Före revideringen

I likhet med vad tidigare studier kunnat konstatera65 använde sig majoriteten företagen i denna studie av korridormetoden vid redovisning av aktuariella vinster och förluster. Av de företag som omfattades av denna studie utnyttjade 60 % (23 av 40) korridormetoden vid redovisning av aktuariella vinster och förluster innan revideringen 2013. Av de kvarvarande 40 % var redovisning genom övrigt totalresultat en klar majoritet, där 81 % (14 av 17) var användare av denna metod redan före revideringen 2013. De kvarvarande 3 företagen redovisade sina aktuariella vinster och förluster direkt genom resultaträkningen. Vi kan genom detta konstatera att nästan 70 % av de företag som undersökts blev tvungna att ändra redovisningsmetod efter revideringen av IAS 19 och borttagandet av korridormetoden.

Tabell 1. Resultat av regressionsanalys på förhållande mellan pensionsskuld och eget kapital.

Den regressionsanalys som gjordes visade inget samband mellan val av redovisningsmetod och storleken på pensionsskuld i förhållande till eget kapital. Sambandet mellan variablerna i regressionsanalysen var väldigt små och det går inte att förklara storleken på förhållandet mellan pensionsskulden och det egna kapitalet med val av redovisningsmetod. Det som kunnat

65 Demaria, S., Dufour, D., Louisy-Louis, M., Luu, P.: An exploratory study of the exposure draft of IAS 19 due

33 konstateras efter analysen var dock att det för företag med relativt liten pensionsskuld i förhållande till eget kapital varit fördelaktigt att använda sig av korridormetoden i förhållande till de andra två metoderna. De aktuariella vinster eller förluster som de olika redovisningsmetoderna har ämnat hantera är de som uppstår om det verkliga utfallet under en period visar sig vara annorlunda i förhållande till de förväntningar och uppskattningar som gjordes i början av perioden.

Diagram 17, värdefördelning i förhållandet mellan pensionsskuld och eget kapital, fördelat på redovisningsmetod

Diagram 17 visar hur fördelningen av värdet i förhållandet mellan pensionsskulden och det egna kapitalet sett ut, för varje företag, fördelat på redovisningsmetod där korridormetoden har värde 1, redovisning genom övrigt totalresultat värde 2 och redovisning genom resultaträkningen värde 3 på X-axeln. Det företag som har det största extremvärdet, och som använt sig av redovisning genom övrigt totalresultat, är Swedish Match. Det går igenom detta att konstatera att den största spridningen har funnits för de företag som redovisat genom övrigt totalresultat. De företag som utnyttjat korridormetoden har haft ett liknande storleksförhållande, och det är endast ett fåtal företag som skiljer sig åt här. Även de tre företag som redovisat genom resultaträkningen har haft relativt lika siffror, men detta kan ha att göra med det faktum att det endast rör sig om tre företag.

Normalt bör skillnader mellan uppskattningar och faktiska utfall, och effekterna av en reviderad uppskattning, behandlas som en kostnad för innevarande period enligt Napier. För företag som

(0,80) (0,60) (0,40) (0,20) 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 0 1 2 3 4

Värdefördelning för förhållandet mellan pensionsskuld och eget kapital

34 hanterar dessa genom korridormetoden kan det därigenom ibland uppstå frågor och problem. Det finns forskare som menar att korridormetoden i mångas ögon är en rest av en kostnadsbaserad redovisning, och att den främst handlar om hur aktuariella antaganden ska finansieras. Studien konstaterar att flera företag rekommenderas av aktuarier att inte ta hänsyn till de aktuariella antagandena om de faller inom en förväntad, statistisk variationsbredd. Vissa forskare menar att den aktuariella vinsten eller förlusten inte bör ha någon inverkan på pensionsskulden, och att de därför inte behöver redovisas. Samtidigt finns kritiker till detta sätt att se på korridormetoden, som menar att aktuariella vinster eller förluster är en indikation på hur förväntade framtida kassaflöden kommer att förändras och hur dess värde kommer att ändras. Denna kritik tar sin utgång i det faktum att korridormetoden anses vara ett finansieringsinstrument och inte har någon plats inom redovisningen.⁶⁶ Det som går att utläsa från vår studie är, i likhet med det Napier konstaterar, att företagens aktuariella antaganden när det gäller diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt inte har någon stor påverkan på förhållandet mellan pensionsskuld och eget kapital. Små förändringar i dessa ger inte heller märkbart stor förändring i det förhållande som denna studie undersökt.

Vid den datainsamling som skett har vi kunnat konstatera att det finns en stor variation i vilka data som presenteras och hur dessa presenteras. Detta har dels kunnat konstateras från år till år för samma företag, och mellan olika företag. Fasshauer, Glaum och Street menar att den standard som är aktuell 2008 leder till bristande jämförelsemöjligheter mellan såväl år som företag då de företag som använder korridormetoden inte har några krav på sig att hjälpa användaren av finansiella rapporter att bedöma effekterna som en omedelbar redovisning skulle ha på ett företags årsredovisningar. Redovisningen av pensionsskulder genom omedelbart erkännande, till exempel genom övrigt totalresultat eller resultaträkning, skulle enligt studien ha en förödande inverkan på många företags balansräkningar. Fasshauer et. al anser att effekterna av erkännandet av oredovisade aktuariella vinster och förluster för företag som använder korridormetoden skulle innebära en minskning av det egna kapitalet med mellan 3-4 %. Studien menar att vissa företag använder sig av en hög diskonteringsränta, eftersom detta gör det möjligt för företagen att uppskatta relativt låga pensionsförpliktelser. ⁶⁷ Det vi kan se är att dessa tendenser även går igen i vår studie. Revideringen har en tydlig, dock inte kraftig, effekt på förhållandet mellan eget kapital och pensionsskuld. Det faktum att vissa företag skulle

66 Napier, C.: The logic of pension accounting, Accounting and Business Research, vol. 39 no. 3 (2009)

67 Fasshauer, J. D., Glaum, M., Street, D. L.: Adoption of IAS 19R by Europe’s premier listed companies: corridor approach versus full recognition, Summary of an ACCA research monograph, Journal of Accounting, Auditing

35 använda sig av högre diskonteringsränta är dock inte något vi kunnat se. Räntornas storlek varierar från 2-5 %, vilket inte torde kunna ses som några direkt aggressiva räntenivåer. Morais studie från 2008 konstaterar att val av redovisningsmetod för aktuariella vinster eller förluster beror på dels de redovisningsstandarder som använts tidigare inom landet samt den bransch som företaget är verksamt inom. Studiens urval består av 523 europeiska företag som är noterade på STOXX 600 och resultatet från studien visar att de företag som härstammar från Storbritannien och Irland tenderar redovisa sina aktuariella antaganden genom övrigt totalresultat. Detta var i linje med det tidigare brittiska FRS 17, och därför har dessa företag inte ändrat sina redovisningsmetoder för aktuariella vinster och förluster efter det att IAS 19 trädde i kraft.⁶⁸ Detta kan användas som exempel för att förstå den typen av isomorfis som är tvingande. Morais konstaterar att de företag som är verksamma inom den finansiella sektorn tenderar att redovisa aktuariella vinster eller förluster enligt korridormetoden medan icke finansiella företag tenderar att redovisa både enligt korridormetoden, genom resultaträkningen och övrigt totalresultat. Morais pekar dessutom på att tidigare studier visar på samma tendenser.⁶⁹ Dessa tendenser återfinns också i denna studie. För de företag med icke-finansiell verksamhet har det inte kunnat konstateras några tydliga samband mellan bransch och val av redovisningsmetod. För de finansiella bolagen, bland annat Nordea Bank och SEB, har det dock varit möjligt att urskilja ett mönster. Av 6 företag inom finansbranschen har 5 använt sig av korridormetoden i sin redovisning. Bland vissa andra branscher har dessa tendenser gått att se, men detta har inte vidare undersökts.

I likhet med det som den institutionella teorin försöker förklara fanns innan analysens genomförande ett antagande om att företagen skulle likna varandra mellan metoderna. Detta antagande utgick från den institutionella teorins försök att förklara organisationers likheter, och var att ett samband skulle föreligga mellan storleken på de valda parametrarna och de metoder som fanns tillgängliga under perioden. I och med de antaganden som finns om att organisationer strävar efter att finna legitimitet i varandra, genom olika typer av isomorfis, ansågs det rimligt att detta också skulle gälla när det kommer till pensionsredovisning. De olika sätt att imitera andra organisationer som beskrivs i den institutionella teorin återfinns även hos företagen i denna studie.⁷⁰ Det går, som tidigare nämnts, att se vissa tendenser till att företag inom samma

68 Morais, A. I. Value relevance of alternative methods of accounting for actuarial gains and losses, Int. J.

Accounting, auditing and performance Evaluation, vol. 8 no. 1 (2012)

69 Ibid

70 DiMaggio, P., J., Powell, W., W.: The Iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, American Sociological Review, vol. 48 no. 2 (1983)’

36 bransch tenderar att välja samma redovisningsmetod. Vissa faktorer tyder alltså på att inom pensionsredovisning, precis som inom andra områden, råder en viss typ av imiterande isomorfis. Det går även att genom tidigare studier konstatera att en viss mängd tvingade isomorfis också kan återfinnas.

Tabell 2. Resultat av regressionsanalys på den genomsnittliga räntan.

För att kontrollera huruvida några statistiska samband går att finna mellan storleken på diskonteringsränta samt förväntad löneökningstakt och vilken redovisningsmetod som använts, gjordes en linjär regressionsanalys. Denna gjorde att vi kunnat konstatera att inga samband finns mellan vilken metod företagen valt och storlek på de aktuariella antagandena. De resultat som regressionsanalysen gav innebar att inga signifikanta samband kunde konstateras då förklaringsnivån för de åren som föregick revideringen understeg 1 %, se ”R Square” i Tabell 2. Det finns dock indikationer från tidigare studier att storleken på diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt är starkt sammankopplade till hur företagens aktier värderas.⁷¹ Detta i kombination med så kallad imiterande isomorfis gör att företagen generellt hamnar på en liknande nivå, trots olika metod för redovisning. Den imiterande isomorfismen medför att företag som känner viss osäkerhet på ett område tenderar att följa andra företag som anses vara framgångsrika. Detta för att skapa legitimitet i sina val.⁷²

71 Fasshauer, J., D., Glaum, M.: Value Relevance of Level-3 Fair Values: The Case of German Companies’ Pension Accounting Information (2009)

72 DiMaggio, P., J., Powell, W., W.: The Iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, American Sociological Review, vol. 48 no. 2 (1983)

37

Diagram 18, genomsnittlig diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt 2009 till 2012, fördelat på redovisningsmetod

Det som går att konstatera är att de företag som redovisat de aktuariella vinsterna och förlusterna genom övrigt totalresultat har en något högre diskonteringsränta än de andra metoderna. Samtidigt har de som redovisat direkt över resultaträkningen en något lägre diskonteringsränta. Den skillnad mellan korridormetodens diskonteringsränta och den diskonteringsränta som finns hos de företag som redovisar genom övrigt totalresultat eller resultaträkningen bör dock ses på med viss försiktighet då dessa innehåller en mindre datamängd. Den förväntade löneökningstakten har en liknande fördelning som diskonteringsräntan. Här är det dock korridormetoden som har det lägsta genomsnittliga värdet, medan det högsta återigen finns hos de företag som redovisar genom övrigt totalresultat. Även dessa resultat bör dock ses på med viss försiktighet och mer som en indikator, eftersom datamängden för de olika metoderna varierar. Det som vidare är viktigt att notera är det faktum att trots att den totala mängden data pekar på ett eventuellt samband mellan metod och ränta, föreligger inget statistiskt samband mellan de två faktorerna. Detta bör därför endast ses som en tendens.