Av studiens resultat framgår att föredragning istället för häktningsförhandling hållits avseende de överklagade häktningsbesluten i 85 av 99 mål för samtliga granskade hovrätter. Den personliga närvaron för den misstänkte i hovrättsprocessen är således låg. I de fall häktningsförhandling hållits har den misstänkte närvarat i salen i nio fall, fyra har närvarat via videolänk och en har blivit häktad i sin utevaro, men förhandling har hållits. Utgången i målen där den häktade närvarat i salen har
148 Åklagarmyndigheten, s. 7 f.
149 Se avsnitt 2.1.
61
varit att den misstänkte har häktats. Utgången i målen där den häktade närvarat via videolänk har varit att den misstänkte i tre av fyra fall ska vara fortsatt häktad. I ett av fallen har den misstänkte som nämnts blivit häktad i sin utevaro. Detta innebär att endast ett häktningsbeslut av 14 då häkt-ningsförhandling hållits har upphävts. Beslutet upphävdes mot bakgrund av en proportionalitets-bedömning.
I samtliga fall har personen inte tidigare varit häktad när denne häktats efter att häktningsförhand-ling hållits i saken. Att rätten låter hålla häktningsförhandhäktningsförhand-ling i målet kan utgöra ett tecken på hur viktigt det är att den misstänkte får komma till tals och bemöta de omständigheter som läggs ho-nom eller henne till last, särskilt då den misstänkte riskerar att få sina personliga fri- och rättigheter inskränkta genom att häktas. Dessa 14 fall utgör emellertid inte alla de fall då den häktade i tings-rättsprocessen inte blivit häktad för att sedan i hovtings-rättsprocessen bli häktad. Bara för de granskade ändrade besluten uppgår det till 19 stycken. Det går således inte att dra någon slutsats rörande huruvida hovrätten beslutar om att hålla häktningsförhandling i de fall då de misstänker att en icke-frihetsberövad person löper stor risk att bli häktad i hovrättsprocessen, även om det kan vara så. Att närvara via videolänk i en domstolsprocess är en modern form av medverkan i rättegång. Av prop. 2004/05:131 framgår att det trots denna möjlighet är inställelse i rättssalen som gäller som huvudregel. Propositionen framhåller att RB:s regler är skapade utifrån att den som deltar i för-handlingen också befinner sig där denna hålls. Att använda sig av exempelvis videokonferens är ett undantag från huvudregeln. Vidare anför regeringen att videokonferens ska betraktas som ett kom-plement, eftersom videotekniken inte fullt ut kan förmedla intryck och upplevelser i samma mån som personlig närvaro mellan parterna samt mellan parterna och rätten.151
Av de granskade ändrade besluten har närvaro via videolänk utnyttjats i fyra fall. Det är således inte särskilt ofta. I de fall som häktningsförhandling har valts att hållas har personlig närvaro präglat de flesta förhandlingar. Däremot har hovrätterna valt att hålla föredragning, det vill säga att avgöra målet på handlingarna, i frågan om häktning i 85 fall av 99. En fördel med att hålla föredragning blir att parterna inte måste kallas. På så sätt kan beslut i häktningsfrågan tas utan att parterna deltar, vilket främjar ett effektivt resursutnyttjande och en snabb process. Onödiga kostnader eller andra olägenheter kan på så sätt undvikas. Frågan är emellertid om fördelarna med ett effektivt resursut-nyttjande och en snabb process står i rimlig proportion till betydelsen av parts närvaro i rättssalen.
62
Från ett samhällsperspektiv främjar möjligheten att avgöra ett mål på handlingarna effektivitet för hovrätterna i deras arbete, vilket gör att handläggningstiderna för mål förkortas. Ur ekonomiskt hänseende behöver någon ersättning inte heller betalas ut för inställelse i rätten. En lång domstols-process kan också vara psykiskt påfrestande för den misstänkte.152 Från ett partsperspektiv förelig-ger emellertid en rätt till domstolsprövning enligt artikel 6 EKMR, som innebär en rätt till muntlig förhandling. En part har en ovillkorlig rätt att framlägga sin sak muntligen inför den domstol som ska döma i målet, även om det inte måste ske vid en huvudförhandling. En häktning avser dock inte en prövning av själva saken, det vill säga skulden avseende brottet, och för sådana prövningar behöver huvudförhandling inte hållas (51 kap. 13 § sjätte stycket RB).153 Även om den misstänktes skuld inte slutligen fastställs är avgörandet i häktningsfrågan av stor betydelse för den häktade som riskerar ett frihetsberövande, vilket i sig är psykiskt påfrestande.
Avvägningen mellan processekonomiska fördelar såsom effektivitet står emot den misstänktes rättssäkerhet och möjlighet att inför den domstol som fattar beslut i frågan få komma till tals. Att få möta de som fattar beslut i frågan kan också vara av psykologisk betydelse.154 Att upprätthålla rättssäkerhet kostar pengar och hämmar effektiviteten, men kan vara nödvändigt för att den miss-tänkte ska känna sig rättvist behandlad. Om allt fler avgöranden i häktningsfrågor skulle fattas genom häktningsförhandlingar i hovrätten skulle det innebära större kostnader och minskad effek-tivitet. Frågan är om inte dessa processekonomiska fördelar ändå ska ge vika för den misstänktes rättssäkerhet och möjlighet att komma till tals genom personlig närvaro.
Även om häktningsförhandlingen i hovrätt hålls bakom stängda dörrar är processen utifrån sett lättare att kontrollera vid en förhandling att det går riktigt till, till skillnad från när beslut fattas på handlingarna mellan hovrättsråden. Att notera är att hovrätterna i studien endast bett åklagaren att yttra sig i sex av 99 fall. Att i högre grad begära yttrande av åklagaren, som har ålagts en objektivi-tetsplikt, inför beslut i häktningsfrågan skulle leda till att öppenhet och objektivitet präglar proces-sen i större utsträckning. Vid en häktningsförhandling har den misstänkte möjlighet att komma till tals och bemöta de omständigheter som läggs honom eller henne till last, vilket svarar mot princi-pen om parternas likställdhet i processen och rätten till kontradiktion. Med tanke på de fri- och
152 BRÅ 2013:7 Handläggningstider i rättskedjan, s. 12 och 60.
153 Prop. 2004/05:131, s. 139 ff.
63
rättigheter som vid beslut om häktning riskerar att inskränkas kan det från den misstänktes per-spektiv vara tacksamt om förhandling i frågan hålls. Domstolarnas opartiskhet och oberoende ris-kerar då också i mindre grad att ifrågasättas.