Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt och statsunderstöd

I dokument Svenska utbildningstjänsternas utvärderingsrapport för läsåret Sammanställt av Niklas Rapo, enligt uppdrag (sidor 5-8)

Inom utbildningstjänsterna pågick olika utvecklingsprojekt som stöddes med statens specialfinan-siering eller understöd samt självfinansierade utvecklingsprojekt och -processer under läsåret 2015–

2016. En del av understöden innehåller inte projektverksamhet utan de fungerar som tilläggsresurs för att utveckla och ordna verksamhet.

Årligen i slutet av läsåret

Nyckeltal

Utvärderas årligen. Modersmål i åk 2 (våren) och åk 5 (hösten), matematik i åk 6 och åk 9

Inlärningsresultat

Görs vart tredje år. Nästa gång 2017

Vårdnadshavarenkät

Årligen på våren

Trivselprofil

Årligen i verksamhetsberättelsen. En utförlig utvärdering görs vart tredje år. Nästa gång våren 2018

Självutvärdering

Årligen i slutet av läsåret

Teamens verksamhets-berättelser

Skolornas undervisningspersonal utbildades mångsidigt och omfattande med hjälp av utbildningsut-budet i det regionala projektet Utvärdera–Utveckla–Utbilda som hör till det riksomfattande pro-grammet KUNNIG. Propro-grammet Kunnig-UUU får specialfinansiering av regionförvaltningsverket i Södra Finland. Det statliga finansieringsprogrammet avslutas i juni 2017. Under läsåret 2015–2016 har tyngdpunkten i utbildningen legat på de centrala temana i den nya läroplanen

I Borgå har man sedan år 2008 utvecklat också skolornas klubbverksamhet som en del av pro-grammet Bättre grundläggande utbildning som finansieras av undervisningsministeriet. Skolorna har kunnat arrangera olika klubbar med hjälp av finansieringen. I Borgå arrangerar flera olika aktörer också morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen. Utbildnings-styrelsen följer upp morgon- och eftermiddagsverksamheten årligen genom uppföljningsenkäter.

Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat Borgå stad specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet för åren 2013–2016. Understödet gäller det föregående re-geringsprogrammet vars mål är att halvera skillnaderna mellan skolor och områden, skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen samt den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen före år 2020. Inom utbildningstjänsterna i Borgå har utvecklingsåtgärderna riktats för de finskspråkiga skolornas del till Peipon koulu, Pääskytien koulu, Kevätkummun koulu och Linnajoen koulu. Med hjälp av understödet har det varit möjligt att anställa mer personal för att stödja elevernas skolgång i skolornas vardag. Stödperso-nerna har arbetat som School Coach, i undervisning i finska som andraspråk, i förberedande klasser och övergångsklasser samt i kuratorsuppgifter och utvecklingsuppgifter som gäller mångkulturella frågor. Enlig resultaten som man fått i utvärderingen av verksamheten upplever eleverna att stödet hjälper deras egen skolgång väldigt mycket.

Under läsåret 2015–2016 har man också satsat på att främja fysisk aktivitet i skolornas vardag med hjälp av regionförvaltningsverkets understöd. I det första skedet av utvecklingsprojektet Mot-ionsstigen i Borgå deltog sju grundskolor. Verksamheten fick tilläggsfinansiering på sommaren och åtta nya skolor har anslutit sig till verksamheten. Projektet Motionsstigen är en del av det nationella programmet Skolan i rörelse vars syfte är att öka elevernas vardagsmotion under skoldagen med en timme per dag.

Läsning & skolspråk, som är ett regionalt projekt, gemensamt för Borgå, Lovisa och Sibbo, startade vårterminen 2014 och har pågått hela läsåret 2014-2015. Målgruppen är alla lärare i regionens svenskspråkiga skolor i årskurserna 1-9. Tyngdpunkten ligger på att väcka elevernas läslust, lyfta fram metoder för undervisning av läsförståelse, samt presentera modeller för språkinriktad under-visning. Modellerna samlas på en nätbaserad metodbricka. Bakgrunden till projektet finns i utvärde-ringar som visar att elever har allt sämre kunskaper. Också PISA-resultaten har under en längre tid bekräftat behovet av åtgärder i de finlandssvenska skolorna, för att stärka bl.a. elevernas språkliga färdigheter och läsfärdigheter. Projektet har fått understöd av Svenska kulturfonden.

Projektet Utveckling av inlärningsmiljöer - Borgå stads nya skolbyggnadsprojekt strävar efter att planera nya skolutrymmen och deras inlärningsmiljöer så att de kommer att motsvara framti-dens kriterier för en trygg, fungerande, ändamålsenlig och inspirerande inlärningsmiljö som tar hänsyn till både personalens och elevernas behov.

 Lokaler som stöder inlärning, motivation och trivsel.

 Flexibla utrymmen som kan anpassas till undervisningens och inlärningens olika behov

 Sådana utrymmen och inlärningsmiljöer som kan användas även för annan verksamhet (för- och eftermiddagsverksamhet, skolornas klubbverksamhet, aktiviteter under ras-terna, biliotek osv.)

 En inlärningsmiljö som stöder samarbete och förändringen i skolans verksamhetskultur.

Därtill skall inlärningsmiljön stöda pedagogisk ledning och nätverkande mellan skolan och världen utanför skolan.

Utbildningstjänsterna i Borgå har fått understöd av undervisningsministeriet för läsåret 2015–2016 för att stödja digitalisering av skolundervisning. Med hjälp av understödet har man fått ytterligare resurser för lönekostnader för lärarna inom den pedagogiska informations- och kommunikationstek-niken (IKT) i skolorna. Den pedagogiska IKT-verksamheten är ännu i utvecklingsfas och kräver fort-satt planering.

Sommaren 2015 fick utbildningstjänsterna understöd av undervisningsministeriet för att utveckla verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen vil-ket har gjort det möjligt att satsa på att:

1. koordinera informations- och kommunikationsteknik och utveckla samarbete över förvaltningsområden för att underlätta användningen av informations- och kommuni-kationsteknik i undervisningen samt utveckla ICT-pedagogernas nätverksbildning och arbetsuppgifter

2. hitta metoder för att stödja elevernas färdigheter att lära sig och för att förebygga inlärningssvårigheter och skolavbrott. För detta ändamål har man bildat utvecklings-grupper i matematik och modersmål samt utvecklat och provat nya lösningar för inlär-ningsmiljöer med metoder som främjar delaktighet.

3. utveckla skolans verksamhetskultur genom att främja delaktighet, samarbete, ar-betsro och välfärd. För att främja detta har man ordnad bl.a. utbildning för ledningen och ledningsgrupperna samt gjort det möjligt att delta i IKT-pedagogernas utbildningar.

Dessutom har man arrangerat verkstäder och evenemang som främjar delaktighet för att stödja den gemensamma utvecklingen under den lokala läroplansprocessen.

Sommaren 2015 fick utbildningstjänsterna understöd av undervisningsministeriet för utveckling av krävande specialundervisning. Understödet är avsett för att effektivera åtgärder inom allmänt och tidigt stöd, förbättra inlärningsresultat och stödja sådana grupper där det finns elever som behöver

intensifierat eller särskilt stöd eller andra krävande särskilda utmaningar som gäller skolgång (moto-riska utmaningar, utmaningar med språk och kommunikation, neurologiska utmaningar eller andra särskilda utmaningar som gäller skolgång). Med hjälp av understödet har man fått ytterligare resur-ser för skolgångshandledarnas lönekostnader. Dessutom har vi arrangerat fortbildning både för spe-ciallärare och för skolgångshandledare. Speciallärarna har också deltagit i det årliga evenemanget Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning.

Sommaren 2015 beviljade utbildningsstyrelsen för sin del understöd för digitalisering av gymnasi-eutbildning. Målet har varit att stödja skaffandet och ibruktagandet av ett trådlöst nätverk i gymna-sier före slutet av år 2015 och skaffa bärbara datorer för undervisningspersonalen. Det pedagogiska målet är att informations- och kommunikationstekniken tas i bruk på ett övergripande sätt som hjälp-medel i inlärning och undervisning.

Under läsåret 2015–2016 har man också utarbetat och utvecklat de nya läroplanerna 2016. Verk-samheten har letts av styrgruppen för LP2016 och bildningssektorns specialplanerare som leder koordineringsgruppen för LP2016. Gruppens uppgift har varit att planera och organisera de praktiska åtgärderna i läroplansprocessen och de åtgärder som främjar delaktighet. Koordinatorerna har sva-rat för att skriftligt utarbeta de lokala läroplanerna och för att leda agenternas arbetsgrupper. LP-agenterna skulle svara för skolornas LP-arbete enligt de gemensamma instruktionerna. De nya lä-roplanerna godkändes i utbildningssektionerna i juni 2016 och de trädde i kraft 1.8.2016. LP-proces-sen genomfördes tvåspråkigt för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens del och olika aktörer deltog i stor utsträckning i processen.

I dokument Svenska utbildningstjänsternas utvärderingsrapport för läsåret Sammanställt av Niklas Rapo, enligt uppdrag (sidor 5-8)