Nedan åskådliggörs i tabellform (tabell 1-3) det antal kungörelser som i denna studie utgjort det primära källmaterialet. Läsaren kan dels se till förekomsten av kungörelser i varje enskild tidning och dels en sammanfogad tabell innehållande kungörelserna i både tidningarna. De indelningar i teman som är gjorda genom den empiriska undersökningen har kommit till genom ett försök att förenkla verkligheten för läsaren. De kungörelser som finns med under varje kategori är vad undertecknad anser vara det mest lämpliga samlingsnamnet på de aktiviteter som arrangeras. Det är dock inte fullt så enkelt att göra denna indelning då många av de kungörelser som figurerar inom en viss kategori också kan ingå i en annan, det kan exempelvis handla om en kungörelse som passar in under båda ”Tävlingar, fester & högtider”
som ”Dans, picknick, maskerader, teater med mera”.
46 Beijbom, Ulf, 1997, Tradition och kultur bland Amerikas svenskar, ingår i Utvandrare och Invandrare i Sveriges historia 1846-1996 (Isaksson, Olov red), Svenska Emigrantinstitutet, Växjö, s 51 – 52.
47 Blanck, 1998, s 61.
48 Blanck, 1998, s 62.
Det handlar således om relativt grova indelningar och kategorierna flyter in i varandra, trots detta finns de med genom att författaren kunnat se ett mönster i det empiriska underlaget och genom att göra en indelning som denna underlättar man för läsaren att ta till sig innehållet på ett bra sätt, även om det säkerligen finns många andra namn på kategorier och indelningar man skulle kunna göra, det är i slutänden ett subjektivt val från min sida i ett försök att göra texten mer lättillgänglig. Tabell 4 visar en indelning i de olika kategorierna och hur många kungörelser som skulle kunna passa in i varje kategori, detta leder till att en kungörelse kan figurera i fler än en kategori, detta för att visa på den mångfald som det svensk-amerikanska föreningslivet hade. För att synliggöra detta resonemang tydligare kan man ta exemplet ”bal”
som förekommer i många kungörelser, bal förekommer mycket under kategorin ”Tävlingar, fester och högtider” med det kan förekomma under ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera”. En bal brukar innebära en dans men behöver nödvändigtvis inte göra det utan kan korrekt ingå under kategorin ”fest”. Vart jag placerat in allhanda tillställningar beror på hur man i kungörelsen har betonat vad som skall tilldra sig, exempelvis om det står att en stor fest med tävlingar och fina priser kommer att hållas en viss dag och plats och det i mer nedtonad form (i mindre text nedanför) står exempelvis dans så har jag placerat kungörelsen under kategorin ”Tävlingar, fester och högtider”.
Tabell 1: Fördelning av antal kungörelser i tidningen Vestkusten Jan-Dec 1910 & 1915
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 3
1915 3 4 0 3 3 3 2 2 6 2 2 2
Källa: Vestkusten Summa: 63
Tabell 2: Fördelning av antal kungörelser i tidningen California Veckoblad Jan-Dec 1910 &
1915
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
1910 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3
1915 0 3 0 3 3 3 1 0 0 0 1 0
Källa: California Veckoblad Summa: 17
Tabell 3: Fördelning av antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad Jan-Dec 1910 & 1915
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 6
1915 3 7 0 6 6 6 3 2 6 2 3 2
Källa: Vestkusten & California Veckoblad Summa: 80
Tabell 4. Antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad 1910 & 1915 utifrån kungörelsernas multipla tillhörighet
Kategori 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Antal 10 22 35 12 7 2 5 3 2
Summa: 98
Sammanlagt 80 kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet i San Francisco och Los Angeles under den undersökta perioden varav flera är från samma föreningar. Man kan se många kungörelser inför högtider, framför allt Alla hjärtans dag i februari som var stort,
”svenska veckan” som avslutas med midsommar i juni, samt julhelgen. En tendens är att efter dessa högtider minskar kungörelserna något, speciellt påtagligt är det i mars och juli månad där antalet minskat drastiskt mot föregående månad. Många av annonserna är dock inte kopplade till högtiderna utan de arrangemang som anordnas är enskilda kungörelser från föreningslivet rörande exempelvis maskerader eller föreläsningar. Vid medräknandet av kungörelsernas eventuella multipla tillhörighet i fler än en kategori uppgår summan till 98, vilket visar på en pluralism hos det svensk-amerikanska föreningslivet som är svår att sätta etikett på, det är framför allt ett tillskott under kategorin ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera” vilket inte är så förvånande eftersom det är en stor kategori som tar sig an mycket av det som det svensk-amerikanska kulturella livet stod för.
7.1. Svenskhet som säljargument
Det förekommer en hel del smånotiser/kungörelser genom den för denna studie aktuella undersökningsperioden där den gemensamma nämnaren är att kungörelser i tidningen för fram det ”svenska” på ett tydligt sätt, med detta menar jag att annonserna till stor del betonar
Kategori 1 är Svenskhet som säljargument, 2 är ”Tävlingar, fester och högtider”, 3 är ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera”, 4 är ”Sång”, 5 är Litteratur och föreläsningar”, 6 är
”Politik”, 7 är ”Fokus på det kvinnliga”, 8 är ”Religion” och 9 är ”Idrott”
det svenska ursprunget. Några exempel på detta är att det står ”svensk urmakare”, ”svensk damskräddare”, ”svensk blomsterhandlare” 49 och liknande, jag kommer nedan gå igenom detta lite närmare De svenska smånotiserna är något som är återkommande dels i Vestkusten men också i California Veckoblad under 1910 och 1915. Det är inte smånotiserna som kommer stå i fokus i undersökningen men det belyser hur en betoning på svenskhet kunde ta sig uttryck hos svenska affärsinnehavare i Kalifornien under denna tidsperiod. Med
”smånotiser” åsyftas huvudsakligen enligt min mening att det exempelvis står ”Svensk blomsterhandlare T Sahlin” samt adressen till affären och ingenting mer. Vidare förekommer det mer omfattande kungörelser från caféer, restauranger och föreningsliv, det är denna del som kommer att ligga i brännpunkten här. Enligt mig kan caféer och föreningsliv vara sammanflätat, ett café kan vara mycket mer än en plats där man går och fikar.50 Men den absolut övervägande delen och det som utgör grunden för denna studie är det konkreta föreningslivet och hur det synliggörs via tidningarna. Ett bestående inslag i båda tidningarna jag undersökt är att i varje veckonummer förekommer det ett antal smånotiser från
föreningslivet, här påträffas det endast att föreningarna har veckomöten och där det framgår vilken tid och plats, detta kan vi också i dag se exempel på i många av våra dagstidningar.
Några exempel bland de många föreningar som annonserar i Vestkusten är ”Patriotiska förbundet”, ”Svenska damsällskapet”, ”Svenska sällskapet”, ”Logen Odin”.
I ett nummer återfinns en annons som lyder: ”Om ni önskar tillbringa en treflig afton vid besök i San Francisco glöm ej att aflägga visit i det största svenska café här på kusten, det eleganta Portola Café”. I samband med detta finns vidare en notis som betonar att man skall köpa ”svenska skorpor, svenskt knäckebröd, carneges svenska porter” 51 och så vidare.
Poängen här är att ordet ”svensk(a)” betonas och läggs in frekvent för att på så vis tydliggöra att det verkligen handlar om något genuint svenskt. Det förekommer vidare en kungörelse om en ny bok som kommit ut, ”California och dess svenska befolkning af Ernst Skarstedt”.
Boken beskrivs i tidningen som ett måste för den svenska befolkningen. ”Detta omfångsrika och med talrika illustrationer försedda arbete med sin trogna beskrifning öfver California, dess natur, resurser, klimat, befolkning e t c. Såväl som den omfattande beskrifningen om allt som vår svenska verksamhet i vår stat är så värdefullt att ingen svensk, som vill följa med sin
49 Vestkusten, 6 Januari 1910, s 3.
50 Se exempelvis, Nordahl, 1994.
51 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 4.
tid, borde sakna det”.52 Ytterligare kungörelser hittar vi bland annat från ”svenska bokhandeln”, här framkommer det att de tillhandahåller ”importerade svenska böcker af Sveriges förnämsta författare. Extra fina psalmböcker och biblar. Elegant brefpapper, Svenska fickknifvar och Rakknifvar, eleganta Svenska vykort”.53 Den betoning som sker att det
verkligen handlar om svenska varor är intressant. Man skulle lika gärna exempelvis kunna skriva ”fina böcker, biblar” med mera utan att ha med ordet ”svenska” före.
Det förefaller som ett klart medvetet försök att appellera till läsarens nationella och/eller etniska identitet. Som jag nedan skall diskutera lite närmare kan man i detta fallet se tendenser till att affären nyttjar det genuint svenska som ett säljargument, ser man till de utlandsvenskar som lever i dag så är det många som påstår sig vara mer svenska än när de lämnade Sverige och finns då möjligheten att på plats införskaffa sig exempelvis ”importerade böcker af Sveriges förnämsta författare” så kan det te sig mycket lockande. I samma nummer
förekommer flera kungörelser där man betonar svenskheten och det svenska ursprunget hos varorna. Ett exempel på detta är en bar som tillhandahåller ”Äkta importerade skandinaviska likörer såsom Svensk Punsch, Brännvin, Aquavite, Svensk Porter och Norsk Boköl etc”.54 Här kan vi också se att det förekommer skandinaviska varor som norsk boköl, d v s affären för inte bara fram det svenska utan också det skandinaviska. Om det är ett medvetet inslag är svårt att säga men det kan ha att göra med det som jag senare också kommer skriva, att vi när vi befinner oss utomlands går från en mer lokal identifikation exempelvis smålänning till en nationell, exempelvis svensk. Svenskar och övriga skandinaver har haft en lång historia tillsammans, våra kulturer liknar varandra mycket, liksom språket55
Så genom att affären för fram att de har norsk boköl i sitt sortiment kanske man inte bara vädjar till den svenska nationella känslan utan den skandinaviska, både för svenskar och norrmän. Café du Nord har en kungörelse där dom framställer sig som en ”förstklassig bar”,
”Agentur för Carlstens Porter, svensk punsch och äkta fransk Cognac, Acme Lager och Thörnbergs ”steam” serveras jemte alla svenska likörer”.56 Även här sker det en betoning på att det är svenska ”delikatesser” som erbjuds och det är påtagligt att det är till framför allt
52 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 5.
53 Vestkusten, 5 Maj 1910, s 8.
54 Vestkusten, 5 Maj 1910, s 8.
55 I min C-uppsats diskuterar jag förhållandet mellan Sveriges och Norges arbetare under storstrejken i Sverige 1909. Här kunde man se ett exempel på hur det förekom en gemensam skandinavisk arbetaridentitet. Detta utgör enligt min mening ett exempel på hur man kan identifiera sig över nationsgränser.
56 Vestkusten, 7 Januari 1915, s 8.
svenskar de riktar sig. Vidare framkommer det inga klara kopplingar mellan föreningarnas aktiviteter och etniska ställningstaganden i detta nummer.
Ett ytterligare spår i uppsatsen kan man se i en kungörelse från ”Ch[r]ystal Cafeteria” som skriver angående första världskrigets härjningar i Europa. ”Som följd af världskriget har priset på lifsförnödenheter i Sverige stigit ofantligt och många varor stå knappast att erhålla för pängar. Följ andra nationers exempel och sänd direkt till släkt och vänner där komma genom parcel post te, kaffe, specerier, mjöl, frukt etc”.57 De kungörelser som vi hittills har tagit del av visar enligt min mening på hur man kan göra kopplingar till hemlandet och hur det förmedlas via tidningen. I dessa fall finns det dock skäl att vara en aning kritiskt inställd.
Visst är det ett nobelt uttalande att som i den sistnämnda kungörelsen vädja till läsarna att hjälpa den släkt och de vänner som finns ”där hemma”. Ser man till att det är en cafeteria som dessutom troligtvis tillhandahåller mycket av de varor som de vill att man skall skicka till hemlandet kan man misstänka en ekonomisk baktanke d v s att de använde sig av det
gemensamma etniska ursprunget, släkt och vänner i nöd för att tjäna pengar, d v s svenskhet som säljargument. Det finns en möjlighet att som alla företag så vill även dessa säkerligen gå med ekonomisk vinst och när det uppkommer en kris i Europa och i det här fallet för
befolkningen i Sverige faller det sig ganska naturligt att uppmana människor att köpa varor att skicka, de ekonomiska och etniska intressesfärerna faller alltså samman.
”Svenska bokhandeln” annonserar om en nyutkommen bok ”kungliga familjen”, ”ett rikt illustrerat verk som säljes till förmån för svenska röda korset”.58 Svenska röda korset är och var en hjälpförening och genom att köpa boken stödjer man deras sak. Jag ser dock inga klara eller tydliga etniska kopplingar här, möjligtvis att boken i sig ”kungliga familjen” kan ses som ett försök att vädja till de svenska nationalistiska känslorna hos den svensk-amerikanska befolkningen och att de då köper böcker och därmed hjälper svenska röda korset. Detta är dock endast spekulationer och någon egentlig klar bevisligen etnisk koppling kan man inte se utifrån det begränsade materialet. I California Veckoblad återfinner vi några mindre notiser, exempelvis från svensk skräddare, svenska tjänstebyrån, svensk tandläkare, svensk
speceriaffär, svensk advokat o s v, det handlar endast om namn och vart dom ligger, dessa ser vi i numren av den 2 december, 23 december och 30 december.59
57 Vestkusten, 8 April 1915, s 3.
58 Vestkusten, 5 Augusti 1915, s 8.
59 California Veckoblad, 2 December 1910, s 3-4, 23 December, s 4, 30 December s 2-3.
7.2. Tävlingar, Fester & Högtider
Ett annat återkommande tema är tävlingar, fester och högtider. I ett nummer framkommer det att i en tävling [äppelutställningstävling] anordnad i samhället Spokane i staten Washington kom ”svenskarnas stora trädgårdsföretag” på andra plats vilket slås upp stort på andrasidan i Vestkusten. Kungörelsen upptar nästan en halvsida och betonar hur uppenbart duktiga det svenska bidraget var och att svenskarnas trädgård är ”beläget på rätta platsen” [Jag tolkar detta som Kalifornien].60 Utöver ovanstående finns det vidare med kungörelser om olika events med svensk anknytning. Ett exempel på detta är bland annat den ”svenska
hjälpföreningen” som anordnar en stor maskeradfest för de svenska invånarna.61 Detta kan ses som ett försök att samla de svenska invånarna i ett gemensamt arrangemang och därmed upprätthålls alternativt förstärks den svenska etniska identiteten, detta genom att det sker ett utbyte av erfarenheter med mera och man kan anta att deltagarna pratar svenska med
varandra. Att få använda sitt modersmål frekvent är en viktig faktor i sin personliga koppling till sitt födelseland.
Det framträder ytterligare två stora arrangemang där den ena är en ”storartad öppningsfäst”62 (det framgår dock inte av vad) som hålls i ”shell mound park”, det visar sig att det kommer anordnas tävlingar av olika slag, bland annat målskjutning, kägelspel med stora prispengar, en konsert kom också att ges.63 Här yppar sig det dock inte vilken arrangör det är eller vilken målgrupp kungörelsen vänder sig till, det är dock underförstått att den vänder sig till den svenska befolkningen eftersom den är på svenska i en svensk-amerikansk tidning. Detta kan tyckas vara självklart, vad som dock inte är så självklart är problematiken med vilken målgrupp/er som kungörelserna vände sig till. I många av dessa står det att det är riktat till alla svenskar, men det förekommer ungefär lika många där det inte står någonting alls. Det är givetvis svårt att gissa sig till vilka som kan vara de påtänkta målgrupperna i första hand och det ligger heller inte inom ramen för denna uppsats. Man kan dock se till vilka typer av arrangemang som anordnas och vilka som kan tänkas vara intresserade. Det handlar mycket om dans, maskerader, fester, föreläsningar med mera som vi senare skall se. Det förefaller rimligt att det är människor som lever i förhållande eller har uppnått en ålder så som man inte längre kan betraktas som barn eller ungdom som i första hand var intresserade av dessa
60 Vestkusten, 6 Januari 1910, s 2.
61 Vestkusten, 3 Februari 1910, s 8.
62 Jag kommer också i fortsättningen använda mig av den stavning som användes för tiden, den kan dock skilja sig från varje kungörelse men det vanliga är att exempelvis dagens ord fest stavades fäst.
63 Vestkusten, 3 Mars 1910, s 8.
arrangemang. Detta är naturligtvis bara spekulationer och undertecknad vet inte tillräckligt mycket om undersökningsperiodens mentalitet bland den svenska befolkningen i Amerika för att kunna styrka detta. Dessutom måste man tänka på att det som betraktas som nöjen för en viss åldersgrupp i samhället i dag kanske inte alls gjorde det då. Möjligheten finns dessutom att det från många föreningars sida helt enkelt inte existerar några tankar om att vända sig till en viss målgrupp. Man kan dock se själva namnet på några föreningar om de avslöjar något.
Det finns kungörelser från bland annat ”Svenska damsällskapet” och ”Svenska
sångsällskapet”, här kan man se att endast namnet på föreningarna kan ge en ledtråd till vilka som i första hand är påtänkta för aktiviteter inom föreningen. I den förstnämnda är det svenska kvinnor som har en förening att gå till, men det kan också vara så att föreningen är bildad av kvinnor men vänder sig till ett bredare skikt av befolkningen, i vilket fall som helst så ligger det en könsmässig aspekt här. Den andra föreningen vänder sig huvudsakligen till målgruppen bestående av människor intresserade av sång och musik. Min poäng här är att även om man inte kan urskilja någon tänkt målgrupp utifrån själva innehållet i en kungörelse så kan det räcka med att titta på vilka som arrangerar tillställningen för att få en indikation om vilken typ av människoskara som kan tänkas komma deltaga även om det långt ifrån alla fall behöver vara så.
Den andra stora kungörelsen gäller ett evenemang anordnat av den ”skandinaviska
diskussionsklubben” vilka inbjuder alla till en stor bal.64 I övrigt i detta nummer är det relativt tunnsått med både notiser och kungörelser som vittnar om föreningslivets aktiviteter. Mer kungörelser på evenemang är bland annat en inbjudan till ett som jag tolkar det
skådespel/musikal ”Stjernan från Finland” med tillhörande picknick. Tävlingar kom också att förekomma med ”värdefulla priser”.65 Detta visar ytterligare på en koppling till ”den gamla världen” men vad som kanske är viktigare och som jag ovan skrivit, de sammankomster som sker i och med dessa aktiviteter kan vara ett sätt att upprätthålla en etnisk identitet och tidningens roll skall i det här fallet snarare ses som förmedlarens. I nästkommande nummer upptar kungörelser från föreningslivet relativt sparsamt utrymme. I vanlig ordning finns en del notiser om kommande möten men det är ingenting som berör läsaren i allmänhet. Det
figurerar dock en kungörelse angående en ”Stor majfäst och picknick” som anordnas av
”Svenska sällskapet”. Som i tidigare liknande kungörelser framkommer det också att en
64 Vestkusten, 3 Mars 1910, s 8.
65 Vestkusten, 7 April 1910, s 8.
orkester kommer spela och tävlingar anordnas med fina priser.66 I juni domineras föreningslivets aktiviteter av den ”Svenska Nationalfesten 1910”. Svensk-amerikanska patriotiska förbundet anordnar denna i ”shell mound park”. Jag kommer nedan föra fram ett antal citat från annonserna i ett försök att tydliggöra de nationalistiska ställningstaganden som enligt min mening synliggörs. ”Program[m]et kommer att blifva storartat som vanligt och det gamla efterlängtade numret nationaldans i kostym utföres af 8 unga par.67
”Dekorationerna väntas blifva storslagna, i synnerhet kommer plattformen att erbjuda en storartad anblick i svenska och amerikanska färgerna”.68 Här används ord som ”storslagna”
och ”storartade” när man skall beskriva de kommande händelserna i ”shell mound park”, detta understryker från mitt perspektiv sett intrycket hur av hur viktigt dessa händelser var för den svenska befolkningen, mycket tyder på att svenska veckan var årets höjdpunkt där man samlades kring ett antal olika aktiviteter som har en klar och tydlig koppling till Sverige, det var ju det som är själva syftet. Nummer som nationaldans i kostym är nog med all sannolikhet dans i hembygdsdräkter var förmodligen med för att man åter skall återuppleva de svenska traditionerna, och att det är viktigt att bevara och föra vidare Sveriges kulturarv till nästa generation. En parallell man kan dra är till dagens Amerika där det bor många svenskättlingar.
Alla kan naturligtvis inte språket och de svenska traditionerna men intrycket är att det finns ett stort intresse av att forska i och ta reda på mer om sin släkts börd. Det ser man tydligt, framför allt under sommarmånaderna på emigrantinstitutet i Växjö där den övervägande delen av besökarna är amerikaner med svenskt påbrå som vill veta mer om sin släkt. Nu använder jag
Alla kan naturligtvis inte språket och de svenska traditionerna men intrycket är att det finns ett stort intresse av att forska i och ta reda på mer om sin släkts börd. Det ser man tydligt, framför allt under sommarmånaderna på emigrantinstitutet i Växjö där den övervägande delen av besökarna är amerikaner med svenskt påbrå som vill veta mer om sin släkt. Nu använder jag