Den mångtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915.

Institutionen för humaniora HID 180

Historia Magisteruppsats

Handledare: Malin Thor HT 2005

Examinator: Ulla Rosén

Den mångtydiga svenskheten

En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915.

Författare: Joakim Fransson

Abstract

Title: Den mångtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915. (The multiplicity of Swedishness: A study of the Swedish-American society’s associations in California from an ethnic point of wiew 1910 & 1915.

Author: Joakim Fransson Master Thesis in History (10p) Växjö University

The purpose of this thesis is to examine the Swedish-American associations in San Francisco and Los Angeles and how they withheld or/and formed a Swedish or American ethnic

identity. The primary source for obtaining that objective is the newspapers Vestkusten and California Veckoblad were the announcements from the associations are analysed. The thesis main questions are as following: Which ethnic aspects appears in the announcements from the Swedish-American associations in the newspapers Vestkusten and California Veckoblad 1910 and 1915? And What similarities and differences in the ethnic expressions appears in the primary sources during these periods?

The conclusions can be briefed as there was a great variety of Swedish-American associations during the examined periods, there was a frequent occurrence in both religious and secular movements. The activities arranged by the societies can in general be divided into groups, for example dance masquerades and theatre or literature and lectures. The purpose of these gatherings were mainly ethnic, the Swedish population were often gathered at these activates to take part of for example lectures of Swedish heroes, kings like Gustav II Adolf or when Sweden was a great power. Thus, there is evidence in the material that indicates that the Swedish associations also get hold of American influences which indicates that the formation of a Swedish-American identity was an integration of partly Swedish and partly American cultural heritage.

There is also debated in the empirical study that an ethnic identity not necessarily have to be the main reason for attending to the Swedish-American association activates, there is argued for that the individual or the group in the first hand identify themselves on gender, working, age or class basis. There is also of importance that the primary sources, the Swedish

newspapers was an ethnic institution in the Swedish-American society and had a great influence on the Swedish population.

Keywords: Ethnicity, identification, Swedish-American, associations, newspapers.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Tidigare forskning 2

3. Syfte & Problemformulering 9 4. Teoretiskt & Metodologiskt ramverk 9

4.1. Etnicitet som redskap 9

4.2. Material & metodologiska utgångspunkter 14

5. Disposition 18

6. En kort kontextualisering 18

7. Föreningslivets synliggörande via tidningarna 21 7.1. Svenskhet som säljargument 23 7.2. Tävlingar, Fester & Högtider 27 7.3. Dans, Picknick, Maskerader, Teater, med mera 34

7.4. Sång 38

7.5. Litteratur & Föreläsningar 40

7.6. Politik 42

7.7. Fokus på det kvinnliga 43

7.8. Religion 44

7.9. Idrott 46

7.10. Ett exempel på tidningarnas förhållningssätt 47

8. Slutdiskussion 47

9 Sammanfattning 54

10. Källförteckning 55

10.1. Tryckt material, källor 55

10.2. Litteratur 55

10.3. Otryckt material, Internet 56

10.4. Tabellförteckning 57

1. Inledning

Dag Blanck skriver följande om hur livet i en amerikansk stad runt sekelskiftet 1900 kunde se ut.

The cities in late 19th and early 20th century America were characterized by great ethnic variety and heterogeneity. Immigrants from one country suddenly found themselves living and working side by side with people from quite different countries and regions in Europe, Asia or South America. The American urban milieus became truly multi-ethnic environments, where different languages, cultures and customs existed side by side.¹

Bland denna mix av etniska grupper inom stadens gränser fanns och för den delen finns också människor som har sitt ursprung i Sverige. Att detta stämmer råder det ingen tvekan om, men vad innebar det att leva under sådana förhållanden? Att flytta från Sverige till ett nytt land och bosätta sig i en stad som är långt mycket större än vad man någonsin tidigare sett med dess möjligheter men också problem måste ha känts överväldigande för de nyanlända svenska immigranterna. Att helt plötsligt ställas inför nya förutsättningar och nya rådande

förhållanden kunde säkerligen tära på gemene man men också givetvis öppna nya dörrar och skapa nya möjligheter på ett sätt som kanske inte tidigare kunnat förutse. Det kom att visa sig att dessa svenska immigranter kom att bygga upp ett samhälle dels som hade sin grund i de traditioner, sedvänjor och normer som var gällande för Sverige men dels också att man tog till sig och integrerade delar av det amerikanska kulturlivet. Utifrån detta skapades en ny form av samhälle som i allmänna ordalag i dag betecknas som svensk-amerika. Inom detta samhälle startades det upp kyrkor, affärer, skolor föreningar, tidningar med mera.

Jag har i min C-uppsats studerat delar av den svensk-amerikanska pressens förhållande till unionsupplösningen 1905 och storstrejken 1909 i Sverige utifrån ett etniskt och klassmässigt perspektiv. Jag har alltid haft ett intresse för frågor som rör etniska problemområden och det var detta jag delvis kanaliserade genom min föregående uppsats. Det finns dock så mycket mer att undersöka, många studier är gjorda angående det svensk-amerikanska samhället men det finns fortfarande nya infallsvinklar och aspekter på denna problematik som kan och bör lyftas fram i ljuset vilket jag har för avsikt att göra här. Det som från början gav upphov och som nu resulterar i min andra uppsats rörande olika utgångspunkter angående det svensk- amerikanska samhället är en kurs i migrationshistoria vid Växjö Universitet, denna kurs

1 Blank, Dag, 1988, Swedes and other ethnic groups in American urban settings, ingår i Multiethnic studies in Uppsala: Essays presented in honour of Sven Gustavsson, June 1,1988, Centre for multiethnic research, Uppsala Universitet, s 7.

öppnade upp mina sinnen för problematiken kring olika folkgruppers integration/assimilation i ett mottagarsamhälle. Genom att studera de kungörelser [annonser] som ligger till grund för denna undersökning har jag företagit mig en tidsresa, en resa till ett samhälle där många av människorna genom hårt arbete kom att skapa sig ett nytt liv men där det svenska ursprunget i mer eller mindre grad kom att utgöra ett bestående element i dessa människors vardag. Att studera kungörelser som jag i denna undersökning gjort har inneburit så mycket mer än att endast se det som finns tryckt i tidningarna, det har i hög grad handlat om att se bakom dem, att se de individer som kom att forma dem och under vilka samhällsförutsättningar det skedde, att få en inblick i hur livet i amerikanska städer kunde te sig under de första decennierna efter sekelskiftet 1900. Syftet med denna undersökning är således att via två tidningar

undersöka/analysera hur det svensk-amerikanska föreningslivets aktiviteter kom att synliggöras utifrån en etnisk aspekt. Med detta menas att undersöka hur den svensk-

amerikanska identiteten kom att ta sig uttryck gentemot Sverige eller Amerika i tidningarnas kungörelser.

2. Tidigare forskning

Forskningsfältet kring svenskarna i Amerika är mycket omfattande. Det finns många infallsvinklar där bland annat etnicitet utgjort ett gediget avsnitt, även den svensk-

amerikanska pressen och det svenska vardagslivet har på ett grundligt sätt behandlats. Trots detta finns det öppningar och nya perspektiv som är värda att beakta. Vad jag vet finns det ingen forskning som på ett ingående sätt belyser kombinationen hur det svensk-amerikanska föreningslivet synliggör den svensk-amerikanska identiteten i pressen, det finns således ingen forskning som använder sig av pressorganet som en kanal för att för att lyfta fram det svensk- amerikanska föreningslivets aktiviteter. Dessutom är den absolut övervägande delen av forskningsfältet inriktat på att studera svenskarna i den amerikanska mellanvästern, vilket inte denna studie har för avsikt att göra, jag vill istället pröva tidigare forskning på ett enligt min mening relativt nytt geografiskt fält i detta sammanhang, nämligen Kalifornien, detta i ett försök att se till om jag kan sammankoppla resultaten med föreliggande undersökning.

Dessutom finns det ingen forskning som på ett djupgående sätt undersöker exakt det primära källmaterial som ligger till grund för denna studie, nämligen tidningarna Vestkusten och California Veckoblad. Det finns dock som sagt omfattande forskning som min egen undersökning anknyter till, ett exempel på detta är Dag Blancks uppsats Swedes and other ethnic groups in american urban settings. Här diskuterar han hur de amerikanska städerna vid

tiden för 1800-talets sista och 1900-talets första decennier karakteriserades av stor etnisk variation. Blanck menar på att studier om interetniska relationer vilar på antagandet att de individuella medlemmarna i en immigrantgrupp ser sig själva som en etnisk grupp. Man kan dock vidare argumentera för att ”Erik Johnsson, född i Sverige och jobbar i en plogaffär hos

”John Deere i Moline” i första hand identifierar sig som arbetare och inte som svensk” [min översättning]. Utifrån detta är det av vikt att när man studerar etniska relationer i någon form så måste man först försöka avgöra om det finns en känsla av etnisk tillhörighet hos den grupp man avser att undersöka och för det andra se till hur man kan synliggöra detta.² Frågan hur man skall mäta graden av etnisk tillhörighet inom en grupp är komplex och problematisk.

Blanck hänvisar till en kanadensisk forskare Raymond Breton som menar på att ett sätt kan vara att se till hur många institutioner som utvecklas inom en etnisk grupp som uppfyller skiftande behov. Ju mer institutioner som utvecklas inom en etnisk grupp desto mer odelat är det etniska samhället.³ I föreliggande studie är detta resonemang av vikt då det handlar om att se till det antal svensk-amerikanska föreningar som figurerar inom ett begränsat geografiskt område och de aktiviteter som synliggörs via pressen. Föreningarna och den svensk-

amerikanska pressen kan utgöra sådana institutioner Blanck nämner i sin undersökning, men skall man definiera graden av etnicitet utifrån denna definition så blir föreliggande

undersökning något missvisande, detta eftersom dessa ”institutioner” utgör själva

källmaterialet. För att få en mer rättvis bild av graden av etnicitet utifrån denna definition bör man se till samhället som helhet, hur många institutioner det går på den svenska befolkningen i Kalifornien. Denna studie handlar företrädesvis om hur denna etnicitet tar sig uttryck, man kan istället säga att den utgör en förlängning av Blancks undersökning, värdet ligger dock i att man får en bredare bakgrund till denna studie och en djupare förståelse kring studier av

etnicitet i allmänhet.

I uppsatsen Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA resonerar Blanck kring det svensk-amerikanska samhället på en generell nivå med betoning på etniska aspekter. Han menar emellertid på som ovan kort nämnts att en etnisk identitet utgör endast en av många identiteter som en individ har och att dessa identiteter varierar beroende på i vilken social och kulturell omgivning människan rör sig i, det kan därför i vissa situationer vara viktigare att definiera sig själv utifrån könsmässiga, religiösa, åldersmässiga,

2 Blanck, Dag, 1988, Swedes and other Ethnic groups in american urban settings, ingår i Multiethnic studies in Uppsala: Essays presented in honour of Sven Gustavsson June 11988, Centre for multiethnic research, Uppsala Universitet, s 8.

3 Blanck, 1988, s 8-9.

klassmässiga eller yrkesmässiga hänseenden.⁴ Detta är ett resonemang som också finns med i denna studies teoretiska och empiriska resultat då man vid anblicken av de svensk-

amerikanska föreningarna upptäcker vilken diversitet det finns dem emellan, det kan finnas religiösa och världsliga föreningar som har ett vitt utbud av aktiviteter som i första hand kanske hänvisar till invånarnas vardagliga referenspunkter och inte den gemensamma nationella bakgrunden. Blanck för dock vidare fram i sin studie att den etniska bakgrunden, det gemensamma nationella ursprunget spelar en stor roll i svensk-amerika. Augustana- synoden var det största samfundet och kom att bli den dominerande institutionen när det gällde göra sin syn gällande i samhället, i deras etniska konstruktion spelade skapandet av en historisk tradition en stor roll där man lyfte fram framträdande svenskar och deras betydande roll för samhällsutveckling med mera både i Sverige och Amerika.⁵ Detta förbinder inte direkt till föreliggande studie men de fogas samman genom att Blanck uppsats, precis som

föregående bidrar till att läsaren får en bredare och djupare förståelse för den kontext som det svensk-amerikanska föreningslivet figurerade i, för att ta ett konkret exempel kan man se till resonemanget kring Augustana-synoden, kopplingen till denna uppsats ligger i att se till hur dessa etniska föreställningar kunde ta sig uttryck exempelvis genom arrangerandet av litterära tillställningar där man behandlade svenska framstående individer.

Anna Williams resonerar kring de etniska identiteterna i samband med den svensk- amerikanska pressen. Hon vill bland annat visa på hur svenskspråkiga tidningar och tidsskrifter i Amerika kom att fungera som ett ombud av etnisk ”medvetenhet”, vad hon menar med medvetenhet framgår dock ej. Hon undersöker hur tidningarna ”bidrog till att forma och förändra de identiteter som växte fram under svensk-amerikas kulturella

blomstringstid”.⁶ Här framkommer det alltså att pressen hade en tvåvägs kommunikation med det omgivande samhället, dels att den förmedlar som jag vill visa i denna studie, en etnisk identitet men också att pressen kom att forma densamma. Relevansen ligger i Williams påstående att pressens påverkan för formandet av en etnisk identitet i samhället med all säkerhet också kom att påverka det svensk-amerikanska föreningslivet, vilka i sin tur kungör sina aktiviteter i pressen, det utgör alltså en cirkel där påverkan och förmedling av etniskt budskap går hand i hand och där denna studie inriktar sig på förmedlingen. Precis som

4 Blanck, 1998, s 60.

5 Blanck, 1998, s 65

6 Williams, Anna, 1997. Den svensk-amerikanska pressen och de etniska identiteterna, ingår i Göteborgs- Emigranten 6: Rapport från symposiet Amerika tur och retur i Göteborg 18-19 september 1996,

Göteborgsemigranten, s 141.

ovanstående studier så finns det inte en direkt sammankoppling till föreliggande studies problematik då det i första hand handlar om att tolka det befintliga material som finns och inte se till den kontext den formades i men det är dock av intresse eftersom det bringar ett bredare perspektiv till denna undersökning och som skulle vara av stort intresse att forska vidare kring.

Williams behandlar också i sin avhandling från 1991 den svensk-amerikanska pressen och föreningslivet men i en relativt begränsad utsträckning. Huvudfokus ligger på att läsaren får följa en av de mest kända skribenterna i svensk-amerika, Jakob Bonggren som verkade vid den rikstäckande tidningen Svenska Amerikanaren som var baserad i Chicago. Det som ändå tas upp angående det svensk-amerikanska föreningslivet fokuseras mycket på det som redan är allmänt känt bland de insatta. Hon skriver dock att ”organisations- och kulturlivet” i svensk-amerika sammansvetsades genom att många av de kulturella förgrundsgestalterna var medlemmar i och verkade i det kyrkliga församlingslivet, exempelvis kunde pastorer vara både religiösa ledare, redaktörer och författare. Efter sekelskiftet inriktade sig mer profana föreningar på att bevara de svenska traditionerna bland annat genom det rikstäckande svenska kulturförbundet i Amerika som bildades 1910 under namnet ”Riksföreningen för

svenskhetens bevarande i Amerika”⁷

Genom denna tvärkulturella inblandning, framför allt mellan press och kyrkliga församlingar får man som ovan nämnts en ihopfogad mix av press och föreningsliv och där kungörelser från föreningslivet och dess synliggörande i pressen sker genom försorg av en och samma person. Detta är ytterligare en aspekt som ger en djupare förståelse för denna studie och som vidare ger en inblick i den kontext som föreningslivet och pressen rör sig inom. Williams skriver vidare att ofta kunde detta bevarande av svenskhet ta sig uttryck genom arrangerandet av teman och återupplivandet av ”svensk hjältehistoria med fornnordiska och vikingatida inslag, som en markering av det unikt svenska i förhållande till andra etniska grupper i USA”.⁸ Detta närmar sig mer konkret det som behandlas här, d v s hur ser de kungörelser ut i tidningarna som skall locka till träffar som behandlar teman med klara etniska återkopplingar till det ”typiskt svenska”?

7 Williams, Anna, 1991, Skribent i Svensk-Amerika: Jakob Borggren, Journalist och Poet, Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala Universitet, s 37.

8 Williams, 1991, s 37.

Arnold H Barton analyserar bland annat i sin studie A Folk Divided: Homeland Swedes and Swedish-Americans 1840-1940 det svensk-amerikanska föreningslivet. Han menar på att den nyare immigrationen efter 1860 förde med sig perspektiv som på ett kraftfullt sätt förstärkte behovet av att ta tillvara på de svenska kulturella traditionerna i Amerika. Detta hängde i första hand ihop med den kraftiga ökningen av svenska immigranter. Vad som för denna undersökning är av intresse är att under den här perioden av immigration kom de svenska institutionerna att vara utformade och organiserade enligt amerikanskt sätt men innehållet, deras aktiviteter vände sig till svenskar⁹ Detta tyder på en tudelad inställning till dels det svenska men också det amerikanska samhället, hur skulle det kunna komma att styra

innehållet i de aktiviteter som anordnas? Barton skriver emellertid samtidigt att den kraftiga expansionen av svensk-amerikanska institutioner ledde till att ”All competed vigorously for recognition, membership, and support, and therefore sought by all available means both to arouse pride in Swedish origins and to evoke that pride as the basis for a sacred obligation to preserve the ancestral heritage”¹⁰ Denna “tävling” mellan föreningarna för att få medlemmar och erkännande kan/kunde mycket väl ta sig uttryck i de kungörelser som fanns med i pressen bland annat genom att vädja till de svenska immigranternas känsla för det gamla hemlandet och dess kulturella arv. Strävan efter att få många medlemmar kan alltså ha lett till att man spelar på det gemensamma nationella ursprunget d v s att använda sig av etnisk tillhörighet som en lockelse för att få dit folk. Detta är av yttersta intresse eftersom detta kunde ta sig uttryck genom de kungörelser som utgör primärmaterialet för denna studie.

I Weawing the ethnic fabric går Per Nordahl igenom ett konkret exempel på hur man kom att skapa en etnisk identitet på Café Idrott i Chicago, detta kan ge en uppfattning om hur det svensk-amerikanska föreningslivet kunde arbeta när det gällde att anordna föreläsningar med mera i syfte att upprätthålla och/eller forma en svensk etnisk identitet. Caféet kom att utgöra en institution för den svenska befolkningen i Chicago och här kom den svenska etniska identiteten formas genom allehanda arrangemang såsom föreläsningar över ämnen till exempel Sveriges stormaktstid. Nordahl använder sig mycket av begreppet ”havens” [ung fristad, min översättning] vilket i stort enligt min mening innebär att den svenska

befolkningen kom att starta Café Idrott som en fristad för den svensktalande befolkningen.¹¹

9 Barton, H Arnold, 1994, A folk divided: Homeland Swedes and Swedish-americans 1840-1940, Acta Universitatis Upsaliensis 10, Studia Multiethnica Upsaliensia, Uppsala Universitet, s 42-43.

10 Barton, 1994, s 42.

11 Nordahl, Per, 1994, Weawing the ethic fabric: Social networks among Swedish-American radicals in Chicago 1890-1940. Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Det framgår vidare att det också här förekommer en stark koppling mellan politik och

föreningsliv då styrelsens ordförande i Caféet också var med i styrelsen för tidningen Svenska Socialisten. Detta understryker ytterligare att de kungörelser som figurerade i tidningar i många fall var under inflytande av politiken. Det behöver givetvis inte gälla generellt men både Williams och Nordahl bekräftar att så var fallet i deras respektive undersökningar. Café idrott hade också stöd från Scandinavian Socialist Federation, de fick kort efter caféets

öppnande hålla möten där, som tack för de goda relationerna med caféet så rapporterade man i gengäld i pressen om dess aktiviteter.¹² Nordahl nämner i sin undersökning att rapportering förekom men inte hur den kunde ta sig uttryck och det är här rådande studie kommer in i bilden, som innan nämnts är det tolkning av kungörelserna som utgör huvudfokus inte att se till hur de tillkommit.

Harald Runblom har skrivit en uppsats som delvis kan anknytas till denna undersökning. Han analyserar bland annat den svenska etniska minoriteten i urbana miljöer under 1850-1930.

Svenskarna tenderade till att vara mindre urbaniserade än andra etniska grupper i Amerika, trots detta så var ändå migrationen en del av en urbaniseringsprocess och den starkaste svenska urbaniseringen kom att ske i mellanvästern där Chicago hade klart mest svenska invånare. Runblom menar på att detta inte bara behövde vara något positivt, det kunde få kulturella konsekvenser, svenskarna hade kyrkor, föreningar, press och andra kulturella institutioner men hade ändå svårt att få en dominerande roll i Chicago mycket på grund av att det var en så stor stad med många etniska grupper. Han menar vidare på att urbana miljöer av mediumstorlek var en bättre miljö för de svenska immigranterna, städer såsom Rockford och Moline är exempel han för fram. Anledningen är att svenskarna i högre grad lyckades att etablera sig på ledande och betydelsefulla positioner i samhället.¹³ Kan man då anta att samma förhållande gäller för svenskarna i Los Angeles och San Francisco? Svenskarna i dessa städer utgjorde en ännu mindre del av den totala befolkningen än i Chicago och skulle enligt

Runbloms resonemang ha svårare att få ledande positioner i samhället. Det finns en möjlighet att de hade lättare att integreras med det omgivande samhället och det skulle kunna påverka innehåller i föreningarnas aktiviteter samt hur de synliggörs i pressen.

12 Nordahl, 1994, s 123f.

13 Runblom, Harald, 1992, Chicago compared: Swedes and other ethnic groups in American cities, ingår i Swedish-American life in Chicago: Cultural and urban aspects of an immigrant people 1850-1930, Studia Multiethnica Upsaliensia 9, Almqvist & Wiksell, Stockholm, s 84f.

Avslutningsvis vill jag ta kort upp Robert E Parks studie från 1922 angående

immigrantpressens roll i det amerikanska samhället. Han beskriver delvis pressens roll dels för betydelsen i skapandet av en etnisk identitet och assimilation [Jag föredrar dock att använda ordet integration] men också pressens förmåga att återspegla samhällslivet och hur det kom att påverka läsarna.¹⁴ Genom Parks studie kan man se hur pressen och det omgivande samhällslivet kom att stå i tät förbindelse med varandra, här uppstår den kända problematiken om hönan och ägget. Det går inte avgöra om det var pressen eller samhället bland annat med dess föreningsliv som var orsaken till upprätthållandet och/eller formandet av en svensk- amerikansk etnisk identitet. Det förefaller som att båda dessa institutioner var så tätt sammansvetsade exempelvis genom att som vi ovan sett exempel på människor med

inflytande både över press och föreningsliv. Den svensk-amerikanska etniska identiteten har som det också framkommer i kommande teori och metodkapitel i mångt och mycket formats genom engagemanget av präster, journalister, lärare med flera, kort sagt sådana personer som sitter på poster i samhället där man kan nå ut och påverka större massor, om man dessutom är engagerad i både föreningar, kyrka och press samtidigt så kan de åsikter och

ställningstaganden man vill föra fram få stor genomslagskraft på befolkningen. Att studera hur kungörelser synliggörs i pressen innebär att man också får en inblick i hur pressen påverkar samhället.

Forskningsöversikten fokuserar i stort på de studier som finns som behandlar infallsvinklar kring konstruktionen och upprätthållandet av en svensk-amerikansk identitet men också pressens betydelse i det svensk-amerikanska samhället och framför allt med inriktning på kopplingen mellan press och samhälle där föreningslivet utgör en betydande del vilket bland annat Williams, Nordahl och Park har undersökt. De perspektiv som har förts fram av ovanstående författare är intressanta och ger framför allt en starkare insikt kring den kontext som det svensk-amerikanska föreningslivet figurerade i. Genom min undersökning vill jag dock bidra till och göra ett fruktsamt försök att se till hur den etniska identiteten kunde ta sig uttryck i den lokala pressen i Kalifornien vilket inte i någon större omfattning behandlats tidigare.

14 Park, E Robert, 1922, The immigrant press and its control, Harper & Brothers publishers, New York, s 258.

3. Syfte & Problemformulering

En stor del av den tidigare forskningen rörande det svensk-amerikanska föreningslivet

befinner sig som sagt på en relativt generell nivå, ett undantag är Per Nordahls avhandling där han på ett ingående sätt studerar verksamheten kring Café Idrott i Chicago. Dessutom har forskningen kring svensk-amerika i allmänhet fokuserat mycket på de svenska samhällena i mellanvästern och Chicago i synnerhet vilket jag har för avsikt att ändra på här.

Pressen är ett annat ämne som är vanligt förekommande i forskningen och det finns många fruktbara studier med olika infallsvinklar som behandlar detta ämne. Enligt min kännedom finns det emellertid ingen forskning som använder sig av pressen som en kanal för att se till hur föreningslivets aktiviteter synliggörs därigenom. Syftet med denna undersökning är således som ovan skrivits att undersöka hur den svenska etniska identiteten kunde ta sig uttryck i det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien 1910 & 1915 i föreningslivets kungörelser i den lokala pressen, Vestkusten (San Francisco) och California Veckoblad (Los Angeles). För att konkretisera mitt syfte ställer jag följande frågeställningar.

• Hur konstruerades den svenska eller svensk-amerikanska identiteten i det svensk- amerikanska föreningslivets kungörelser i Kalifornien under 1910 & 1915?

• Vilka likheter och skillnader i det etniska förhållningssättet gentemot Sverige och Amerika synliggörs i den lokala svensk-amerikanska pressen under den undersökta perioden?

Den första frågeställningen är den något bredare och täcker dessutom in den andra och får därmed betraktas som huvudfrågeställning. Den andra preciserar den första genom att man tillåts dra slutsatser som den första inte tillåter. Båda frågeställningarna svarar dock mot syftet på ett fullgott sätt.

4. Teoretiskt och metodologiskt ramverk

4.1. Etnicitet som redskap

Som det har framgått tidigare i uppsatsen så är en central tankegång att se till hur det svensk- amerikanska föreningslivet via tidningarna Vestkusten och California Veckoblad förmedlat ett etniskt betonat budskap i sina kungörelser. Det vitala verktyg som denna framställning

genomsyras av och som hela arbetsprocessen är uppbyggd kring är det teoretiska begreppet etnicitet. Många människor som är medvetna om begreppet har med all sannolikhet en uppfattning om vad etnicitet är. Det är ett mycket omfattande och komplext problemområde där det finns ett otal definitioner på vad som åsyftas med etnisk tillhörighet och identitet. De kriterier som är viktiga vid bestämmandet av vad som kan vara viktiga vid identifieringen av en etnisk grupp/minoritet kan också markant skilja sig åt. Även forskarsamhället har skilda uppfattningar om vad som egentligen är etnicitet men det finns vissa gemensamma generella punkter som man är relativt eniga kring, bland annat begreppet kultur.¹⁵ Detta är emellertid ett vagt begrepp vilket jag nedan vidare skall problematisera närmare, kultur är ett för stort begrepp för att kunna analyseras som helhet, därför är det viktigt att bryta ned det i mindre beståndsdelar och visa på hur ett av dessa kan användas som ett etniskt verktyg.

Min förståelse och användning av etnicitetsbegreppet kan relateras till Rune Johanssons studie Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och process samt Dag Blanks uppsats Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA. Johansson menar på att i en värld som i allt större utsträckning kännetecknas av globalisering, där bland annat ökad rörlighet och migration finns med som viktiga faktorer så sätts etniciteten allt mer i fokus.¹⁶ Migration är knappast något nytt i världshistorien, det har så vitt vi vet alltid

förekommit folkomflyttningar i större eller mindre skala även om orsakerna till dessa varierat, det bör då också ha funnits någon form av etnisk problematik kopplat till detta.

Etnicitetsforskningen har enligt Johansson kommit att skilja mellan emisk och etisk forskning.

Emisk forskning innebär att man studerar och redogör för en grupp utifrån de termer som de själva använder medan etisk forskning betyder att man använder sig av vedertagna

vetenskapliga begrepp för att tolka och analysera materialet.¹⁷ Denna undersökning inriktar sig till stor del på att studera kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet med hjälp av vedertagna teorier och begrepp och hur de synliggörs via pressen. Undersökningen av det svensk-amerikanska samhället år 1910 och 1915 utgör på det sättet en etisk studie enligt Johansson definition. När man studerar etnicitet så finns det med stöd av Johansson två grundläggande synsätt, essentialistiskt och konstruktivistiskt där det förstnämndas betydelse ligger i fastställda kriterier som avgränsar en etnisk grupp från en annan, det kan handla om språk, religion, gemensam historia med mera, dock kan inte ett enskilt kriterium göra anspråk

15 Johansson, Rune, 2000, Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och process, ingår i Etnicitetens gränser och mångfald, (Erik Olsson red), Olssons bokförlag 2000.

16 Johansson, 2000, s 80.

17 Johansson, 2000, s 81.

på att definiera en etnisk grupp. Det konstruktivistiska synsättet inriktar sig på att en grupps etniska tillhörighet bestäms av den enskilde individens eller gruppens val,¹⁸ och är också det synsätt som bäst anknyter till undertecknads egna resonemang.

Många definitioner av etnicitet utgår från kultur och härstamning.¹⁹ Som jag ovan nämnt så är det ett av de kriterier som Johansson för fram som många forskare är överens om kan

betraktas som en gemensam grund för att avgränsa eller definiera en etnisk grupp. Men vad innebär detta? Enligt min mening kan kultur betyda flera saker, ett kan vara en folkgrupps gemensamma språk, historia, religion, men kultur för mig kan också innebära företeelser som exempelvis raggarkultur, ungdomskultur, skolkultur med mera. Begreppet är således mycket mer komplext än vid en första anblick. Man kan alltså bryta ned ett stort allomfattande kulturbegrepp till många mindre och det är dessa som jag i första hand tror att svensk-

amerikanen identifierade sig med eller som Dag Blanck skriver ”En etnisk identitet är blott en av många sociala identitet[er] som en människa har. Dessa identiteter varierar beroende på de[n] sociala och kulturella kontext vi rör oss i, och därför kan det i vissa situationer vara viktigare att vara kvinna, arbetare, medelålders, katolik, eller svensk”.²⁰

Det svensk-amerikanerna hade tillsammans var att de hade gemensamt nationellt ursprung, de var svenskar när de anlände till Amerika. Men i det vardagliga livet så är det mer triviala fenomen som står i fokus och det är dessa man identifierar sig med, exempelvis att man i första hand ser sig som kvinna och inte svensk. Kort sagt, det konstruktivistiska synsättet är det som på bäst sätt skildrar den tankegång jag har angående den svensk-amerikanska etniska identiteten och det är utifrån detta perspektiv på etnicitet jag kommer att använda mig av i min analys av det primära källmaterialet. Detta sker genom att jag via studierna av

kungörelser ser till mer än bara de formuleringar som på ett direkt sätt anknyter till Sverige eller Amerika, det handlar också om att se till uttryck och formuleringar vänder sig till en immigrants delidentitet d v s den etnicitet på vardagsnivå som ovan diskuterats, på detta sätt får man en bredare och djupare insikt i den mångfald som begreppet etnicitet står för.

18 Johansson, 2000, s 83-84.

19 Johansson, 2000, s 85.

20 Blank, Dag, 1998, Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svensk-amerikansk identitet i USA, ingår i Främlingar – ett historiskt perspektiv (Anders Florén & Åsa Karlsson red), Opuscula Historica Upsaliensia nr 19, Uppsala, s 60.

För att ta ett annat exempel: Politiska gränsdragningar kan dela ett ”folkslag” i flera delar vid exempelvis ett krig. Vid en omritning av gränser kan det som tidigare varit en enad nations gränser komma att göras om och de människor som innan bodde i detta land kan helt plötsligt komma att tillhöra ett annat – detta rent politiskt. Vad de dock inom sig känner sig tillhöra kan och är troligtvis en helt annan sak och detta kan vara en orsak till att etniska minoriteter och konflikter uppstår. Ett konkret exempel är Polen som under mer än hundra år fram till första världskriget inte ens officiellt existerade men som efter kriget återfick sin nationella status officiellt. Johansson för dock fram en problematik med detta synsätt. Det räcker inte nödvändigtvis med att se till individens val eller gruppens val för att avgöra en etnisk tillhörighet. En annan faktor som måste tas med i beräkningen är omvärldens uppfattning av den aktuella gruppen och att denna uppfattning under vissa omständigheter kan vara med och forma individens identitetsuppfattning exempelvis genom förföljelse och diskriminering. Det kanske mest kända exemplet på detta är judarna i Europa på 1900-talet.²¹

Denna problematik berörde inte i så hög grad den svensk-amerikanska befolkningen i Amerika. Individens eller gruppens självuppfattning och identifikation som svensk- amerikaner ligger i linje med omvärldens uppfattning. Däremot kunde det förekomma svårigheter angående dessa människors egentliga etniska tillhörighet I alla fall om man skall tro Dag Blank som citerar Johan Persson som 1912 kom ut med en bok som heter Svensk- amerikanska studier. ” ’Svensk-amerikanerna är ett folk med samma språk, samma minnen, samma traditioner och samma gemensamma intressen, men vars rötter fanns både i Sverige och i USA. De äro varken svenskar eller amerikaner, utan en blandning av båda slagen, och av båda är de missförstådda’ ”.²² Man kan tolka citatet från Blanck att svenskarna i Amerika alltmer kom att integreras i det amerikanska samhället och därmed sammanblandas det svenska kulturella arvet med det amerikanska. Denna process kallas för ”the melting pot” och är allmänt känt för dem som studerar problem som har att göra med etnicitet och integration.

Johansson menar dock på att den faktiska politiken i USA alltmer har tenderat att betona assimilation och amerikanisering än integrering.²³ Detta är av intresse för denna undersökning och för att återknyta till min problemställning så är det just detta jag vill studera, att se till hur den etniska identiteten kunde ta sig uttryck genom kungörelser. Johansson för vidare fram att en orsak till att etniska identiteter uppstår och förändras har att göra med

21 Johansson, 2000, s 89.

22 Blanck, 1998, s 59-60.

23 Johansson, 2000, s 103.

samhällsförändringar²⁴, ett exempel på detta kan vara krig. Han visar dessutom på att denna utveckling kan tolkas i termer som konstruktion och rekonstruktion.

För denna uppsats är detta av betydelse genom att migrationen till Amerika hade att göra med samhällsförändringar dels i Sverige men också dels i Amerika och att dessa två tillsammans bidrog till en hög utflyttning, nödår, kraftig befolkningsökning, gynnsamma respektive ogynnsamma konjunkturförhållanden i Sverige och Amerika under perioder med mera var starkt bidragande orsaker till att emigrera. Väl på plats i det nya landet möts man av många nya intryck, seder och traditioner och de läggs så småningom till de man har med sig från det gamla landet, det skapas följaktligen en ny form av etnisk identitet med tiden. Johansson skriver att etniska identiteter kan uppstå, förändras och försvinna om man ser i ett längre tidsperspektiv. Vad som emellertid är viktigt är att identitetsbyggandet inom en grupp i stor utsträckning relaterar till allehanda former av ritualiserat beteende och symboler och det är detta som jag genom kungörelserna skall försöka se. Det kan exempelvis handla om firandet av vissa högtider eller upphöjandet av vissa historiska eller mytiska personligheter.²⁵ Detta kan som sagt kopplas samman med denna studie då man genom kungörelserna kan utröna i vilken mån dessa etniska kopplingar synliggörs exempelvis genom symboler som kan kopplas till något ”typiskt svenskt”. I det här sammanhanget kan man skilja mellan politiskt

territoriella nationer och etniska nationer, Johansson använder begreppen ” ’Civic’ ” och ”

’etnic ’” nations²⁶ där det sistnämnda följaktligen inte behöver vara bundet till det första, ett exempel på detta är just det svensk-amerikanska samhället som inte var bundet till den amerikanska territoriella gränsdragningen utan definierar sig utifrån etniska och kulturella utgångspunkter.

Blanck åskådliggör i sin uppsats att det i svensk-amerika ofta rådde spänningar mellan olika grupperingar. Ett sätt som dessa konflikter tog sig uttryck i var i en kamp om en ”kulturell kontroll” eller ett ”kulturellt tolkningsföreträde”. Han menar på att innebörden i att vara svensk-amerikan varierade mellan de olika ideologiska och kulturella svensk-amerikanska grupperingarna. Utifrån detta kan man således inte tala om en svensk-amerikansk identitet utan flera. En av huvudkonflikterna stod mellan de religiösa och icke-religiösa grupperna men det förekom också oenigheter som utgick ifrån sociala och politiska grundsatser. Det

24 Johansson, 2000, s 90.

25 Johansson, 2000, s 92.

26 Johansson, 2000, s 99.

framkommer vidare att de flesta av de svensk-amerikanska organisationerna representerades av en tidning²⁷, för denna uppsats del kan jag inte svara på om så var fallet, att de hade en politisk agenda behöver nödvändigtvis inte betyda att de representerar ett politiskt parti. Detta gör den svensk-amerikanska pressen till ett bra material när man skall fördjupa sig i de

svensk-amerikanska identiteterna. Det Blanck skriver förtydligar ytterligare mitt

ställningstagande att man företrädesvis identifierade sig med det som ligger mer vardagligt nära, det framgår att en av huvudkonflikterna stod mellan religiösa och icke-religiösa föreningar. Detta kom i så fall att utgöra den primära identifikationskällan, inte det

gemensamma svenska nationella ursprunget. För föreliggande studie är denna konflikt av viss betydelse då jag företrädesvis tolkar och analyserar den information som framkommer i kungörelserna oavsett vilken förening som är ansvarig, förekomsten av arrangerande föreningar och de tillställningar som anordnas kan dock säga någonting om vilka intressen som figurerade hos de svenska immigranterna och därmed vad man identifierar sig med.

4.2. Material & metodologiska utgångspunkter

Det huvudsakliga tillvägagångssättet i denna undersökning är ett studium av kungörelser i tidningar som jag tolkar och omsätter till en textmassa. Det handlar följaktligen om en kvalitativ analys av det primära källmaterialet. Utöver detta har jag vidare valt att se till den kvantitativa uppsättningen av kungörelser vid tiden för undersökningsperioden. Det är dock mestadels utifrån den kvalitativa delen som jag bearbetar kunskapsstoffet med hjälp av begreppet etnicitet och mina frågeställningar samt att jag drar mina slutsatser och analyserar materialet. En vetenskaplig undersökning är dock väldigt sällan strikt kvalitativ eller

kvantitativ, de båda metoddisciplinerna går ofta in i varandra. I undersökningar som huvudsakligen använder ett kvalitativt angreppssätt så finns det följaktligen utrymme för kvantitativa inslag.²⁸ För denna studies del utgörs det kvantitativa momentet i form av tabeller där jag sammanställt antalet kungörelser för varje månad under 1910 och 1915 (sid 22-23).

En kvalitativ studie innebär att man gör en analys och värderar ett källmaterial som exempelvis kan ta sig uttryck i både ord och siffror men också muntligen. Tolkning av

källmaterialet utgör en mycket viktig del i denna vetenskapsgren. En övervägande kvantitativ studie kan ofta inrikta sig på analys av matematiskt och statistiskt siffermässiga data, denna

27 Blanck, 1998, s 62.

28 Florén Anders & Ågren Henrik, 1998, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, Lund, s 50.

typ av studier innehåller alltid tolkande delar.²⁹ Conny Svenning ger en grundläggande redogörelse för de båda ordningarna i Metodboken och menar på att kvalitativa och

kvantitativa metoder är lika vetenskapliga eller ovetenskapliga, de visar på olika aspekter av verkligheten och därför bör de komplettera varandra.³⁰ Det som kännetecknar den kvalitativa analysen och som utgör en del av denna studies metodologiska utgångspunkter är enligt Svenning att man utifrån ett material försöker tränga djupt in i detsamma vilket också skett i detta fall. Den kvalitativa analysen är mer ”sensitiv” än den kvantitativa, men det är denna känslighet som gör att man får nya infallsvinklar på ett fenomen.³¹ För denna studie tillämpas också som ovan nämnts en kvantifiering av verkligheten genom att sammanställa antal kungörelser i tabellform som man sedan kan analysera. Den här processen kallas enligt Svenning för ”kodning” vars funktion helt enkelt är att skapa bearbetningsbara data. En form av kodning för denna studies del har genomförts i skapandet av tabell 4 (s 23) där jag ser till i vilken, alternativt vilka kategorier en kungörelse hamnar. Utifrån detta kan man analysera och dra slutsatser, jag har gjort innehållet i kungörelserna bearbetningsbara, det har skett en förenkling av verkligheten. Svenning skriver vidare, ”När man väl har gjort sina tabeller och eventuella beräkningar behöver man nödvändigtvis inte återge sina resultat i tabellform. De numeriska beräkningarna kan betraktas som en mellanform i kedjan kvalitativ verklighet – kvantitativa data – kvalitativ framställning [analys min anm]”.³² Det är just detta som sker i denna undersökning, de data som är kvantifierade i tabellform kommer att analyseras och tolkas och resultatet framställs på ett kvalitativt sätt.

Det praktiska tillvägagångssättet vid bearbetningen av materialet har skett genom tolkning och analys företrädesvis av de publicerade kungörelserna, detta har vederfarits genom att jag försökt hitta ord och formuleringar i desamma som kan tyda på ett etniskt förhållningssätt gentemot Sverige eller Amerika 1910 & 1915. Ett konkret exempel på hur detta kunde ta sig uttryck i kungörelserna kan man se i det som svenskarna kallade för ”svenska veckan”, det förekom under veckan fram till midsommar många tillställningar anordnade av föreningslivet, tävlingar, fester och samkväm av olika slag för den svenska befolkningen i syfte att stärka den svenska etniska identiteten. Det som varit av intresse att se till i tidningarna är dock inte bara kungörelserna även om denna del utgör den huvudsakliga grunden för denna studie. Även

29 Florén & Ågren, 1998, s 50.

30 Svenning, Conny, 2003, Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på Internet, Lorentz Förlag, Eslöv, s 73.

31 Svenning, 2003, s 159.

32 Svenning, 2003, s 189.

små notiser, ord och formuleringar i den övriga textmassan som har ett etniskt förhållningssätt har granskats, dock inte alls lika noggrant som annonssidorna då huvudsyftet är att studera föreningslivets kungörelser, dessa fanns företrädesvis koncentrerade på sista sidan i

tidningarna, övrigt material förutom kungörelserna finns med då jag råkat fastna för ett ord eller en formulering som gjort att jag läst vidare. Att läsa tidningarna från början till slut skulle ta allt för lång tid och inte rymmas inom ramen för denna undersökning. Kungörelserna utgör således den klart mest övervägande delen, ofta upptar de ett relativt stort fysiskt

utrymme i tidningen med en rubrik i stor fet stil vanligtvis med något ord som gör att man

”fastnar” där, därefter brukar det finnas ett par eller några rader under som ger information om vilken typ av tillställning det handlar om och däri ofta något som i första hand vänder sig till den enskilde individens svenska identitet, men det förekommer också emellanåt det som man vid tiden skulle betrakta som typiska amerikanska influenser. Det handlar inte primärt om att göra en komparation mellan 1910 & 1915 utan att skildra och tydliggöra dem var för sig. De kungörelser som använts i denna studie har vidare sammanställts i tabeller för att få en överskådlig bild av fördelningen och att man därutav kan analysera utfallet.

Det primära källmaterialet består av Tidningarna Vestkusten³³ (1886 – ) vars säte var och är i San Francisco och California Veckoblad (1910 – 1947) som fanns i Los Angeles. Vestkusten´s politiska hemvist är frisinnad liberal, samma sak gäller för California Veckoblad. Det är dock inte tidningarna i sig som i huvudsak står i fokus för denna undersökning utan deras

förmedlande roll för föreningslivets aktiviteter, vilket innebar att den politiska hemvisten är inte en av de aspekter som jag har för avsikt att ytterligare fördjupa mig i, det finns dock en politisk agenda vilket skildras under kapitel 7.6. Tidningarna var på denna tid relativt tunna jämfört med dagens, de bestod vanligtvis av några enstaka sidor, mest hade Vestkusten som dock aldrig kom över sidantalet åtta, det är också här den övervägande delen av alla

kungörelserna återfinns. Båda tidningarna kom ut en gång i veckan, Vestkusten på torsdagar medan California Veckoblad utkom på fredagar. För Vestkustens del är materialet heltäckande och det fattas inget nummer, däremot angående California Veckoblad så finns det stora luckor under framför allt 1910 vilket har föranlett att jag undersökt de nummer som finns

tillgängliga, fyra till antalet. Under 1915 blir det dock avsevärt mycket bättre och det var inga problem att genomföra undersökningen som jag hade tänkt mig. En historisk studie som denna i ett försök att utröna hur den svensk-amerikanska etniska identiteten kunde ta sig

33 Vestkusten finns fortfarande kvar i San Francisco och utkommer numera med ett nummer varannan vecka. De har också en hemsida på Internet, www.vestkusten.com.

uttryck är hänvisad till en övergripande, kollektiv nivå. Blanck menar på att eftersom det inte är möjligt med hjälp av ett antropologiskt snitt, exempelvis genom intervjuer att studera identiteten på individuell nivå så får det bli på mer generellt plan.³⁴ Den etniska identitet som studeras i denna undersökning kommer därför att skildra en gruppidentitet inom det svensk- amerikanska samhället. Den svensk-amerikanska gruppidentiteten har enligt Blanck i stor utsträckning utformats av en relativt liten grupp svensk-amerikanska kulturella ledare såsom journalister, präster, lärare och författare.³⁵ Det resultat som blir följden av denna uppsats skildrar följaktligen en generell bild av den svenska etniska identiteten i San Francisco, Los Angeles med omnejd, den behöver alltså inte och är med all sannolikhet inte allmängiltig för alla svenskar.

Undersökningsperioden består av nedslag 1910 och 1915 där jag företrädesvis studerat det första numret i varje månad hos respektive tidning undantaget hos California Veckoblad 1910 där det finns så få nummer, istället är alla tillgängliga nummer medtagna. Genom detta val får man en relativt heltäckande bild av föreningslivets aktiviteter under dessa två enskilda år, däremot kan det vara svårt att se förändringar över tid. Alternativet var att studera alla år mellan 1910 och 1915 men att då ha med färre nummer varje enskilt år, denna metod skulle ge en inblick i alla sex årens aktiviteter från föreningslivet men man skulle inte kunna dra lika säkra slutsatser under varje enskilt år. Valet föll på det förstnämnda alternativet, mycket på grund av detta. Val av just dessa två år grundar sig dels på att California Veckoblad bildades 1910 så det blev en naturlig startpunkt. Slutåret 1915 finns med därför att man vid denna tidpunkt utifrån ett etniskt ställningstagande eventuellt skulle kunna utröna förändringar i det svensk-amerikanska föreningslivets kungörelser på ett tydligt sätt. Anledningen är första världskriget start 1914. Detta ledde i Amerika till en amerikanisering för att använda Lars Ljungmarks ord, det skedde en konsolidering mot det ”amerikanska”. Amerikanska nationella strömmingar blev starkare³⁶ Hur kom det att påverka föreningslivets synliggörande i

tidningarna? 1915 är valt också för att kriget har vid denna tidpunkt pågått ett tag,

föreningslivet och tidningarna har fått en viss ”distans” till kriget och eventuella tendenser i etniska och/eller kulturella ställningstaganden framträder eventuellt på ett tydligare vis. Valet av tidningar är alltså beroende dels på startår men också geografisk placering. San Francisco och Los Angeles var de två största städerna i Kalifornien. Ju större stad desto större

34 Blanck, 1998, s 61.

35 Black, 1998, s 61.

36 Ljungmark, Lars, 1965, Den stora utvandringen, Sveriges Radio, Stockholm.

inflytelsesfär har den. Tidningarnas intressesfär täcker alltså enligt undertecknads mening av största möjliga del av den svensk-amerikanska befolkningen i Kalifornien och därmed rimligtvis också det befintliga föreningslivet vilket ger ett så stort underlag som möjligt att analysera, tolka och dra slutsatser utifrån. Alternativa avgränsningar hade kunnat vara att studera fler år eller fler tidningar men det hade blivit allt för omfattande för en undersökning av denna magnitud.

5. Disposition

Fram till denna punkt i uppsatsen har de nödvändiga metodologiska och teorietiska ramverken presenterats. En genomgång av tidigare forskning finns också med samt det syfte och de frågeställningar som studien bygger på. Närmast följer en kontextualisering där läsaren sätts in i det sammanhang som de svensk-amerikanska föreningarna och pressen verkade i, samt får en inblick i de kulturella, sociala och religiösa förutsättningar som i stort gjorde sig påminda i det svensk-amerikanska samhället. Detta kapitel efterföljs av den empiriska studie som utgör huvuddelen av underökningen. Här förs fram och diskuteras det svensk-amerikanska

föreningslivets aktiviteter och hur detta kunde synliggöras via pressen. Denna del är indelad i teman som till mångt och mycket skildrar vilken typ av verksamheter som dominerade vid tiden. Detta följs av en slutlig diskussion där uppsatsens resultat diskuteras och analyseras följt av en sammanfattning. Sist återfinns källförteckningen.

6. En kort kontextualisering

Mellan 1850 – 1930 emigrerade cirka 1,3 miljoner svenskar till Amerika, runt sekelskiftet 1900 hade ett svenskt-amerikanskt samhälle växt fram. Det finns olika sätt att definiera det svensk-amerikanska samhället. Det kan dels ske genom ett demografisk och/eller geografisk sätt att närma sig, ofta anses detta samhälle utgöras av individer som är födda i Sverige eller hade åtminstone en förälder som var född i där. Utgår man ifrån denna definition så var det svensk-amerikanska beståndet ca 1,3 miljoner 1910 där majoriteten återfanns i den

amerikanska mellanvästern, det bodde dock också relativt många vid både vid väst och östkusterna. I Kalifornien utgjorde svensk-amerikanerna 1910, 46 471 personer, det var ca 2

% av den totala populationen, 1930 var siffran uppe i 103 603 personer där den procentuella fördelningen i jämfört med den totala populationen hade sjunkit någon tiondel men var i stort

sett densamma som 1910.³⁷ Antalet invånare i San Francisco och Los Angeles som var födda i Sverige uppgick 1910 till 6970 i SF och 3414 i LA.³⁸

Den folkrikaste staten var 1910 Minnesota där den svensk-amerikanska befolkningen utgjorde ca 12 % av statens befolkning. Det som dock allmänt räknades som svensk-amerikanens

”huvudstad” var Chicago där ungefär 10 % av alla svenskar i Amerika bodde.³⁹ Att se svensk- amerika ur ett demografiskt perspektiv räcker dock inte. Samhället var också en social och kulturell gemenskap som gjorde det möjligt för människorna att skapa en egen identitet. För vissa av de svenska emigranterna spelade deras svenska arv liten betydelse men för andra var den mycket viktig, vikten av den etniska identifikationen kunde alltså skilja sig markant åt inom samhället. Man kan iakttaga den svensk-amerikanska identiteten på olika sätt, bland annat kan det ske genom studier av giftermålsmönster, etniska bosättningsområden, religiösa omständigheter, bildandet av ett pressorgan eller organisationsskapande.⁴⁰ Pressen var en kraftfull institution i det svensk-amerikanska samhället, i vissa fall i det tidiga

invandrarsamhället hade pressen ett större inflytande i skapandet av en politisk opinion än kyrkan. År 1910 fanns det ungefär 1500 tidningar och skrifter av olika slag, av dessa var det dock bara ungefär ett dussintal som gavs ut nationellt, de allra flesta tidningar var begränsade till ett lokalt eller regionalt plan, i denna kategori ingick bland annat Vestkusten och

California Veckoblad. Vissa tidningar var mycket kortlivade och gavs ut endast i några enstaka veckor eller månader. De försök som gjordes att ge ut dagstidningar misslyckades oftast förutom ett par undantag, den klart övervägande delen var koncentrerade på utgivning av veckonummer.⁴¹ Den Svensk-amerikanska pressens roll var bland annat att förse läsarna med nyheter från Sverige och de olika svenska bosättningarna i Amerika. Svenska noveller och historier om framstående svenskar och deras bedrifter fanns också ofta med [dock inte i så stor omfattning i det källmaterial som ligger till grund för denna studie, dock vet jag att så är fallet i många andra svensk-amerikanska tidningar såsom Arbetaren och Svenska

Amerikanaren].⁴²

37 Ljungmark, 1965, s 198.

38 Runblom, 1992, s 70.

39 Blanck, 1998, s 60.

40 Black, 1998, s 61.

41 Capps Finnis, Herbert, 1966, From isolationism to involvenent – The swedish immigrant press in America 1914-1945, Swedish Pioneer Historical Society, Chicago 1966, s 15 - 16.

42 Capps, 1966, s 16.

Pressens betydelse som befrämjare av kulturell integration och etnicitet är betydande och det synliggörs tydligt i tidningarna. Man kan inte överskatta dess betydelse att få fram känslor av etnisk enighet och solidaritet till det nya hemlandet. De etniska kvalitéerna som fanns hos den svensk-amerikanska pressen framträdde speciellt tydligt genom de kungörelser och

rapporteringar som förekom.⁴³ Ingen annan etnisk institution stod det amerikanska samhället närmare än pressen, Beijbom menar på att journalisterna var bland de bästa som fanns att analysera det amerikanska samhället och det var av stor vikt för de svensk-amerikanska läsarna att man på svenska kunde ta del av informationen som fanns om det amerikanska samhället, det bidrog till att man lättare skulle integreras i densamma.⁴⁴ Tidningarna hade en dubbel roll, förutom att hjälpa de svenska invånarna att integreras i det amerikanska samhället så fungerade de som ett verktyg för vidmakthålla och skapa en etnisk identitet hos de svenska invånarna. Den svensk-amerikanska pressen var den näst största ickeengelskspråkiga pressen i Amerika kring sekelskiftet 1900, det var bara den tyskspråkiga som var större. Den totala upplagan var kring en halv miljon exemplar.⁴⁵

1836 bildades Svenska Sällskapet av en grupp välbärgade svenskar i New York, 1857 bildades den första livskraftiga föreningen i Chicago, detta följdes under årens lopp av ett antal föreningsbildningar med skiftande intressen, ändamål och idéer. Föreningarna kom att starta upp försäkringskassor och kom därmed in på den kyrkliga intressesfärens sociala gebit, man avstod dock att starta upp svenska skolor som en komplettering till de amerikanska folkskolorna. Kyrkan specialitet att ha ”etnisk fostran” för de immigrerade svenska barnen bestod emellertid vilket lockade många av föreningsmedlemmarna till de olika församlingarna runt om i landet. Kyrkorna hade dock en negativ inställning till föreningarna och det

försvårade det dubbla medlemskap som många svenskar hade och som kändes naturligt. I början av 1880-talet i Chicago bildades det nationella ordenssällskap med loger [ungefärlig betydelse i detta sammanhang är att loger är underavdelningar så som undertecknad tolkar det] i de olika ”svenskstäderna” runt om i Amerika, man hade det sociala skyddsnätet och det etniska umgänget som bas. Detta synliggörs också genom de kungörelser som återfinns i Vestkusten och California Veckoblad. Denna utveckling från enskilda föreningar till

43 Beijbom, Ulf, 1987, The Swedish Press, ingår i The Ethnic press in the United States, (Miller M Sally, red), Greenwood Press, 1987, s 387.

44 Beijbom, 1987, s 387.

45 Blanck, 1998, s 62.

nationella organisationer var inte unikt för den svenska, man kan se liknande tendenser bland andra invandrargrupper, ett exempel är polackerna.⁴⁶

Det svensk-amerikanska samhället var ett splittrat samhälle, såväl religiöst, socialt och kulturellt. Några av de första organisationerna som grundades av svenskar i Amerika var kyrkliga [kyrkor], 1860 grundades också ”Augustana Synoden” av utvandrade svenska präster tillhörande statskyrkan. Det är en svenskt-luthersk sammanslutning som kom att bli den mest framträdande organisationen i svensk-amerika. Femtio år efter grundandet hade synoden ungefär 300 000 medlemmar, ett tusental församlingar som täckte hela den amerikanska kontinenten, i deras regi fanns också skolor, colleges, sjukhus, tidningar, ett bokförlag, ålderdomshem med mera.⁴⁷ Övriga svenska samfund var betydligt mindre men spelade likväl en viktig roll i det svensk-amerikanska samhället, det fanns svensk-amerikanska grupper inom avdelningar av de amerikanska baptistsamfunden, mormonkyrkan eller metodistkyrkan.

Utöver de religiösa samfunden fanns det som ovan nämnts ett stort antal världsliga föreningar, några exempel på föreningarnas intresse är att det bildades sång och musikföreningar, teatrar, landskapsföreningar, politiska fraktioner, litterära och kulturella föreningar,

nykterhetsorganisationer med mera.⁴⁸

7. Föreningslivets synliggörande via tidningarna

Nedan åskådliggörs i tabellform (tabell 1-3) det antal kungörelser som i denna studie utgjort det primära källmaterialet. Läsaren kan dels se till förekomsten av kungörelser i varje enskild tidning och dels en sammanfogad tabell innehållande kungörelserna i både tidningarna. De indelningar i teman som är gjorda genom den empiriska undersökningen har kommit till genom ett försök att förenkla verkligheten för läsaren. De kungörelser som finns med under varje kategori är vad undertecknad anser vara det mest lämpliga samlingsnamnet på de aktiviteter som arrangeras. Det är dock inte fullt så enkelt att göra denna indelning då många av de kungörelser som figurerar inom en viss kategori också kan ingå i en annan, det kan exempelvis handla om en kungörelse som passar in under båda ”Tävlingar, fester & högtider”

som ”Dans, picknick, maskerader, teater med mera”.

46 Beijbom, Ulf, 1997, Tradition och kultur bland Amerikas svenskar, ingår i Utvandrare och Invandrare i Sveriges historia 1846-1996 (Isaksson, Olov red), Svenska Emigrantinstitutet, Växjö, s 51 – 52.

47 Blanck, 1998, s 61.

48 Blanck, 1998, s 62.

Det handlar således om relativt grova indelningar och kategorierna flyter in i varandra, trots detta finns de med genom att författaren kunnat se ett mönster i det empiriska underlaget och genom att göra en indelning som denna underlättar man för läsaren att ta till sig innehållet på ett bra sätt, även om det säkerligen finns många andra namn på kategorier och indelningar man skulle kunna göra, det är i slutänden ett subjektivt val från min sida i ett försök att göra texten mer lättillgänglig. Tabell 4 visar en indelning i de olika kategorierna och hur många kungörelser som skulle kunna passa in i varje kategori, detta leder till att en kungörelse kan figurera i fler än en kategori, detta för att visa på den mångfald som det svensk-amerikanska föreningslivet hade. För att synliggöra detta resonemang tydligare kan man ta exemplet ”bal”

som förekommer i många kungörelser, bal förekommer mycket under kategorin ”Tävlingar, fester och högtider” med det kan förekomma under ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera”. En bal brukar innebära en dans men behöver nödvändigtvis inte göra det utan kan korrekt ingå under kategorin ”fest”. Vart jag placerat in allhanda tillställningar beror på hur man i kungörelsen har betonat vad som skall tilldra sig, exempelvis om det står att en stor fest med tävlingar och fina priser kommer att hållas en viss dag och plats och det i mer nedtonad form (i mindre text nedanför) står exempelvis dans så har jag placerat kungörelsen under kategorin ”Tävlingar, fester och högtider”.

Tabell 1: Fördelning av antal kungörelser i tidningen Vestkusten Jan-Dec 1910 & 1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 3

1915 3 4 0 3 3 3 2 2 6 2 2 2

Källa: Vestkusten Summa: 63

Tabell 2: Fördelning av antal kungörelser i tidningen California Veckoblad Jan-Dec 1910 &

1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3

1915 0 3 0 3 3 3 1 0 0 0 1 0

Källa: California Veckoblad Summa: 17

Tabell 3: Fördelning av antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad Jan-Dec 1910 & 1915

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

1910 2 4 2 3 3 4 0 2 3 4 1 6

1915 3 7 0 6 6 6 3 2 6 2 3 2

Källa: Vestkusten & California Veckoblad Summa: 80

Tabell 4. Antal kungörelser i tidningarna Vestkusten & California Veckoblad 1910 & 1915 utifrån kungörelsernas multipla tillhörighet

Kategori 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Antal 10 22 35 12 7 2 5 3 2

Summa: 98

Sammanlagt 80 kungörelser från det svensk-amerikanska föreningslivet i San Francisco och Los Angeles under den undersökta perioden varav flera är från samma föreningar. Man kan se många kungörelser inför högtider, framför allt Alla hjärtans dag i februari som var stort,

”svenska veckan” som avslutas med midsommar i juni, samt julhelgen. En tendens är att efter dessa högtider minskar kungörelserna något, speciellt påtagligt är det i mars och juli månad där antalet minskat drastiskt mot föregående månad. Många av annonserna är dock inte kopplade till högtiderna utan de arrangemang som anordnas är enskilda kungörelser från föreningslivet rörande exempelvis maskerader eller föreläsningar. Vid medräknandet av kungörelsernas eventuella multipla tillhörighet i fler än en kategori uppgår summan till 98, vilket visar på en pluralism hos det svensk-amerikanska föreningslivet som är svår att sätta etikett på, det är framför allt ett tillskott under kategorin ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera” vilket inte är så förvånande eftersom det är en stor kategori som tar sig an mycket av det som det svensk-amerikanska kulturella livet stod för.

7.1. Svenskhet som säljargument

Det förekommer en hel del smånotiser/kungörelser genom den för denna studie aktuella undersökningsperioden där den gemensamma nämnaren är att kungörelser i tidningen för fram det ”svenska” på ett tydligt sätt, med detta menar jag att annonserna till stor del betonar

Kategori 1 är Svenskhet som säljargument, 2 är ”Tävlingar, fester och högtider”, 3 är ”Dans, Picknick, Maskerader Teater med mera”, 4 är ”Sång”, 5 är Litteratur och föreläsningar”, 6 är

”Politik”, 7 är ”Fokus på det kvinnliga”, 8 är ”Religion” och 9 är ”Idrott”