N
ÄRINGSLIVSFRÄMJANDE
INSATSER
En kvantitativ studie av kommunernas investeringar för främjandet av
det lokala näringslivet
Axel Montin & John Persson
Handledare: Agneta Blom Seminariedatum: 2020-06-4/5 Statskunskap C
Abstract
This study has its genesis in the general sentiment that more money invested in the public sector, equals a rise in quality. This sentiment is then put into a local business perspective, where the purpose is to examine if differences in the investments towards promoting the local business climate, does have an effect or not. The methods to distinguish the effect of the investments, was to use a variable that could show the differences in the investments, and test it against variables that could describe the effects, using a series of bivariate and multivariate regression analyses. The results of these analyses showed that there is no positive correlation between the differences in the investments and the indicators of the local business climate. Instead, there was a negative correlation, which can be interpreted as the indicators having an effect on the investments. The municipalities seem to invest more when the local business climate is on the low. In the
multivariate analyses, where a control variable was used, this correlation disappeared as well, though.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR 2
DISPOSITION 3
TEORETISK BAKGRUND 4
NÄRINGSLIVETS BETYDELSE 4
ATTITYDER TILL NÄRINGSLIVSFRÄMJANDE INSATSER 4
NÄRINGSLIVSPOLITIK PÅ FLERA NIVÅER 5
ATT UTVÄRDERA NÄRINGSLIVSFRÄMJANDE INSATSER 7
SVENSKT NÄRINGSLIVS RANKING AV KOMMUNERNAS FÖRETAGSKLIMAT 8
BEFOLKNINGSUTVECKLINGENS PÅVERKAN PÅ DET LOKALA NÄRINGSLIVET 10
POLITISK TILLIT OCH NÄRINGSLIVSPOLITIK 12
SAMMANFATTNING 13 METOD 15 Studiens validitet 15 Studiens reliabilitet 16 ANALYTISKT RAMVERK 16 Bivariat analys 16 Multivariat regressionsanalys 18 BESKRIVNING AV VARIABLER 19 Oberoende variabler 19 Beroende variabler 19 Förtydligande 20 MOTIVERING AV VARIABLER 20 Oberoende variabler 20 Beroende variabler 22 STUDIENS URVAL 24 TIDSSPANN 24 MATERIAL 24 RESULTAT 26
RESULTAT AV BIVARIAT ANALYS:FÖRETAGARNAS SAMMANFATTANDE OMDÖME AV FÖRETAGSKLIMATET 26
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016 26 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016 26
RESULTAT AV BIVARIAT ANALYS:NYREGISTRERADE FÖRETAG KOMMUN, ANTAL/1000 INVÅNARE 27
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016 27 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016 27
RESULTAT AV MULTIVARIAT REGRESSIONSANALYS:FÖRETAGARNAS SAMMANFATTANDE OMDÖME AV
FÖRETAGSKLIMATET 28
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016 28 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016 29
RESULTAT AV MULTIVARIAT REGRESSIONSANALYS:NYREGISTRERADE FÖRETAG KOMMUN, ANTAL/1000 INVÅNARE 29
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016 30 Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016 30
Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet 30 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 31
SLUTSATSER 32
FÖRETAGARNAS SAMMANFATTANDE OMDÖME AV FÖRETAGSKLIMATET 32
NYREGISTRERADE FÖRETAG KOMMUN, ANTAL/1000 INVÅNARE 32
DISKUSSION 34
FÖRETAGARNAS OMDÖME AV FÖRETAGSKLIMATET 34
NYREGISTRERADE FÖRETAG KOMMUN, ANTAL/1000 INVÅNARE 35
SVAGHETER SOM KAN HA PÅVERKAT RESULTATET 36
INFÖR VIDARE STUDIER 37
AVSLUTANDE ORD 37
Inledning
Från valperiod till valperiod haglar löften om till exempel ökade resurser, höjd kvalitet och bättre arbetsförhållanden inom diverse offentligt drivna verksamheter. Det kan handla om ”fler
miljarder till sjukvården” eller ”tusentals fler poliser”, för att nämna några.
Till exempel enades oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet så sent som i Januari 2020 om en extra ändringsbudget på 7.5 miljarder kr till kommunerna och välfärden. En summa som överstiger regeringens egen med 2.5 miljarder kr (SVT 2019). Det tycks alltså finnas ett visst sentiment att ökade ekonomiska insatser inom offentligt finansierade verksamheter ska öka kvaliteten på dessa.
När det kommer till sjukvården så handlar det främst om att rädda liv. Detsamma gäller väl i stor utsträckning för polisen och all övrig utryckningspersonal. Skolan ska ta hand om de unga och utbilda dem inför framtiden och vuxenlivet. Alla extremt vitala samhällsinstitutioner. I
jämförelse kanske näringslivet inte känns lika viktigt. Faktum är dock, att 2019 sysselsatte näringslivet omkring 67 procent av Sveriges alla anställda, lite drygt dubbelt så många som offentlig sektor (SCB 2020). Med det i åtanke, står även näringslivet för en stor samhällsinsats, och håller på många sätt Sverige flytande.
Näringslivets utveckling kan också vara avgörande för en hållbar utveckling, det menar iallafall medlemsorganisationen Svenskt Näringsliv (Svenskt Näringsliv 2017). En hållbar utveckling innebär en utveckling som “tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (NE, u.å.). Grundpelarna inom hållbar utveckling är ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Carola Lemne, f.d. VD för Svenskt Näringsliv, menade i en artikel från 2017 att näringslivet möjliggör en välfärd och att
näringslivet, via skapande av arbetstillfällen, utvecklar ekonomin för individer och möjligheten till ett socialt sammanhang. Lemne menar också att det är näringslivet som framställer de
produkter och tjänster som behövs och att en hållbar utveckling utan näringslivet inte är möjlig.
Viljan att utveckla näringslivet på lokal nivå drivs med flera olika ambitioner. I handlingsplanen för näringsliv & entreprenörskap i Örebro Län förväntas ett växande näringsliv bidra till en ekonomisk tillväxt genom bland annat ökad konkurrenskraft och ökad resurseffektivitet. I
handlingsplanen nämns också att sociala värden utvecklas vid ett växande näringsliv. Värden som ökad social trygghet och ökad jämställdhet förväntas följa med den ekonomiska tillväxten (Region Örebro Län 2018, s.6).
Den offentliga sektorns roll i att utveckla näringslivet är däremot omdiskuterad och åsikterna kring dess påverkan på näringslivet är många. Cheshire & Gordon (1998, ss.1-4) förklarar hur detta kan se ut, i allt från konflikterna om huruvida lokal tillväxt och ekonomisk utveckling är någonting eftersträvansvärt i sig, till vilket det optimala tillvägagångssättet är för att nå så bra resultat som möjligt. Näringslivsfrämjande policy ses av somliga som något högst betydelsefullt och något som absolut fungerar, medan andra menar att det i stort sett bara är slöseri med resurser. Tidigare forskning visar alltså på flera olika alternativ. Det går att finna positiva effekter, frågan är bara till vilket pris.
Att större investeringar ska öka kvaliteten är vad som faktiskt rättfärdigar investeringarna i sig. Att varje krona används på bästa sätt finns det en generell förväntan om, och att undersöka vilken effekt investeringarna med offentliga medel får är därför betydelsefullt. En essentiell skillnad mellan lokal näringslivsutveckling och andra kommunala verksamheter är att kommunerna faktiskt inte har en skyldighet att arbeta med det (SFS 2017:725 2 kap 8§). Att därför använda pengar till näringslivsfrämjande insatser, som annars kan gå till
kärnverksamheter såsom äldreomsorg eller skola, skapar ytterligare press på att investeringen bidrar till en positiv utveckling.
Syfte & frågeställningar
Utifrån förväntan att mer pengar till exempelvis sjukvården eller polisen ska bidra till högre kvalité inom dessa, bör samma princip rimligtvis vara applicerbar på offentliga
näringslivsfrämjande verksamheter. Syftet med uppsatsen är således att undersöka huruvida storleken på kommunala näringslivsfrämjande insatser påverkar det lokala näringslivet. Insatsernas påverkan kan dock mätas på många olika sätt. För att avgränsa studien har två variabler som ska indikera näringslivets utveckling valts ut; företagares omdöme av det lokala företagsklimatet och antalet nyregistrerade företag.
• Påverkar storleken på kommunala näringslivsfrämjande insatser företagarnas omdöme av
det lokala företagsklimatet?
• Påverkar storleken på kommunala näringslivsfrämjande insatser antalet nyregistrerade
företag?
Oavsett insatsernas påverkansgrad är det dock rimligt att förmoda att insatserna inte är det enda som påverkar dessa. Den tidigare forskningen tar upp flera olika tänkbara faktorer, där en ofta förekommande är befolkningsutveckling. Därför har denna inkluderats som kontrollvariabel, för att undersöka de ovanstående variablerna i relation till en annan.
Detta har skapat en ytterligare frågeställning:
• Påverkar befolkningsutvecklingen de eventuella sambanden?
Disposition
I följande kapitel redogörs det för den tidigare forskningen på ämnet, som utgör grunden som studien tar sin utgångspunkt i. Kapitlet avslutas med en sammanfattning, där fyra hypoteser tas fram. Därefter kommer ett metodkapitel, som beskriver tillvägagångssätt, valda variabler och även motiveringen av dessa. Efter metoden kommer resultatet presenteras. Resultatet innebär främst den faktiska data som analysen skapade. Efter resultatet följer ett kortare slutsatskapitel som mer sammanfattar resultatet och vad datan faktiskt säger. Studien avslutas med en
diskussion gällande bland annat datans betydelse, studiens problematik samt möjligheter för framtida studier.
Teoretisk bakgrund
Näringslivets betydelse
Tillväxtanalys skriver i rapporten Lokalt näringslivsarbete – förutsättningar och begränsningar, från 2013, om bland annat näringslivsklimat och hur arbetet kring det fungerar på lokalt plan. Enligt rapporten har näringslivet en betydande roll på såväl nationell- som lokal nivå. Det är företagarna som står för majoriteten av jobben i Sverige och har därmed också en betydande roll för den ekonomiska tillväxten. En hög ekonomisk tillväxt bidrar till fler jobb och högre
konsumtion. En hög andel sysselsatta betyder generellt sett lägre kostnader och högre
skatteintäkter för kommunen och möjliggör ytterligare utveckling, i form av till exempel bättre offentlig service och högre genomsnittlig levnadsstandard (Tillväxtanalys 2013, s.33).
Näringslivet, och följaktligen det lokala näringslivsklimatet, kan tillskrivas en betydande roll i den ekonomiska tillväxten. Cheshire & Gordon (1998, ss.12-13) menar att det lokala
näringslivets konkurrenskraft är en betydande faktor för lokal tillväxt. Därmed är insatser för lokal ekonomisk utveckling insatser som ska främja det geografiska områdets affärsmässiga konkurrenskraft. Tillväxtanalys (2013, s.34) menar dock att det är svårt att avgöra i vilken riktning sambandet mellan ekonomisk utveckling, utvecklad konkurrenskraft och förbättrat näringslivsklimat går, men att det åtminstone är sannolikt att det finns ett samband, och en ömsesidig påverkan. Det är också troligt att det går att stimulera de positiva samhälleliga trender som ligger till grund för dessa fenomen, samtidigt som det krävs omfattande,
områdesöverskridande insatser för att vända de negativa.
Attityder till näringslivsfrämjande insatser
Cheshire & Gordon (1998, ss.1-3) beskriver i sin rapport ”Territorial Competition: Some Lessons for Policy”, hur åsikterna kring näringslivsfrämjande policy skiljer sig inom
forskarvärlden. Å ena sidan finns det de som förespråkar dessa typer av policy, och menar att de är nödvändiga och förmånliga för såväl de lokala invånarna som för det större samhället och ekonomin. Å andra sidan finns det de som hävdar raka motsatsen, att dessa typer av policy enbart gynnar några få och kostar mer för många fler. Det är också möjligt, att även om en policy är framgångsrik för främjandet av näringslivet, så gynnar den inte alla individer. Den kan rentav
skada en del. Till exempel skulle etableringen av flera större företag på en ort kunna bidra till att bostadspriserna går upp till följd av inflyttad arbetskraft, vilket gör att de som redan bor på orten inte har råd att ta sig ut på bostadsmarknaden, då deras löner inte utvecklas i samma takt som priserna.
Cheshire & Gordon (1998, s.3) menar att det finns tre huvudsakliga utfall av en
näringslivsfrämjande policy. Det finns de som kostar pengar och resurser men inte skapar något nytt värde, alltså rent slöseri. Sen finns det de som skapar värde på orten, men på bekostnad av andra. Till sist finns det även de policyer som skapar ett gott värde, såväl för
kommunen/regionen som för hela landet. Hur framgångsrik en policy blir handlar om hur samhället den implementeras i ser ut, vilka förutsättningar som finns, och om insatserna faktiskt riktas mot rätt områden, som faktiskt påverkar företagen. Dessa antaganden förutsätter dock att näringslivsfrämjande insatser är eftersträvansvärda, eftersom de ska gynna den lokala tillväxten. Men detta råder det inte konsensus om. Det finns de som menar att lokal tillväxt inte är
eftersträvansvärt, inte minst på grund av ovanstående anledningar men också för att de kommunala insatserna anses vara ineffektiva och väldigt resurskrävande (ibid, ss.3-4).
Det finns alltså indikatorer som pekar mot att näringslivsfrämjande policyer är del i ett
nollsummespel, där tillväxt på en ort är negativt för en annan. Detta innebär att något värde inte direkt tillförs samhället i stort. Något som däremot fungerar utanför detta nollsummespel är nystartade företag, eftersom de är en helt ny resurs. Nya företag skapar värde för den lokala orten, utan att någon annan ort direkt förlorar på det, vilket är positivt för det bredare samhället. Därför är fostrandet av entreprenörskap något positivt, förutsatt att det mynnar ut i nya
företag(Cheshire & Gordon 1998, ss.5-7). Detta betyder dock inte nödvändigtvis att värdet blir högre än de investerade resurserna.
Näringslivspolitik på flera nivåer
Trots ovan nämnda diskussion, är näringslivsfrämjande politik närvarande på flera nivåer. En stor del av näringslivspolitiken utgår från den regionala tillväxtpolitiken. Regional tillväxtpolitik är ett horisontellt politikområde. Målet med den regionala tillväxtpolitiken är “utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft” (Majewski
2018, s.15). Tanken är att tillväxtpolitiken ska hjälpa regeringen att nå tre av sina prioriterade mål. Dessa är: nationella miljömålen, lägst arbetslöshet i EU 2020 samt uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Det arbetet ska ske genom tillväxtpolitikens egna prioriteringsområden, innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning och internationellt samarbete. Finansieringen av den lokala tillväxtpolitiken sker i form av andelar av statsbudgeten, EU och regionernas egna skatteintäkter (ibid, s.15).
För att nå de ovanstående målen är flernivåsamverkan vitalt och även förväntat. I och med att arbetet genomförs av aktörer på alla nivåer, lokal, regional och nationell, så kan god samverkan och en välfungerande dialog på många sätt vara avgörande. Det finns även en förväntan att det ska ske nära samverkan med näringslivet och olika organisationer i det civila samhället. Detta för att rätt åtgärder ska vidtas och för att utveckla medborgarnas engagemang. Även statliga
myndigheter och organisationer ska hjälpa till att nå målen för det regionala tillväxtarbetet (Regeringen 2015, ss.50-52).
Den regionala tillväxtpolitikens arbete med näringslivsutveckling sker bland annat genom olika former av företagsstöd. Det kan handla om stöd till regionala investeringar, stöd för att regionalt främja små- och medelstora företag samt transportbidrag. Det kan också ske genom olika
projekt, formade för att främja näringslivet, i dialog med företagare och relevanta organisationer (ibid, ss.50-55). Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete är det regionerna som har ansvaret för sina respektive län (SFS 2017:583 6§).
Näringslivsfrämjande insatser är inte något kommunen har en skyldighet att arbeta med, utan enbart får göra det (SFS 2017:725 2 kap 8§). Däremot har kommunen, trots det begränsade formella ansvaret, en stor roll i hur politikområdet utformas och arbetas med på lokal nivå. Samarbetet mellan kommuner, regioner, och statliga myndigheter är betydande och rör många punkter, exempelvis utveckla den lokala arbetsmarknaden och insatser för att främja företagandet (Andersson 2011, ss.23-27).
Det finns flera exempel på hur kommuner arbetar med att främja näringslivet, men många kommuner arbetar på liknande sätt. Exempelvis kan det kan handla om att skapa nya plattformar
för affärsutveckling, det vill säga, skapa nya områden för företag att arbeta inom. Det kan också innebära att skapa olika former av mötesplatser för företag, där de tillsammans kan hitta nya möjligheter för att utveckla företagandet i kommunen (Tillväxtanalys 2013, ss.61-64).
Kommuner kan också ta fram olika hjälpmedel för att underlätta nyföretagande eller för vissa grupper av företagare. Det kan handla om utbildningar, affärsutvecklingsprogram eller kommunala verksamheter som ska stötta företagare. Det kan även handla om interna
utvecklingsarbeten för att utveckla tillgängligheten, effektiviteten och informationen gällande kommunernas utåtriktade insatser (Företagsklimat, 2020).
Att utvärdera näringslivsfrämjande insatser
Vad näringslivsfrämjande insatser faktiskt åstadkommer kan vara svårt att mäta generellt. För att själva kunna bidra till forskningen, är det av vikt att förstå hur tidigare forskning har genomförts och vilka resultat som visats. Tillväxtanalys (2013, ss.33-37) menar att lokala förutsättningar är på många sätt avgörande för utformningen av insatser, men också avgörande för resultatet. Utöver det finns det även många olika sätt för att försöka mäta utvecklingen vilket kan ge olika resultat beroende på vad man mäter. Tidigare forskning har generellt fokuserat på uppfattningar eller mätbara ekonomiska utfall från näringslivsfrämjande insatser. Fördelen med att fråga företagarna själva är att det trots allt är företagarna som eventuellt ska påverkas av insatserna. Att mäta via ekonomiska effekter tar däremot bort den subjektiva tolkningen från resultatet (ibid, ss.33-37).
Resultatet av tidigare forskning har bland annat kommit fram till att den offentliga servicen har en påverkan på det lokala näringslivet, utifrån företagarnas perspektiv. Företagarna själva uppfattar att bland annat tillståndsprövningar och handläggningstider påverkar det lokala näringslivet. Tidigare forskning har också visat att kommunernas möjlighet att samverka med andra myndigheter och närliggande kommuner, samtidigt som det finns ett fungerande samarbete mellan näringslivet och kommunen är positivt för näringslivet (Tillväxtanalys 2013, 36-38).
I en studie av Anders Lidström och Katarina Roos (2014) undersöktes bland annat vilka effekter ekonomiska utgifter inom olika kommunala verksamheter har på medborgares uppfattning av tjänsterna de levererar. Näringslivsfrågor nämns inte i studien, men studien kan däremot påvisa
en generell syn på vad ekonomiska insatser kan ha för påverkan på medborgares subjektiva uppfattning. Resultatet visade att det finns ett samband mellan utgifternas storlek och
medborgarnas syn på grundläggande kommunala tjänster såsom vägar, vatten & avlopp samt kulturella institutioner. Men när det kommer till kommunala välfärdstjänster såsom skola och äldrevård fanns inget samband.
Lidström menar att varför sambandet finns inom grundläggande kommunala tjänster och inte inom kommunala välfärdstjänster kan bero på att välfärdstjänsterna i viss mån regleras på statlig nivå, medan grundläggande kommunala tjänster framförallt regleras på kommunal nivå. Det ger kommunen en större möjlighet att anpassa utgifterna efter behov. En annan anledning kan också vara att resultatet av grundläggande kommunala tjänster såsom kulturella institutioner och vägarbeten är tydligare för medborgarna, vilket ger medborgarna en större insyn i utgifternas faktiska resultat (Roos och Lidström 2014, ss.142-146).
I och med att näringslivsfrämjande insatser på kommunal nivå till stor del utformas av
kommunerna själva, skulle det kunna peka på att näringslivsfrämjande insatser borde påverka företagarnas syn på det lokala företagsklimatet. Att många av insatserna, såsom skapandet av mötesplatser eller utbildningar, är ”synliga” insatser kan även det peka på att insatser för näringslivet borde påverka företagarnas uppfattning. Samtidigt kan insatsernas “synlighet” eventuellt skilja sig åt, där vissa åtgärder enbart är tydliga för få, eller för ingen alls.
Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat
En välanvänd metod för att studera resultatet av kommunernas arbete är Svenskt Näringslivs mätning av kommunernas företagsklimat. Svenskt Näringsliv menar att internationella och nationella regleringar har en stor påverkan på de svenska företagens förutsättningar. Momssatsen på olika varor och tjänster eller frihandelsavtal som tecknas till exempel. Samtidigt är många företag väldigt beroende av den lokala kontexten och det är dess förhållanden som kan vara avgörande för om ett företag startas, växer eller går i konkurs. Eftersom dessa förhållanden är så pass avgörande för företagen, mäts och jämförs företagarnas förutsättningar varje år. Utifrån mätningen ”rankas” alla kommuner, där nummer 1 har det bästa klimatet för företagande (Företagsklimat 2019).
Mätningen sker genom 18 olika faktorer som viktas olika tungt. Dessa 18 faktorer delas därefter in i tre delar. Den första delen är ett sammanfattande omdöme från företagarna själva. Varje år skickar Svenskt Näringsliv ut en enkät till 60.000 företagare i Sverige, med en svarsfrekvens på cirka 50%. Den första delen utgår som sagt ifrån det sammanfattande omdömet företagarna ger sina kommuner och utgår från frågan ”Vilket sammanfattande omdöme vill du ge
företagsklimatet i kommunen?” (Företagsklimat, 2019).
Den andra delen är också baserad på företagarnas uppfattningar, men är mer fokuserad på specifika faktorer. Frågorna handlar bland annat om attityder till företagande, kommunens service, tillämpning av lagar och regler, konkurrens från kommunen och infrastrukturella förutsättningar. Den tredje delen utgår från statistik från SCB (Statistiska Centralbyrån) och UC AB (kreditupplysningsföretag). Faktorer som läggs in är bland annat kommunalskatten, andel i arbete och antalet företagare. Utifrån vardera faktor får varje kommun poäng, från 1-290, där 290 är bäst (Företagsklimat 2019).
Eftersom mätningen tar med så många faktorer för att mäta företagsklimatet skapar det goda möjligheter för resultatet att faktiskt spegla verkligheten. Men samtidigt kan den sammanfattande rankingen vara svår att använda för att undersöka specifika åtgärders betydelse. Många
näringslivsfrämjande åtgärder innebär olika möteskonstellationer eller utbildningar för företagare, vilket absolut kan ha en påverkan på det lokala företagsklimatet, framförallt på företagarnas uppfattningar. Däremot kan åtgärderna rimligtvis inte påverka alla faktorer som Svenskt Näringsliv använder, vilket gör att bara vissa delar av mätningen påverkas. Att använda rankingen för att mäta resultatet av en åtgärd kan därför innebära att åtgärden i sig inte får lika stort erkännande som den eventuellt förtjänar.
Att använda sig av en ranking kan vara bra för att hjälpa kommuner att jämföra sig med varandra. Däremot kan inte själva rankingen i sig säga speciellt mycket om distansen mellan kommunerna. Avståndet mellan varje kommun syns inte i en ranking och en kommuns
eventuella förbättringar kan också bli osynliga i ett sammanhang där alla kommuner utvecklas. En kommun som ligger på plats 55 kan fortfarande ligga kvar på samma plats trots stora
förbättringar av företagsklimatet. Anledningen till att kommunen är kvar på samma plats kan vara att andra kommuner uppnått lika stora framsteg, eller att distansen mellan plats 54 och 55 var väldigt stor, men som nu minskat. Rankingen i sig kan som sagt skapa en någorlunda överblick i hur kommunen står sig mot andra kommuner, men den kan inte säga allt.
I en debattartikel av Gissur O Erlingsson, Anders Sundell (2013) lyfter författarna problematiken som tidigare nämnts. Tidigt i artikeln tydliggör de en optimism mot jämförande i regel. Att kunna jämföra sig med andra kan möjliggöra lärande, erfarenhetsutbyte och konkurrens.
Jämförelsens kvalitet är däremot avgörande för dess användbarhet. Rankingen av företagsklimat av Svenskt Näringsliv är en ranking som författarna menar får en stor medial uppmärksamhet och används av många kommuner som mätinstrument i förändringsarbete och som
jämförelseverktyg. Förändringarna i rankingen är väldigt stora, där vissa kommuner klättrar kolossalt från ett år till ett annat. Författarna menar att detta antingen beror på att rankingen är väldigt metodkänslig, eller att kommunerna är så pass nära varandra att väldigt små förändringar påverkar vilken plats en kommun får väldigt mycket.
I debattartikeln problematiserar författarna även syftet med rankingen. De menar att tidigare forskning bland annat visar att det inte finns ett större samband mellan företagarnas subjektiva upplevelse av kommunernas bemötande och tillväxt, vilket rimligtvis borde vara ett av
kommunernas syften för att arbeta för ett bättre företagsklimat (Erlingsson & Sundell 2013).
Befolkningsutvecklingens påverkan på det lokala näringslivet
En annan möjlig förklaring till förändringar i företagsklimatet är kommunernas
befolkningsutveckling. En minskande befolkning är ett brett problem bland Sveriges kommuner. Generellt sett är det mindre kommuner som krymper och större kommuner som växer. Ungefär hälften av alla Sveriges kommuner minskar i antal invånare och många har gjort det sedan början av 1970-talet. Att i en krympande kommun fortsätta skapa och bibehålla en fungerande
kommunal service med minskande skatteintäkter är en av de stora utmaningarna. I krympande kommuner är det framförallt unga, högskoleutbildade och högavlönade som främst tenderar att vara flyttbenägna. Det lämnar en homogen grupp invånare som tenderar att vara äldre och inneha en lägre utbildningsgrad (Syssner & Olausson 2016, ss.221-224).
Näringslivet påverkas stort av en minskande befolkning. Företagen som är beroende av den lokala försäljningen får ett minskande antal kunder och lokaler står tomma. Företagen skadas av en generell kompetensbrist och nya företag med ett visst kompetensbehov kan problem uppstå gällande att hitta rätt personal. Tidigare forskning pekar även på att kommunens image skadas av utflyttningen. Att upprätthålla bilden av att det är en attraktiv kommun blir svårare (Syssner & Olausson 2016, ss, 221-224).
En minskande befolkning skadar även kommunens möjligheter att utveckla det lokala näringslivet. En tidigare nämnd konsekvens av en minskande befolkningsutveckling är
minskande skatteintäkter, vilket skapar svårigheter för kommunen att bibehålla det kommunala utvecklingsarbetet för det lokala näringslivet. Kommunen kan få problem med att upprätthålla heltidstjänster för varje område och ansvariga tjänstemän kan behöva gå från en heltidstjänst med näringslivsfrågor till att kombinera tjänsten med andra ansvarsområden.
En konsekvens av det är minskade möjligheter till att upprätthålla näringslivsfrämjande aktiviteter och nätverk (Tillväxtanalys 2013, s.19-20).
Däremot finns det bättre möjligheter för tjänstemän i den mindre kommunen att bygga och upprätthålla personliga kontakter med lokala företagare, vilket skulle kunna bidra till att
insatserna mer optimalt möter behoven hos företagen. Dock kräver detta att tjänstemännen som arbetar med frågorna har tid för det. Att möjligheten för personlig kontakt är större i en mindre kommunen kan också innebära att företagarna i den kommunen får en tydligare uppfattning av kommunens arbete med att främja näringslivet. Samarbetet mellan näringslivet och kommunen uppfattas starkare i mindre kommuner, vilket kan vara ett resultat av att kommunen och det kommunala näringslivet förstår varandras utmaningar och behov (Tillväxtanalys 2013, 19).
Skadan den krympande befolkningsmängden har på det kommunala näringslivet kan också förstås genom att undersöka kommunernas plats i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. I en rapport av företaget Kreichbergs opinion & Utredning (2009, ss.1-6) delas kommunerna upp i SKRs kommungrupper för att enklare kunna jämföra kommuner med liknande förutsättningar. Kommunernas befolkningsutveckling mäts mellan 2003-2007 och rankingen är ett genomsnitt av
kommunernas ranking mellan 2004-2008. Varför rankingen ett år efter används är för att rankingen generellt baseras på föregående år.
Rapporten visar att toppkommunerna i rankingen av företagsklimat i glesbygdskommuner tenderar att ha en lägre befolkningsminskning än kommunerna i botten, där tre av dessa
toppkommuner även ökat i befolkningsmängd. Befolkningsmängdens koppling till kommunens plats i rankingen syns även i större kommuner och även i större städer. Kommuner i topp tenderar generellt att växa, medan kommunerna i botten tenderar att krympa. Däremot ligger vissa krympande kommuner fortfarande över vissa växande kommuner.
Ett problem med rapporten är dess ålder. Definitionerna av ”glesbygdskommuner”, ”större kommuner” och ”större städer” har förändrats och är inte lägre tillgängliga. Därför kan
gruppindelningen enbart subjektivt tolkas. Däremot jämförs liknande kommuner med varandra.
Politisk tillit och näringslivspolitik
Företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet kan givetvis påverkas av andra faktorer än insatser som direkt ska utveckla klimatet eller befolkningsutveckling. Flera tidigare studier visar att det finns ett samband mellan medborgarnas lokalpolitiska förtroende och företagares syn på det lokala företagsklimatet. Det vill säga, om det lokalpolitiska förtroendet ökar, ökar också företagares positiva syn på det lokala företagsklimatet (Lidström 2008, s.385).
I en studie gjord av Anders Lidström, 2008, undersöktes teorier som eventuellt skulle kunna förklara detta samband. Detta gjordes genom att undersöka tre tidigare studier som visade att sambandet fanns. I studien applicerades tre olika teorier som eventuellt kan bidra med en
förklaring till sambandet i de tre tidigare studierna. Teorierna var teorin om socialt kapital, teorin om lokalt välbefinnande samt teorin om institutionella och politiska förutsättningar. Teorin om socialt kapital kan väldigt kortfattat beskrivas som att politisk tillit påverkas av möjligheten till nätverk, social kontakt och den generella tilliten till andra medborgare. Teorin om lokalt
välbefinnande kan kort beskrivas som att om individer generellt blir mer nöjda med sin allmänna tillvaro i ett område, kommer individerna generellt uppleva en högre politisk tillit. Teorin om institutionella och politiska förutsättningar kan kortfattat beskrivas som att de politiska
institutionernas utformning har en påverkan på den politiska tilliten (Lidström 2008, ss.391-394).
Resultatet i studien visade att teorin om lokalt välbefinnande bäst kunde förklara variationen mellan medborgarnas lokalpolitiska förtroende och företagarnas syn på det lokala
företagsklimatet. Lidström menar att resultatet kan tolkas på olika sätt. En tolkning kan vara att det lokala välbefinnandet återspeglas på resultatet gällande politisk tillit och företagsklimat, det vill säga att resultatet gällande politisk tillit och företagsklimat egentligen blir ett resultat av ett generellt välbefinnande. En annan tolkning kan vara att det lokala företagandets påverkan på samhället skapar en högre ekonomisk tillväxt och en högre levnadsstandard, vilket skapar en högre politisk tillit. Ett försämrat företagsklimat kan därför bidra till en sämre levnadsstandard och därför en lägre politisk tillit. Studien kan däremot i denna tolkning inte säga om
företagsklimatets utveckling beror på politiska åtgärder (Lidström 2008, ss.396-401).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis tycks näringslivet ha en betydande roll i utvecklingen på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Men den offentliga sektorns roll och möjligheter till att utveckla näringslivet är fortfarande inte helt klar. Vissa forskare säger att det är meningslöst, medan andra att det ska uppmuntras. Insatser för att försöka främja näringslivet kan ske på många olika sätt, på olika nivåer och metoderna för att mäta resultatet skiljer sig mycket.
Att det näringslivsfrämjande arbetet inte är det enda som påverkar det lokala näringslivet blir också tydligt. Exempelvis verkar befolkningsutvecklingen spela en viktig roll. Det teoretiska ramverket skapar en grund för studien att ta avstamp från.
Utifrån det teoretiska ramverket formuleras följande hypoteser:
• Näringslivsfrämjande insatser storlek påverkar företagarnas omdöme av det lokala
företagsklimatet.
• Näringslivsfrämjande insatser storlek påverkar antalet nyregistrerade företag.
• Befolkningsutvecklingen påverkar företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet. • Befolkningsutvecklingen påverkar antalet nyregistrerade företag.
däremot svår att i detta skede komplettera med en hypotes. Den teoretiska bakgrunden nämner att båda tycks påverka det lokala näringslivet, men det är inte tydligt vilken som gör det mest. Det får studiens resultat besvara.
Metod
För att besvara forskningsfrågorna används en statistisk analys. En statistisk analys innebär att man med hjälp av statistiska mått analyserar en större mängd data för att skapa möjligheten att generalisera och skapa en bredare förståelse av fenomen. I statistiska analyser utgår man generellt sett från mått såsom medelvärden, procent och sambandsmått (Esaiasson m fl 2012, ss.346-347). För att dessa mått ska kunna spegla verkligheten behövs en större mängd
analysenheter vilket innebär att studien intar kvantitativ form.
Studiens validitet
Av vikt för att studien ska inneha en hög validitet krävs att studien faktiskt undersöker det som påstås undersökas. Ett tidigt ställningstagande var att försöka studera företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet samt antalet nyregistrerade företag och inte själva “företagsklimatet”. Begreppet “företagsklimat” är ett välanvänt begrepp inom tidigare forskning. Problematiken med att använda det begreppet är att beteckningen skulle se annorlunda ut i denna studie, i jämförelse med andra studier som använder “företagsklimat” och den generella debatten som förs av
Svenskt Näringsliv. I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat används en mängd andra variabler som inte används i denna studie, såsom exempelvis skattesats, tillämpning av lagar och regler samt kommunens service. Att därför i denna studie använda samma begrepp skulle i många ögon minska validiteten eftersom “företagsklimatet” inte skulle mätas på samma sätt som tidigare. Att istället förtydliga variablerna som mäts, skapas en högre validitet i studien, vilket innebär att man mäter det som påstås mätas. För att skapa denna validitet är en förutsättning dock att variablerna som används förklaras på ett tydligt sätt (Esaiasson m fl 2012, s.57).
Begreppet “företagsklimat” kommer dock kontinuerligt användas i studien. Vid användningen av begreppet kommer Svenskt näringslivs egna definition användas vilket är “summan av de
institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen” (Företagsklimat 2020).
Något som är av vikt att förstå är att de utvalda variablerna inte används för att faktiskt förklara näringslivets status. För att få en fullt beskrivande status av näringslivet krävs betydligt fler variabler än de som används i studien. De variabler som tagits fram ska istället verka som
indikatorer på vilken eventuell påverkan näringslivsfrämjande insatser har. Alltså, studien kommer inte besvara hur mycket bättre näringslivet “mår” av näringslivsfrämjande insatser, utan snarare hur de valda variablerna påverkas av insatserna. Det svaret kan skapa en fingervisning för huruvida ökade insatser bidrar till en positiv effekt.
Studiens reliabilitet
Reliabilitet syftar till en studies tillförlitlighet, i form av studiens genomförande och precision. För att skapa hög reliabilitet är det av vikt att tydligt beskriva mätinstrumenten, dess funktion och hur de används. Att därefter vara transparent med de använda variablerna och hur de är uppbyggda skapar tillsammans med förklaringen av mätinstrumenten en högre möjlighet att replikera studien. Vid en förväntan att generalisera resultatet bland populationen krävs också att en tillräckligt stor andel av den används för att den ska vara representativ. I en situation där olika urval av populationen skapar olika resultat minskar studiens reliabilitet (Esaiasson m fl 2012, ss.63-65).
Denna studie genomförs med hjälp av bivariata och multivariata analyser (vilka kommer beskrivas nedan). Dessa är två vanliga och väl använda analysmetoder som skapar möjligheten att tillsammans med tydligt konstruerade variabler, replikera studien.
Analytiskt ramverk
Bivariat analys
För att undersöka vilken eventuell påverkan storleken på näringslivsfrämjande insatser har på företagarnas attityder och antalet nystartade företag, används ett antal större antal bivariata analyser. Detta för att undersöka om det över huvud taget finns ett samband mellan variablerna. Kontrollvariabeln befolkningsutveckling testas också mot variablerna här. En bivariat analys används för att mäta samvariationen (korrelationen) mellan två variabler, exempelvis
alkoholkonsumtion och våldsbrott eller utbildning och inkomst. I analysen används den ena variabeln som beroende och den andra variabeln som oberoende, där den oberoende variabeln förväntas påverka, eller åtminstone ha ett samband med den beroende variabeln. Det analysen visar är om den oberoende variabelns samband med den beroende säger mer än medelvärdet för den beroende variabeln samt hur starkt det eventuella sambandet är. Det vill säga, hur mycket
den beroende variabeln förändras vid förändringar i den oberoende variabeln. (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, s.137).
Det första man generellt undersöker i en bivariat analys är om analysen är signifikant.
Signifikansen undersöker man i en situation där man använder sig av ett slumpmässigt urval av populationen man vill undersöka. Det signifikansen säger är hur bra urvalet, och därigenom analysen, representerar ”verkligheten”, samt hur stor risken är att resultatet av analysen enbart är slumpartad. I denna undersökning används en totalpopulation där alla kommuners insatser, befolkningsutveckling, företagarnas genomsnittliga omdöme, och antalet nystartade företag räknas in. Det innebär att signifikansen inte blir relevant ur sitt ursprungliga syfte. Däremot är signifikansen ett bra “extra mått” på sambandet vilket kommer innebära att signifikansen tillsammans med det faktiska sambandet kommer redovisas (Sundell 2009).
Därefter undersöks det eventuella sambandet samt dess styrka. Det kan man se under ”Pearson Correlation”. Vad som visas i ”pearson Correlation” är ett nummer mellan -1 och 1. Siffran 0 visar att det inte finns något form av samband och -1 eller 1 visar att det är ett perfekt samband. Det minustecknet säger är att det är ett negativt samband, det vill säga, om den oberoende variabeln minskar, ökar den beroende variabeln, eller tvärtom (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, ss.154-155).
Det en bivariat analys inte tydligt kan framställa är vilken variabel det är som påverkar vilken. Det finns dock två kriterier som kan peka på att den ena variabeln påverkar den andra, samt om de har med varandra att göra eller om sambandet bara är en slump. Det ena kriteriet är att den eventuellt påverkande variabeln mäts under en tidigare tidsperiod. Exempelvis antalet födda barn 2010 och antalet sålda barncyklar 2015. Rimligtvis är det antalet födda barn 2010 som påverkar antalet sålda barncyklar 2015, och inte tvärtom. Det andra kriteriet är att det eventuella
sambandet kan styrkas av ett eget sunt förnuft och uppfattning av de variabler som mäts. Att antalet sålda barncyklar skulle påverka antalet födda barn är väldigt orimligt. Det sunda förnuftet pekar på att det är tvärtom (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, ss.154-155). Självklart är det “sunda förnuftet” subjektivt, och många samband är inte lika självklara som exemplet ovan. Men att utgå från det sunda förnuftet och expertisen utifrån tidigare forskning är alltid en bra
utgångspunkt för att försöka förstå diverse fenomen.
På grund av det ovanstående kriteriet, en tidigarelagd tidsperiod, kommer även analysen för sambandet mellan de näringslivsfrämjande åtgärderna och företagarnas omdöme/antalet nyregistrerade företag vändas på. Detta för att undersöka åt vilket håll påverkan faktiskt sker. Variabeln “Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder” som tidigare varit beroende kommer alltså tidigareläggas för att undersöka om sambandet är starkare i den konstellationen, vilket skulle peka på att det snarare är åtgärderna som påverkas och inte tvärtom.
Multivariat regressionsanalys
Efter de bivariata analyserna gjordes två multivariata regressionsanalyser. Den multivariata analysen fungerar på samma sätt som den bivariata analysen, men i den multivariata
regressionsanalysen testas flera oberoende variabler mot en beroende variabel tillsammans. I den bivariata analysen testas varje oberoende variabel isolerat. Det den multivariata
regressionsanalysen kan visa är om variabler som i en bivariat analys har ett samband, fortfarande har det om andra variabler spelar roll. Eller om det snarare är så att de andra variablerna visar sig vara avgörande för förändringen i den beroende variabeln (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, ss.335-341).
För att undersöka sambandets styrka i en multivariat regressionsanalys tittar man på
”standardised coefficients beta”, men på samma sätt som i den bivariata analyser visar 0 att det inte finns något samband och -1/1 ett perfekt samband. Varför man istället tittar på ”standardised coefficients beta” är för att modellen justerar om variablerna så de blir mätbara med varandra. Exempelvis mäts rankingen av företagarnas attityder mellan 1-290, befolkningsförändringen i % och insatserna i kronor. Det modellen gör är att den formar om dem så de blir jämförbara. I den multivariata analysen kan man även undersöka vilken förklaringskraft de oberoende variablerna har på den beroende. Det vill säga, hur stor del av variationen som kan förklaras av analysen. Det kan man se under ”Adjusted R square” (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, ss.314-318). För att kunna undersöka hur stor del av variationen som kan förklaras av analysen krävs dock ett samband samt signifikans.
Beskrivning av variabler
I studien kommer fyra variabler användas, två oberoende variabler samt två beroende.
Oberoende variabler
”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder, kr/inv – 2016” – Denna variabel innebär
kostnaden för näringslivsfrämjande insatser, minus intäkter, dividerat på antal invånare i kommunen den 31/12. Intäkterna som nämns kan exempelvis vara närliggande kommuners ekonomiska bidrag för en gemensam aktivitet eller bidrag. Åtgärderna som räknas in avser alla kommunala insatser för att främja näringslivsstrukturen i kommunen, exempelvis genom informationsinsatser, bidrag till näringslivsbolag och marknadsföring (Kolada 2018).
”Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016” - Denna
variabel innebär antalet invånare den 31/12 2016, minus antalet invånare 31/12 år 2012. Därefter divideras den siffran med antalet invånare 2012. Därefter multipliceras siffran med 100 för att skapa utvecklingen i procent (Kolada 2018).
Beroende variabler
”Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet 2017” – Denna variabel är en
sammanställning av svaren på frågan ”Vilket sammanfattande omdöme vill du ge
företagsklimatet i kommunen?”. Frågan har ställts med sju olika svarsalternativ: Dåligt - Inte helt godtagbart – Godtagbart – Bra – Mycket bra – Utmärkt – Vet ej. Svaren har sedan numrerats till siffrorna 1-6 där svaret “dåligt” är 1 och “utmärkt” är 6. Svaret ”Vet ej” har räknats bort. Därefter används medelvärdet. Enkäten som bland annat innehåller denna fråga skickas ut till 70.000 företagare där 200 enkäter skickas till mindre kommuner och 400 till större. Undantag för Malmö, Göteborg samt Stockholm där Malmö och Göteborgs kommun får 600 och Stockholms kommun får 1200 enkäter. 2019 hade enkäten en svarsfrekvens på 49% (Företagsklimat, 2020).
”Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 2017” – Denna variabel är en
sammanställning av antalet nyregistrerade företag 2017, dividerat med antalet invånare den 31/12 2017. De olika bolagsformerna som räknas in är aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag samt kommanditbolag. Företag som tidigare registrerats men som flyttat in i
kommunen räknas inte in i statistiken (Kolada 2018).
Förtydligande
Med hjälp av analysmetoderna undersöks det vilket samband de oberoende variablerna; Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder (X1) och Befolkningsutveckling (X2), har med de beroende variablerna; Företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet (Y1) och antalet nyregistrerade företag (Y2). Det kommer göras i två steg. Först genom en bivariat analys där de oberoende variablerna testas mot vardera beroende variabel isolerat. Hur X påverkar Y:
X1 Y1 X2 Y1
X1 Y2 X2 Y2
Därefter kommer de oberoende variablerna (X1 & X2) testas samtidigt mot vardera beroende variabel (Y1 & Y2), för att undersöka hur sambandet ser ut när de kan påverka varandra:
X1 X1
Y1 Y2
X2 X2
Motivering av variabler
En förutsättning inför valet av variabler i studien var att datan redan skulle finnas. Att skapa relevant data på den kvantitativa nivå som behövdes fanns det inte tid till. Problemet med det faktumet var att de variabler som möjligtvis bäst skulle kunna svara på frågeställningarna inte existerar. I analysen användes främst variabler från kolada, vilket är en databas framtagen av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser), som är en ideell förening bildad i ett samarbete mellan SKR (Sveriges kommuner och regioner) och staten. Datan som finns tillgänglig via kolada kommer främst från olika myndigheter, men också andra andra källor (RKA 2020).
Oberoende variabler
”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder, kr/inv – 2016”
Det grundläggande syftet med studien var att undersöka vilken påverkan näringslivsfrämjande insatser har på företagandet. Som tidigare nämnt finns det väldigt många olika insatser som genomförs och att mäta vilken effekt vardera insats har är väldigt svårt via den utvalda metoden.
Den typen av data, gällande specifika insatser, finns heller inte tillgänglig. Kommunerna i Sverige arbetar på väldigt olika sätt, men de ekonomiska insatserna kommer däremot alltid att synas och vara mätbara. Att använda de ekonomiska insatserna tillägnade för att utveckla det lokala företagsklimatet blir därför en bra variabel för att jämföra kommunerna med varandra.
Ett problem med denna variabel är det tidigare nämnda faktumet att kommuner arbetar olika, samt att andra faktorer kan spela in. En grundtanke för uppsatsen är att en kommun som spenderar mer pengar per invånare på företagandet, ska få en bättre effekt. Något som denna variabel inte tar i beaktning är ju till exempel hur, eller på vad, dessa pengar spenderas, hur skickliga tjänstemännen är, samt vilka förutsättningar det finns i kommunen för att åstadkomma ett gott resultat. Det är alltså enbart investerade kronor per invånare, inget annat, som denna variabel kan visa.
Att det är just investerade kronor per invånare som mäts är av anledningen att alla kommuner ska utgå från jämförbara värden. Det är till exempel rimligt att tro att en kommun som Stockholm stad spenderar väsentligt mycket mer på företagandet än Hallsberg totalt, eftersom det är en större och rikare kommun. För att jämna ut detta så delas de investerade kronorna på antalet invånare, vilket gör kommunerna jämförbara.
”Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016”
Denna variabel var framtagen för att mäta den eventuella påverkan befolkningsutvecklingen har på företagandet, det vill säga om det faktumet att kommunen krymper eller växer påverkar företagandet i kommunen. Orsakerna till att befolkningsutvecklingen eventuellt har en påverkan på företagandet beskrivs i den teoretiska bakgrunden. Att mäta befolkningsutvecklingen över tid innebär att man förbigår problemet med att det faktiska befolkningsantalet inte förändras
speciellt mycket från år till år. Att använda flera år minskar även risken att specifika år som sticker ut har en lika stor påverkan. En kommun som växt i fyra år, men minskat en aning det femte året kan via en femårsperiod visa sig som växande. Skulle man bara använda ett år och då pricka just det året kommunen krympte skulle kommunens siffror vara missvisande utifrån syftet. Att använda en längre tidsperiod, exempelvis 10 år, skulle möjligtvis minska den tidigare nämnda risken ytterligare, men den variabeln fanns inte tillgänglig och att själva bygga en sådan
variabel fanns det inte tid till. Att använda en procentuell utveckling i stället för det faktiska antalet invånare som förändras är för att kunna jämföra mindre kommuner med större.
Beroende variabler
”Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet 2017”
Anledningar till att använda företagarnas sammanfattande omdöme av det kommunala
företagsklimatet var för att det är en av få variabler som mäter vad företagarna faktiskt tycker på en omfattande skala. Däremot har Svenskt Näringsliv tagit fram många liknande. Ett alternativ till företagarnas omdöme skulle kunna vara Svenskt Näringslivs ranking av det lokala
företagsklimatet. Som tidigare nämnt i den teoretiska bakgrunden kan den rankingen visa en bra övergripande bild av företagsklimatet. Däremot mäts rankingen via ett flertal faktorer som
rimligtvis inte kan påverkas av de oberoende variabler som kommer att användas i studien, vilket gör att den eventuella påverkan exempelvis näringslivsfrämjande insatser kan ha på det lokala företagsklimatet blir missvisande. Att därför plocka ut just företagarnas omdöme kan vara relevant för att mäta vilken påverkan åtgärderna har.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att enbart plocka ut själva rankingen av företagarnas omdöme, vilket möjligtvis skulle göra det tydligare vilka kommuner som har fått ett bättre resultat än andra. Men med en sådan variabel går det inte att avgöra distansen mellan varje kommun. Det faktiska avståndet mellan kommuner, som rankingen bygger på kan vara större eller mindre än vad rankingen visar. Avståndet mellan första och andra plats i rankingen kan vara större än avståndet mellan andra och sjunde plats, men det är inget man kan se. Att därför istället använda originalbedömningen kan tydligare visa distansen mellan varje kommun.
Det subjektiva i denna variabel skapar självklart ett och annat problem. Ett företag kan ju inte svara på en enkät, utan det är en individ. En individ har alltid sina personliga uppfattningar och detta kan även spela in på dennes omdöme av det kommunala företagsklimatet. Ett nekat bygglov till altanen eller fel styrande parti i kommunen är bara två av flera olika faktorer som kan spela in. Även om denne individ i sin roll som företagare aktivt skulle försöka bortse från dessa privata negativiteter, så går det inte att utesluta att de fortfarande kan ha en påverkan på
enkätsvaren. Ett annat problem med subjektiviteten är att en företagare kan värdera siffrorna i enkäten annorlunda från en annan företagare. På en skala 1-6 kan företagare A tycka att en 6:a betyder att läget är alldeles fantastiskt bra i kommunen, medan företagare B tycker att en 6:a enbart betyder att kommunen gör sitt jobb. Åt andra hållet kan en 1:a för en företagare betyda underkänt, medan en anna tycker att en 1:a är att kommunen utfört sitt jobb men inget mer. Här finns det alltså en viss diskrepans, vilket är ett generellt problem vid subjektiva undersökningar.
Ett sista problem med variabeln är antalet respondenter. Som tidigare nämnt i beskrivningen av variabeln, skickas 200-400 enkäter till företagare i majoriteten av kommunerna. I många
kommuner finns det rimligtvis fler än 200-400 företagare och därför baseras resultatet enbart på ett urval av företagarna. Risken är därför att resultatet inte speglar verkligheten. Det kan även vara så att insatserna inte träffar de företagare som svarar på enkäten. Men eftersom denna enkätstudie är det främsta alternativet funnet, bidrar denna variabel till den högsta
tillförlitligheten som kan åstadkommas via tillgängliga variabler.
Att trots dessa motsättningar fortfarande använda företagarnas omdöme är för att företagarnas egna expertis om sina egna förutsättningar och det lokala klimatet kan uppfattas som bäst beskrivande av verkligheten. Som Lidström (2008, s.389) uttrycker sig; “Vilka kan bättre bedöma det lokala företagsklimatets tillstånd än företagarna själva?”.
”Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 2017”
Att använda antalet nyregistrerade företag som variabel var främst för att komplettera den subjektiva tolkningen av företagarnas omdöme. Variabeln kommer användas för att skapa ett objektivt och observerbart resultat av de oberoende variablernas eventuella påverkan.
Att nyregistrerade företag används som variabel istället för antalet företag i stort, är för att antalet företag kan påverkas av vad som har hänt långt tidigare än de närliggande insatserna. Samma sak kan förstås även gälla nyföretagandet, men möjligtvis i mindre mån. Insatser och
befolkningsutvecklingen i närtid bör därför rimligtvis ha en större påverkan på antalet nyregistrerade företag det kommande året än på det faktiska antalet företag i kommunen.
för att skapa ett netto för hur många företag som bildas minus så många som försvinner. Då en sådan variabel inte fanns, samt att tiden inte heller fanns för att skapa en sådan variabel på egen hand, stoppades den möjligheten.
Studiens urval
Urvalet i studien är samtliga kommuner i Sverige, vilket är ett så kallat totalurval. Att använda sig av ett totalurval skapar möjligheten att generalisera resultatet. Detta utesluter ett vanligt förekommande problem med kvantitativa studier, där risken finns att urvalet inte helt säkert kan representera hela populationen (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2018, ss.101-103). Självklart är det med denna metod svårt att säga någonting specifikt om de enskilda fallen, men det är inte heller meningen med studien. Ett problem som däremot är ofrånkomligt, är det relativt låga antalet analysenheter i urvalet. I och med att det enbart finns 290 kommuner i Sverige och alla är medverkande går det inte att utöka urvalet. Men att antalet enbart är 290 ökar risken för att extremfall har en stor påverkan på resultatet. Ett alternativ för att minska problemet med
extremfall var att helt enkelt plocka bort dessa. Men att ta bort kommuner som går emot studiens teori skulle eventuellt kunna ses som att ett visst resultat försöker framtvingas, och därmed påverka studiens tillförlitlighet. Att behålla möjliga extremfall var därför nödvändigt för att på ett generellt plan kunna tala för alla kommuner.
Tidsspann
I denna studie används året 2016 samt tidsperioden 2012-2016 för de oberoende variablerna och 2017 för de beroende variablerna. Valet av tidsintervall mellan den oberoende och den beroende variabeln kan ha en stor påverkan på studiens resultat. Varför enbart ett år används är för att insatserna som nämnts i den teoretiska analysen rimligtvis borde ha en snabb påverkan. Skulle man istället ha ett större avstånd i tid finns risken att inte rätt insatsers påverkan studeras. Detta är däremot en tolkning som utgår från eget sunt förnuft, vilket alltid är problematiskt, men alternativen är knappa.
Material
exempelvis Tillväxtverket, Tillväxtanalys samt tidigare forskare granskats för att ta fram vilken eventuell påverkan de oberoende variablerna kan ha på de beroende variablerna. Sökmotorn Google, tillsammans med Örebro Universitets egna söktjänst “Primo” har varit till stor hjälp vid anskaffandet av material.
Vid framtagandet av variablernas data har framförallt Kolada använts, vilket som tidigare nämnt är en databas framtagen av RKA. Data framtagen av Svenskt Näringsliv som funnits tillgänglig via deras hemsida har också använts.
Resultat
Resultat av bivariat analys: Företagarnas sammanfattande omdöme
av företagsklimatet
Tabell 1: Företagarnas sammanfattande omdöme 2017 Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016 Pearsson Correlation Sig.(2-tailed) -.138* .019 Förändring i antal invånareunder femårsperioden 2012-2016 Pearsson Correlation Sig.(2-tailed) .150* .010 Kommentar: * p.<0.05
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016
Den bivariata analysen, där de oberoende variablerna testas mot den beroende variabeln
”Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet 2017” visar att det finns ett negativt
samband mellan ”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” och den
ovannämnda beroende variabeln. Signifikansen visar ,019 och ”Pearson Correlation” visar -,138 vilket innebär att det finns ett samband men att det inte är speciellt starkt eftersom -,138 ligger relativt nära noll. Vad ett negativt samband innebär i denna tabell är att ju högre nettokostnad för näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016, desto sämre sammanfattande omdöme från företagarna 2017.
Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016
Den bivariata analysen visar att det finns ett positivt samband mellan ”Förändring i antal
invånare under senaste femårsperioden” och den ovan nämnda beroende variabeln. Signifikansen visar .000 och ”Pearsson Correlation” visar .150 vilket innebär att det finns ett samband, men att inte heller detta samband är speciellt starkt eftersom även ,150 ligger relativt nära noll. Vad ett positivt samband innebär i denna tabell är att ju högre procentuell befolkningsutveckling under femårsperioden 2012-2016, desto bättre sammanfattande omdöme från företagarna 2017.
Resultat av bivariat analys: Nyregistrerade företag kommun,
antal/1000 invånare
Tabell 2: Nyregistrerade företag antal/1000 invånare 2017 Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016 Pearsson Correlation Sig.(2-tailed) .206** .000 Förändring I antal invånareunder femårsperioden 2012-2016 Pearsson Correlation Sig.(2-tailed) -.345** .000 Kommentar: ** p<0.01
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016
Den bivariata analysen, där de oberoende variablerna testas mot den beroende variabeln ”Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 2017” visar att det finns ett negativt samband mellan ”nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” och den
ovannämnda beroende variabeln. Signifikansen visar ,000 och ”Pearson Correlation” visar -,206 vilket innebär att det finns ett samband och att det är starkare än mot den tidigare beroende variabeln då den visar -,206. Vad ett negativt samband innebär i denna tabell är att ju högre nettokostnad för näringslivsfrämjande åtgärder 2016, desto lägre antal nyregistrerade företag antal/1000 invånare 2017.
Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016
Den bivariata analysen visar att det finns ett positivt samband mellan ”Förändring i antal
invånare under senaste femårsperioden” och den ovan nämnda beroende variabeln. Signifikansen visar .000 och ”Pearson Correlation” visar .345 vilket innebär att det finns ett samband och att även detta samband är starkare än mot den tidigare beroende variabeln. Vad ett positivt samband innebär i denna tabell är att ju högre procentuell befolkningsutveckling under femårsperioden, desto fler antal nyregistrerade företag/antal 1000 invånare 2017.
Resultat av Multivariat regressionsanalys: Företagarnas
sammanfattande omdöme av företagsklimatet
Tabell 3:
ANOVA
Regression Sig. .017
Tabell 3, ”ANOVA”, visar att modellens signifikans är .017 vilket innebär att själva modellen i sig är signifikant. Tabell 4: Företagarnas sammanfattande omdöme 2017 Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder
2016 Standardized Coefficients Beta
Sig.
-.083
.215 Förändring i antal invånare
under femårsperioden
2012-2016 Standardized Coefficients Beta Sig.
.109
.106
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016
Den multivariata regressionsanalysen, där de oberoende variablerna tillsammans testas mot den beroende variabeln ”Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet 2017” visar att det inte lägre finns ett samband mellan den oberoende variabeln ”Nettokostnad
näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” och den ovannämnda beroende variabeln. Signifikansen ökade till ,215 och ”Standardized Coefficients beta” visar -,083.
Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016
Den multivariata analysen visar att det inte längre finns ett samband mellan den oberoende variabeln ”Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016” och den ovannämnda beroende variabeln. Signifikansen ökade till 0.106 och Standardized Coefficients beta” visar ,109.
Eftersom ingen av de oberoende variablerna visade ett samband med den beroende variabeln, finns ingen anledning att undersöka modellens förklaringsgrad av variationen.
Resultat av Multivariat regressionsanalys: Nyregistrerade företag
kommun, antal/1000 invånare
Tabell 5:
ANOVA
Regression Sig. .000
Tabell 5, ”ANOVA”, visar att modellens signifikans är .000 vilket innebär att själva modellen i sig är signifikant. Tabell 6: Nyregistrerade företag antal/1000 invånare 2017 Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder
2016 Standardized Coefficients Beta
Sig.
-.045
.480 Förändring i antal invånare
under femårsperioden
2012-2016 Standardized Coefficients Beta Sig.
.323
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder 2016
Den multivariata regressionsanalysen, där de oberoende variablerna tillsammans testas mot den beroende variabeln ”Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare” visar att det inte längre finns ett samband mellan den oberoende variabeln ”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” och den ovannämnda beroende variabeln. Signifikansen ökade till ,480 och ”Standardized Coefficients beta” visar -,045.
Förändring i antal invånare under senaste femårsperioden andel (%) 2016
Den multivariata analysen visar att det fortfarande finns ett samband mellan den oberoende variabeln ”förändring i antal invånare under den senaste femårsperioden andel (%) 2016” och den ovanstående beroende variabeln samt att sambandet fortfarande är relativt starkt.
Signifikansen ligger kvar på ,000 och ”Standardized Coefficients beta” visar ,323.
Sambandet i denna modell visar fortfarande att ju högre procentuell befolkningsutveckling under femårsperioden, desto fler antal nyregistrerade företag/antal 1000 invånare 2017.
Tabell 7:
Model Summary
Adjusted R Square .115
Eftersom vi ser ett samband i den andra multivariata regressionsanalysen, går det även att undersöka ”Adjusted R Square” i tabell 7 som visar 0.115, vilket innebär att modellen kan förklara 11,5% av variationen.
Resultat av omvänd bivariat analys
Tabell 8:
Nettokostnad
näringslivsfrämjande åtgärder 2016
Företagarnas sammanfattande
omdöme 2015 Pearsson Correlation
Sig.(2-tailed)
-.197** .001 Kommentar: ** p<0.01
I tabell 8, vändes den bivariata analysen om, vilket innebar att variabeln ”Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet” tidigarelades till 2015 och användes som oberoende variabel mot ”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” som beroende variabel. Tabellen visar att det finns ett negativt samband med en signifikans på ,001 och ”Pearson Correlation” som visar -,197. Vad ett negativt samband innebär i denna tabell är att ju bättre sammanfattande omdöme från företagarna 2015, desto lägre nettokostnad för
näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016.
Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare
Tabell 9:
Nettokostnad
näringslivsfrämjande åtgärder 2016
Nyregistrerade företag
antal/1000 invånare 2015 Pearsson Correlation Sig.(2-tailed)
-.248** .000 Kommentar: ** p<0.01
I tabell 9, där den bivariata vändes om på samma sätt som i tabell 8, där variabeln
”nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare” tidigarelades till 2015 och användes som oberoende variabel mot ”Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/invånare 2016” som beroende variabel. Tabellen visar att det finns ett negativt samband med en signifikans på ,000 och ”Pearson Correlation” som visar -,248. Vad ett negativt samband innebär i denna tabell är att ju fler antal nyregistrerade företag antal/1000 invånare, desto lägre nettokostnad för
Slutsatser
Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet
De bivariata analyserna visar att både näringslivsfrämjande insatser och befolkningsutveckling tycks ha ett samband med företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet, när de studeras separat. Att sambandet mellan näringslivsfrämjande insatser och företagarnas omdöme är negativt kan först uppfattas innebära att insatserna har en negativ inverkan på företagarnas omdöme. Men i den omvända analysen, där tiden för omdömet tidigarelades, tycks resultatet visa att det är en omvänd påverkan, eftersom sambandet blev starkare. Företagarnas omdöme tycks alltså påverka de näringslivsfrämjande insatserna. Det vill säga, ju sämre omdöme
företagsklimatet får, desto större insatser lägger kommunen för att främja näringslivet.
Det finns även ett samband mellan befolkningsutvecklingen och företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet. En ökande befolkningsmängd tycks ha en positiv inverkan på
företagarnas omdöme. Alltså, ju högre procentuell befolkningsökning, desto bättre omdöme ger företagarna det lokala företagsklimatet.
Den multivariata analysen visar att ingen av variablerna längre har ett samband med företagarnas omdöme. Detta pekar på att när andra faktorer spelar in, har varken befolkningsmängden eller näringslivsfrämjande insatser någon påverkan alls på företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet.
Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare
De bivariata analyserna visar på samma sätt som med företagarnas omdöme, att både näringslivsfrämjande insatser och befolkningsutvecklingen har ett samband med antalet nyregistrerade företag i kommunen. Ett starkare samband än med omdömet, dessutom. Även här visades ett negativt samband mellan näringslivsfrämjande insatser och antalet nyregistrerade företag. Den omvända bivariata analysen som även här visade ett starkare samband tycks peka på att ju lägre antal nyregistrerade företag, desto större insatser lägger kommunen för att främja näringslivet.
Sambandet mellan befolkningsutvecklingen och antalet nyregistrerade företag är även här positivt och kan tolkas som att en ökande befolkningsmängd har en positiv påverkan på antalet nyregistrerade företag.
Den multivariata analysen visar att när båda variablerna spelar in, har enbart
befolkningsmängden ett samband med antalet nyregistrerade företag. Det vill säga, med
befolkningsmängden inräknad, finns det inget samband mellan näringslivsfrämjande insatser och antalet nyregistrerade företag.
