Företagets och företagsledningens inverkan på uttalanden om företags fortlevnad

Kvaliteten på den redovisningsinformation som en företagsledning upprättar beror på ledningens erfarenheter och professionalitet. Yngre och oerfarna företag kan upprätta informationen i årsredovisningen fel. (Svanström, 2008, ss. 180-181) Enligt Petterson kan revisorer i de fall en företagsledning är mindre professionella ta på sig mer arbete i önskan att hjälpa till. Mattson tror att det kan uppstå en svår situation när revisorn har att göra med en företagsledning som inte har kunskap om gällande regler men då gäller det att tala om detta. Det är enligt honom inte själva diskussionen med företagsledningen som är viktig i sådana situationen utan att revisorn klargör vad som gäller. Kleinman och Palmon (2000) diskuterar svårigheten med revisorns och företagsledningens olika uppfattningar om vilka frågor som går att förhandla om och en bakomliggande orsak kan vara företagskulturen (Kleinman & Palmon, 2000, ss. 26-27).

En annan påverkande faktor på företagssituation och revisorns bedömningar är, enligt Louwers (1998), hur länge en revisor arbetat med företagsledningen. Har revisorn arbetat länge med företagsledning och företag torde revisorn ha goda kunskaper om företaget, företagsbranschen, och företags förmåga att klara sig igenom svåra tider. (Louwers, 1998, s. 148) Även Petterson tar hänsyn till företagets förmåga att klara sig igenom sämre tider vid bedömningen av företagets fortlevnad. Petterson hävdar vidare att relationens längd är en indikator på hur företagsledningen arbetar. Om de är pessimister, optimister eller realister vet en revisor med tiden, uttryckte han sig. Har en revisor arbetat med företagsledningen tidigare vet revisorn om de brukar ljuga eller om de brukar tala sanning. Det kan även handla om att företagsledningen under press är överoptimistiska. Beattie et al. (2003) tar upp företagsledningens attityd mot finansiell rapportering och hur villiga ledningen är till att använda regler till företagets fördel, speciellt när den känner press då företaget har det svårt finansiellt. Författarna säger vidare att deras attityd mot finansiell rapportering är sammankopplat till företagets integritet och företagskultur. Dessa faktorer är viktiga eftersom

dessa påverkar årsredovisningens information och hur pass tillförlitlig informationen är för berörda intressenter. (Beattie, 2003, ss. 279-281)

Andra faktorer som Möllerström och Petterson tar hänsyn till vid bedömningen av företags fortlevnad är huruvida det är en högriskverksamhet och företagets tillväxtmöjligheter. Beattie et al. (2003) tar även upp hur det faktum att ett företag är en högriskverksamhet påverkar samspelet mellan företagsledningen och revisorn. Revisionen blir mindre säker under sådana omständigheter. (Beattie et al., 2003, ss. 259-260) Kleinman et al (2000) tror vidare att ett företags ekonomiska tillstånd och andra omständigheter som påverkar dess tillväxt påverkar även vilka lösningar företagsledningen anser vara viktiga under deras och revisorns förhandlingar. (Kleinman et al., 2000, s. 30) Vissa företag med finansiella svårigheter har försökt få Möllerström att inte uttala sig om företags fortlevnad då ledningen varit övertygad om att företaget längre fram skulle klara sig trots att inget i det läget visade på detta. Enligt Möllerström är det en svår situation att hantera när företagsledning inte är förberedda på uttalandet och inte håller med om revisorns agerande.

Baserat på det som anförts ovan är vi av uppfattningen att företagskulturen, företagsledningens grad av erfarenhet och företagets ekonomiska tillstånd har inverkan på samspelet mellan företagsledning och revisorn. Dessa faktorer påverkar företagsledningens ställning till de frågor som parterna diskuterar och förhandlar om. Företagsledningens attityd kan påverkas av att verksamheten går dåligt. Det gäller för revisorn under sådana omständigheter att veta hur företagsledningen fungerar och det vet revisorn om denne haft ett långt samarbete med ledningen ifråga. Vi tycker att det är bra med ett långt samarbete då revisorn har bättre kunskap om hur företagsledningen arbetar. Däremot kan det innebära andra svårigheter, såsom att ett längre samarbete kan orsaka ett för högt förtroende till företagsledningen där revisorn förbiser företagets finansiella svårigheter på grund av detta.

5.3 Vad en bra respektive dålig relation har för implikationer på uttalanden

om företags fortlevnad

I en bra relation vet båda parterna om ansvarsindelningen enligt Petterson, i annat fall är han mer formell mot företagsledningen. Respekt och tillit är viktiga faktorer i en bra relation enligt Petterson, Möllerström och Mattson. Även enligt Beattie et al. (2003) är ömsesidig respekt och tillit viktiga faktorer för en bra relation, ett bra samspel, mellan parterna (Beattie et al., 2003, s. 258). Möllerström säger vidare att när ömsesidig tillit och respekt saknas försvåras revisorns granskningsarbete då relationen inte fungerar.

För en bra relation är det också viktigt att vara framåtblickande enligt Petterson och Mattson, och se till att diskussioner om problemen tas upp i god tid för att kunna lösas. I RS 570 fortsatt drift står det i enlighet med det respondenterna anfört att revisorn ska ta upp problemen om företags fortlevnad inom rimlig tid för att företagsledningen ska kunna åtgärda problemen (RS 570, p. 13). Mattson påpekar även att i en bra relation så tas problemen upp tidigt då parterna vågar ta upp problemen under diskussionerna. Tjoswold och Poon (1998) tar upp hur viktigt det är för parterna att vara öppna och ärliga med sina åsikter under diskussionerna och arbeta mot gemensamma mål för att relationen ska vara bra och problemen ska kunna lösas (Tjoswold och Poon, 1998, s. 340). Beattie et al. (2000) tar också upp hur viktigt det är för relationen att problem tas upp och hanteras tidigt för att undvika tidspress samt konflikter mellan parterna. Det är nära sammankopplat med att ha en bra relation enligt författarna. (Beattie et al. 2000, s. 19)

En sämre relation uppstår enligt Mattson och Möllerström när företagsledningen och revisorn inte har löpande kontakt och där företagsledningen inte talar om de problem som uppstår för revisorn. Det gäller även när de undanhåller viktig information och inte ger det underlag som revisorn vill ha enligt Möllerström och Mattson. Är parterna oense enligt Möllerström så är relationen dålig och det finns lite tillit till deras underlag. Det finns ett samband mellan en icke samarbetsvillig företagsledning och ett företag med fortlevnadsproblematik enligt henne. Det gäller för revisorn att vara försiktig och misstänksam under sådana omständigheter. En revisor ska våga ta upp viktiga frågor, inte vara rädda för konfrontation, och inte ge sig enligt Möllerström. Även Beattie et al. (2000) behandlar det förhållandet att det är viktigt för revisorer att stå på sig under förhandlingar om viktiga frågor, exempelvis fortlevnadsfrågan (Beattie et al., 2000, s. 21). Resultaten från samspelen och kvaliteten på resultaten beror enligt Beattie et al. (2003) på revisorers karaktär, deras mod och övertygelse i de fall bedömningsfrågorna är komplexa (Beattie et al., 2003, s. 285).

I enlighet med de svar vi fått framgår att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen är nödvändigt för att revisorn ska kunna utföra revisionen och för att den ska vara av hög kvalitet, det vill säga, reflektera företagets ekonomiska tillstånd så rätt som möjligt. Därför spelar revisorns karaktärsdrag en stor roll. Karaktären av en revisor påverkar revisorn att vara modig och våga ställa de svåra frågorna under diskussionerna, exempelvis frågor som har att göra med företags fortlevnad.

5.4 Relationen mellan revisor och företagsledning under hot mot företags

fortlevnad

Under samspelet med företagsledningen som fick ett uttalande om företags fortlevnad såg Petterson till att framföra argument som kunde bevisas och inte var baserade på ”tyckanden”. Detta hade enligt honom försvårat deras diskussioner om företags fortlevnad. Beattie et al. (2000) har samma tankemönster i deras studie, där författarna menar att när det gäller viktiga frågor som företags fortlevnad måste revisorer kunna presentera bra grundade argument (Beattie et al., 2000, s.21). Möllerström talar om svårigheterna för en revisor i en situation där företagsledningen har svårt att acceptera fortlevnadsproblematiken. Ledningen kan ha svårt att acceptera situationen som beror på yttre omständigheter snarare än företagets verksamhet. Möllerström har erfarenheter av företagsledningar som försökt övertyga henne att inte uttala sig om företags fortlevnad. Ett uttalande innebar inga fler lån för företaget, och då företagsledningen var övertygade att företaget kunde överleva ville den undgå ett uttalande. Petterson beskriver att det kan bli en svår situation om företagsledningen och revisorn har skilda uppfattningar om hur det skall gå för företaget i framtiden. Detta eftersom det handlar om framtidsbedömningar baserade på subjektiva bedömningar. Beattie et al. (2003) diskuterar revisionens kvalitet och dess sammankoppling till samspelet mellan revisorn och företagsledningen. I studien nämns hur ett dåligt samspel kan bero på parternas skilda uppfattningar om sakfrågan samt hur svårt det då blir för parterna att förhandla och komma fram till gemensamma mål. Skilda uppfattningar påverkar revisionens kvalitet och det resultat som uppnås. (Beattie et al., 2003, s. 267) Carcello et al. (2000) nämner i deras studie att bedömningen om företags fortlevnad ofta är resultatet av intensiva förhandlingar mellan revisorn och företagsledningen (Carcello et al., 2000, s. 455).

Vi anser att det finns stöd för att en förhandling mellan revisorn och företagsledningen om företags fortlevnad kan bli svårhanterlig när de har skilda uppfattningar och där den ena parten, eller båda, inte kan komma med argument som grundas på mer än uppfattningar. Detta framför allt när det gäller bedömningar om företags fortlevnad som handlar om att göra framtidsbedömningar och är av stor vikt för företaget. Förutom att förhandlingarna kan bli svårhanterliga under sådana omständigheter kan även relationen bli ansträngd, vilket vidare kan påverka revisionens resultat, revisionsberättelsen, negativt och inte ge rätt bild av företagets ekonomiska situation. Det kan innebära att det finns en risk att revisorn misslyckas med att göra en rätt bedömning av företags fortlevnad och därför är ett bra samspel viktigt.