•Ar 2018 CJÅr 2017 2 000 000
1 800 000 1 600 000 1400000 1200000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000
0
~ 0" 0 ·~o, 0"'
-&~ i:l,o~ ~ ~~
~ ~'tf ~~~
~
..
~~0 «:-0~ -\:)~~
,;§$
<<.'~ ..
Till BRF Sikens årsstämma 2018 Blodlönnshanteringen
Kommentarer till Sikenbladet december 2017 och mars 2018
Träddebatten började inte med ett inlägg i Facebook, debatten började med att blodlönnen försågs med en ringmärkning visande att den skulle fällas.
Detta överraskade många medlemmar i BRF Siken.
I anslaget Rädda blodlönnen stod följande om ljusinsläpp:
"Ska ett friskt träd kapas för att ett fåtal personer inte f'ar det ljusinsläpp de önskar i sina lägenheter?"
I Sikenbladet december 201 7 stod " ... minst en lägenhet på bottenvåningen f'ar ingen sol under sommarhalvåret".
Hela sommaren när det var soligt satt flera personer och solade sig på bänken vid 9:ans vägg.
Det vill säga att inte ens på bänknivå skuggade blodlönnen vilket betyder att lönnen inte orsakade att lägenheter på bottenvåningen inte fick sol under sommarhalvåret eftersom dessa ju befinner sig högre upp än på bänknivå.
I Sikenbladet mars 2018 står "Enligt expertis var det dessutom mycket olyckligt att ett träd planterats så nära fastigheten då det skulle kunna orsaka stora skador vid en stormfållning".
Fotografi, taget då lönnen hade fällt alla blad, visar att trädets stam inte skulle nå fram till huset vid stormfållning. Stammen hamnar långt därifrån. Lönnen har någon gång toppklippts så stammen var betydligt kortare än lönnens högsta höjd. Toppen bestod av klena grenar som slutade med ris. Möjligen skulle riset nå närmaste balkong men inte kunna "orsaka stora skador".
Vilket sammanträffande i tanken, " ... stora skador vid en stormfållning" och " ...
bottenvåningen f'ar ingen sol under sommarhalvåret". Hur kom man att tänka på stormfållning just i detta sammanhang? Jo, man ville till varje pris ta ner blodlönnen. Inte för att
tillfredsställa Sikens medlemmar utan någon enstaka person X.
Och varför stormfällning av just det trädet av alla?
Mängden namnpåskrifter, på den i Sikenbladet mars 2018 omtalade listan, var stor och påskrivna spontant. Hade varje medlem tillfrågats om påskrift så hade säkerligen antalet namn blivit betydligt fler.
Dessa påskrifter borde av styrelsen uppfattas som "vi borde fråga medlemmarna om vad de anser om vår tilltänkta trädfållning, utemiljön är ju av intresse för alla i föreningen".
Det är en självklarhet att styrelsen finns för att bevaka medlemmarnas intressen i föreningen.
Trots allt så fälldes blodlönnen!
Enligt ovan:
Till BRF Sikens årsstämma 2018
Angående genvägar Förslag:
Alla "genvägar" från Sikvägen 1, ... , 23 avslutas med ett sluttande plan vid anslutningen till Sikvägen.
Motivering:
Även rullstolsbundna och rullatoranvändare skall kunna använda sig av nämnda "genvägar".
P.M.:
Tre av "genvägarna" har försetts med funktionell och trevlig belysning.
Den "upplysande" funktionaliteten är till ingen nytta för rullstolsbundna och
rullatoranvändare eftersom gatstenskanten mot Sikvägen omöjliggör för dessa att använda nämnda "genvägar".
Läge nuvarande "topografi"
''Någon" tänker högt:
En rullstolsbunden eller rullatoranvändare som ska förflytta sig mellan 5-an - 7-an och Sikvägen f'ar väl ta vägen förbi bommen i stället för att använda "genvägen" eftersom denna inte är anpassad för nämnda fortskaffningsmedel.
"Annan" kommenterar:
Den som ej är rullstolsbunden eller rullatoranvändare ska alltså kunna gå "genvägen" men den som är rullstolsbunden eller rullatoranvändare måste ta omvägen via hornvägen!
''Någon" tänker igen (förhoppningsvis):
Tänkte inte på det!!!
Severt Johansson Sikvägen 7, 3 tr Lägenhet 062
,
Yrkande:
I framtiden ska styrelsen se till att medlemmarna i BRF Siken får rösta om ingrepp som påtagligt påverkar föreningens utemiljö.
Ovanstående tecknas av följande medlemmar i BRF Siken:
~
Q.J,(µ,
Walje-fl:!B 1~
Till BRF Sikens årsstämma 2018 Frånluftsprojektshanteringen
Vid ett möte i september 2017 informerades närvarande medlemmar om ett frånluftsprojekt.
I Sikenbladet september 2017 skrevs att man troligen behöver ta upp denna fråga på en extrastämma.
Styrelsen resonerade bort denna extrastämma enligt texten:
"Risken är att endast de som inte vill genomföra detta projekt kommer".
Med uttrycket "Risken är ... " klargör man att styrelsen vill genomföra detta projekt.
Resultatet blev att det inte blev någon extrastämma och man bestämde sig för att genomföra projektet.
Man skulle inte resonerat om några "risker", man skulle kallat till extrastämma och låtit medlemmarna bestämma om projektets genomförande eller ej! Det rör sig om stora kostnader.
I Sikenbladet juni 2018 skrevs att styrelsen hade skrivit kontrakt med företaget Enstar om genomförande av projektet.
Enligt ovan:
BRF Sikens medlemmar informerades om frånluftsprojektet men fick inte rösta om projektet skulle genomföras eller ej.
Yrkande:
I framtiden ska styrelsen se till att medlemmarna i BRF Siken får rösta om kostbara projekt.
Ovanstående tecknas av följande medlemmar i BRF Siken:
Styrelsens svar angående motion 1 och 2
Styrelsen har valt att besvara motionerna 1 och 2 i ett sammanhang då de berör samma
frågeställning nämligen i vilka frågor skall styrelsen fatta beslut och i vilka skall medlemmarna besluta. Motionärerna tar som exempel ett projekt som förbättrar föreningens energiåtgång i form av återvinning av frånluften samt fällning av ett träd som planterats för nära huskroppen och gör att medlemmar får mörkt i lägenheten på grund av att trädet stod för nära huset.
Enligt HSB Stockholm är principerna när det gäller beslut följande: Styrelsen har stora möjligheter att besluta om förvaltningsåtgärder - dock ej sådana som innebär väsentlig förändring av
föreningens hus och mark. Det är en bedömningsfråga i varje enskilt projekt och avgörs av styrelsen.
En styrelse kan om det är stora, kostsamma eller väsentliga investering välja att kalla till stämma i en fråga.
Frågan om frånluftsprojektet som en av motionerna tar upp är en investering på maximalt 5 miljoner kr en summa som är att betrakta som normal underhållsåtgärd som styrelsen ansvarar för.
Dessutom kommer åtgärden att resultera i en betydande minskning av energikostnaderna i föreningen.
Motionären yrkar på att framtida kostbara projekt och ingrepp som påtagligt påverkar föreningens utemiljö ska underställas ett stämmobeslut.
Det som styr vad som ska beslutas på en stämma är föreningens stadgar som ger styrelsen i uppdrag att hantera löpande underhålls åtgärder enligt underhållsplanen.
Stora beslut som påverkar medlemmars ekonomi kan beslutas på en stämma.
Tydliga exempel är stambyten, fasadrenovering stora markprojekt.
Styrelsens förslag till beslut
Att bifalla motionernas attsats "I framtiden ska styrelsen se till att medlemmarna i BRF Siken får rösta om kostbara projekt."
Styrelsens svar angående motion 3
Denna skrivelse är inte formulerad som en motion och har diskuterats av styrelsen efter samma förslag som här framförts. Förslagsställaren har tidigare fått ett muntligt besked som han då sade sig ha förståelse för.
De gångvägar som avses i förslaget mynnar ut på körbanan i sned vinkel, ej 90 grader, vilket gör det riskabelt för ett handikappfordon att färdas över då hjulen passerar ett och ett. Detta kan ge upphov till ofrivillig omkullkörning och i förlängningen eventuella skadeståndsanspråk.
Styrelsen har konstaterat att det finns flera vägar in och ut från vår fastighet och att flertalet är anpassade för rullatorer, barnvagnar och andra hjulförsedda hjälpmedel. Att avfasa kanten på en gångväg några meter från en väg i plan anser styrelsen vara slöseri med föreningen pengar.
Fullmakt
Varje medlem har en röst. Innehar flera medlemmar en bostadsrätt gemensamt har de dock endast en röst tillsammans.
Fysisk person får utöva sin rösträtt genom ombud. Endast medlemmens make, sambo, annan närstående eller annan medlem får vara ombud. Med närstående avses - förutom make eller sambo - föräldrar, syskon och barn.
Ombud får bara företräda en medlem. Fullmakten ska vara skriftlig och daterad samt gälla högst ett år efter utfärdandet.
att företräda (namn på bostadsrättsinnehavaren)
Lägenhetsnummer _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Bostadsrättsinnehavarens egenhändiga namnteckning
Fullmakten behöver inte vara bevittnad
Ordlista
Årsredovisning: Består av en förvaltningsberättelse samt den ekonomiska redovisningen.
Förvaltningsberättelse: Den del av
årsredovisningen som i text förklarar verksamheten kallas förvaltningsberättelse (ibland
verksamhetsberättelse eller styrelseberättelse).
Förvaltningsberättelsen talar om vilka som haft uppdrag i föreningen, vad som i huvudsak
förekommit samt redovisar en del fakta om antalet medlemmar m m.
Den ekonomiska redovisningen, bokslutet, följer den EU-anpassade årsredovisningslagen.
Redovisningen består av resultaträkning, balansräkning och noter. I resultat- och
balansräkningarna redovisas klumpsummor. Noterna innehåller mer detaljerad information.
Resultaträkningen visar vilka intäkter respektive kostnader föreningen har haft under året. Intäkter minus kostnader = årets överskott/underskott.
För en bostadsrättsförening gäller det nu inte att få så stort överskott som möjligt, utan istället att anpassa intäkterna till kostnaderna. Med andra ord ska årsavgifterna beräknas så att de täcker de kostnader (inklusive avsättning till fonder) som man väntar ska uppkomma. Föreningsstämman beslutar efter förslag från styrelsen hur resultatet ska hanteras.
Balansräkningen visar föreningens tillgångar (tillgångssidan) och hur dessa finansieras
(skuldsidan). På tillgångssidan redovisas föreningens anläggningstillgångar i form av fastigheter och inventarier samt föreningens omsättningstillgångar i form av t ex kontanter och andra likvida medel.
På skuldsidan redovisas föreningens eget kapital som innehåller medlemmarnas insatser, balanserat resultat och yttre fonden. Övriga poster på
skuldsidan är skulder till kreditinstitut och övriga, t ex leverantörsskulder.
Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda för långvarigt bruk inom föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastighet med mark och byggnader.
Avskrivningar: Värdet på fastigheterna och inköpta inventarier minskar på grund av förslitning. Detta
redovisas som en kostnad för avskrivning i resultaträkningen varje år. Det värde som står som tillgång i balansräkningen är värdet efter alla avskrivningar.
Omsättningstillgångar kan i allmänhet omvandlas till kontanter inom ett år. Bland
omsättningstillgångar kan nämnas HSB avräkningskonto och andra likvida medel.
Kortfristiga skulder är skulder som föreningen måste betala senast inom ett år, t ex
leverantörsskulder.
Likviditet är bostadsrättsföreningens förmåga att betala sina kortfristiga skulder (t ex vatten, el, räntor, bränsle). Likviditeten erhålls genom att jämföra bostadsrättsföreningens omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder. Är omsättningstillgångarna större än de kortfristiga skulderna, är likviditeten tillfredsställande.
Skulder: Skulder till utomstående; dels sådana som ska betalas inom ett år, dels skulder till kreditinstitut.
Fond för yttre underhåll: Styrelsen ska upprätta underhållsplan för föreningens hus. I årsbudgeten ska medel avsättas för underhållet. Genom beslut om årsavgiftens storlek säkerställs erforderliga medel för att trygga underhållet av föreningens hus. Beslut om fondavsättning fattas av föreningsstämman.
Fond för inre underhåll: I de bostadsrättsföreningar som har en inre
underhållsfond, regleras avsättningen till fonden i bostadsrättsföreningens stadgar. Fondbeloppet enligt balansräkningen utvisar den sammanlagda
behållningen av samtliga bostadsrätters
tillgodohavanden. Fondens fördelning på respektive lägenhet framgår av den avispecifikation som följer inbetalningskorten varje kvartal.
Ansvarsförbindelser är åtaganden för föreningen som inte bokats som kort- eller långfristig skuld.
Kan vara borgensförbindelser eller avtalsenligt åtagande, som avgäld.
Ställda panter avser i föreningens fall de
pantbrev/fastighetsinteckningar som lämnats som säkerhet för erhållna lån.