Här redovisar jag utifrån den bild jag kan skapa mig med hjälp av enkäter och intervjuer hur några av de studenter jag intervjuat förstår begreppen. I intervjuerna om artikeln om krematoriet svarar studen- terna vid samtliga tillfällen på frågor om vad som händer med krop- parna när de bränns i ett krematorium, vad som händer om man jordbe- graver dem och vad som bildas om ett annat bränsle används för att producera fjärrvärme. I den tredje intervjun diskuterar vi det slutna eko- systemet. Jag har med en sluten damejeanne med växter och litet jord i och berättar att jag haft den i 3,5 år (vilket är sant). Jag frågar hur sys- temet kan leva år efter år vilket leder till ett samtal om processer i eko- systemet. I enkätresultatet framkommer det att materia och energi even- tuellt är oklara begrepp. I intervjuerna försöker jag på olika sätt få studenterna att utveckla sina tankar kring dessa begrepp. I intervju 1 och 2 frågar jag var värmen kommer ifrån och i intervju 2 ber jag dem att förklara skillnaden mellan energi och materia. I den tredje intervjun ber jag dem beskriva hur de tänker sig att det går till när olja omvandlas till koldioxid och vatten. Mot slutet av intervjun får studenterna se sina enkätsvar och tidigare intervjusvar om vad som händer vid förbränning av kropparna och vid begravning. De får möjlighet att kommentera texterna.
I redovisningen presenterar jag först hur några studenter svarat på enkätfrågorna och hur svaren kategoriserats. Jag har valt ut fem studen- ter som skiljer sig åt i hur jag tolkar deras begreppsförståelse. De exem- plifierar också på olika sätt samstämmighet eller bristande sådan mellan svar i enkäter och intervjuer. Istället för kombinationskategorier skriver jag här numret på samtliga kategorier om det är så att ett svar bedömts tillhöra mer än en kategori. Det betyder att kategori 3 saknas för respi- ration, förbränning och nedbrytning och kategori 5 för fotosyntes. För varje student behandlas först begreppen respiration, nedbrytning och förbränning. Därefter tas begreppet fotosyntes upp. Denna genomgång har jag gjort för alla de studenter jag intervjuat, men jag redovisar endast några exempel här. Därefter redovisar jag några olika fenomen
som kommer fram vid analysen av intervjuerna. Då får kortare utdrag ur beskrivningen av studenten tjäna som exempel. Mot slutet av kapitlet redovisas hur studenterna tillämpar de ekologiska begreppen i en Vad
händer om? − fråga rörande det slutna ekosystemet.
11.1 Lisa: Enkätsvaren speglar inte hennes förståelse
Respiration, nerbrytning och förbränning
Björnen
E1. Det har med cellandning att göra. En del omvandlas i ämnesomsättningen. I andningen frigörs i koldioxid. Kategori 4.
E2. Under tiden björnen är i ide fortgår björnens förbränning. Koldioxid och vatten bildas vid förbränningen. Förbränning sker i alla björnens celler. När björnen andas kommer syre in, koldioxid bildas i alla celler och andas sedan ut. Kategori 5.
Bantaren
E3. Övervikten har lagrats som fett. När han lägger om sin kost förbränns denna lagrade energi. Därför går Anders ner i vikt. Kategori 1.
Komposten
E3. Växtmaterialet bryts ner av organismer. Svamp och mikroorganismer och mask. Vid nedbrytning bildas koldioxid och vatten. Kategori 5.
Villapannan
E3. All förbränning ger koldioxid och vatten. Kategori 5.
Av enkätsvaren framgår att Lisa i början av utbildningens besvarar frågan om respiration på ett naturvetenskapligt bra sätt. I enkät 3 stämmer detta inte. Däremot är hennes svar på frågorna om komposten och villaoljan bra. I alla intervjuerna är Lisa helt säker på att det bildas koldioxid och vatten om man bränner kropparna, begraver kropparna eller eldar med ett annat bränsle för fjärrvärme. Det är en lärare som i NO1-kursen tryckt på att det vid nedbrytning och förbränning bildas koldioxid och vatten. Den första intervjun sker efter fältdagarna då liknande frågor kommit upp. Kunskaperna sitter ända in i märgen,
säger Lisa. Hon förklarar i tredje intervjun att olja brinner och reagerar och bildar nya ämnen − andra kemiska föreningar. Hon förklarar att energi sitter bunden i materia och är något annorlunda än materia. Ändå svarar hon som hon gör i enkät 3 om respiration. Egentligen svarar hon inte på frågan utan på varför Anders går ner i vikt. Hon kan inte för- klara varför hon svarar annorlunda om bantaren än vad hon gjorde om björnen i enkät 2. Min tolkning är att hon svarar i en skolkontext. Lisa förklarar varför Anders går ner i vikt och inte i en teoretisk kontext som innebär att svara på vart materian tar vägen.
Fotosyntes
Potatisen
E1 Först och främst celldelning. Det blir nya små "embryon" som växer till sig och i sin tur blir det fler nya små potatisar. Kategori 2.
E2. Materian kommer från vattnet i jorden – och gör så att potatisen växer till sig, Kategori 3.
Rågåkern
E3. Solen ger energi till fotosyntesen. Sockret som bildas i fotosyntesen ger energi åt växten. Vatten och näring behövs också. Kategori 1.
Inget av svaren är bra men det i enkät 3 skiljer sig på så sätt att hon nämner fotosyntesen och att det bildas socker. Hon svarar inte på frågan. Under intervjun diskuterar vi vad som händer i det slutna eko- systemet, och då berättar Lisa att växten tar upp koldioxid och vatten och att med solen som energikälla bildas socker och syre. Lisa har alltså utvecklat en förståelse för fotosyntesen fast det inte framgår av enkäterna. Lisa kommenterar sina svar:
I: Hur ser du…? Du skriver om att solen ger energi i fotosyntesen. Sockret som bildas där ger energi till växten. Men hur menar du att solen blir socker? S: Nej, nej, det är solen som ger energin så att socker kan bildas. I Och var kommer själva materialet från?
S: Ähh… /…/
I: Det har vi ju nyss diskuterat i och med burken
S: Ja, koldioxiden. Alltså kolet… Från koldioxiden, Det tar till sig koldioxid och vatten och de behöver energi som kommer från solen och så bildas. Jag har
tagit det som... Ja, ja, ja jag har hoppat över. Det ser konstigt ut när man läser det. Det är fragment från fotosyntes.
I: Jag ska ju göra en tolkning. Man kan få för sig att solen…
S: Det här är inte hela biten. Nej, det är energin. För att det sen ska kunna bildas socker.
I: Jag tycker att du hela tiden varit klarare med förbränning än med fotosyntes. Är det svårare att förklara med fotosyntes än förbränning?
S: Ja, det är det nog. I: Varför det?
S: Det vet jag inte. Det kan jag nog inte…. Det vet jag inte. I: För det andra…
S: Det känner mig mycket mer säker på. Jag känner att jag kommer att bära med mig det i hela livet. Det har satt sig mer. (Int. 3).
Lisa har begreppen nedbrytning, respiration och förbränning klart för sig tidigt i utbildningen. Hon utvecklar förståelse för fotosyntesen, även om det inte framgår av enkäterna. Hon ser materia som partiklar och har en modell av kemiska reaktioner. Inte vid något tillfälle verkar hon förväxla materia och energi eller beskriva transmutationer. Lisa säger att hon anstränger sig för att få ordentliga baskunskaper. Hon har en förmåga att snappa upp det som lärarna tycker är viktigt.
11.2 Jenny: Låser sitt tänkande för att producera rätt svar
Respiration, nerbrytning och förbränning
Björnen
E1. Honan har förbränt det fettlager som hon lagt upp inför sitt idegående. Fettlagret har fungerat som bränsle och näringsbas för att hon ska upprätthålla sin livsform. För att hålla kroppen fungerande. Ämnen i bedövningsämnet har tvingat henne att använda mer av sina resurser för att rena kroppen. Kategori 1. E2. Björnhonan föder sina ungar i idet. Fettreserven som hon hade byggt upp innan hon gick i ide har använts för att upprätthålla kroppstemperaturen och livsviktiga funktioner. Kategori 1.
Bantaren
E3. Förbränt genom att öka kroppens förbränning via fys. arb. avger hans kropp mer värme. Med rätt kost kan han få vågspel, nyttig energi o tillförd energi. Kategori 2.
Komposten
E3. Det förmultnar och oxiderar. Allt återgår till kretsloppet. Av luft är du kommen. Maskar och andra kryp hjälper till i processen. Kategori 1.
Villapannan
E3. CO2 och H2O + värme. Den kommer slutligen ut i atmosfären. Kategori
2+5.
Enkätsvaren visar inte att Jenny har en naturvetenskaplig förståelse för respiration och nedbrytning. Hon svarar delvis naturvetenskapligt riktigt på frågan om förbränning även om hon för in värme i enkätsvaret. Hon ser inte det generella. Av intervjuerna framgår det att hennes förståelse för förbränning utvecklats under utbildningen. I intervju 1 säger Jenny att det bildas stoft och saltsyra av kropparna vid förbränning eftersom de innehåller svavel och kanske också koldioxid. Värmen kommer från ugnarna. Det kommer säkert värme från kropparna men hon har vet inte varför detta skulle kunna ske. Vid intervju 2 säger hon: Kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium. Vad
är det mer? I intervju 3 säger hon att det blir bara aska eftersom det
också bildas koldioxid och vatten och det slinker ut med värmen.
Vid frågan om vad som händer med en kropp vid begravning säger hon i intervju 1 att det bildas kol och ligger vi tillräckligt länge så blir det olja. Att kroppen bryts ner är en förruttnelseprocess och bakterier och nedbrytare är inblandade. De får på så sätt mat. På frågan om det blir varmt så svarar Jenny att det blir det nog. Hon har hört talas om att kroppar kan svälla upp av någon gas som skulle ge någon form av värme. I intervju 3 förklarar hon att alla kroppens ämnen kommer tillbaka till marken eftersom nedbrytarna delar sönder och delar sönder så att kroppen till sist är uppdelad i de ämnen den består av. När vi pratar om andra bränslen så är hon helt säker på att det bildas koldioxid och vatten av olja. Vid all förbränning bildas koldioxid och vatten. Det är något hon har tryckt in i huvudet (enligt egen utsago). När jag frågar om det inte bildas koldioxid och vatten av kroppar som begravs så svarar hon att jo, men det blir nog kolsyra. I enkät 3 skriver hon att av
luft är du kommen. Hennes kommentar till detta är att hon kom ihåg det
från miljöfysikboken, men hon kommer inte riktigt ihåg varför hon fastnade för uttrycket. När hon beskriver hur förbränning av olja går till så säger hon igen att det är en sönderdelning. Den delas upp i pyttesmå
bitar, och då kommer vattnet som sitter mellan delarna loss. Det är en beskrivning av förflyttning. När jag frågar varför det måste till syre för förbränningen svarar hon med brandtriangeln. Utan syre ingen eld. Jenny återkommer i intervjuerna till att hon är negativ till återvinning eftersom hon inte vill ha någon farande i elementen. Det verkar som hon tänker sig att något som är bundet i kroppen kommer med värmen om man återvinner den.
Fotosyntes
Potatisen
E1. Sättpotatisen utvecklar sticklingar. Dessa förgrenar sig och med hjälp av omgivande faktorer blir det slutligen små potatisar. Sättpotatisen bygger upp blast. Blasten fångar upp solenergi som används som mat. Fotosyntesen skapar och bygger upp potatisen. I marken finns närsalter som används och tas upp av rötterna, stärkelse och cellulosa bildas. Byggmaterial. Kategori 1 och 4. E2. Den vill sprida sina gener. Varje liten potatis är en rotknöl som senare slår upp nya skott och förgrenar sig vidare och vidare. Material till en ny potatis är vävnader som byggs på successivt. Stärkelse och socker. Jämför med en vanlig växt. Kategori 1.
Rågåkern
E3. Solen skiner mer i juni än i maj. All energi kommer från solen. Kategori 4.
Fotosyntessvaren tyder på att Jenny inte förstår vad detta handlar om. Energi och materia är begrepp som hon inte har rett ut. Hon svarar med minneskunskaper. Det är också tydligt i intervjun om det slutna ekosys- temet. På något sätt får hon dock ihop det när hon resonerar med hjälp av mina frågor och släpper det här med att komma ihåg. Här är ett exempel på att samtal kan hjälpa till att klargöra och förtydliga sammanhang.
I: Hur har det kunna leva?
S: Det är det slutna ekosystemet. Med ja.. vattenånga som stiger upp och … Det står helt stilla i huvudet… Äh.
I: Ta det lugnt. Skulle du kunna berätta vad som händer i stora drag?
S: Ja. Förmultning. Växterna tillverkar syre och … Jag kan inte komma på något mer.
I: Det är väl inte så dumt. De tillverkar syre och förmultning sa du. Hänger det ihop på något vis.
I: Vad då förmultning?
S: Det är väl när växterna dött så förmultnar de. Och det blir koldioxid och vatten. Koldioxiden lever växterna på som i sin tur tillverkar syre. Och vattnet rinner ner och avdunstar.
I: Menar du att det är ett utbyte mellan vattnet på väggarna och vattnet i jorden?
S: Ja.
I: Har det någon annan funktion än att det avdunstar? S: Jaa… Om det inte avdunstar?
I: Nej jag menar att om det bara avdunstar och sen ramlar ner igen så skulle det inte betyda någonting.
S: Det är säkert en massa ämnen som följer med upp i vattenångan och sedan ramlar ner på växterna. Som är under sig… Det som ligger underst kommer …och näringen åker upp och ramlar ner. Vattnet avdunstar och rinner ner och avdunstar och rinner ner.
I: Kan man tänka sig att de får näringen på något annat sätt än att de får det uppifrån.
S: Det är genom förmultningen. Den näringsämnen som funnits i växten. När den förmultnar frigöres de och då tar nya delar, nya skott näringen.
I: Så det går upp genom rötterna? S: Ja.(Int. 3).
Hennes egen kommentar till enkäterna visar att hon nog trots allt har något så när klart för sig var materian till växtmassan kommer ifrån och att uppbyggnaden sker genom fotosyntesen.
I: Vad säger du om dina svar?
S: Ja, alltså jag är imponerad av mina svar om det är jag som skrivit. I: Ja, det är det.
S: Alltså jag har glömt väldigt mycket eller så har jag inte tänkt efter så väldigt mycket.
I: Men nu när vi pratade om burken tycker jag ändå att du sa någonting om att växterna behöver koldioxid och vatten.
S: Det är väl det.
I: Vad skulle du svarat på rågåkern nu?
S: Ja, det är ju så att det är mer sol i maj och juni. I: Men var kommer materialet från.
S: Det är fotosyntesen. Hur är det nu? Socker som fungerar som mat för växterna som gör att det växer. Med hjälp av solen så kan det bildas.
I: Menar du att solen gör socker?
S: Nej, låt mig se. Koldioxid och vatten. Vänta jag har den formeln i huvudet nu . C6?? Nej. (Int. 3).
Enkätsvaren tyder inte på att Jenny har utvecklat sin begreppsförståelse under utbildningen. Intervjuerna understöder delvis detta antagande. Hon använder begreppen energi och materia på ett sätt som visar att
hon inte riktigt förstår begreppen. Materia verkar för Jenny vara synligt. Värme och gaser verkar vara ungefär detsamma och exempel på energi. Hon har inte en modell för kemiska reaktioner utan ser ned- brytning och förbränning som rena sönderdelningsmekanismer. Jenny har fragmentariska kunskaper som hon försöker plocka fram när hon blir tillfrågad. Hon blockerar sitt tänkande för att producera ett svar. Hon säger t.ex. Vänta jag har formeln i huvudet någonstans. Men i samtalet med mig så verkar det som om vi tillsammans utvecklar eller tydliggör det hon kan även om det fortfarande är mycket som är oklart. Hon säger vid intervjutillfälle 3 att hon är alldeles för tentainriktad när hon läser. Efter tentamen lägger hon det åt sidan och koncentrerar sig på nästa kurs. Jenny hade behövt hjälp med struktur och att bearbeta sina egna föreställningar.
11.3 Malin: Varför tappar hon kunnandet om fotosyntesen?
Respiration, nerbrytning och förbränning
Björnen
E1. Kilona har hon använt som näring. De har också hjälpt till att värma henne och förmodligen försvunnit som svett. Kategori 1.
E2. Honan föder sina ungar i idet. Där går några kilon bort. Likaså när hon diar sina små. Mjölken bildar honan av sitt energilager. Hon transpirerar också. Kategori 1.
Bantaren
E3. När kroppen är igång förbrukas energi i form av socker och fett. Cellandningen = syre + socker → CO2 + H2O + energi. Kategori 2 +5.
Komposten
E3. Vid all förbränning eller som kompost, förmultning bildas CO2 och H2O,
som försvinner ner i marken eller upp i luften. Kategori 5.
Villapannan
E3. Det blir CO2 och vatten. Jag tror inte att det är en fullständig förbränning
vilket innebär att det bildas andra kanske inte så hälsosamma ämnen. Kategori 5.
Malin utvecklar enligt enkäterna förståelse för begreppet respiration. Hon skriver visserligen att det bildas energi av sockret i cellandningen. Hon har dessutom en generell förståelse. Svaren stämmer bra med intervjuerna. Från att i intervju 1 och 2 svara att det blir aska av krop- parna svarar hon i den tredje intervjun att det bildas koldioxid och vatten. På samma sätt utvecklar hon sina svar från intervju 1 och 2 om vad som händer om man begraver kropparna från att det bildas mull till att det blir koldioxid och vatten. Hon säger och skriver att det är samma process. Hon säger också i intervju 3 att det är ett kretslopp. Vid ned- brytning och respiration bildas koldioxid som växterna tar upp. Av intervjuerna framgår inte hur hon tänker kring själva reaktionen. Malin uttrycker en upplevelse av att återvinning av värme ger en stark kontakt med de döda. Men hon skiljer på materia och energi. Jag frågar:
I: Hur är det värmen. Är där atomer och molekyler i den också?
S: Nej, värmen är energi, men ja… Men det är för att … Det kommer ju ändå… Den energin kommer ändå ifrån… Det är mer att det är mina nära och kära… Det är jättesvårt att förklara. Det är en känsla man har. (Int. 3).
En möjlighet är att Malin har ett vardagsbegrepp av energi som är kopplat till en person och ett naturvetenskapligt begrepp av energi.
Fotosyntes
Potatisen
E1. Cellerna förökar sig. Kategori 1.
E2. Potatis tar upp H2O, näringsämnen och koldioxid. Så länge CO2 upptaget
är större än CO2 − avgivandet växer växten. I vårt fall blir det potatis och
blast. Kategori 6.
Rågåkern
E3. Växtmassan kommer från vatten och mineraler som växten tar upp med rötterna. Kategori 3.
Efter första terminen har Malin lärt sig att förklara fotosyntesreak- tionen. I enkät 3 verkar det som om hon inte kan det längre och det bekräftas av den diskussion hon för kring det slutna ekosystemet trots att hon en stund tidigare sagt att den koldioxid som bildas vid nedbryt- ning och respiration tas upp av växterna.
S: Där är ett bra kretslopp. Ja du har ju … Du har ju fotosyntesen i växterna och det…
I: Vad är det som kretsar? S: Vatten.
Suck.
Så mycket kunskaper man har. Det är helt fantastiskt. /…/
S: Men växterna dör också och då får vi nya mineraler och sånt. Och då får man ny jord. Och det tar växterna upp igen. Vattnet det … Det finns vatten i luften inuti och det finns också i jorden. Och det tar växterna upp. Ja.
I: Finns det något i luften som cirkulerar? S: Ja, syre. (Int. 3).
Själv kommenterar hon sina enkätsvar så här:
I: Potatisen och rågåkern?
S. Jag har nog precis läst NO där. Det kan jag tänka mig. Ja här emellan. Det ser väldigt proffsigt ut. Men sen här har man tappat en massa.
I: Ja, här har du nästan gått tillbaka. S: Mm
I: Varför är detta så knepigt med koldioxiden?
S: Alltså jag tror inte det är svårt att komma ihåg för jag vet. Det har tjatats och tjatats. Man tycker det är självklart på något sätt.
I: Ja. Mm.
S: Jag vet faktiskt inte riktigt varför för det har tjatats väldigt mycket om koldioxiden. Så det är inte så att det är en kunskap som inte finns. (Int. 3).
Malin utvecklar begreppen respiration, nedbrytning och förbränning. Att hon svarar bättre på frågan om respiration i enkät 3 än tidigare beror enligt henne själv att hon läst humanbiologikursen. Hennes begreppsuppfattning av fotosyntesen utvecklas under NO1 men sedan verkar det som om hon glömmer det. Hon är mycket klar och tydlig. Enkätsvar och intervjusvar stämmer bra överens. Det är oklart om hon