Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda närmiljön i sin matematikundervisning?

Lärarna tycker att eleverna har lättare att förstå meningen med matematik och vad de ska använda den till när de använder sig av närmiljön. Att använda närmiljön i undervisningen får eleverna att förstå vad matematik är och att det finns överallt. När undervisningen är förlagd utomhus får eleverna ofta arbeta praktiskt. Kopplingen mellan vardagsmatematiken och skolmatematiken blir då också tydligare. Lärarna anser liksom Hammerman m.fl. (2001) att det är viktigt att använda elevernas verklighet som läromedel för då har de lättare för att förstå och se meningen med kunskaperna. Det är också lättare för eleverna att ta till sig ny kunskap om de får arbeta praktiskt. Redan på 1800-talet påtalade Ellen Key (1849-1926) att man inte enbart ska söka kunskap i bibliotek utan i verkligheten, exempelvis övades matematik genom hantverk och trädgårdsarbete återberättar Dahlgren och Szczepanski (1997). John Dewey (1859-1952) menade liksom Ellen Key att praktisk kunskap är lika mycket värd som teoretisk.

aktiviteter utomhus. Med hjälp av praktisk hantering av konkret material kan begreppsbildning underlättas vid inlärning återger Dahlgren och Szczepanski (1997). För ett framgångsrikt lärande hos eleverna kan lärandet utomhus ses som ett komplement där all kunskaps- och färdighetsområden kan praktiseras påstår Dahlgren och Szczepanski (1997). Vilket överstämmer med Ericsson (2002) att helheten och sammanhanget i undervisningen är tydligare ute i naturen. Utomhus blir upplevelsen den givna utgångspunkten.

I resultatet framgår att lärarna anser att elever lär sig bättre när de använder sig av närmiljön och får använda alla sina sinnen. När de upplever något med alla sinnena kommer de ihåg det bättre än om de läst i en bok. Lärarna tycker det är positivt att eleverna får uppleva matematiken. Utomhusundervisningen bidrar till aktivare barn. Lärarnas åsikter finner stöd hos forskaren Szczepanski som hävdar att det är i verkligheten och i utemiljön som elever lär sig bäst skriver Claesdotter (2004). I utemiljön upplever eleverna med alla sina sinnen, de ser, hör, känner, luktar och smakar. Det kan jämföras med Dahlgren och Szczepanskis (1997) uppfattning att det är viktigt att lärande sker i olika situationer och sammanhang. Utomhuspedagogik kan bedrivas var som helst där eleverna får en direktupplevelse av situationen och där de aktivt deltar ”att göra och uppleva”. Syftet med att undervisa i närmiljön är att få eleverna mer engagerade, motiverade och intresserade. Eleverna måste få möjlighet att använda sina olika sinnen i olika undervisningssituationer, genom att känna, beröra och agera i olika miljöer. Enligt forskarna är det viktigt att använda sina fem olika sinnen så att hela kroppen får vara med i lärandeprocessen. Om elever ges möjlighet till rörelse i sitt lärande så ökar deras koncentrationsförmåga. I undervisning där elever får uppleva olika sinnesintryck skapar ett bättre minne, sammanhang och förståelse i inlärningssituationen anser Dahlgren och Szczepanski. En fördel med utomhuspedagogiken är att eleverna får använda sina olika sinnen och att de kan förknippa sitt lärande till en upplevd situation. Lärarna finner stöd i Lundegård m.fl. (2004) där Sellgrens åsikt återges att om eleverna får en känsloupplevelse vid inlärning förstärker det deras minne och deras kunskaper ökar. Därför anser Sellgren att det måste finnas en variation i sättet att undervisa så att de får uppleva nya situationer som de kan minnas med en positiv känsla.

Lärarna menar att matematiken blir konkretare när eleverna själv får undersöka och upptäcka den. När eleverna känner igen sig känner de sig säkrare och vågar också ställa fler frågor. Vidare anser lärarna att det engagerar och intresserar när undervisningen bygger på tidigare erfarenheter. Många samband är lättare att se och upptäcka med hjälp av närmiljön.

Matematiken blir tydligare om den används i sammanhang som eleverna känner igen sig i hävdar deltagarna i undersökningen. Lärarna anser liksom Ericsson (2002) att om utemiljön används i undervisningen ges andra möjligheter för prestationer och färdigheter. Att det känns stärkande för elever som inte känner att de duger i den traditionella skolsituationen. I närmiljön känner eleverna sig hemma och trygga. I närmiljön är det lättare för elever att konkretisera fenomen och företeelser jämfört med bilder i läromedel. Utomhuspedagogiken skapar en variation till den traditionella undervisningen och nya möjligheter för elever att lära enligt Ericsson. Deras nyfikenhet stimuleras och utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper formuleras frågor. Lärarna får här stöd av Olsson (1995) som anser att i närmiljön söker och finner eleverna kunskap utifrån sina egna erfarenheter.Detta kan också relateras till Dahlgren och Szczepanski (1997) som framhåller att elever måste få lära i ett naturligt sammanhang. Med hjälp av utomhuspedagogiken och läran om undervisning utomhus kan skolan förändras till en skola som utvecklar och inspirerar elever. Den grundläggande idén med utomhuspedagogik är att skapa förutsättningar för konkreta upplevelser. I Lundegård m.fl. (2004) beskrivs liknande Strotz och Svennings uppfattning om att skapa bättre möjligheter till lärande på ett konkret och spontant sätt är att anknyta undervisningen till elevernas upplevelser och erfarenheter utanför skolan. För det underlättar elevers lärande och förståelse. Målet med undervisningen i närmiljön är att engagera och underlätta elevers lärande.

En fördel med att använda närmiljön i undervisningen enligt lärarna är att där finns så mycket att använda, uppleva och lära. Det är bra att ha naturen som läromedel och inte alltid använda färdiga plast brickor och kuber. Det är gratis att använda närmiljön som läromedel. Det är lärarnas arbete att ge eleverna en stimulerande och varierande arbetsmiljö och för att göra det krävs det att de använder närmiljön. Naturen erbjuder mycket som inte ett klassrum kan erbjuda menar deltagarna i undersökningen. Även Ericsson (2002) anser att det finns många valbara vägar som pedagogerna kan använda för att nå målen i skolan. Skolan måste bryta det traditionella undervisningsmönstret och använda alternativa läromedel och lärmiljöer. Pedagogerna måste välja olika metoder som tillgodoser alla elevernas olika behov. Alla lär på olika sätt. Det är en skyldighet att variera undervisningen så att alla når målen. Utomhuspedagogiken är ett viktigt redskap som utmanar den traditionella undervisningsmiljön. Utomhus ges andra möjligheter till elevers lärande och har en variation som inte klassrummet erbjuder. Dahlgren och Szczepanski (1997) framhåller i likhet med

klassrum. Utomhuspedagogiken skapar möjligheter att förena begreppskunskap, teoretisk kunskap och erfarenhetskunskap.

Fem av de sex lärarna i undersökningen finner inga nackdelar med att använda närmiljön i undervisningen. Men det finns vissa förutsättningar för att arbeta med närmiljön som man måste vara medveten om. Lärarna upplever att de måste styra upp undervisningen mer. För när de arbetar praktiskt är det friare och inbjuder mer till lek. Utomhus finns mycket som kan distraherar eleverna. Lundegård m.fl. (2004) återberättar att även Ericsson vidmakthåller att när lärare lämnar klassrummet upplevs undervisningen oftast bli mer okontrollerad av dem. Det är istället elevernas upplevelser och nya upptäckter som styr deras lärande. Pedagogens uppgift är att låta eleverna själva göra fria val, fatta egna beslut och ta eget ansvar för deras arbete. De måste också släppa kontrollbehovet för lärprocessen, men det innebär inte att vara passiv. Ledaren måste stimulera elevernas upptäckter och ställa frågor som leder till reflektion och lärande för eleverna anser Ericsson. Efter läst litteratur har vi inte funnit några som helst nackdelar med att använda närmiljön i sin matematikundervisning. Utifrån våra egna erfarenheter kring att använda närmiljön i matematikundervisningen kan vi inte heller finna några nackdelar. Däremot ser vi många fördelar med att utgå ifrån elevernas erfarenheter och omgivning. Ett av syftena med arbetet var att se vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön.

7.2 Diskussion

Matematikkunskaper är ett aktuellt ämne. Hur ska vi som blivande matematiklärare bäst undervisa våra elever? Syftet med arbetet var bland annat att synliggöra på ett djupare sätt hur man kan använda närmiljön i sin matematikundervisning. Vi ville även se vilka för- och nackdelar det finns med detta. Om man använder sig av närmiljön i undervisningen genom praktisk matematik, leker matematiska lekar och låter eleverna få lösa matematiska problem i grupp är vi övertygade om att fler elever hittar sitt eget sätt att lära på, att de lär av varandras strategier och att fler av de upplever att matematik är roligt och intressant. Vår egen erfarenhet av matematikundervisning är att de flesta lärare använder sig av en lärobok. I våra styrdokument står det inte någonstans formulerat att vi bör använda en lärobok. I kursplanen för matematik står det däremot att eleverna hämtar erfarenheter från omvärlden och får därmed underlag för att vidga sitt matematiska kunnande. Uppdraget till skolan enligt

kursplanens mål att sträva mot är att skolan ska utveckla elevers intresse för matematik, inse att matematiken spelar en viktig roll, inse värdet av matematikens uttrycksformer, utveckla sin förmåga att förstå logiska resonemang och utveckla sin förmåga att lösa problem. Vi anser att om skolan ska sträva mot dessa mål kräver det att eleven är med och utforskar matematiken och att de får uppleva matematiken ute i deras egen närmiljö och inte endast innanför skolans väggar. Närmiljön är en del av elevernas omvärld. Genom arbetets gång har vi funnit många fördelar med att använda närmiljön i matematikundervisningen. Detta har väckt ytterligare intresse hos oss för hur man på bästa sätt undervisar i matematik. Detta arbete har också väckt en tankeställning om hur man kan använda närmiljön i andra ämne, samt att arbeta ämnesövergripande med närmiljön som utgångspunkt.

Lärarna framhöll att det underlättar lärandet av matematik om man utgår från elevernas närmiljö. Matematiken blir konkretare för eleverna när de använder naturen som finns runt omkring dem. De känner igen sig och kan använda sina tidigare erfarenheter. Lärarnas uppfattning kan jämföras med Ericsson (2002) som anser att om utemiljön används i undervisningen ges andra möjligheter för prestationer och färdigheter. I närmiljön känner eleverna sig hemma och trygga. Utomhus är det lättare att konkretisera fenomen och företeelser jämfört med bilder i läroböcker enligt forskaren.

Utifrån insamlad data kunde vi dra vissa slutsatser och se mönster på hur lärarna använde närmiljön i sin matematikundervisning. Lärarna undervisade i naturen som fanns runt omkring dem. De använde skolgården, skogen, närliggande vatten, gator, hus, köpcentrum och hela samhället i sin undervisning. Lärarna finner stöd hos Szczepanski, refererad i Claesdotter 2004. Han anser att utemiljön är en kunskapskälla som bär på ett enormt stort undervisningsmaterial refererar Claesdotter (2004). Det bör dock tilläggas att på grund av vår ovana att observera och intervjua kan vi ha missat information från deltagarna. Vi valde att intervjua var för sig vilket sänker tillförlitligheten. Detta på grund av att vi planerade att gå till väga på samma sätt men säkerligen har vi inte gjort det fullt ut, för vi är olika som personer.

Vi är själv medvetna om att vi har ett för litet underlag för att kunna dra generella slutsatser. På grund av tidsplanen för arbetet blev undersökningsgruppen inte så omfattande. I undersökningen deltog bara lärare som använder närmiljön i sin matematikundervisning. I och med det kan vi inte generalisera hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning.

alls använder närmiljön i sin matematikundervisning. Detta gäller också forskningsfrågan, i vilken utsträckning som lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Däremot när det gäller för- och nackdelar med att använda närmiljön skulle vi kunna generalisera. Detta finner vi stöd för både i den teoretiska bakgrunden i arbetet samt i den litteratur och i de teorier vi mött under utbildningen.

Genom erfarenheterna vi förvärvat under undersökningens gång och en fördjupning i litteratur kring ämnet har vi kommit fram till att det kräver mycket för- och efterarbete av läraren för detta arbetssätt. En del av lärarna använde inte närmiljön regelbundet i sin undervisning. Detta ställer vi oss kritiska till för att vi genom litteraturen har förstått hur viktigt det är att kontinuerligt undervisa utomhus. Forskaren Ericsson (2002) anser att det inte är tillräckligt att bara ibland förlägga undervisningen utomhus. Hon försäkrar att det finns fördelar med att regelbundet erbjuda elever undervisning utomhus i bekanta miljöer. Vidare funderar vi över varför lärarna inte använder närmiljön oftare i sin undervisning när de fann så många fördelar med det arbetssättet och så få nackdelar. Vi uppfattade att lärarna var sanningsenliga i intervjuerna. En viktig aspekt i resonemanget är att lärarna kanske bara nämnde fördelar för de trodde det var det vi sökte i intervjun. Oavsett om de medvetet valde att inte synliggöra nackdelar bör vi lägga fokus på fördelarna. I undersökningen framkom också att lärarna kopplar närmiljön till undervisningen inomhus exempelvis med buss- och tågtidtabeller. Lärarnas arbetssätt finner stöd hos Ericsson (2002) som hävdar att det är viktigt att arbetet i närmiljön inte blir frånkopplat från undervisningen som sker i klassrummet. Detta arbetssätt anser vi efter läst litteratur är mycket viktigt att vi som pedagoger tänker på och strävar mot att komplettera dessa två miljöer varandra. Efter denna undersökning som visat på en mängd fördelar med att använda närmiljön i matematikundervisningen hoppas vi att närmiljön kommer att användas i en större utsträckning i undervisningen och av fler lärare. Vår uppfattning stämmer väl överens med vad Hammerman m.fl. (2001) hävdar, nämligen att utomhuspedagogiken erbjuder en mycket effektiv inlärningsmiljö där eleverna kan nå målen och relatera sin kunskap till deras egen verklighet.

Samtidigt är vi kritiska till om det verkligen inte finns fler nackdelar med att undervisa i närmiljön. Ericsson (2002) påstår att i utomhuspedagogiken använder man verkligheten som läromedel och det är bara elevernas tankar som sätter gränser. Är det så att det bara är elevernas tankar som sätter gränser när man undervisar i närmiljön? Vi upplever att man är begränsad av både tid och rum. Man har inte möjlighet att ta sig vart som helst och man har

begränsat med tid till sitt förfogande, där ser vi att det finns mer än elevernas tankar som begränsar undervisningen.

Szczepanski refererad i Clasedotter (2004) hävdar att elever lär sig bäst i verkligheten och i utemiljön. Vad är det de lär sig bäst i utemiljön? Finns det något som man lär sig bättre inomhus? Det måste bero på vad och hur man undervisar i utemiljön. Eller är det så att man lär sig bättre bara för att man är utomhus? Då borde alla skolor undervisa utomhus. Szczepanski framhåller också att utomhuspedagogiken ger upplevelser som leder till utveckling och ny kunskap. Vi tror också att utomhuspedagogiken bjuder på upplevelser som leder till kunskap. Men upplever eleverna inte något när de är inomhus? Vad är det som skiljer upplevelserna inomhus mot utomhus? Vi tror att vad och hur eleverna upplever olika saker beror på hur läraren undervisar och inte bara på om eleverna är inomhus eller utomhus.

Vi måste våga se kritiskt på det vi läser och inte bara tro på allt som står skrivit. Utan ifråga sätta det och väcka en diskussion.

8 Avslutning

Vi har genom detta arbeta fått insikter i hur lärarna i undersökningen använder närmiljön i sin undervisning samt vilka fördelar det finns med det arbetssättet. Vi valde att observera och intervjua lärare som vi visste använde närmiljön i sin matematikundervisning. Det hade även varit intressant att göra samma undersökning med slumpvis utvalda lärare. Resultatet hade troligtvis blivit annorlunda. Det skulle också vara intressant att följa lärarna i vår undersökning under en längre period för att få en tydligare kartläggning över hur, var, när och vad de arbetar med i närmiljön. En kartläggning av det slaget kunde ha utvecklat och påverkat vårt resultat.

Matematik är så mycket mer än undervisningen i skolan. Vi stöter hela tiden på matematik i vardagen och i samhället. Detta tycker vi är mycket viktigt att redan från början förmedla till eleverna. Matematikundervisningen bör verklighetsbaseras i skolan så att eleverna kan se kopplingen mellan vardagsmatematiken och matematiken i skolan. Vi är inga förespråkare av läroböcker utan vi vill arbeta på ett mer laborativt sätt och utgå från eleven. Vi anser att ett sådant arbetssätt oftare skapar en inre motivation och ett större engagemang.

Vi vill tacka alla deltagarna i undersökningen. Tack vare er hjälp kunde vi få svar på våra forskningsfrågor. Vi känner oss nöjda med utvecklingen av vårt examensarbete med tanke på tidsbegränsningen. Arbetet har givit oss en tydligare bild av vilka fördelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. Det har också givit en inspiration till oss som blivande lärare att vi ska använda närmiljön i vår matematikundervisning. Examensarbete har känts relevant för vår kommande yrkesroll som blivande matematiklärare.

Vi vill också tacka vår handledare, Marianne Rönnbom, för god hjälp och inspiration under arbetets gång.