I slutet av korridoren

(1)

I slutet av korridoren

– En studie av nya IAS 19 och dess påverkan

på förmånsbestämda pensionsplaner

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi C | HT 2014

Av: Hashi Mohamed A, Elin Sundqvist Handledare: Bengt Lindström, Jurek Millak

(2)

SAMMANFATTNING

Författare: Hashi Mohamed A & Elin Sundqvist Handledare: Bengt Lindström och Jurek Millak

Titel: I slutet av korridoren – en studie av nya IAS 19 och dess påverkan på förmånsbestämda pensionsplaner

Nyckelord: IAS 19, förmånsbestämda pensionsplaner, aktuariella vinster och förluster, korridormetoden, institutionell teori

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden.

Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19. Syftet är vidare att redogöra för hur de undersökta parametrarna utvecklats över tid, inom företagen.

Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod, och insamling av de data som legat till grund för analys och slutsats skedde genom årsredovisningar för de företag som studien omfattade.

Slutsats: Det är möjligt att utläsa ett antal trender och tendenser i företagens redovisningar, både före och efter revideringen av IAS 19. Trots detta går inga statistiskt säkerställda samband går att finna mellan de valda parametrarna.

(3)

Förkortningar

EES – European Economic Space EU – Europeiska unionen

FASB – Financial Accounting Standards Board GAAP – Generally Accepted Accounting Principles IASB – International Accounting Standards Board IASC – International Accounting Standards Committee IAS – International Accounting Standards

IFRS – International Financial Reporting Standards PUCM – Projected Unit Credit Method

RFR – Rådet för Finansiell Rapportering

UFR – Uttalande från Rådet för Finansiell rapportering

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problematisering ... 4

1.3 Problemformulering ... 5

1.4 Syfte ... 5

1.5 Avgränsningar ... 6

1.6 Disposition ... 6

2. Teoretisk referensram ... 7

2.1 Redovisningsteori ... 7

2.2 Institutionell teori ... 8

2.3 IASC, IASB, IAS och IFRS – bakgrund ... 10

2.4 IAS 19 – ersättningar till anställda ... 11

2.5 Svensk redovisning ... 11

2.5.1 Kongruensprincipen ... 12

2.6 Pensionssystemet i Sverige ... 12

2.7 Avgifts- eller förmånsbestämd pensionsplan ... 13

2.7.1 Aktuariella vinster och förluster ... 14

2.7.2 Säkerställandet av pensionsförpliktelser ... 15

2.7.3 Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner ... 16

3. Metod ... 18

3.1 Val av metod ... 18

3.2 Studiens genomförande ... 18

3.2.1 Datainsamling ... 19

3.2.2 Analys av data ... 20

3.3 Validitet och reliabilitet ... 21

3.4 Källkritik ... 22

4. Empiri ... 23

4.1 Förhållandet mellan pensionsskuld och eget kapital ... 23

4.2 Diskonteringsränta ... 25

4.3 Löneökningstakt ... 28

(5)

4.4 Redovisningsmetod ... 31

5. Analys ... 32

5.1 Före revideringen ... 32

5.2 Efter revideringen ... 37

6. Slutsatser ... 40

6.2 Förslag på fortsatt forskning ... 41

7. Referenser ... 43

8. Bilagor ... 46

(6)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Redovisning har funnits så länge det förekommit transaktioner mellan olika parter utan fullständig insyn i varandras verksamheter. Trots detta ser redovisningen olika ut i olika delar av världen, och det finns därför ett antal olika organisationer som sköter normbildning och reglering av redovisning i olika delar av världen. Det organ som är ansvarigt för normbildningen av redovisningen inom EU är IASB, International Accounting Standards Boards. Regleringarna sker med hjälp av de regler som ges ut av IASB, och som går under namnet IFRS (International Financial Reporting Standards). Idag används IFRS-reglerna i kombination med de tidigare IAS-standarderna (International Accounting Standards) som gavs ut av förlagan till IASB, IASC. Sedan 2005 är det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att följa dessa regler och normer, med vissa undantag.¹

Allt sedan normgivare börjat reglera hur olika kostnader och skulder ska redovisas, periodiseras och värderas har regleringarna orsakat diskussioner. Ett av de redovisningsområden som under de senaste 40 åren varit föremål för omfattande arbete bland normgivare är pensionsredovisning.² Det finns ett antal bakomliggande faktorer till att pensionsredovisningen genom tiden skapat sådan debatt, men framför allt har det berott på avsaknaden av konsensus mellan de ekonomiska och rättsliga aspekterna inom området. ³ Vissa forskare, där ibland Cristopher Napier, menar att det faktum att vi fortfarande diskuterar pensionsredovisningen är ett bevis på hur komplex pensionsredovisningen är. I arbetet med att utveckla standarder görs ofta kompromisser, för att göra standarderna mer godtagbara hos såväl användare som beslutsfattare. Dessa kompromisser kan emellertid skapa nya kontroverser och tvinga normgivarna att arbeta med ytterligare förändringar av regelverken.⁴

Tidigare studier pekar vidare på det faktum att såväl stora, oredovisade pensionsskulder som pensionernas långsiktiga karaktär legat till grund för de kontroverser som skapats i och med IASBs försök att nå enighet kring pensionsredovisningen. Många menar dock att det inte är möjligt att på en internationell nivå harmonisera redovisningen, eftersom det inte finns en enstaka generell teori på området som kan förklarar alla observationer, utan istället ett antal

1 Sundgren, S., Nilsson, H., Nilsson, S.: Internationell redovisning: teori och praxis, Lund, Studentlitteratur (s. 11- 13)

2 Napier, C.: The logic of pension accounting, Accounting and Business Research, vol. 39 no. 3 (2009)

3 Glaum, M.: Pension accounting and research: a review, Accounting and Business research, 39 no. 3 (2009)

4 Napier, C.: The logic of pension accounting, Accounting and Business Research, vol. 39 no. 3 (2009)

(7)

2 olika. Dessutom beror utvecklingen av redovisningen på flera olika faktorer, eftersom området är så starkt kopplat till andra samhällsstrukturer så som skattesystem och rättssystem.⁵ Vissa studier tyder dock på att en viss typ av så kallad institutionell teori är applicerbar på området och kan användas som förklaringsmodell, då företag bland annat tenderar att imitera andra företag i samma bransch.⁶

Eftersom pensionsredovisning är ett så pass komplicerat område kan det vara svårt att beräkna storleken på pensionsförpliktelser vid periodisering för många företag. Detta då pensionsplanerna ofta är långsiktiga och dess storlek beroende av både finansiella och demografiska faktorer. På grund av pensionsplanernas långsiktiga karaktär, kan små förändringar i antaganden som används för att beräkna pensionsförpliktelsens storlek orsaka stora förändringar i värderingen. Därför blir en av de mest kritiska aspekterna i pensionsredovisningen hur dessa värderingsförändringar ska redovisas vid ändrade antaganden.

Dessa förändringar kallas för aktuariella vinster och förluster, beroende på vilken typ av förändring som sker.⁷

För att underlätta redovisningen av pensionsskulder finns därför regelverket IAS 19, som är framtaget av IASB. Sedan den första versionen av IAS 19 togs i bruk 1983 har IASB brottats med frågan om hur pensioner ska redovisas för att ge en så rättvisande bild som möjligt. Sedan införandet har standarden varit föremål för diskussion och ändrats ett flertal gånger. Den version av IAS 19 som togs i bruk år 1998 innefattade en tvåstegsmekanism med syfte att åstadkomma en stark utjämning av pensionsskulder och pensionskostnader över tid. Den nya metoden att redovisa kallades för ”korridormetoden”, och utvecklades av FASB (Financial Accounting Standards Board) under 80-talet. Metoden gav företagen möjlighet att skjuta upp redovisningen av aktuariella vinster och förluster i balansräkningen och i resultaträkningen, under förutsättning att de inte översteg ett visst tröskelvärde.⁸ Detta innebar följaktligen att företagen inte redovisade hela pensionsskulden i sin balansräkning, utan istället gav information om skuldens storlek i årsredovisningens noter. Vid undersökningar har det gått att konstatera att

5 Artsberg, K.: Redovisningsteori –policy och –praxis, Malmö, Liber Ekonomi (2005) s. 7-90

6 Morais, A. I. Value relevance of alternative methods of accounting for actuarial gains and losses, Int. J.

Accounting, auditing and performance Evaluation, vol. 8 no. 1 (2012)

7 Sundgren, S., Nilsson, H., Nilsson, S.: Internationell redovisning: teori och praxis, Lund, Studentlitteratur

(8)

3 majoriteten av de företag som redovisar enligt IASBs regelverk valt att använda sig av korridormetoden.⁹

I april 2010 släppte IASB ett första utkast av det reviderade IAS 19-regelverket, innehållande en omarbetning som varit planerad sedan 2006. Den nya versionen av IAS 19 började gälla i januari 2013, och reglerar hur ersättningar till anställda ska redovisas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningar som ska inkluderas i dessa rapporter.¹⁰ Målet med omarbetningen av IAS 19 var att harmonisera företagens redovisning av pensionsplaner, men förändringarna har skapat mycket debatt, framförallt när det kommer till borttagandet av korridormetoden och införandet av den nya nettoräntemetoden. IAS 19 är, och har alltid varit, en av de mest komplexa av IFRS-standarderna, framförallt när det gäller beräkning, bokföring och redovisning av förmånsbestämd pensionsplaner. Därför har IASB arbetat med en förändring som i deras mening skulle leda till en förenkling och ökad transparens, och att IFRS- regelverket kommer närmare redovisningen i det amerikanska systemet US GAAP.¹¹Inför revideringen fanns dock studier som visade på att borttagandet av korridormetoden skulle kunna orsaka stora svårigheter i hanteringen av den nya redovisningen för många företag. Vissa indikatorer pekade på att revideringen skulle ha en så stor påverkan på det egna kapitalet som 3-4 %.¹²

Idag har många företag samlat stora, oredovisade pensionsåtaganden. Förändringar i redovisningsstandarder kan därför få stor påverkan på företagens balansräkningar och resultaträkningar. I och med att korridormetoden och andra utjämningsmekanismer har tagits bort måste pensionsunderskotten redovisas retroaktivt. Ett exempel på detta går att finna i storföretaget SAS, och återges av Affärsvärlden på följande sätt: ”Storleken på justeringen av pensionsskulden varierar kraftigt från ingenting till flera miljarder kronor beroende på företag.

SAS ett av de bolag som har ett stort pensionsunderskott som nu ska regleras mot eget kapital.

Kombinationen litet eget kapital och varaktig låg intjäning gör förändringen extra smärtsam.

Med 11,8 miljarder i eget kapital och pensionsunderskott på cirka 11 miljarder, betyder det att

9 Demaria, S., Dufour, D., Louisy-Louis, M., Luu, P.: An exploratory study of the exposure draft of IAS 19 due process (2012)

10 IFRS: projektuppdatering Hämtad2014-10-21

11 Ibid

12 Fasshauer, J. D., Glaum, M., Street, D. L.: Adoption of IAS 19R by Europe’s premier listed companies: corridor approach versus full recognition, Summary of an ACCA research monograph, Journal of Accounting, Auditing and Taxation, vol 17 (2008), s. 113-122

(9)

4 90 procent av kapitalet i ett slag försvinner. Det finns flera börsnoterade bolag med liknande problem”.¹³

1.2 Problematisering

Revideringen av IAS 19 ska leda till större öppenhet i redovisningen av pensionsplaner genom att öka upplysningarna om de kostnader och risker som är förknippade med planen.

Revideringen ska också hjälpa användare av finansiella rapporter att bättre förstå hur dessa förmånsbestämda planer påverkar företagets resultat och finansiella ställning.¹⁴ Men revideringen innebär också en ändring av redovisningsprinciper och det kommer i stor utsträckning att medföra betydande kostnader, ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkning samt väsentliga effekter på sättet som företagen redovisar sina förmånsbestämda pensioner och hur man investerar i förvaltningstillgångar. De tidigare metoderna för redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner har alla haft olika påverkan på företagens resultat- och balansräkning.

Tidigare metoder vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner gav företagen utrymme att i viss grad bestämma hur den förmånsbestämda förpliktelsen skulle påverka företagens finansiella ställning. Effekten av revideringen av IAS 19 märks redan för de svenska börsnoterade bolagen, och det finns mycket som talar för att olika redovisningsmetoder av aktuariella vinster och förluster kan påverka företagens balansräkning. Tidigare studier konstaterar att företag som har använt korridormetoden i genomsnitt överskattat sitt egna kapital med 3,43 % och underskattat sin pensionsförpliktelse med 41,02 %.¹⁵ Kan pensionsförpliktelsens storlek i förhållande till eget kapital följaktligen påverka valet av redovisningsmetoder och val av aktuariella antaganden?

Nya IAS 19 trädde i kraft för räkenskapsår som inleds under 2013 dvs. första januari eller senare för de företag som har ett brutet räkenskapsår. Förändringarna i standarden kommer sannolikt att påverka svenska företag på olika sätt beroende på vilka typer av ersättningar till anställda som företagen tillhandahåller samt på vilket sätt de för närvarande redovisar sina pensionsavsättningar. Det faktum att företagen nu måste redovisa hela nettopensionsskulden, kan göra att den årliga pensionskostnaden ökar.¹⁶Företagens pensionssystem är inte bara en

13 Hyttinge, M.: Nya pensionsregler smärtsamt för SAS, Affärsvärlden 2012 08 28, Hämtad 2014-10-21

14 IFRS: projektuppdatering Hämtad 2014-10-21

16 IFRS: projektuppdatering Hämtad 2015-01-06

(10)

5 fråga av intresse för företagsledning, aktieägare, borgenärer, analytiker och andra aktörer kapitalmarknad, men också för de miljontals arbetstagare vars pension bygger på tjänstepensionssystemet.

I en effektiv marknad bör företagens stora, ofinansierade pensionsskulder betraktas precis som övriga skulder i ett företags balansräkning. Detta kan enligt tidigare studier på ämnet påverka hur företagets aktier värderas, och även hur den systematiska risken fastställs. Företag som använder sig av allt för aggressiva antaganden vid värderingen av pensionsskulder kommer att straffas av marknaden med en lägre aktievärdering.¹⁷ Närvaron av en stor ofinansierad pensionsskuld i förehållande till eget kapital i balansräkningen torde inte vara önskvärda.

Företagen har därigenom incitament att sanera sin balansräkning genom att välja olika utjämningsmekanismer, och det kan till exempel handla om att underskatta omfattningen av den ofinansierade pensionsförpliktelsen och att överskatta eget kapital.¹⁸ Denna typ av utjämning kan vara problematisk, eftersom företagens pensionssystem inte bara en fråga av intresse för företagsledningen utan också för alla de anställda som är beroende av tjänstepensionssystemet.

1.3 Problemformulering

 Vilka samband finns mellan tidigare års val av metod vid redovisning och storleken på pensionsskulden i förhållande till eget kapital, storleken på diskonteringsränta samt förväntad löneökningstakt?

 Hur ser sambanden ut idag, och vilken påverkan har revideringen haft på förhållandet mellan pensionsskulden och det egna kapitalet, diskonteringsräntan och den

förväntade löneökningstakten?

 Hur har utvecklingen av förhållandet mellan pensionsskuld och eget kapital, storleken på diskonteringsräntan samt den förväntade löneökningstakten sett ut hos företagen?

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande

17 Fasshauer, J., D., Glaum, M.: Value Relevance of Level-3 Fair Values: The Case of German Companies’ Pension Accounting Information (2009)

(11)

6 till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19. Syftet är vidare att redogöra för hur de undersökta parametrarna utvecklats över tid, inom företagen.

1.5 Avgränsningar

Denna studie innefattar endast svenska börsnoterade företag som har redovisade förmånsbestämda pensionsplaner för sina anställda. De företag som valts ut att innefattas av studien är de 66 svenska bolag som är registrerade på Stockholm OMX Nasdaqs lista över Large cap-bolag. Bolag med avgiftsbestämda pensionsplaner, förmånsbestämda pensionsplaner som redovisas som avgiftsbestämda och som inte redovisar de förmånsbestämda pensionsplanerna p.g.a. försäkringar kommer inte innefattas av studien. Även de företaget som inte redovisar all nödvändig information i sin årsredovisning har uteslutits från studien.

1.6 Disposition

Kapitel 2, Teoretisk referensram – I detta kapitel beskrivs IFRS, IASB och IAS 19. Kapitlet innehåller vidare en genomgång av de metoder som använts vid redovisning enligt IAS 19, aktuariella antaganden och en genomgång av det svenska pensionssystemet. Här återfinns även tidigare forskning på ämnet, och den teori som använts.

Kapitel 3, Metod – I detta kapitel redogörs för hur studien har genomförts, genom en beskrivning av val av metod och hur datainsamlingen genomförts. Vidare följer en diskussion om validitet, reliabilitet och källor.

Kapitel 4, Empiri – I detta kapitel återfinns den empiri som studien har använt sig av. Kapitlet redogör för de data som studien samlat in från företagens årsredovisningar.

Kapitel 5, Analys – I detta kapitel analyseras den empiri som samlats in, och den teoretiska referensramen kopplas samman med det empiriska materialet.

Kapitel 6, Slutsatser – I detta kapitel beskrivs de slutsatser som studien kunnat dra efter genomförande. Problemformuleringens frågeställningar besvaras, och förslag på fortsatt forskning ges.

Kapitel 7, Referenser – Detta kapitel innehåller en genomgång av de källor och referenser som använts under studiens gång.

(12)

7

2. Teoretisk referensram

2.1 Redovisningsteori

Det har inte alltid funnits ett samförstånd inom varken redovisningsforskningen eller den praxis som uppstår, om vilket som är redovisningens huvudsyfte. Vissa forskningsgrenar menar till exempel att redovisningens syfte främst är dess samhällsnytta medan andra menar att redovisningens förmåga att bistå vid beslut är det som den främst bör nyttjas till. Detta är också något som går att se när jämförelser görs mellan olika länder, branscher och företag, där man i många fall har valt att tillämpa olika lösningar på samma problem. Olika perspektiv leder till olika teorier för att förklara hur redovisningen fungerar. Idag domineras redovisningen av det synsätt som fokuserar på redovisningens användbarhet vid beslut, samt på kapital och investerare. Målet med detta synsätt är att göra redovisningen till ett mer effektivt hjälpmedel vid resursallokering inom företag. De huvudsakliga kriterier som redovisningen idag kretsar kring är relevans och tillförlitlighet, och det är dessa som legat till grund för IASBs och FASBs olika referensramar. Istället för att studera redovisningen utifrån detta beslutsperspektiv finns det dock de som anser att redovisningen bör ses i ett samhälleligt sammanhang. Fokus bör ligga på maktförhållandet mellan olika aktörer och huvudsyftet är att få större förståelse för redovisningens roll i samhället. Flertalet forskare anser i och med detta ställningstagande att utvecklingen av redovisningen grundar sig i de problem som råder i samhället, och den institutionella ram som finns.¹⁹

Redovisningen är reglerad i så gott som hela världen, och det blir därför svårt för normgivare att driva fram enighet kring en enda teoretisk förklaringsmodell. Detta beror på såväl redovisningens komplexa natur, som på ekonomiska och politiska förutsättningar. Att redovisningen har ekonomiska konsekvenser är idag tveklöst, eftersom redovisningsområdet har en så stark koppling till andra samhällsfunktioner. Det finns omfattande forskning som visar att företagen är mycket medvetna om dessa konsekvenser när de väljer redovisningsprinciper.

Det är dock oklart exakt hur stor roll som de ekonomiska konsekvenserna spelar när det handlar om normbildning, om normgivare tar hänsyn till dessa eller enbart bygger normerna på principiella resonemang. En teori som till stor del ligger bakom tänkandet inom redovisningsforskningen är den institutionella teorin. Teorin förklarar ur olika redovisningslösningar uppstått under olika tidsperioder och hur dessa återspeglar samhället vid dessa tidpunkter. Den institutionella teorin ger en relevant grund vid studier av företags

19 Artsberg, K.: Redovisningsteori –policy och –praxis, Malmö, Liber Ekonomi (2005), s. 7-90

(13)

8 redovisningsval och hur normerna är utformade i samhället, eftersom den ger förståelse för hur organisationerna uppfattar och svarar på förändring i den sociala och institutionella miljön runt omkring dem. Området speglar utvecklingen av redovisningsområdet och förklarar varför förändringar inom redovisning kan gå långsamt. ²⁰

2.2 Institutionell teori

Den institutionella teorin används för att förklara hur på vilka sätt olika organisationer inom samma bransch liknar varandra. Detta i motsats till många andra organisationstekniska teorier som främst utgår från de skillnader som uppstår. Institutionell teori förutsätter följaktligen att organisationer antar strukturer och rutiner som anses legitima av andra organisationer inom samma område, oavsett dess faktiska funktionsduglighet inom den egna organisationen.

Organisationer kan enligt den institutionella teorin tillämpa strukturer och praxis som betraktas som legitimerade genom tradition, imitation av andra organisationer eller genom normativa påtryckningar.²¹ När det gäller redovisning av pensioner är det till exempel vanligt att företag som har samma typ av verksamhet, och är verksamma inom samma bransch, väljer liknande sätt att redovisa sina förpliktelser. ²²

DiMaggio och Powell menar att en organisations beteende kan förklaras med de strukturella förändringar som sker i omgivningen samt de institutionella krav som ställs på organisationen.

De förändringar som sker i omgivningen som påverkar organisationers beteende finns i tre former enligt DiMaggio och Powell, och kallas för isomorfis. Tvingande isomorfis som är ett resultat av politiska influenser och bristande legitimitet. När det sker en tvingande ändring i omgivningen, till exempel genom lagstiftning, måste organisationen ändra sig för att tillgodose de förväntningar som organisationen har på sig från andra organisationen och samhället av legitimitetsskäl. Detta har bland annat skett i Irland och Storbritannien, genom regelverket FRS 17 som tvingat företag till redovisning av aktuariella vinster och förluster genom övrigt totalresultat. Detta gör att organisationen kan ställs inför både formella och informella krav från andra organisationer. Det kan vara krav på att organisationen måste anpassa sig efter ett visst reglemente eller en viss standard.²³ I fallet med FRS 17 har studier kunnat visa att företag i Irland och Storbritannien tenderar att göra de val i pensionsredovisningen som går i linje med

20 Artsberg, K.: Redovisningsteori –policy och –praxis, Malmö, Liber Ekonomi (2005), s. 420-435

21 Meyer, J., W., Rowan, B.: Institutionalized organizations: formal structure as myth and ceremony, American Journal of Sociology, Vol. 83 no. 2 (1977)

23 DiMaggio, P., J., Powell, W., W.: The Iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, American Sociological Review, vol. 48 no. 2 (1983)

(14)

9 de tidigare rekommendationerna, även efter att dessa rekommendationer slutat gälla.²⁴ Detta kan följaktligen förklaras med hjälp av den tvingande isomorfismen.

Den andra typen av påverkan är imiterande isomorfis, som härstammar från osäkerhet inom organisationen. När det råder osäkerhet i omgivningen tenderar organisationerna att imitera andra organisationer som uppfattas ha en bättre förståelse för de tekniker som osäkerheten stammar från. Detta innebär att organisationerna alltså imiterar hur andra gör.²⁵ Detta kan till exempel visa sig genom att företag som verkar inom samma bransch tenderar att välja samma typ av redovisningsmetoder när de får möjlighet att välja hur de vill hantera vissa poster. Det kan till exempel handla om att välja korridormetoden istället för redovisning genom övrigt totalresultat när det gäller aktuariella vinster och förluster.²⁶ Den imiterande isomorfismen kan också ge sig i uttryck genom stora infrastrukturella organisationer. Då dessa ofta verkar på en marknad som i viss del kan anses vara monopolistisk, påverkar de sina underleverantörer. Detta gör att utvecklingen av bland annat centralstat och liknande i länder ofta stödjer denna homogeniserande process i organisationsutvecklingen. Den tredje typen av isomorfis är normativ. Denna uppstår vid professionalisering och beror på att allt fler anställda har en professionell utbildning, vilket innebär att de har en gemensam kognitiv bas och att dessa sinsemellan bildar nätverk som ytterligare skapar likriktade organisationer.²⁷

DiMaggio och Powell menar att den institutionella teorin är baserad på antagandet att organisationer har tendens att påverkas av omvandlingstrycket från den institutionella miljön runt dem. Organisationerna antar strukturer och rutiner som är socialt accepterade för att de vill signalera att de tillämpar lämpliga procedurer.²⁸ Meyer och Rowan menar dock att flera av de institutionella tekniska metoder som används inom organisationerna ofta är ineffektiva, men används för skydda företagen mot eventuella uppfattningar om att agera vårdslöst.

Handlingsfriheten inom redovisningen kan alltså innebära att de finansiella rapporterna drabbas av en försämrad jämförbarhet, samtidigt som insynen i organisationerna kan minska.²⁹ Meyer och Rowan menar att generellt accepterade procedurer, som GAAP, ger organisationer ett sätt

28 Ibid

(15)

10 att visa att de agerat enligt god moral och i enlighet med de existerande normerna även i de fall dessa inte ger en rättvisande bild.³⁰

2.3 IASC, IASB, IAS och IFRS – bakgrund

1973 bildades organisationen International Accounting Standards Committee (IASC) genom ett avtal mellan flera revisionsorganisationer från olika länder. Målet med bildandet av IASC var att skapa ett oberoende expertorgan som skulle arbeta för att utveckla en högkvalitativ standard för finansiella rapporter. IASC-styrelsen har bland annat utfärdat en mängd standarder, tolkningar och annan vägledning som antagits direkt av många företag. I början av 2000-talet strukturerade organisationen om sig, från IASC till IASB och IFRS-kommittén. IASB är den normgivande delen av organisationen, och har som uppdrag att öka transparensen och jämförbarheten i de finansiella rapporterna och mellan företagen. IFRS är de redovisningsstandarder som utvecklas av IASB, medan IFRS-kommittén är det organ som sköter tolkningarna av dessa normer. IFRS-kommittén granskar aktuella frågor och problem som uppstått inom redovisningen för att ge vägledning (IFRIC) i dessa frågor.³¹

IASB, International Accounting Standards Boards, är det organ som ansvarar för normbildningen av redovisning inom EU. Syftet är att harmonisera redovisningen mellan olika länder för att öka jämförbarheten mellan företagen. Reglerna som ges ut av IASB går under namnet IFRS (International Financial Reporting Standards) och används i kombination med de tidigare IAS-standarderna (International Accounting Standards) som gavs ut av IASC (förlagan till IASB). Sedan 2005 är det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att följa dessa. I Sverige gäller dessa regler endast för koncernredovisning, men i praktiken styr reglerna också hur moderbolagen redovisar.³²

I enlighet med IASBs regler finns den föreställningsram som redovisningen enligt IASB ska följa. Den innehåller bland annat fyra kvalitativa egenskaper – begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet – som ska uppfyllas. Redovisningen ska vara lättbegriplig men användaren förutsätts ha grundläggande kunskaper och information ska inte utelämnas endast för att den kan vara för komplicerad för vissa användare att förstå. Redovisningen ska innehålla relevant information som i framtiden ska kunna nyttjas av användarna vid beslut.

30 Meyer, J., W., Rowan, B.: Institutionalized organizations: formal structure as myth and ceremony, American Journal of Sociology, Vol. 83 no. 2 (1977)

31 IFRS: om IFRS, hämtad 2014-11-11

32 Sundgren, S., Nilsson, H., Nilsson, S.: Internationell redovisning: teori och praxis, Lund, Studentlitteratur (s.

11-13)

(16)

11 Redovisningen ska vara tillförlitlig och inte innehålla fel eller vara vinklad. Slutligen ska redovisningen vara jämförbar, dels över tid inom samma företag men också företag emellan.

Detta är följaktligen de fyra kvalitativa egenskaper som IABS anser vara viktigast vid redovisning.³³

2.4 IAS 19 – ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda är inte bara löner utan alla typer av ersättningar som ett företag ger i utbyte mot tjänster som utförs av anställda eller vid uppsägning. De internationella reglerna för redovisning av ersättningar till anställda regleras av IAS 19. Standarden anger hur den ersättning som ges ska redovisas i de finansiella rapporterna samt vilka upplysningar som företagen ska inkludera i sina rapporter. Ersättningar till anställda delas i fyra kategorier enligt IAS 19: kortfristiga ersättningar, övriga långfristiga ersättningar, ersättningar vid uppsägningar och ersättningar efter avslutad anställning.³⁴ Ersättningar efter avslutad anställning är de ersättningar som den anställde får efter avslutad anställning, det vill säga pensioner vid vilka företaget lämnar ersättningar efter avslutad anställning till en eller flera anställda.

Pensionsplanerna klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer beroende på den ekonomiska innebörden i pensionsplanen.³⁵

2.5 Svensk redovisning

I Sverige är det RFR (Rådet för finansiell rapportering) som ger ut kompletterande rekommendationer till IFRS/IFRIC. I enlighet med RFRs uttalande RFR 2 ska både moderbolag och koncern ha samma kvalitet på sin rapportering. För att upprätthålla detta kvalitetskrav måste svenska juridiska personer vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad inom EES (European Economic Space), tillämpa IFRS/IAS standard på samma sätt som i koncernen. I RFR 2 görs vissa undantag och tillägg till tillämpningen av IFRS, beroende på hur reglerna i fråga förhåller sig till svensk lagstiftning. En tillämpning av IFRS/IAS-standarder fullt ut kan nämligen leda till den att beskattningssituation som uppstår avviker från vad som gäller enligt svensk lagstiftning.³⁶

Den svenska redovisningen utgår från grundregeln att redovisning ska ske enligt god redovisningssed. Detta innebär att företag ska följa de lagar, regler, standarder och den praxis

53-55)

34 Ibid, s.215

35 Ibid, s. 216

36 RFR 2, hämtad 2014-11-11

(17)

12 som finns vid redovisning. God redovisningssed är något som finns i de flesta västländska länder, och internationellt kallas det för GAAP (Genereally Accepted Accounting Principles).

I Sverige finns det idag inget som generellt kan anses vara god redovisningssed för alla företag, eftersom företag av olika storlekar har olika regelverk att förhålla sig till. Detta innebär att det som i en koncern kan anses vara god redovisningssed inte gäller på samma sätt i ett litet, onoterat företag. Sedan 2005 är det dock obligatoriskt att följa IFRS för de företag som är börsnoterade.³⁷

2.5.1 Kongruensprincipen

Det svenska redovisningssystemet har ett antal principer att luta sig mot. Dessa principer är till för att lösa problem vid frågor som handlar om bland annat värdering eller periodisering.

Kongruensprincipen är den princip som säger att alla förändringar av eget kapital ska avspeglas i resultatet för den period förändringen gäller. Detta innebär att alla händelser som kan komma att påverka storleken på eget kapital ska föras över resultatet.³⁸ Det är inte förbjudet att bryta mot principen, det sker till exempel vid redovisning som följer Bokföringsnämndens RR5 eller vid användande av IAS 19, men det ska ske restriktivt. Bakgrunden till principen är det faktum att det rent tekniskt sett kan anses lämpligt att bokföra resultatförändringar direkt mot det egna kapitalet, trots att detta ger en mer svåröverskådlig bild av verksamheten. För en användare som är van vid att studera resultatförändringar och dess uppkomst genom resultaträkningen, kan bokföring som inte följer kongruensprincipen innebära att information som går direkt över det egna kapitalet förbises.³⁹

2.6 Pensionssystemet i Sverige

I början av 1990-talet gjordes förändringar i det svenska pensionssystemet vilket resulterade i det system som idag finns. Idag består pensionssystemet av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat sparande. De olika pensionerna påverkar inte varandra sinsemellan, utan bildar tillsammans den totala pension som går att få ut.

12-14)

38 Grönlund, A., Tagesson, T., Öhman, P: Principbaserad redovisning, Lund, Studentlitteratur s.10-40

39 Artsberg, K.: Redovisningsteori –policy och –praxis, Malmö, Liber Ekonomi (2005) s.67-80

(18)

13 Figur 1, det svenska pensionssystemet⁴⁰

Alla som är folkbokförda i Sverige omfattas av den allmänna pensionen. Den består av tre delar:

inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpensionen är den pension som grundar sig på den inkomst som en anställd har, premiepensionen är den del som den anställde själv har möjlighet att påverka och garantipensionen finns till för de som inte haft en tillräcklig inkomst. Dessutom finns möjlighet till individuella pensionslösningar, som är detsamma som eget sparande. Detta är något som pensionstagaren tecknar individuellt för att komplettera de övriga pensionsdelarna.

Tjänstepension är den del av den totala pension som anställda erhåller genom kollektivavtal eller andra avtal med sin arbetsgivare. En tjänstepensionsplan kan innehåll båda formella och informella förpliktelser. Den formella pensionsplanen är en överenskommelse mellan företaget och den anställda eller grupp av anställda. En informell pensionsplan uppkommer genom praxis. Ansvaret för tjänstepensionen ligger hos företaget, och det är dessa förpliktelser som ska redovisas som pensionsåtaganden.⁴¹

2.7 Avgifts- eller förmånsbestämd pensionsplan

En tjänstepensionsplan kan klassificeras antigen som en avgiftsbestämd plan eller en förmånsbestämd plan beroende på den ekonomiska innebörden som finns i planen. Vid en avgiftsbestämd pensionsplan betalar arbetsgivaren in premier till en separat juridisk enhet, ofta en fond. Hur stor premien som ska betalas är beror på den anställdes lön. Efter att företagen har betalat den fastställda avgiften har företagen inga rättsliga förpliktelser att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala ersättningarna. När det gäller den avgiftsbestämda pensionsplanen är det alltså den anställde som bär både investeringsrisken

40 Pensionsmyndigheten.se hämtad 2014-11-11

41 Sundgren, S., Nilsson, H., Nilsson, S.: Internationell redovisning: teori och praxis, Lund, Studentlitteratur (s.225-227)

(19)

14 och den aktuariella risken. Detta innebär att företaget på förhand vet om vilka kostnaderna för pensionen kommer bli, medan den anställde inte vet utfallet med säkerhet i förväg.

Redovisningen av en avgiftsbestämd pensionskostnad är således enkel. Kostnaden tas upp i resultaträkningen under rubriken ”Pensionskostnader” och i en not i den finansiella rapporten.⁴² En förmånsbestämd pensionsplan innebär att arbetsgivaren i förväg utlovar arbetstagaren att denne i framtiden kommer erhålla en viss summa som pension. Denna summa kan till exempel vara en viss procent av den anställdes slutlön. Den totala kostnaden för pensionsåtagandet går inte fastställa med säkerhet, och därför måste arbetsgivaren kontinuerlig utvärdera pensionsplanen och dess värde. Företaget måste utvärdera huruvida reservationerna av pensionsåtagandet är tillräckligt för att i framtiden kunna hålla sina avtal, och betala ut det de på förhand avtalat om. Säkerställandet av pensionsplikter kan ske på flera olika sätt. Vid förmånsbestämda pensionsplaner är det företagen som bär både den aktuariella och investeringsrisken.⁴³ För att räkna fram nuvärdet på framtida avtalade ersättningar ska enligt IAS 19 den så kallade projected unit credit method (PUCM) användas. Denna metod innebär att kostnaden för den förmånsbestämda pensionen periodiseras linjärt, med samma belopp varje år.⁴⁴ Detta sker från och med det att anställningen påbörjas fram till det tillfälle den avslutas. I beräkningarnas inledande skede konstateras storleken på den förmånsbestämda pensionen, det kan till exempel handla om en viss procentsats av den nuvarande lönen eller en klumpsumma.

Genom att sedan ta hjälp av aktuariella antaganden, som bland annat kan handla om hur länge anställningen kommer vara och vilken diskonteringsränta som kommer föreligga, kan sedan en beräkning av nuvärdet på den förmånsbestämda pensionen genomföras.⁴⁵

2.7.1 Aktuariella vinster och förluster

Vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden enligt PUCM krävs att företaget gör vissa aktuariella antaganden. Dessa antaganden innebär att företaget gör beräkningsmässiga uppskattningar för att kunna göra korrekta uträkningar av skulden med PUCM.⁴⁶ De aktuariella antagandena ska enligt IAS 19 vara neutrala och ömsesidigt förenliga. Antaganden som är

42 Marton, J., Lumsden, M., Lundqvist, P., Pettersson, A.-K., Rimmel, G.: IFRS- i teori och praktik, Stockholm;

Bonnier utbildning (2010)

43 Ibid

232-234)

45 Giesecke, G. L.: The projected unit credit method with benefits apportioned by interest-adjusted salary, Transactions of society of actuaries, vol. 46 (1994)

46 Amen, M.: Simultaion based comparasion of existent IAS 19 accounting options, European accounting review, vol 16 no. 2 (2007)

(20)

15 neutrala är antaganden som inte är oförsiktiga, men inte heller överdrivet försiktiga. Ömsesidigt förenliga antaganden avspeglar de faktiska, ekonomiska sambanden mellan bland annat löneökningstakt, inflation och diskonteringsränta. Med andra ord ska de aktuariella antagandena som görs vara rimligt försiktiga och realistiska baserat på de ekonomiska samband som är kända.⁴⁷

När ett företags aktuariella antaganden inte stämmer överens med vad som sker i verkligheten uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Detta är en följd av ett förändrat nuvärde på den förmånsbestämda pensionsplanen, eller en ändring i verkligt värde av eventuella förvaltningstillgångar som tillhör pensionsplanen. Vid förändringar av nuvärdet kan det bland annat ligga en förändrad diskonteringsränta bakom, eller en förändring i uppskattad livslängd hos en förmånstagare.⁴⁸ Eftersom uppkomsten av en aktuariell vinst eller förlust kan orsaka svängningar som gör att resultatet påverkas på ett icke-rättvisande sätt, har det enligt tidigare versioner av IAS 19 varit tillåtet att redovisa dessa endast i den mån de faller inom en så kallad

”korridor”. I och med förändringen som trädde i kraft 2013 har detta alternativ dock försvunnit.

49

2.7.2 Säkerställandet av pensionsförpliktelser

För att säkerställa de pensionsåtaganden som uppstår vid förmånsbestämda pensionsplaner finns olika metoder. Metoderna innebär att företagen får mer eller mindre ansvar för pensionsåtagandena, och de tre sätt som presenteras nedan har alla olika grader av frikoppling från företaget.

Pensionsförsäkring i ett försäkringsbolag (som till exempel Alecta) innebär att arbetsgivaren överlåter pensionsförpliktelser till ett försäkringsbolag genom att betala en premie till försäkringsbolaget. När betalningen är gjord är det försäkringsbolaget som förvaltar och sköter administrationen av tjänstepensionen.⁵⁰ Det andra alternativet ger företagen möjlighet att välja att hantera pensionen på egen hand. Detta innebär att pensionskapitalet stannar i företaget, och istället görs avsättningar i balansräkningen årligen. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av den intjänade pensionsrätten. Pensionsskulden växer dessutom med ränta och värdesäkring samt

48 Ibid

49 Amen, M.: Simultaion based comparasion of existent IAS 19 accounting options, European accounting review, vol 16 no. 2 (2007)

(21)

16 minskar i takt med att pensionerna betalas.⁵¹ Det tredje alternativet är att göra avsättningar till en pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelserna står här kvar hos företagen, och företagen är ansvarigt att det finns tillräckliga medel i pensionsstiftelsen för att motsvara deras pensionsåtaganden, detta trots att avsättningen görs till en separat juridisk person.

Pensionsstiftelsens ändamål är att trygga arbetsgivares pensionsåtagande, på liknande sätt som vid pensionsgarantier. ⁵²

2.7.3 Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner

Vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner är storleken på de framtida pensionsåtagandena komplicerade att räkna fram då dessa är baserade på de aktuariella antaganden som företagen gjort. Enligt IAS 19 ska företagen tillämpa PUCM för att uppskatta nuvärdet på pensionsförpliktelsen och den relaterade pensionskostnaden. Denna metod är baserad på antagandet att pensionsskulder ackumulerar över tiden, eftersom anställda utför tjänster åt företaget, och således tjänar ytterligare pensionsrätter varje period. Pensionsskulden är en uppskattning av nuvärdet av de förväntade framtida pensionsutbetalningarna som har tjänats in av företagets anställda fram till pensionsdagen.⁵³

Vid redovisning av förmånsbestämda planer ska företagen fastställa om planen har ett överskott eller underskott. Ett överskott uppstår om förvaltningstillgångarna överstiger värdet på förpliktelsen. De anställdas tjänstgöringskostnad under innevarande period och nettoräntan ska också fastställas och de skillnader som uppstår kallas för aktuariella vinster och förluster.⁵⁴ Aktuariella vinster eller förluster har tidigare kunnat redovisas på tre olika sätt: enligt korridormetoden, direkt mot eget kapital och direkt genom resultaträkningen. Vid redovisning över resultaträkningen har företag kunnat välja att direkt hantera den aktuariella vinsten eller förlusten, eller att använda sig av den så kallade korridormetoden. Korridormetoden har inneburit att de sammanlagda aktuariella vinster och förluster som hamnar utanför en så kallad korridor måste tas upp i resultaträkningen. Korridorens omfattning är 10 % av det högsta av nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna och det verkliga värdet av förvaltningstillgångar enligt IAS 19, paragraf 93. Aktuariella vinster och förluster som hamnar ovanför 10 % har alltså inte behövt beaktas tidigare, detta för att ge ett resultat utan stora,

52 Ibid

54 Ibid

(22)

17 opedagogiska skillnader. Det har dock varit fritt att redovisa en mindre korridor eller helt strunta i korridoren och redovisa alla aktuariella vinster och förluster direkt mot resultaträkningen. Som alternativ till detta finns alltså också ett tredje alternativ: att redovisa mot det egna kapitalet, genom posten ”Övrigt totalresultat”. Detta innebär att redovisningen endast sker på balansräkningen och inte kommer att påverka det redovisade resultatet, varken direkt eller över tid.⁵⁵ Det sista alternativet är det enda tillåtna alternativ som finns kvar efter revideringen av IAS 19, vilket innebär att alla företag som följer IFRS-reglerna nu måste utnyttja denna metod.

55Marton, J., Lumsden, M., Lundqvist, P., Pettersson, A.-K., Rimmel, G.: IFRS- i teori och praktik, Stockholm;

(23)

18

3. Metod

3.1 Val av metod

Vid genomförande av studier och forskning kan man använda sig av olika typer av forskningsstrategier. Vanligtvis kan en indelning göras av kvalitativa eller kvantitativa studier.

Kvalitativa metoder är ofta förknippade med småskaliga projekt, beskrivande analyser baserade på ord och mer holistiska perspektiv. Kvantitativa metoder är i motsats till detta ofta starkt förknippade med storskaliga forskningsprojekt, analyser baserade på siffror och ett mer specifikt fokus som grundat sig i forskarens opartiskhet. Även om dessa generaliseringar ofta används för att dela in forskningsprojekt, är de inte allmängiltiga.⁵⁶ De kvantitativa metoderna är följaktligen främst matematiska analysmetoder, och är därför bra lämpade för undersökningar som genomförs brett över urvalsgruppen.⁵⁷ För att på bästa sätt kunna besvara de frågor som studien ämnar undersöka har ett kvantitativt angreppssätt valts. De variabler som undersökts har inte haft sin utgångspunkt i personliga åsikter utan i faktiska siffror. Studien har inte ämnat förklara varför, utan på vilket sätt som redovisningen sett ut. Studien har främst utgått från data inhämtad från årsredovisningar, varför den kvantitativa forskningsstrategin anses vara bäst lämpad.

Insamling av de data som ska användas i en studie kan ske på ett antal olika sätt. Primärdata kallas de data som samlas in med huvudsyfte att användas som analysunderlag för den specifika studien. Insamling av primärdata görs vanligen genom observationer, intervjuer eller enkäter.

Data som inte samlats in med primärsyfte att besvara den specifika studiens frågeställningar och syfte kallas för sekundärdata. Detta är data som samlats in vid tidigare tillfällen, för andra ändamål, och kan till exempel vara offentlig statistik.⁵⁸ En fördel med sekundärdata framför primärdata är att det är tidssparande så mer tid kan läggas på analysen än på själva framtagandet av data.⁵⁹ Denna studie bygger främst på sekundärdata från årsredovisningar.

3.2 Studiens genomförande

Inledningsvis gjordes en litteratursökning på området, där en genomgång av artiklar och böcker som ansågs relevanta för studien skedde. De sökord som användes var bland annat IAS 19, defined benefit plans, korridormetoden, förmånsbestämda pensionsplaner och actuarial gains

56 Denscombe, M.: Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen, Lund:

Studentlitteratur (2009)

57 Eliasson, A.: Kvantitativ metod från början, Lund: Studentlitteratur (2013)

58 Bell, E., Bryman, A.: Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber Ekonomi(2005)

59 Ibid

(24)

19 and losses. Den litteratur som sökningen genererat låg sedan till grund för utformningen av problemställning och syfte. Efter att problemställning och syfte växt fram utvecklades studiens arbetsmetod. Den litteraturgenomgång som genomfördes låg även till grund för de variabler som valdes ut för studiens genomförande. De aktuariella antaganden som efter genomgången användes med högst frekvens i den valda populationen var diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt. Således valdes dessa ut för att studeras närmare.

3.2.1 Datainsamling

Insamling av data till denna studie kommer att ske genom en genomgång av de utvalda företagens årsredovisningar, för att samla in relevanta siffror till analysen. En tidsperiod på fem år har valts; 2009-2013. Detta för att få möjligheterna att se hur redovisningen påverkats efter valet men också hur redovisningen sett ut i företagen, såväl före revideringen släppts av IASB som innan den trädde i kraft. De år som valts ut för studien ger ett underlag som innefattar åren före presentationen av revideringen (2009-2010), presentationsåret (2011), året före revideringen (2012) samt revideringsåret (2013), och valet är gjort för att med hänsyn för de förändringar som kan ha kommit att ske inom företagen efter det att revideringen blev känd.

De företag som valts för att ligga till grund för den empiri som studien använder sig av är de företag som är registrerade under Large cap-segmentet på Nasdaq. Där genomfördes en sökning som presenterade de företag som är registrerade med svensk ISIN-kod, totalt 66 företag.

Informationen om årsredovisningar har hämtats från företagens respektive hemsidor, varpå en insamling av relevanta siffror genomförts. De företag som i årsredovisningen visat sig inte arbeta med förmånsbestämda pensionsplaner har uteslutits från studien i takt med genomgången. Likaså har de företag som innehar förmånsbestämda pensionsplaner som är redovisade som avgiftsbestämda, med hänsyn till UFR 6, valts bort eftersom informationen om förpliktelsens storlek i dessa fall saknas. Ett antal av de företag som inledningsvis var del av studien uteslöts då dessa inte redovisar all nödvändig information i årsredovisningarna för alla de valda åren. Av de 66 företagen som var registrerade som svenska uppvisade 40 företag all relevant data i sina årsredovisningar. De företag som valdes bort från studiens innefattande var de företag som inte presenterade tillräcklig information i sina årsredovisningar, eller arbetar med avgiftsbestämda pensionsplaner. Detta innebär att de 40 företag som studien omfattar är alla de företag som uppfyllt kraven på information och arbete med förmånsbestämda pensionsplaner, och följaktligen är dessa 40 den population som studien använt sig av.

(25)

20 Genom de 40 valda företagens årsredovisningar samlades den information som studien krävde in. De parametrar som skulle undersökas var vilken metod som tidigare valts av företaget, vilken storlek det egna kapitalet hade, storleken på pensionsskulden i balansräkningen, storleken på den totala pensionsskulden samt information om de två aktuariella antagandena diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt. Diskonteringsräntan och den förväntade löneökningstakten valdes ut då dessa är två av de vanligaste aktuariella antagandena som används. Då den pensionsskuld som redovisas i balansräkningen är den som har använts i analysen, kommer alla hänsyftningar till ”pensionsskuld” hädan efter syfta på detta värde om inte annat anges. De data som behandlade eget kapital och storleken på pensionsskulden i balansräkningen inhämtades från balansräkningen, medan övriga data härstammar från årsredovisningarnas noter. All information som samlats in sammanställdes sedan och viss redigering genomfördes.

När det gäller de företag som redovisat med hjälp av utländsk valuta, så som till exempel euro, användes den genomsnittliga valutakursen för det varje år för att göra en omvandling till svenska kronor. För de företag som redovisat vilken genomsnittlig valutakurs de haft för året användes denna direkt från årsredovisningen, och för de företag som inte angett något årligt genomsnitt användes den genomsnittsvaluta som Riksbanken angett för det året. Efter omräkning av utländska valutor, gjordes en sammanställning över förhållandet mellan pensionsskulden och det egna kapitalet. Detta tal togs fram som pensionsskuld från balansräkningen dividerat med eget kapital, och redovisades sedan som en procentsats (pensionsskuldens procentuella storlek av det egna kapitalet). Förutom detta togs det även fram årliga genomsnitt för diskonteringsräntans och den förväntade löneökningstaktens storlek för alla företag samt individuella genomsnitt för varje företag. Slutligen skapades det med hjälp av denna information ett antal diagram för att ge en mer överskådlig, lättläst bild av de data som samlats in.

3.2.2 Analys av data

Analys av kvantitativ data kan analys ske på olika sätt, och vid analyser av kvantitativ data kan det vara av intresse att undersöka samband mellan olika variabler. Genom en bivariat analys undersöks två variabler samtidigt, vilket gör att samband mellan dem kan konstateras eller inte konstateras. Den bivariata analysen är följaktligen lämplig vid studier som ämnar undersöka på vilket sätt två olika variabler förhåller sig till varandra.⁶⁰ I en bivariat analys kan tester av

(26)

21 samband ske genom olika metoder, som till exempel regressionsanalys. För att kontrollera samband kommer att linjär regression att användas i denna studie. Detta är en analys som görs på kvantitativ data, och ämnar undersöka korrelationen mellan två variabler.⁶¹ Denna studie kommer undersöka huruvida det föreligger någon korrelation mellan pensionsskulden och vald variabel. Undersökningen kommer att utgå från relativa, och inte absoluta värden, då de absoluta värdena troligtvis kommer att variera mellan de olika företagen och därmed skulle kunna ge en felaktig bild på grund av storleksskillnader företagen emellan. Den linjära regressionen visar tendenser i korrelationen mellan två faktorer, och undersöker vilket som är det mest sannolika värdet på Y-axeln givet ett bestämt värde på X-axeln. Regressionsanalysen kan användas för att undersöka orsakssamband mellan de två valda variablerna.⁶² Vid beräkning av regressionslinjer som samband kan formeln Y=bX+a användas.⁶³ Formeln används för att räkna ut räta linjer, där b och a är konstanter som i regressionsanalysens fall kallas för regressionskoefficienter. b är den parameter som mäter lutningen i linjen, och således uttrycker den samvariation som finns mellan X och Y.

Genomförandet av studiens regressionsanalys skedde med hjälp av det datorbaserade statistikprogrammet SPSS. Detta för att minska eventuella beräkningstekniska fel som annars kunnat uppstå. Vid SPSS-analysen importerades de data som studien samlat in till programmet, och sedan utfördes de analyser som fungerat som grund för den analys som gjorts och de slutsatser som efter studiens genomförande kunnat dras.

3.3 Validitet och reliabilitet

Tillförlitligheten i en studie kan mätas genom validitet och reliabilitet. Validitet innefattas av flera olika undergrupper av begrepp så som yttre och inre validitet, och är ett mått på huruvida studien mäter det som avses mätas. En studie med hög validitet är således en studie som på ett bra sätt mäter det som problematiseras. Reliabilitet handlar om möjligheterna till att få samma resultat, efter samma undersökning, vid ett annat tillfälle. Det som avses är alltså en studies förmåga att reproduceras av någon annan, vilket studier med hög reliabilitet ska hålla för.⁶⁴ För att säkerställa studiens validitet har de data som samlats in haft sin anknytning i frågeställningarna, och utgångspunkten för denna insamling varit just syfte och

61 Andersson, G., Jorner, U., Ågren, A.: Regressions- och tidsserieanalys, Lund: Studentlitteratur (2007)

62 Denscombe, M.: Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen, Lund:

Studentlitteratur (2009)

63Körner, S., Wahlgren, L.: Statistiska metoder, Lund: Studentlitteratur (2005)

(27)

22 problemformulering. Studiens förmåga att i ett senare skede reproduceras är dock mer svårbedömd. Eftersom det efter den revidering som skett endast finns ett alternativ för redovisning istället för de tidigare tre går det inte att göra om studien vid ett senare tillfälle med nya data. Detta innebär att en senare studie som innefattar ett senare spann av år än denna inte skulle vara möjlig. Det bedöms trots detta att det finns goda möjligheter att återskapa samma studie med samma information längre fram. Den huvudsakliga informationskällan till den analys som görs härstammar från årsredovisningar vilket innebär att informationen inte kan komma att ändras vid en senare tidpunkt. För att stärka reliabiliteten för denna studie har hela populationen legat till grund för datainsamlingen och resultaten. Det faktum att viss valutaomräkning skett påverkar dock både validitet och reliabilitet negativt, eftersom dessa beräkningar skulle kunna möjliggöra en eventuell felkälla vid beräkningsfel.

3.4 Källkritik

Denna studie har haft sin främsta utgångspunkt i årsredovisningar. Detta innebär att det alltid finns en viss risk för att företagen själva väljer att framställa viss information på ett visst sätt, för att ge den bild av företaget som man önskar att allmänheten har. Trots detta bedöms årsredovisningarna som källor vara stabila och relevanta, eftersom de regelverk som företagen har att förhålla sig till inte tillåter vilka avvikelser som helst.