4.1 Personalens välbefinnande
I Borgå stad följs arbetshälsan upp via ett program för arbetshälsa, via personalbokslut och via re-gelbundna personalenkäter. Genom arbetsskyddets och företagshälsovårdens förebyggande verk-samhet minskas sjukfrånvaron och förebyggs arbetsolyckor. Riskkartering görs i enlighet med före-tagshälsovårdens verksamhetsplan. Nya direktiv för hur uppföljningen finns i skolornas verksam-hetsplan
I skolornas verksamhetsberättelser redogörs för det förebyggande arbete som görs inom skolorna.
Personalens välbefinnande främjar skolmiljön och ett sätt att uppnå detta är att stärka banden mellan personalen. Flera av skolorna har kommittéer som ansvarar för att ordna evenemang och tillställ-ningar som till exempel personalfester och utflykter.
För att ny personal snabbt ska acklimatiseras vid arbetsmiljön har många skolor infört ett fungerande mentorskap och en handbok som delas ut åt nya lärare.
Inom Kunnig-projektet har det också funnits kurser som förebygger välbefinnandet hos personalen.
Fysiska aktiviteter av olika slag och kurser för personalens orkande har ordnats.
Lärarna i Lyceiparkens skola och Strömborgska skolan har en gång i veckan spelat innebandy i Lyceiparkens skolas gymnastiksal. Förutom att detta har främjat det fysiska välmåendet hos delta-garna så har det också stärkt kontakten mellan skolornas lärare.
4.2 Elevernas välbefinnande och skolans trivselprofil
Elevernas välbefinnande i skolmiljön utvärderas årligen genom skolans trivselprofil. Trivselprofilen är ett kostnadsfritt redskap baserat på forskning. Tjänsten upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.
I trivselprofilen besvarar eleven frågor enligt sin egen åldersgrupp. Alla delområden i verksamhets-kvaliteten på elevnivå (se bild 1) utom läroplanens förverkligande behandlas i enkäten. Frågorna behandlar skolmiljön, sociala förhållanden, möjligheten att förverkliga sig själv och den personliga hälsan.
Under läsåret 2015–2016 återgick man till att skolorna skötte utvärderingen enligt egna preferenser;
resultaten i enkäten behandlades på våren eller på hösten i skolornas ledningsgrupper. På basis av resultaten valde skolorna skolspecifika utvecklingsområden för att förbättra elevernas vardag.
Utbildningsstyrelsens trivselprofil har använts i Borgå i flera år och den har konstaterats ändamåls-enlig. Skolorna har haft konkret nytta av redskapet genom att tydliga utvecklingsområden framkom-mit. Elevernas delaktighet och deltagande är en central del av skolornas välbefinnande. Genom trivselprofilen blir elevens röst hörd.
I denna kvalitetsrapport öppnas inte trivselprofilens resultat under läsåret 2015–2016. Detta beror främst på att en del av svenskspråkiga skolorna i Borgå valt att inte göra utvärderingen under det gångna läsåret. Detta i sin tur beror på att så många skolor haft betydande specialarrangemang gällande lärmiljön att en utvärderings resultat inte ansetts vara tillförlitliga. Resultaten kunde dock ha varit värdefulla för att förstå hur specialarrangemang påverkar elevernas skolvardag.
Eftersom den nya läroplanen förutsätter en varierande och kontinuerlig utvärdering finns det en risk för överlappning och i förlängningen ett motstånd till att göra utvärderingar. Det är sålunda viktigt att man i skolorna budgeterar de skolvisa utvärderingarna så att de inte infaller för nära varandra. Över-enskommelsen i utvärderingsplanen är att Utbildningsstyrelsens trivselprofil ska göras på våren un-der april månad. Eftersom trivselprofilen är nationellt jämförbar är det motiverat att undvika att göra andra utvärderingar under samma tid.
Trivselprofilen är ett viktigt redskap för skolans utveckling, självutvärdering och elevvårdsarbete.
För mera information om trivselprofilen se: http://www10.edu.fi/hyvinvointiprofiili/info.php?lang=
4.3 Förhållandena i skolan
Till den fysiska lärmiljön räknas skolans utrymmen, undervisningsmaterial (även IT-utrustning), skolgården och närmiljön runt skolan. Utmaningarna med skolhusen har fortgått under läsåret 2015–
2016. Flertalet skolor, däribland Näse skola, Lyceiparkens skola och Tolkis skola, hade undervisning i baracker.
Alla har elever har rätt till en hälsosam och trygg skoldag. Säkerheten i skolorna är sålunda priori-tet. Alla skolor i Borgå är KiVa- skolor och jobbar systematiskt mot mobbning. Gymnastik-, slöjd och kemisalarna har egna krav där det fästs speciell uppmärksamhet på säkerheten. Skolornas säker-hetsmappar finns tillgängliga för personalen. Enligt föreskrifterna ska utrymningsövningar ordnas årligen.
Eleverna bjuds på skollunch varje dag. Skollunchen följer näringsrekommendationer samt stats-rådets principbeslut om riktlinjerna för motion och kost som främjar hälsa. Enligt lagen om grundläg-gande utbildning ska "den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad" (31 § i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). För studier på andra stadiet bestäms att "studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbild-ningsplats som utbildningsanordnaren anvisar" (28 § i gymnasielagen 629/1998).
4.4 Sociala relationer och hälsa
Tidigt ingripande är en viktig del för att upprätthålla en trygg inlärningsmiljö. Personalens närvaro är oftast den bästa förebyggande verksamheten, att personalen finns nära, lyssnar och ser det som
händer omkring dem. Skolorna arbetar ständigt med att förbättra arbetsron i klasserna. Det multi-professionella samarbetet är viktigt. Speciallärarna finns allt oftare med på lektionerna och rasterna för att stöda och handleda.
I alla skolor förverkligades KiVa-programmet. 25 fall av mobbning sköttes sammanlagt av skolornas KiVa-team. Mobbningsfall har registrerats i så gott som alla skolor. I jämförelse med föregående läsår har antalet registrerade mobbningsfall minskat avsevärt.
I Lyceiparkens skola hade man under läsåret i bruk en s.k. skyddsklass. I praktiken kunde lärare som uppfattade ett störande beteende välja att skicka en elev till ett övervakat utrymme, en skydds-klass. Elever kunde också be om att få gå till skyddsklassen. I utrymmet övervakades man av en vuxen. På elevens initiativ kunde man diskutera orsakerna till besökte i skyddsklassen. Skyddsklas-sen avskaffades på våren eftersom den inte ansågs fylla en funktion.
Information till hemmen sköttes i alla skolor via Wilma. Vid inledningen av läsåret gick diskussionen kring Wilma-användningen hög. Lärarna har under läsåret fått direktiv för hur kommunikationen via Wilma förs. Trots alla elektroniska informationsvägar är det viktigt att hålla den personliga kontakten genom telefonsamtal och att mötas ansikte mot ansikte. Regelbunden kontakt med hemmet är viktig speciellt för att stöda elever med inlärnings- eller sociala svårigheter. Alla skolor hade också aktiva Hem och skola-föreningar. Föreningarna ordnar evenemang för elever och föräldrar och bidrar med ekonomiskt understöd för att täcka mindre utgifter som tillkommer i ökandet av skoltrivseln.
Alla skolor höll utvecklingssamtal tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna, så kallade tre-partssamtal, minst en gång per läsår. I de högre klasserna 8-9 kan samtalen hållas mellan elev och lärare. Föräldrarna erbjuds dock möjligheten att delta.
I varje skola finns en elevvårdsgrupp som leds av rektor. Elevvårdsgruppen arbetar både i före-byggande syfte och aktivt med elevernas svårigheter. Till elevvårdsgruppen hör förutom rektor och berörd lärare; skolpsykolog och skolkurator, speciallärare, hälsovårdare och i årskurserna 7–9 samt gymnasiet även studiehandledare. Elevvårdens arbete går ut på att främja elevens lärande, harmo-niska uppväxt och utveckling. En jämlik inlärning ska vara möjlig för alla elever i Borgå.
4.5 Möjligheter till självförverkligande
Morgon- och eftermiddagsverksamhet är en viktig del av skoldagen för de yngre eleverna. Skol-dagen blir en trygg helhet för eleverna. Verksamheten som befinner sig i eller i närheten av skolan är också ett stöd för eleverna i den sociala samverkan med andra. Under läsåret kunde staden erbjuda denna verksamhet i ett flertal olika eftisgrupper. De praktiska arrangemangen sköts av olika organisationer och Hem och Skola-föreningar.
Alla grundskolor hade klubbverksamhet under läsåret. Med skolornas klubbverksamhet avses verksamhet enligt 47 § i lagen om grundläggande utbildning som definieras i grunderna för läropla-nen. Skolan bestämmer om den målinriktade verksamheten i sin årliga arbetsplan. Klubbarna ska
ha anknytning till läroplanen. Verksamheten riktar sig till grundskolans elever och är frivillig och gra-tis.
Under verksamhetsåret 2015–2016 var tyngdpunktsområdena:
Genomförande av nya flexibla verksamhetsmodeller och verksamhetssätt som en del av skoldagen, utveckling av kvaliteten i skolans klubbverksamhet med beaktande av kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen, nätverkssamarbete och sam-arbete mellan hem och skola och klubbverksamheten i årskurserna 7–9 (Verksamhets-berättelsen för skolans klubbverksamhet 2015–2016)
Under läsåret 2015–2016 arrangerades 45 svenskspråkiga klubbar (98 totalt) som fick understöd för klubbverksamhet. 987 svenskspråkiga elever deltog i verksamheten (1035 totalt). Från föregående läsår hade en liten minskning i såväl svenskspråkiga klubbar som i svenskspråkiga deltagare skett.
Genom elevrådet kan eleverna påverka beslutsfattandet i skolorna. Elevrådet fostrar till demokrati, stöder eleverna i att utveckla sina sociala förmågor och att samarbeta med andra. Utbildningstjäns-ternas delaktighets- och samarbetsteam har sammanställt en guide för skolornas handledande lä-rare. ”Elevkårsverksamhet i ett nötskal” ger idéer och praktiska råd hur man ordnar sammankomster och hurdan verksamhet elevråden kan ha. Guiden är sammanställd av samarbets- och delaktighets-teamet.
I de högre årskurserna och i gymnasiet har man haft tutorverksamhet och vänelever. Tutorerna och väneleverna skolas till sina uppgifter. De bidrar till att öka trivseln i skolan genom att arrangera evenemang, temadagar och lekfulla tävlingar. Deras arbete uppskattas av såväl personal som ele-ver.