Varför det inte fanns ett positivt samband mellan näringslivsfrämjande insatser och företagarnas omdöme skulle kunna vara för att kommunala insatser inte får den positiva inverkan som
kommunerna hoppas på. Som Cheshire & Gordon (1998) nämnt finns det förespråkare av teorin att näringslivsfrämjande insatser enbart är slöseri med resurser, eftersom de inte bidrar med goda resultat, eller åtminstone inte tillräckligt goda för att överväga kostnaderna. Denna teori stöds till viss del av studiens resultat, då några positiva effekter av insatserna inte går att identifiera i resultatet. Med detta sagt går det fortfarande inte att utesluta att insatserna gör skillnad, men effekterna är inte tillräckligt stora för att det ska bli tydligt analysen. En möjlig förklaring till detta skulle kunna ligga i linje med Lidström & Roos (2014) forskning, som visar att
befolkningens omdöme av den kommunala välfärden inte ökar av att kommunen investerar mer pengar. Samtidigt ökar omdömet för vägar, avlopp och liknande mycket mer påtaglig ju mer kommunerna investerar. Näringslivet skulle därför här kunna liknas vid den kommunala välfärden, då förbättringarna är för svåra att identifiera för att omdömet ska öka. Som
Tillväxtanalys (2013) menar, behöver insatserna vara omfattande och områdesöverskridande för att göra skillnad, vilket de faktiska insatserna möjligtvis inte är.
Kommunens möjligheter att påverka det lokala företagsklimatet kanske inte heller sker via näringslivsfrämjande insatser. Bland Svenskt Näringslivs (2019) faktorer för ett gynnsamt företagsklimat finns inte kommunernas näringslivsfrämjande insatser med. Detta skulle kunna vara för att de andra faktorerna spelar en mer avgörande roll, faktorer såsom skattesatser, kommunal service och infrastrukturella förutsättningar. Ur det perspektivet har kommunen fortfarande en stark roll i framtagandet av ett växande näringsliv, men metoden för att nå dit är annorlunda från det som beskrivits i den teoretiska bakgrunden.
Den multivariata analysen visade att varken insatserna eller befolkningsutvecklingen verkade påverka omdömet när de testades tillsammans. Detta skulle kunna bero på att företagarna faktiskt inte upplever en minskande befolkning som en avgörande faktor. Åtminstone mindre avgörande än andra faktorer som inte lyfts i studien. Befolkningsminskningens påverkan på kundberoende
företag kanske inte heller är så pass påtaglig som den teoretiska bakgrunden föreslår. Snarare är det kanske ett mindre problem som ligger i skuggan av andra faktorer. Möjligtvis de som uttrycks i Svenskt Näringslivs företagsklimat.
En alternativ teori som eventuellt kan förklara resultatet gällande både insatserna och befolkningsutvecklingen är teorin om lokalt välbefinnande som Lidström (2008) nämner. Företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet kanske enbart är en reflektion av det generella välmåendet i kommunen. Näringslivsfrämjande insatser har kanske inte någon större inverkan på det generella välmåendet i kommunen och därför påverkar de inte företagarnas omdöme. För att undersöka detta skulle faktorer som påverkar det lokala välbefinnandet kunna testas mot företagarnas omdöme av företagsklimatet. Skulle det finnas ett liknande samband i en sådan studie skulle det peka på att omdömet, som sagt, enbart är en återspegling av något annat än det faktiska företagsklimatet. Ett sådant samband skulle också peka på att företagarnas egna omdöme inte är en så stark indikator på det lokala företagsklimatet, men det är en möjlig hypotes för en annan studie.
Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare
Det samband som visades mellan näringslivsfrämjande insatser och antalet nyregistrerade företag i kommunen visar liknande resultat som sambandet med företagarnas omdöme. I och med att båda dessa skulle vara indikatorer för näringslivets välmående, är det därför inte någon större överraskning. Varför sambandet är något starkare mot denna variabel kan vara för att
företagarnas subjektiva tolkning inte finns inom denna variabel. Det faktum att det även i detta samband tycks vara ett omvänt påverkansmönster, bekräftar dock att insatsernas påverkan på antalet nyregistrerade företag inte är starkare än kommunens respons på antalet nyregistrerade företag.
Det som skiljer företagarnas omdöme och antalet nyregistrerade företag åt är däremot att befolkningsutvecklingen tycks behålla sin påverkan även i den multivariata analysen. Att befolkningsutvecklingen påverkar antalet nyregistrerade företag är dock föga förvånande och som beskrivet i den teoretiska bakgrunden finns det många förklaringar till detta.
antal kunder kan viljan att starta ett sådant företag minska. Det kan också vara, som nämnt i den teoretiska bakgrunden, så att kompetensen finns i de växande kommunerna, dit de yngre och högutbildade flyttar. Samtidigt har kommunerna, som nämnt, möjligheten till en mer personlig service gentemot företagare i mindre kommuner, vilket kan resultera i att företagarna får den hjälp de faktiskt behöver. Detta förutsätter dock att företagarna väljer att utnyttja kommunens hjälpmedel, samt att de har möjlighet att göra det överhuvudtaget.
Sambandet mellan en minskande befolkning och en lägre “ranking” av företagsklimatet bekräftar också att befolkningsutvecklingen kan vara en påverkande faktor, där minskande kommuner generellt ligger sämre till än växande. Dessutom nämns det faktum att ett stort problem med en befolkningsminskning är att kommunen inte får till tillräckliga skatteunderlag och därför kan behöva höja skattesatsen. Skattesatsen är en av Svenskt näringslivs faktorer för företagsklimatet och utifrån studiens resultat skulle man kunna dra slutsatsen att en sämre ranking delvis kan bero på det.
Det faktum att befolkningsutvecklingen har en påverkan på antalet nyregistrerade företag, men inte på företagarnas omdöme tyder på att variablerna skiljer sig åt. Den subjektiva tolkningen hos företagarna skulle kunna vara den skiljande faktorn, vilket på sätt och vis underminerar
omdömet.