer att de kan nyttja de olika digitala verktygen som finns tillgängliga för användning. Genom att den digitala kompetensen är utspridd bland samhällets medborgare så underlättas
10
deltagandet i samhället och i skolan sker på lika villkor där ingen halkar efter i utvecklingen (Digitaliseringsrådet, 2018).
3.3 IKT i skolan
Vad är IKT och vad har det för roll i skolan? IKT är förkortningen på begreppet
information- och kommunikationsteknologi och detta begrepp används för att underlätta förståelsen kring den digitalisering som sker i dagens samhälle (Winroth & Rydqvist, 2008).
Enligt Skolverket (2015) så ökar IKT-användningen när det kommer till
undervisningstiden på lektionerna samt de skoluppgifter som eleverna får ta del av. De ämnen som har blivit allra mest påverkade av IKT i skolan är svenska och SO där ungefär hälften av eleverna använder sig av dessa verktyg. Enligt Hylén (2010) så är IKT något som har blivit en vana för de barn och ungdomar som går i skolan då de är uppväxta med det. Eleverna ser IKT som ett naturligt verktyg som de kan använda sig av för att uppnå de målen som de ställs inför i skolundervisningen. Detta ställer dock också nya krav på lärare som måste anpassa och utveckla sina undervisningsmetoder för att det ska gynna eleverna på bästa möjliga sätt (Hylén, 2011). Syftet kring
implementeringen av IKT har också förändrats med tiden. Från början så var det huvudsakliga syftet med implementeringen av IKT att öka lärare och elevers digitala kompetens, men med tanke på att samhället lägger ett allt större fokus på datorer och digitalisering så ändrades huvudsyftet. Nuförtiden så ser vi på implementeringen av IKT i skolan som en förberedelse så att eleverna har den digitala kompetensen som eftersöks i de arbeten och samhälle som de kommer att stöta på efter skoltiden (Hylén, 2010).
Detta ställer stora krav på lärare jämfört med tidigare då uppfattningen var att det var tillgången till de olika medierna som var en väg till en digital kompetens. Det visar sig att en lärares digitala kompetens och dennes förmåga att lära ut användandet av digitala verktyg spelar en väldigt stor roll. Ungdomarna behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå och lära sig använda dem olika digitala verktygen vilket även ställer ett krav på pedagogernas digitala kompetens (Palfrey & Gasser, 2008).
11
Digitaliseringen är ett område som kommer att växa sig större desto längre tiden går och det är en aspekt som lärare kommer att använda sig allt mer av i takt med att
utvecklingen inom området går framåt. Därför är det viktigt att lärare väljer att utöka sin digitala kompetens även om de känner sig obekväma så att de kan lära sig använda de digitala verktygen på ett sätt som gynnar eleverna (Löfving, 2012).
12
4. Teoretiska perspektiv
För att kunna genomföra denna undersökning har vi använt oss av olika sorters teorier för att öka vår förståelse kring det ämne som vi undersöker, i vårt fall den digitalisering som sker av klassrummen och idrottslektionen. Genom att hitta relevanta teorier
kopplade till vårt ämne kan vi analysera det material som vi har hittat.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
Inspirationen till att använda oss av det sociokulturella perspektivet kommer från begreppet redskap som är en av huvudaspekterna inom perspektivet. Säljö (2015) har delat upp dessa redskap i två stycken underkategorier. Dessa är fysiska redskap som kan tas på och mentala redskap. Dessa fysiska redskap är det vi använder oss av när vi utför olika sorters aktiviteter och det kan vara allt ifrån kompassen som används i orientering till iPaden som visar på olika danssteg.
De mentala redskapen som vi använder oss är kopplade till vår kommunikation och tänkande när vi försöker få svar på de problem vi ställs inför. Vygotskij som var psykolog förknippades ofta till det sociokulturella teorin om lärande och anses vara upphovsman till denna teori. Vygotskij försökte beskriva människans lärprocesser och menade att lärandet hos ett barn startar som en social aktivitet eftersom barnet lever i den intellektuella miljö de vuxit upp i (Dysthe, 2003). Vygotskij drar en parallell mellan dessa två redskap då de hjälper oss att förstå den omgivning och personerna runt om oss. Detta kallas för mediering av Vygotskij och genom denna så skapar vi nya relationer till vår omgivning som låter oss förstå den med hjälp av våra redskap.
Redskapen medierar våra handlingar och utgör på så sätt ett instrument som vi använder oss utav. Det vi kallar för lärande är de facto mediering och desto mer vi använder oss utav dem desto mer lär vi oss om våra omgivningar som omringar oss (Säljö, 2015). I vårt fall så är de digitala verktygen både det fysiska och mentala redskap som vi vill undersöka vidare, för att öka vår förståelse för det, hur det används på ett optimalt sätt samt vilka hinder som finns i samband med användningen av dessa mentala och fysiska redskap.
13
Säljö (2015) tar upp smarttelefonen som ett exempel på ett redskap inom
sammanhanget. Smarttelefonen är både ett fysiskt och mentalt redskap, det blir ett sorts multiredskap. Detta då smarttelefonen i själva verket är ett fysiskt redskap som vi kan ta på men den har ett innehåll som låter oss skriva och läsa vilket även gör det till ett mentalt redskap. Allt detta bygger på att människan är en hybridvarelse som använder sig av artefakter som kombinerar det fysiska och mentala redskapen och vi löser de uppgifter som vi har framför oss genom att kombinera olika sorters artefakter (Säljö, 2015).
Inom det sociokulturella perspektivet så finner vi även den proximala utvecklingszonen, även den framlagd av Vygotskij. Utvecklingszonen beskrivs som att varje människa har en zon där utveckling är möjlig. Beroende på hur skicklig individen är inom momentet så kan de befinna sig på olika platser i den proximala utvecklingszonen (Claesson, 2008). Den proximala utvecklingszonen placerar elevperspektivet i fokus och var eleven befinner sig någonstans så att man som pedagog kan anpassa undervisningen så att den främjar elevens lärande på bästa möjliga sätt. Tar vi användningen av digitala redskap som exempel så är det kanske för svårt för en elev som aldrig tidigare använt sig av en orienterings-app att förstå hur den ska kombinera tekniken med momentet orientering om den inte har orienterat tidigare. Då är eleven utanför den proximala
utvecklingszonen. Låter pedagogen dock eleven lära sig grunderna i orientering först så att denne kan överföra sina kunskaper inom orientering till appen i ett senare skede så kommer eleven att befinna sig i den proximala utvecklingszonen vilket kommer att främja lärandet. (Claesson, 2008). Därför är det viktigt att lärare som väljer att använda sig av digitala verktyg vet hur dessa kan användas samt att läraren vet var elevernas kunskaper inom dessa verktyg ligger så att på så sätt inte skapar lärandesituationer som är utanför elevernas proximala utvecklingszon.
4.2 TPACK
En av teorierna som vi har använt oss av i denna studie är TPACK som står för
Technological Pedagogical Content Learning Knowledge. TPACK kan beskrivas som en teori som har blivit framtagen för att beskriva de olika kompetenser och kunskaper
14
som en lärare kan behöva för att kunna genomföra fungerande lektioner i det digitala klassrummet. Teorin har haft en stor påverkan på digitaliseringen av undervisningen och det har inspirerat lärare när det kommer till hur en implementering av teknik kan ske och kunskapen kring undervisningsmetoden (Mishra & Koehler, 2006).
För att bättre förstå vad teorin innebär så underlättar det med att bryta ner teorin i de olika beståndsdelar som finns. De tre delar som TPACK består av är Technological knowledge (TK), Pedagogical knowledge (PK) och Content knowledge (CK). Technological Knowledge baseras på de tekniska och digitala kunskaper som läraren besitter och dennes förmåga att implementera teknik och digitala verktyg i
undervisningen. Technological knowledge kan bestå av olika sorters verktyg, mer simpla som böcker eller katederundervisning till mer komplicerade verktyg som användandet av olika appar eller internet. I och med att teknologi och dess verktyg är under en ständig utveckling så måste även användaren utveckla sina kunskaper när det kommer till användandet av dessa verktyg. Anledningen till detta är att om användaren inte förnyar sina kunskaper kring användandet så finns det en risk för att
implementeringen av verktygen inte blir optimal (Mishra & Koehler, 2006).
Content knowledge beskrivs som den kunskap som lärs ut i skolan av lärare. Hur viktigt är det att lärare är medvetna om det de lär ut och vad är det som skiljer olika sorters kunskap åt? Det är självklart att lärare som undervisar ska ha kunskaper inom ämnet de undervisar i och kunna förstå sambandet mellan det centrala innehållet, olika teorier inom ämnet och innehållet som de lär ut. Saknar läraren detta så finns det en risk att läraren inte bedriver en korrekt undervisning av ämnet vilket inte gynnar elevernas inlärning (Mishra & Koehler, 2006).
Pedagogical knowledge utgår ifrån lärarens val av lärarstil och dennes pedagogiska kunskaper kring lärande. Inom pedagogical knowledge så behandlas olika pedagogiska val av tekniker, formulering av ämnet som behandlas, samt anpassning av
undervisningen beroende på vilken elevgrupp som undervisas. Genom att läraren är medveten om elevgruppen som de har så kan läraren anpassa lektionen utifrån deras tidigare kunskaper och deras studiestrategier. Detta leder till en mer skräddarsydd undervisning som gynnar eleverna i klassrummet (Mishra & Koehler, 2006).
15
De två teorierna har lite gemensamt som kopplar ihop dem. Det sociokulturella perspektivet har mediering aspekten och de olika verktygen som läraren kan använda för att uppnå lärande. TPACK går ut på att pedagogen kan använda sig av de olika digitala verktygen för att genomföra lektioner där eleverna kan uppnå det önskvärda lärandet. De digitala verktygen kan i detta fall ses som artefakter och TPACK förklarar hur väl pedagogen använder sig artefakterna.
16
5.Tidigare forskning
I avsnittet behandlas tidigare forskning gjord inom användningen av digitala verktyg, skola och digitalisering. Det är inte ett område som det har forskats särskilt mycket i, dock finns det en mindre del forskning som genomförts inom våra aktuella områden. I avsnittet presenterar vi främst forskning men vi inkluderar även andra källor för att brygga samman forskning med den svenska befolkningens och institutioners syn på digitala verktyg.
5.1 Digitala verktyg och dess roll i skolan
Enligt Ungdomsbarometern (2017) så tycker folkmajoriteten att teknologi och motion inte går hand i hand och bör hållas åtskilt. Många har en åsikt om att teknologin trappar ner människors fysiska aktivitet, och dess mer ungdomars. Faktum är dock att
teknologin har utvecklats och åstadkommit enorma möjliga funktioner som kan vara avsedda till att faktiskt förhöja samt förbättra människors fysiska aktivitet. Dagens ungdomar är uppväxta i ett högteknologiskt samhälle och har ett behov av att teknologi integreras i det mesta de gör (Ungdomsbarometern, 2017).
Olafsson, Livingstone och Haddon (2014) utförde en enkätundersökning på 3500 europeiska barn och ungdomar mellan 9-16 år och deras användande av teknologi och i vilken grad de använder den. Studien påvisade att 66% av barnen och ungdomarna använde teknologi samt hade tillgång till egen internet. Fortsättningsvis visade studien på att barnens och ungdomars digitala kompetens har ökat i jämförelse med en liknande studie gjord år 2010.
Majoriteten av Sveriges grundskolor och gymnasier erbjuder sina elever datorer eller surfplattor, vilket leder till att digitala verktyg blir en allt större del av skolverksamheten (Skolverket, 2016). Många skolor väljer även att använda sig av internetbaserade
plattformar som ett medium för kommunikation mellan lärare och elever. Lau, Lau, Wong och Ransdell (2011) gjorde ett urval av 2606 relevanta vetenskapliga artiklar men sållade slutligen ner dessa till att analysera totalt nio relevanta vetenskapliga artiklar berörande effektiviteten och metodiken av digitala verktyg i idrottsundervisningen.
17
Studierna som var gjorda på barn i åldrarna 6–12 och ungdomar mellan 13–18 och dessa påvisade att användning av IKT är ett utmärkt sätt att kommunicera på med sina elever. Specifikt SMS är ett kostnadseffektivt, tidseffektivt och lättillgängligt medel för att öka den fysiska aktiviteten genom påminnelser och smidigare kommunikation. Studierna visar på att 45–99% av alla barn och ungdomar använder sig av en mobiltelefon och SMS vilket gör det till ett lockande verktyg att använda sig av.
En studie utförd av Brevik och Davies (2016) gjordes på hur lärare kan använda digitala hjälpmedel för att kunna observera och optimera elevers lärande och kompetens. Ett digitalt hjälpmedel som lärarna använde var Online Word, ett program där elever kunde sammanfatta undervisningens innehåll, få uppgifter som eleverna kunde söka på internet efter korrekt information och därefter presentera deras resultat. Genom
klassrumsobservationer, lärares egna upplevelser och intervjuer med elever kunde studien påvisa att användandet av digitala hjälpmedel var väldigt effektivt i att ge lärare den information som krävs för att ett lärande ska ske hos eleverna samt få en tydligare uppfattning om vad ens elever har lärt sig. Brevik och Davies (2016) studie påvisar att digitala hjälpmedel kan hjälpa till med viktig information om elevernas
inlärningsprocess.
Kan digitala verktyg då användas som ett medel för att förändra elevers motivation och engagemang för fysisk aktivitet till det bättre? Idrottsämnet i skolan har som syfte att ge eleverna kunskaper om fysisk aktivitet och ge dessa möjligheten att utveckla en allsidig rörelseförmåga. Eleverna ska även utveckla en förståelse till att se samband mellan rörelseaktivitet, välbefinnande och hälsa. Med hjälp av idrottsundervisningen ska
eleverna utveckla en god kroppsmedvetenhet och kroppsuppfattning samt förtroende för sin egna fysiska förmåga (Skolverket, 2005). Många av delmomenten som skall uppnås enligt Idrott och hälsa läroplan kan utföras med hjälp av exergames, som exempelvis
• Rörelse till musik samt dans
• Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga
• Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning (Skolverket, 2018).
18
Gibbs, Quennerstedt och Larsson (2016) undersökte i sin studie bland gymnasieelever om exergames som Just Dance kan användas i undervisningen för att uppfylla kraven i Idrott och hälsa. Studien använde sig av videokameror för att observera tjugofem elever under deltagandets gång, detta med syftet att få det att bli så troget till en vanlig lektion som möjligt. Studien påvisar att Just Dance kan användas som instruktör, inspiratör och handledare för att få till rörelser till musik bland eleverna. Fortsättningsvis fastställer studien att eleverna dessutom involveras i olika lärandeprocesser. Eleverna genomgår lärande när de imiterar, repeterar och kommunicerar med avataren i spelet. Eleverna lär sig dessutom lösa olika sorters uppgifter och spelet fungerar som en inspiratör för eleverna när de ska skapa egna danskoreografier. Utifrån dessa aspekter menar Gibbs et al. (2016) att spelet Just Dance kan användas i idrottsundervisningen för att skapa relevant lärande hos eleverna.
Inchley och Currie (2014) genomförde en enkätundersökning som gjordes på totalt 220 000 barn och ungdomar runt om i Europa med temat hälsa. I undersökningen visar resultat på att minst 50 % av de barn och ungdomar som deltog använder sig av olika IKT-medel i två timmar eller mer under dagens gång. Det främsta användningsområdet var kopplat till underhållning och de digitala verktygen som användes var bland annat datorer och smartphones. I en studie gjord av Gao (2012) på 195 högstadieelever i Usa undersökte forskaren hur motivationen påverkades utav användandet av exergamet Dance Dance Revolution (DDR). Studien kom fram till att DDR ökade elevernas motivation under idrottslektioner. Vidare påvisades att autonomin elever upplever då de spelar exergames är en faktor till deras ökade motivation, eftersom de både får välja låt och svårighetsgrad på aktiviteten.
I följande forskningsöversikt visar resultat på att få lärare använder sig av dessa IKT-medel i sin undervisning trots att ovanstående studier visar på att barn och ungdomar använder det frekvent samt motiveras. Forskningsöversikten fördjupar sig på att försöka förstå lärarnas syn eller vetskap av exergames samt vilka fördelar de bidrar med. I Quennerstedt, Almqvist, Meckbach och Öhman (2013) forskningsöversikt av studier gjorda i Engelsktalande länder kom dessa fram till att endast 3 % av 493 idrottslärare använt exergames i sin undervisning, även fast 80 % utav dessa idrottslärare kände till och hört talas om exergames. De få idrottslärare som använt exergames i sin
19
hos eleverna men även eftersom eleverna får möjlighet att utföra allsidiga
rörelseförmågor och att eleverna tycker det är roligt med exergames. Resultat från samma forskningsöversikt påvisade att yngre idrottslärare, i åldrarna 20–39 år, visade sig vara bekanta med exergames och kunde tänka sig använda det i sin egen
undervisning, till skillnad från idrottslärare som var över 40 år
Enligt de studier som vi hittat så kan vi dra slutsatsen att många lärare inte har den kompetens som kanske behövs för att bedriva en regelrätt undervisning med digitala verktyg. Forskningen visar på att motivationen ökar, det som saknas är vidareutbildning för lärarna.
5.2 Positiva och negativa aspekter med en digitalisering av
ämnet idrott och hälsa
De positiva aspekterna med IKT är många men det kan även följa med utmaningar. Ett exempel på detta är att användaren måste se till att använda sig av kvalitativa program och metoder som faktiskt underlättar inlärningen för eleverna där eleverna inte känner att det är svårt att använda sig av sagda program (Dennison, Morrison, Conway, & Yardley, 2013). Studien som gjordes hade som mål att undersöka ungdomars perspektiv på hälsorelaterade applikationer. Totalt 19 stycken ungdomar från Storbritannien deltog och dessa 19 var indelade i fyra stycken fokusgrupper. Resultatet som studien kom fram till var att ungdomarna uppskattade att dem med lätthet kunde få tag på rådgivning och information genom applikationen då det var tillgängligt via telefonen. Det som
ungdomarna även tyckte var positivt med användande av applikationen var att dem fick omedelbara resultat och att ansträningsnivån inte var hög (Dennison, et al. 2013)
Staiano, Abraham och Calvert (2012) har i sin studie undersökt de olika fördelar som användningen av exergames kan föra med sig. Där så inkluderas bland annat en ökad förbränning av kalorier, ett starkare hjärta genom pulsträning samt sociala interaktioner mellan eleverna då de får en chans att interagera och ha kul tillsammans med hjälp av något som de flesta av dem känner igen. Studien som är gjord på 54 ungdomar i USA visar på att 99 % av alla killar och upp till 94 % av alla tjejer i åldrarna 12-17 spelar någon sorts av spel och detta kan då användas av läraren som ett verktyg för att nå ut till
20
deras intressen i samband med att ungdomarna genomför fysisk aktivitet (Staiano, Abraham & Calvert, 2012).
I en annan studie gjord av Hansen och Sanders (2010) behandlade hur ämnet exergames kan öka elevers motivation när det kommer till fysisk aktivitet, inte bara i skolan, men även hemma. Studien var gjord under en åtta veckors period på sex stycken barn i Usa och resultaten visade på framsteg när det kom till barnens fysiska förmåga och hälsa. Resultaten kom fram till att barnens motivation under studiens gång var hög under de åtta veckorna som studien genomfördes samt att det ger eleverna möjligheten att inte bara öka deras fysiska aktivitet på skolan utan även på fritiden utanför skolan (Hansen & Sanders, 2010).
I Dennison, et al. (2013) lyfter studien även upp olika negativa aspekter som kan påverka användandet av hälsoapplikationer i skolundervisning. Studien lyfter
svårigheter såsom att fortsätta behålla applikationer intressanta för elever, ge användare nytt material utan svårigheter samt att det innehåll som finns på applikationen inte får påverka användaren negativt. Studien kom fram till att det är svårt att som utvecklare skapa applikationer som håller deltagare aktiva utan att skapa irritation för användarna. Hälsoapplikationer kräver ständiga uppdateringar av framsteg som görs, men
påminnelser skickade från applikationen gjorde att användarna blev störda, vilket de uppfattade som negativt. Utvecklare av hälsoapplikationer måste även se till att desssa inte framkallar negativa effekter hos användaren då dennes självkänsla kan påverkas negativt av egna dåliga resultat.
I följande forskningsöversikter så tas det upp följande orosmoment som är kopplade till okunskap inom användningen av teknologi samt de ekonomiska kostnader som
medföljer. Forskningsöversikten tar upp två stycken studier som är gjorda i Australien och Usa mellan 2006 och 2008. Studierna är gjorda på åtta lärare och hade som syfte att ta reda på lärares personliga uppfattningar kring IKT-användning i sin undervisning. Studierna påvisar att lärarna känner en viss oro över användningen av IKT i sin undervisning. Oron som finns hos lärarna kopplas till att de kanske inte kan använda teknologin på sätt som gynnar eleverna, eller att de planerade lektionerna misslyckas på grund av felaktig användning av teknologin. Detta kan då leda till att vissa lärare väljer att utesluta användning av teknologiska hjälpmedel på idrottsundervisningen (Howard,
21
2013). I den andra forskningsöversikten så tas olika orosmoment upp av Quennerstedt et al. (2013) som visar på att de ekonomiska kostnaderna som kan följa med en
användning av exergames är ett stort hinder. Detta då skolor som inte har råd med att implementera eller utbilda lärarna inom tekniken missar ut på de fördelar som finns med användningen av den.
De positiva och negativa aspekterna måste tas i beaktning när lärare väljer att använda sig av digitala verktyg. Särskilt när de flesta eleverna har mobiltelefon och har
möjligheten att använda den på lektionstid. Som elev finns det risker att påverkas negativt utav lärares användning av digitala verktyg om inte läraren har den kompetens som är nödvändig.
5.3 Digitalisering och hälsa hos elever
Detta är en fråga som har blivit allt mer aktuell desto mer teknik och datorer som har implementerats i vårt moderna samhälle. Med hjälp av statistik kan den markanta ökning som har skett i användningen av digitala verktyg uppmärksammas. I en studie gjord av Inchley och Currie (2014) uppmärksammade forskarna hur stor ökningen av digitala verktyg såsom datorer har blivit. Enligt författarna så kan vi se hur nästan 50 % av alla pojkar i Europa använder sig utav datorer för att göra sina skoluppgifter,
kommunicera med sina vänner och lärare, surfa på nätet samt spela spel. Totalt så tillbringar dessa pojkar minst två timmar per dag framför sina skärmar för att göra dessa aktiviteter. Samma studier visar på att barnen kan påverkas negativt av en ökad
skärmtid. De olika negativa konsekvenserna som tas upp i samband med en ökad
skärmtid är minskad sömn, ökad fetma samt en minskning av fysisk aktivitet då allt mer stillasittande sker bland barnen i takt med att deras skärmtid ökar. Detta kan visa på att utvecklingen kanske inte har skett på ett så optimalt sätt som möjligt så att barn och föräldrar kan lära sig kombinera denna ökade skärmtid med fysiska aktivitet och en hälsosam livsstil. Detta bekräftas även i en studie av Nuutinen, Ray och Roos (2013) som menar på att en ökad skärmtid tar bort mycket tid från barnen som annars hade lagts på olika sorters fysiska aktiviteter eller sömn vilket då leder till en ökad risk för fetma. Studien hade som syfte att undersöka teknologins påverkan på barns sömnvanor. Undersökningen genomfördes på 10–11 åriga barn i Finland och totalt 353 elever från
22
27 skolor deltog. Det nämns också om hur skolan går allt mer över till en användning av datorer istället för läroböcker vilket kan vara en faktor som ökar barnens skärmtid.
Det är målsmännens ansvar att se till att barnens skärmtid regleras till acceptabla nivåer som inte påverkar deras deltagande i olika fysiska aktiviteter eller deras sömnschema. I studien av Todd, Reis-Bergan, Sidman, Flohr, Jameson-Walker, Spicer-Bartolau och Wildeman (2008) som genomfördes i Usa på 22 pojkar i åldrarna 8–11. Studien
undersökte med hjälp av pedometrar deltagarnas fysiska aktivitet och deras användning av digitala verktyg. Studien kom fram till att föräldrar som är delaktiga i barnens användande av digitala verktyg kan leda till att barn kan ta del av teknologins många positiva aspekter som följer med ett användande. De digitala verktygen kan ge en god påverkan på barnens hälsa, välbefinnande och lärande i och utanför skola. Det är
föräldrarna som har i uppgift att se till att detta sker på ett korrekt sätt och att barnen har en hälsosam relation med teknologin (Todd et al. 2018).
Digitala verktyg och dess påverkan på barn och ungdomars hälsa är tydlig. De vuxna runtomkring barn och ungdomar har till uppgift att deras användande inte påverkar dem negativt. Hälsoaspekterna kopplade till digitala verktyg kan påverka elever även
hemifrån och därför så har föräldrar och målsmän även en viktig uppgift i att se över sina barns användande av digitala verktyg.
5.4 Kan idrottslärare förbättra lärandet/bedömningen av
elever med hjälp av en digitalisering av ämnet?
Med ökandet av digitala verktyg får lärare nya roller. Från att tidigare fokuserat på planering av undervisning skapas nu ett digitalt didaktiskt tänkande där planering istället går åt lärande och att traditionell föreläsning övergår till handledning. Användandet av digitala verktyg gör återkopplingen mer lättsam för kontinuerlig individuell bedömning och utveckling. Det digitala gör det även möjligt att ge formativ återkoppling på påbörjade arbeten istället för att få summativ bedömning när arbetet är klart. Sammanfattningsvis avlastas lärare och dess arbete (Utbildningsutskottet, 2016).
23
I en studie av Thomas och Stratton (2006) i England undersökte forskarna hur
idrottslärare på 500 olika skolor använde sig av digitala verktyg men även deras attityd och inställning gentemot digitala verktyg. I studien framkom det att 92 % av
idrottslärarna fann användandet av digitala verktyg hjälpsamma. Idrottslärarna använde främst de digitala verktygen för att bedöma elever, spela in undervisningarna och rapportera. Ett av de digitala verktygen som var hjälpsamma vid bedömning var powerpoint eller videoanalys av olika aktiviteter.
Forskning kring digitalisering har gjorts i flertal länder. Weir och Connor (2009) genomförde en kvalitativ studie som pågick i två års tid i Irland. Syftet med studien var att ta reda på hur videoinspelningar kan vara ett hjälpmedel till att ge elever den
feedback som behövs, hur digitala verktyg kan användas på olika vis i
bedömningsprocessen samt hur digitala verktyg kan hjälpa elevers lärande. I studien ingick 12 olika skolor och lärarna på skolorna fick först utbildning inom IT-kompetens innan studien med eleverna påbörjades. Forskarna delade in eleverna i två olika grupper för att få en jämförelse. En grupp där digitala verktyg infördes och en kontrollgrupp utan digitala verktyg. Resultat påvisade att användandet av digitala hjälpmedel såsom videoinspelning inom idrottsundervisningen kan ha positiva effekter för både lärandet hos eleverna och bedömning. Gruppen med digitala verktyg ansåg att återkoppling med video var mest positivt och gynnande från studien. Lärarna i studien tyckte det var hjälpsamt att ha möjligheten att visa upp video inspelningarna till eleverna för att de skall minnas vilka tidigare moment de har jobbat med och vilka nästkommande moment som väntar. Detta i sin tur verkade ha en positiv effekt på elevernas motivation till lärande.
Studierna visar på att användandet av digitala verktyg kan ge positiva effekter på den bedömning som görs på elever. Detta kräver dock att lärarna innehar kompetens som kan möjliggöra detta. Med detta sagt så är det viktigt att skolor vidareutbildar de lärare som jobbar där så att alla elever får möjligheten till att bli bedömda på samma villkor.
24
6.Metod
I det här kapitlet beskrivs undersökningens procedur från forskningsmetod, urvalsgrupp, insamling, bearbetning och analys av empiri, undersökningens validitet och reliabilitet samt våra etiska överväganden.
6.1 Metodval
Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår undersökning.
Anledningen till den valda metoden grundar sig i att försöka framhäva mer fördjupade och detaljerade perspektiv till undersökningens frågeställningar. Vi vill försöka tolka och analysera de intervjuades synsätt och upplevelser av deras verklighet. Vi vill behandla fakta och mening med våra kvalitativa intervjuer och inrikta oss mot kunskapsuppfattning. En kvalitativ metod utgörs av språkliga utsägelser, som bildas genom inspelade intervjuer, fältanteckningar vid sociala sammanhang och inspelningar av alldagliga konversationer. Dalen (2008) menar att en kvalitativ forskningsmetod ger en möjligheten att få en särskild insyn till människors erfarenheter och upplevelser av deras levda värld.
6.2 Intervju
Kvale och Brinkman (2014) menar att kvalitativa intervjuer hjälper oss att förstå och tolka den intervjuades värld utifrån deras åsikter, formulera innebörd i människors upplevelser samt tolka deras livsvärld innan vetenskapliga förklaringar görs. Det centrala syftet med kvalitativa metoder är att skapa en förståelse av det som ska analyseras. Nackdelen med att använda kvalitativa metoder är att dessa vanligtvis genomförs med mindre antal deltagare i undersökningen, detta gör det därmed svårare att komma till slutsatser som går att applicera på den större befolkningen.
Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där frågor samt följdfrågor ställdes för att få genomtänkta och utvecklade svar. Våra semistrukturerade intervjuer innehöll huvudfrågor som vi utgick ifrån och i vår intervjuguide belystes vissa teman mer.
25
Bryman (2011) förklarar att med semistrukturerade intervjuer görs det möjligt för forskaren att hålla sig relativ till rådande ämnen under intervjuns gång men samtidigt beröra andra ämnen och teman för att tillåta den intervjuade att uttrycka sig ytterligare. Detta möjliggör för en utvecklad organisk konversation. Vidare menar Bryman (2011) att detta tillåter konversationen att skapa bättre förutsättningar för tydligare förståelse och tolkning av undersökningsområdet. Den utskrivna texten och inspelningarna av intervjuerna blev underlaget för vår analys som därefter skrivs (Kvale & Brinkman, 2014). Vår intervjuguide är konstruerad på ett sådant sätt som ger oss tydlighet i våra tre frågeställningar, se bilaga 1, s.60 Under varje huvudfrågeställning skapade vi flertal olika underfrågor som kunde ge oss fördjupade svar till huvudfrågan. Bryman (2011) lyfter upp att en intervjuguide och dess formulerade frågeställningar kan ge forskaren information om intervjudeltagarnas livsvärld samt att intervjuerna har plats för en flexibilitet i sitt genomförande. Våra huvudfrågor i undersökningen behandlade om/hur idrottslärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen, vilka fördelar och nackdelar som finns med användandet av digitala verktyg i idrottsämnet, vilka hinder och möjligheter som existerar för idrottslärare att använda sig av digitala hjälpmedel och hur bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel. Dessa fyra frågor konstruerade vår intervjuguide.
Innan de planerade intervjuerna genomfördes beslutade vi oss för att göra en så kallad pilotintervju med en idrottslärare. Syftet med vår pilotintervju var att utvärdera våra frågor för att se om ändringar behöver göras samt ta reda på hur lång tid intervjuerna kunde tänkas ta. Med hjälp av vår utförda pilotintervju insåg vi att vissa frågor gav efterliknande svar och att vissa frågor gav svaga svar. Vi valde bort enstaka frågor och korrigerade vissa av våra tidigare frågor.
6.3 Urvalsgrupp
Harboe (2013) förklarar att kvalitativa intervjuer oftast består av personer som forskaren väljer ut genom ett subjektivt urval. Vår urvalsgrupp bestod av fem verksamma samt legitimerade lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet från samma kommun, fördelat på tre män och två kvinnor. Urvalsgruppen bestod av både lärare nära pensionsåldern, de som haft yrkeserfarenhet i ett antal år och nyutexaminerade, för att få
26
till en allomfattande undersökningsgrupp. Urvalet inom kvalitativa undersökningar bör vända sig till olika sorters grupper utifrån studiens syfte. Grupperna kan exempelvis bestå av vissa specifika individer, verksamheter, avdelningar, sektorer och dokument som har ett direkt samband till forskningsfrågorna som tas upp i studien. Detta arbetssätt kallas målinriktat, målstyrt eller som ovan nämnt subjektivt urval (Bryman, 2011). Vårt urval utfördes genom en icke slumpmässig metod. För att urvalsgruppen skall kunna spegla den större populationen bör en ordentlig granskning finnas för den valda populationen. Vi kände oss säkra på att urvalsgruppen bestod av individer som var relevanta för vår studie och bestod inte av individer som inte skulle kunna bidra med relevant information till vår undersökning. De deltagande tycktes vara relevanta eftersom de troddes kunna svara på våra intervjufrågor och deras svar skulle kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar. Bryman (2011) lyfter även upp begreppet bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval görs genom att välja personer med nära samband till forskaren att medverka i undersökningen. Därav använde vi oss av bekvämlighetsurval som grund till vårt urval genom bekanta kontakter via våra VFU skolor samt tidigare arbetsplatser för att ordna fram intervjudeltagare till vår
undersökning.
6.4 Procedur
Vi tog kontakt med alla idrottslärare via mejl och telefon för att fråga om dessa var intresserade av att delta i en kvalitativ intervju. I mailet bifogade vi även ett
informationsbrev som sammanfattade vad undersökningens syfte var och hur den kvalitativa intervjun kommer ske (bilaga 1, s. 60). Samtliga lärare gav samtycke till att delta i vår studie och därefter bokade vi in tider för detta. Vi erbjöd oss att besöka lärarna på valfri plats och tid som passade dem bäst för intervju. Vi förmodade att detta skulle göra de intervjuade mer bekväma och trygga i den miljön de anser passar dem bäst och vidare leda till att intervjuerna blir idealiska. Harboe (2013) menar att det är bättre om minst två är medverkande under en kvalitativ intervju. Vi beslutade att utföra alla intervjuer tillsammans. Harboe (2013) lyfter även upp att det kan vara gynnsamt att använda sig av någon typ av ljudinspelare under kvalitativa intervjuer för att fånga med allt i intervjun eftersom minsta lilla ord och mening kan i slutändan vara av stor
27
undkomma att vårt minne sviker oss. Dock menar Harboe (2013) att inspelning av intervjuer kan kännas opersonliga och förstöra att intervjun uppfattas organisk och bekväm för de involverade. Bryman (2011) menar också att inspelning av intervjuer kan få respondenterna att känna sig nervösa och inte vilja uttrycka sig fullständig kring sina formuleringar av svar. Däremot uppfattade inte vi att detta dilemma uppstod under våra intervjuer, inga nervösa uttryck kunde uppfattas hos respondenterna och vi kände att vi fick utförliga svar. Samtliga intervjuer tog mellan 20–30 minuter, beroende på hur utförligt den intervjuade ville formulera sina svar och dennes intresse samt erfarenheter inom undersökningsområdet var. När intervjuerna blivit genomförda transkriberade vi all text omedelbart efter varje intervju för att underlätta för oss medan intervjuerna fortfarande var färska i huvudena på oss och få till en så konkret transkribering som möjligt. Vi fick ihop fem intervjuer på tre dagar och under dessa dagar avslutade vi alltid arbetet med att transkribera klart intervjuerna.
Vårt utskickade information- och samtyckesblankett till intervju deltagarna finns tillgängliga, se bilaga 2, s. 61.
6.5 Analys av empiri
I detta avsnitt kommer vi att beskriva analys och bearbetning av vår insamlade empiri. Det empiriska materialet bestod av inspelade intervjuer med de verksamma
idrottslärarna. Vi tog hjälp av datorprogrammet Express Scribe Transcription för att transkribera våra intervjuer till text. Med hjälp av detta program kunde vi sakta ner uppspelningshastigheten för att uppfatta allt som sades, pausa vid behov samt spola framåt och bakåt effektivt med hjälp av tangenterna på tangentbordet.
För att begripa sig på och möjliggöra en resultatrik analys av den insamlade empirin använde vi oss av en metod som Harboe (2013) uppger som tre karakteristiska kriterier att ha i åtanke. Det första kriteriet redogör för att innehållsanalysen bygger på källkritik. Harboe (2013) menar att den undersökande inte hinner komma åt alla tillämpbara och existerande aktörer vid kvalitativa intervjuer. Detta leder till att det uppstår brist av empiri eller att aktörerna undanhåller viss information. Vi var därför noggranna i vår selektion av urvalsgrupp och kritiskt analysera dessa innan vi genomförde intervjuerna.
28
Harboe (2013) menar på att som forskare ska ha i åtanke om det förekommer andra aktörer som kan motsäga eller styrka dina aktörers information. Harboe (2013) förklarar det andra kriteriet som att innehållsanalysen grundar sig på empati och inlevelse. Om inte den svarande ger eller håller tillbaka på information kan det vara givande att vara uppmärksam på beteende, gester, rörelser, tonfall och annan icke verbal kommunikation som kan vara informativ. Harboe (2013) menar att vid det tredje kriteriet måste en textanalys ske av innehållsanalysen. Vid textanalysen måste du förstå och tolka det du läser. Du ska på samma sätt tolka och tyda hur respondenternas meningar, uttryckssätt, ordval, formuleringar och citat kan sammansättas i sin hela kontext som du gör vid en läsning av en större bok. Vi koncentrerade oss på ordvalen och de formuleringar som respondenterna uttryckte, men var även uppmärksamma på vilka som inte användes och varför i sådana fall. Även durationen på svaren respondenterna uttryckte var viktigt att observera, vissa svar var längre än andra och detta ger en viss uppfattning om
respondentens synsätt på frågan i tal. Graneheim och Lundman (2004) förklarar hur den kvalitativa innehållsanalysen tillåter forskaren att förklara, skriva och tyda information som är relevant till studiens syfte. När texter läses blir det enklare för en att förstå meningar, och struktur möjliggör för forskaren att finna respondenternas budskap och avsikt med sina uttalanden. Med ett strukturerat arkiv av de transkriberade intervjuerna kan forskaren smidigt finna sammanhängande teman och samband. Dalen (2008) beskriver att analysprocessen utförs genom att koda materialet. Vi började med att först utföra en rå kodning som Dalen (2008) kallar det, där vi gjorde en övergripande läsning av texten. Därefter genomförde vi en fin kodning som vidare gav oss ett slutresultat även kallad slutkodning. Både råkodningen och slutkodningen gjorde vi tillsammans för att vara extra noga med att inget gick förlorat. Med hjälp av datorprogrammet NVivo kunde vi utföra denna process mycket mer effektivt eftersom det ges en god översikt och tydlig struktur i det empiriska materialet. NVivo hjälper en att komponera sin insamlade empiri och ger en organisering och ordning av de transkriberade intervjuerna (David & Sutton, 2016). NVivo hjälpte oss att ordna kategorier och teman som var av betydelse till våra frågeställningar och arbetets syfte. Med NVivo fick vi hjälp i vår innehållsanalys och datorprogrammet bidrog med ett resultat som vi kunde ta nästa steg mot och analysera utifrån vad tidigare forskning och de teoretiska perspektiven säger.
29
6.6 Validitet och reliabilitet
I detta avsnitt lyfter vi upp huruvida valid och pålitlig vår undersökning är samt hur vi har förhållit oss kring detta när det kommer till insamlandet av empiri. Validitet innebär att arbetets olika moment är relaterade till arbetets problemställning, förbunden i
verkligheten, att det är relevant och att en röd tråd genomsyrar hela arbetets gång. Det är väldigt viktigt att alla delar av arbetet kan anknytas tillbaka till undersökningens
frågeställningar och syfte Harboe (2013). Det var viktigt för oss att undvika så många validitetshinder som möjligt för en framgångsrik arbetsprocedur. Det var viktigt att den empiri vi erhöll via intervjuerna var relevant och besvarade våra frågeställningar, syfte och kunde möjliggöra för oss att dra slutsatser av det hela. Harboe (2013) menar att intervjuerna ska kunna medföra svar till undersökningens frågeställningar och att det finns en kontext mellan undersökningens ursprungliga problemområde och
undersökningens slutsats. En välstrukturerad planering innan arbetets igångsättning var essentiell för att validiteten skulle finnas kvar. Vidare förklarar Harboe (2013) att reliabilitet i ett arbete innebär att undersökningen är pålitlig. Som forskare är det viktigt att förlita sig på sin insamlade empiri och om den skulle komma till användning. Harboe (2013) menar att två saker behöver uppmärksammas när reliabiliteten behandlas i sin insamlade empiri. Först bör det säkerställas hur säker ens data är, och därefter hur pålitlig ens mät- och analysredskap är. Även Bryman (2011) nämner begreppen validitet och reliabilitet. Kortfattat förklarar Bryman (2011) de två begreppen som hur trovärdig, tillförlitlig, överförbar och objektiv ens undersökning verkligen är. Begreppet
generaliserbarhet brukar oftast förekomma på tal om undersökningar. Generaliserbarhet betyder att resultaten som undersökningen har gett även skall kunna implementeras på andra individer som inte medverkat i själva undersökningen (Patel & Davidsson, 2011). Generaliserbarheten i vår undersökning kunde varit bättre om vi hade valt att intervjua många fler idrottslärare.
En extern reliabilitet behandlar huruvida undersökningen kan replikeras. Eftersom kvalitativa forskningsmetoder oftast ingår i sociala miljöer och dess förutsättningar brukar skilja sig åt är extern reliabilitet svår att uppnå vid kvalitativa undersökningar. En intern reliabilitet däremot inrättas i en tolkningsfråga där de undersökande forskarna tillsammans enas om hur empirin ska tolkas utifrån bådas iakttagelser (Bryman, 2011).
30
Vår gemensamma arbetsmetod resulterade till goda förutsättningar för intern reliabilitet samt validitet eftersom vi ständigt diskuterade och noggrant valde relevant insamlad empiri under vår analys, och båda ställde sig positiva till besluten som togs. Vi
diskuterade och jämförde ständigt varandras tolkningar av det empiri vi samlat in som vidare ledde till högre inre reliabilitet under studiens gång. Dessutom valde vi båda att medverka i alla våra intervjuer som ägde rum, därav skedde inga misstolkningar av våra intervjufrågor till korrespondenterna. Bryman (2011) menar att det enkelt kan ske missförstånd och felaktiga tolkningar under kvalitativa metoder när intervjuer görs åtskilt mellan undersökare. Undersökarna kan utforma frågor annorlunda och på så vis ha effekt på den interna reliabiliteten i undersökningen. Vi har även satt i förbindelse relevanta teoretiska perspektiv och begrepp i vår undersökning, såsom TPACK och det sociokulturella perspektivet, som lett till att vår undersökning skapat en god intern validitet.
Samtliga intervjuer spelades in vilket bidrar till ett mer pålitligt och noggrant resultat samt slutsats. Möjligtvis hade vi fått mer varierande svar på våra frågor om fler individer hade bestämts att intervjuas och därför kan det vara svårare att ge en
övergripande bild på undersökningen. Urvalsgruppen gjordes med beaktande till kön, bakgrund, ålder och alla fortfarande verksamma i yrket för att som sagt efterlikna den större populationen idrottslärare i Sverige.
Efter vår pilotintervju var vi tvungna att omarbeta vår intervjuguide eftersom kommande frågor under intervjun besvarades tidigare än väntat genom de översta frågorna, därav raderades flertal frågor för att undvika återkommande svar. Detta gav en mer solid samt säkrare intervjuguide och inga fler ändringar behövdes göras under själva intervjuveckan. Intervjufrågorna kunde förbli detsamma och anknytas till undersökningens ursprungliga syfte och frågeställningar. Därmed blev våra frågeställningar besvarade och det hela ökade reliabiliteten och validiteten i undersökningen.
En planering för arbetsgången gjordes i god tid och vi har förhållit oss till den strikt under hela arbetsprocessen för att vara på den säkra sidan och undvika att hinder uppstår. Vi läste in oss grundligt vad gäller digitalisering i idrottsämnet innan vi skapade frågeställningar och en intervjuguide. Intervjuerna fullbordades därefter och
31
skapade en godare reliabilitet och validitet i undersökningen och medgav ett konstaterande resultat samt slutsats.
6.7 Etiska överväganden
För att samhället och mänskligheten ska utvecklas är forskning och undersökningar av olika slag väsentliga. Vetenskapsrådet (2017) menar att för forskare existerar det ett antal olika etiska riktlinjer, lagar och direktiv forskare bör förhålla sig till när det kommer till forskningen. Etisk och rättfärdig forskning i besittning av kvalité, metod och resultat är ett utav Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer och lagar, och vidare menar de på att denna typ av forskning är vad som utvecklar samt bidrar till samhället. Som forskare måste det göras en utvärdering för vilken sorts kunskap som utvinns av undersökningen och om det kommer att förekomma kortsiktiga samt långsiktiga risker och konsekvenser för de deltagande i studien. Dessa forskningskrav ska leda till att de deltagande individerna ska känna trygghet och säkerhet i sitt bidragande till
undersökningen samt kännedom vad undersökningen går ut på. Genom rättigheter i form av exempelvis anonymitet i undersökningen tillgodoses detta för de deltagande. Vetenskapsrådet (2017) benämner detta som individskyddskravet. I individskyddskravet ingår fyra huvudkrav som de deltagande har rättigheter för och forskaren måste
uppfylla, dessa är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Det första kravet, informationskravet går ut på följande. Här så ska de intervjuade deltagarna informeras om vad deras deltagande betyder i undersökningen samt vad för sorts villkor det är som appliceras på dem. De deltagande ska meddelas om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de när som helst under studiens gång kan välja att avbryta sitt deltagande. Syftet med intervjun ska förklaras för deltagarna och det ska vara tydligt för de deltagande om vilka villkor det är som gäller under intervjuns gång (Vetenskapliga rådet, 2017).
Det andra kravet är samtyckeskravet. Detta krav innebär att forskaren ska samla in deltagarens samtycke. När det kommer till aktivt deltagande så ska samtycke alltid samlas in. De som är med och deltar har rätten att avbryta sitt deltagande när som helst
32
utan några som helst konsekvenser. De som deltar i undersökningen får inte utsättas för någon sorts av påtryckning eller påverkan av de som intervjuar och någon
beroendeställning mellan deltagaren och intervjuaren får inte finnas (Vetenskapliga rådet, 2017). För att säkerställa allt detta så ska deltagarna som intervjuas i denna studie få en samtyckes- och informationsblankett utskickad till sig. Genom att skicka ut blanketten till de deltagande innan intervjun så får de chansen att läsa igenom den samt få en uppfattning om de rättigheter som de har under intervjuns gång. När intervjun senare ska ske så ska en signerad blankett lämnas till forskarna vilket är ett
godkännande för att intervjun kan genomföras.
Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och verkar för att de deltagande i studien får högsta möjliga anonymitet gällande deras personuppgifter och uttalanden. Utomstående ska inte ha möjlighet att få åtkomst till uppgifterna som ges av de deltagande till
studien. Individerna som frivilligt valt att ställa upp i studien har rättigheter till att bli informerade före deras deltagande i undersökningstillfället att deras fullständiga uppgifter kommer hanteras konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2017). Vi var väldigt noga med denna information till de deltagande individerna vad gäller deras anonymitet och att ingen obehörig har tillgång till dessa uppgifter.
Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet. Detta krav säkerhetsställer att all
insamlad information och empiri enbart ska användas i forskningssyfte. Alla uppgifter om individer ska behandlas på ett sådant säkert sätt att utomstående inte har någon möjlighet alls för identifikation av dessa personer. Alla uppgifter som angetts från de deltagande i studien får inte användas i kommersiella eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2017). I vår informations- och samtyckesblankett tydliggjorde vi att de deltagandes uppgifter endast används till vårt examensarbete och kontrolleras av en objektiv handledare. Även dessförinnan vi började intervjuerna var vi noga med att verbalt informera detta till de intervjuade. Valet av kvalitativ metod grundade sig i de omständigheter som vi befinner oss i. Covid-19 har gjort det svårt för oss som
forskare att samla ihop intervjuer och då så tyckte vi att det var passande att använda oss av kvalitativ metod då det tillåter ett färre antal deltagande. Vi tyckte även att mer utförliga svar är mer passande till det ämne vi skriver om då deltagarnas personligheter och åsikter får mer plats i intervjuerna som genomförs.
33
När det kommer till genomförandet av studier så vill forskare göra det så objektivt som möjligt. Då vi båda som skriver detta arbete studerar till idrottslärare och jobbar som idrottslärare så kan det skapa svårigheter med att vara objektiv i de frågor som vi väljer att ställa. Detta kan vara svårt att göra i en kvalitativ studie och att undvika egna åsikter och värderingar kopplade till ämnet är oundvikligt. För att undvika subjektivitet på bästa möjliga sätt så har vi som forskare granskat det arbete som vi har gjort och försökt att inte se det från det perspektiv som en idrottslärare kan ha kring ämnet. Genom att granska vårt arbete och tolka det innehåll vi har samlat in med objektivitet som mål så tror vi att vi har gjort våra tolkningar av intervjuerna så objektiva som möjligt (Bryman, 2011).
34
7. Resultat och analys
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka digitala verktyg idrottslärare kan ta hjälp utav i sin idrottsundervisning. Vilka appar/program/hemsidor använder lärare sig utav? I samband med att vi undersöker detta så ska vi försöka ta reda på de fördelar och
nackdelar som finns med en digitalisering av idrottsämnet och hur det kan läggas upp på ett sådant sätt så att elevernas lärande hamnar i fokus med de hjälpmedel som lärare använder sig av.
• Använder idrottslärare sig av digitala verktyg/läromedel i undervisningen och har de valt att implementera dessa?
• Vilka för- och nackdelar för eleverna menar idrottslärare finns med att använda sig av digitala läromedel i ämnet idrott och hälsa
• Vilka hinder och möjligheter existerar för lärare för att använda digitala verktyg i sin undervisning?
I vårt resultat kommer vi att besvara de frågeställningar som vi ställt som en
utgångspunkt som vi följer. Alla lärare som vi intervjuade svarade på alla frågor som vi ställde och vi fick utförliga förklaringar till varför de tyckte som de gjorde kring ämnet.
7.1 Användning av digitala verktyg i undervisningen
Genom våra intervjuer så upptäckte vi att majoriteten av de intervjuade lärarna hade snarlika uppfattningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. För det mesta så användes verktyg som var kopplade till administrativa uppgifter såsom närvaroanmälan av elever samt olika lärplattformar som t.ex. Google Classroom. Ett fåtal av de intervjuade lärarna använde sig av digitala verktyg som ett medel i den praktiska undervisningen och då var det vanligaste olika medieprogram för att visa instruktionsfilmer, kost och sömn-baserade applikationer där eleverna kunde följa sina vanor samt gps-baserade applikationer som användes i samband med orientering.
35
Genom att skapa ett stapeldiagram så kan läsaren få en bättre överblick på hur
fördelningen i användandet av digitala verktyg ser ut. Diagrammet visar på hur många lärare det är som använder sig av ett visst digitalt verktyg.
7.1.1 Administrativa verktyg och appar
Det mönster som vi upptäckte i samband med våra intervjuer var att användandet av Google Classroom har blivit avgörande för att kunna genomföra undervisning. Detta då eleverna vid tidpunkten för våra intervjuer tog del av idrottsundervisningen hemifrån då inga lektioner fick genomföras på skolan. Lärarna var beroende av Google Classroom för att kunna hålla kontakten med eleverna samt för att fördela uppgifter och
lektionsmaterial till dem. Lärare 3 berättar om hur hen använder sig av de olika administrativa verktygen:
Vi använder absolut mest Googles plattform och allt som hör därtill, gmail, drive, google classroom, google kalender och allt är synkat i ett system så att det ska passa med elevernas chromebooks. Nu sen Covid-19 har kommit så har jag också arbetat med go formative som ger eleverna möjlighet att svara på olika sorters frågor samt feedback på hur det har gått. Jag använder mig också av skolans interna administrativa verktyg som kunskapsporten vilket är vår egen variant av google classroom
