Företagsekonomiska konsekvenser av predation

orsakar rennäringen. Det saknas en samlad dokumentation. Rovdjurens predation på ren ger ekonomiska konsekvenser för renskötselföretagen på flera sätt. Förutom antalet dödade renar som rovdjuren orsakar tillkommer också de sekundära effekterna av predationen. Den ekonomiska konsekvensen av förlusten är direkt beroende av hur väl rovdjursersättningarna motsvarar den faktiska produktionsförlusten.

Att beräkna den faktiska förlusten som är orsakad av rovdjur är svårt och kräver kunskap om rovdjursantal, predationstakter, renens faktiska värde inklusive avelsvärde,

renhjordens struktur och påföljande dynamiska effekter. En annan del är kopplad till det merarbete och ökade omkostnader som rovdjuren orsaker. Denna kostnad varierar med yttre förutsättningar och underlag för att beräkna kostnaden saknas i nuläget.

Skador och merkostnader orsakade av rovdjur är möjliga att ersätta ekonomiskt endast upp till en viss nivå. Över denna nivå blir konsekvenserna på renhjorden och

renskötselarbetet så stora att det blir omöjligt att bedriva en ordnad renskötsel och på lång sikt att upprätthålla en renhjord med tillräcklig andel produktiva vajor. I denna situation uppstår också en överhängande risk att renhjorden så småningom kollapsar.

77 Olofsson, A., Danell, Ö., Åhman, B. & Forslund, P. 2011. Carcass records of autumn-slaughtered reindeer as indicator of long-term changes in animal condition. Rangifer 31: 7-20.

78 (68,8-70,4 kg levandevikt för vuxna vajor)

79 Danell, Ö. & Gaare, E. 1999. Renens produktionspotential och betesutnyttjande. – I: Dahle, H.K., Danell, Ö., Gaare, E. & Nieminen, M. (eds.), Reindrift i Nordvest-Europa i 1998 - biologiske muligheter og begrensninger. Nordiska Ministerrådet, København, pp. 73-86.

Vilket inträffar när antalet överlevande honkalvar inte räcker till för att ersätta de vuxna hondjur som dör.

I nuläget upplever näringen att produktionsförlusterna är betydligt högre än vad som kompenseras av ersättningarna och att ersättningarna inte täcker merarbetet.⁸⁰ De sekundära effekterna är i många fall så stora att det är svårt att upprätthålla en produktiv renhjord och använda markerna på ett optimalt sätt. Det blir svårt, och i viss mån

omöjligt att bedriva en ”ordnad renskötsel”.

Generella intäkter och kostnader

Det finns ca 950 renskötselföretag eller renskötselgrupper i Sverige.⁸¹ Företagen i Norrbotten är generellt mindre (knappt 200 renar per företag) i jämförelse med Västerbotten och Jämtland (kring 540 respektive drygt 400 renar per företag i genomsnitt). Ett renskötselföretag består vanligtvis av flera renägare, där en är huvudman och oftast ägare till de flesta renarna.

Renslakten är normalt renägarens huvudsakliga inkomstkälla. Från 1998 och framåt har renslakten i Sverige omfattat mellan 47 000 och 75 000 renar per år (ren för vilken prisstöd utgått). Detta motsvarar 1 270 – 2 041 ton per år. Förutom slakt är exempelvis försäljning av horn och hudar samt jakt och fiske viktiga intäkter i renskötselföretaget. Utöver ovanstående utgör idag också rovdjursersättningarna en viktig intäkt på grund av redu-cerat slaktuttag.

De huvudsakliga kostnaderna i ett renskötselföretag varierar med förutsättningarna och fördelas på olika sätt mellan renskötselföretaget. Stora kostnader är fordon (bil, skoter etc.) samt drivmedel till dessa, transport av renar, helikopterdrivning, material till stängsel och anläggningar samt foder till renarna då det krävs.

Företagsekonomiska scenarier av predation

För att illustrera företagsekonomiska konsekvenser när det gäller rovdjursförluster, beroende på renskötselföretagets förutsättningar och predation på olika nivåer, redovisas här ett antal olika scenarion. Nedanstående beräkningar är baserade på typföretag med 500 renar i vinterhjord. Beräkningarna grundar sig på de typföretag som beskrivits i rapporten ”Rennäringens intäkter och kostnader”⁸² vars metodik för att samla in dessa

80 Svenska samernas riksförbund (SSR)

81 962 renskötselgrupper 2010/2011 (med en ren eller fler) enligt statistik från Sametinget

82 Sámiid riikkasearvi/Svenska samernas riksförbund 2005. Rennäringens intäkter och kostnader, Rapport 30 sidor, SSR, Umeå.

uppgifter beskrivits närmare i en publikation från SLU.⁸³ Samtliga kostnader och intäkter redovisas per livren och kan därför enkelt räknas om till olika renantal. För att beräkna intäkter från slakt har tre basnivåer (8, 11, respektive 14 kg per livren) använts vad gäller renhjordens produktivitet räknat som kilo kött per livren. Beräkningarna är gjorda exklusive eget uttag av ren för husbehov.

Nedanstående figur 1 visar beräknad inkomst från slakt i ett typföretag med 500 renar med olika grader av predation. Den heldragna horisontella linjen visar den

genomsnittliga kostnaden för ett företag av denna storlek (kompenserat för intäkter som inte är relaterade till slakt eller ersättningar⁸⁴). Värden för en lägre och en högre nivå av kostnad (beroende på samebyns struktur och betesområde) minus intäkt visas som streckade linjer i figuren. Skillnaden mellan kostnadslinjen och intäktslinjen

representerar resultatet i företaget.

Figur 1. Ekonomisk konsekvens av förlust av renar från 0 till 20 procent av livrenhjorden. Blå, röd respektive grön linje visar effekten beroende på hur produktionen i renhjorden idag (14, 11 respektive 8 kg slaktad ren per ren i vinterhjorden). Låg produktivitet i utgångsläget är i de allra flesta fall en konsekvens av dagens rovdjurs situation i samebyn. Horisontella linjer anger kostnaderna i företaget beräknat från SSR 2005. I figuren har antagits att en genomsnittlig dödad ren motsvarar värdet av 1,5 kalvar i slaktledet .

Figuren visar att i ett företag med en för utgångsläget låg produktivitet i renhjorden (8 kilo slaktad ren per livren) förloras mer än halva resultatet redan vid en predation på fem procent av vinterhjorden. Låg produktivitet i utgångsläget är i de allra flesta fall en

83 Karlsson A-M & Bergkvist K. 2000. Renskötselföretagets bokföring som informationskälla för ekonomisk planering. Rapport 140, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala.

84 Exempelvis försäljning av älg och fisk, jakt- och fiskeupplåtelser och försäljning av tjänster.

0

konsekvens av rovdjurens beskattning. Vid tio procents predation är resultatet lika med noll eller negativt. I ett företag med en högre grundproduktion (11 kilo per livren)

försvinner en fjärdedel av resultatet vid fem procents förlust och hela resultatet vid 15-20 procents förlust. Med grundproduktionen 14 kilo slaktad ren per livren försvinner nästan tjugo procent vid en förlust på fem procent och vid tjugo procents förlust försvinner merparten av det ekonomiska resultatet.

Med högre kostnader (övre streckade linjen i respektive diagram) blir marginalerna mindre och lönsamheten försvinner fortare. Vid lägre kostnader tål företaget större förluster utan att lönsamheten äventyras, men är högst beroende av samebyns

förutsättningar. försvinner en betydande del av resultatet ändå redan vid fem procent förlust (12-34 procent beroende på utgångssituation).