Domstolens har gjort två uttalande för vad som skall göras gällande för att det skall anses som ett otillåtet kringgående
”(…) att de åtgärder som påstås utgöra ett sådant kringgående blir på vanligt sätt styrkta,
utan dessutom att ett syfte med åtgärderna har varit att undgå tillämpning av de aktuella
114 Andersson et al (2004).
115
Bergström et al (2007). Tabell 4 ”Orsaker till inhyrning på de arbetsställen som under den senaste
12-måndersperioden använt hyresarbetskraft (%) Varje arbetsställe kan uppge flera orsaker.”.
35
lagreglerna och att handlandet med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som otillbörligt.”117
”Den fråga som uppkommer här är huruvida inhyrning av personal, utan att formellt utgöra
nyanställning, är att likställa med nyanställning vid en tillämpning av reglerna om företrädesrätt.”118
Det skall således dels finnas ett syfte att kringgå lagreglerna. Enligt min uppfattning
framkommer det inte vad som menas med lagreglerna i detta uttalande, om de skall begränsas till företrädesrättsreglerna eller om det syftas till anställningsskyddet i sin helhet. Jag tolkar det som att det får olika konsekvenser beroende på hur lagreglerna begränsas. Att som tidigare nämnt påtala att man väljer att hyra in arbetskraft i syfte att i fortsättningen undvika
anställningsskyddsreglerna torde vara svårt att betrakta som ett just ett kringgående även om det uttalade syftet är sådant. Det skulle i sådana fall som jag även tidigare nämnt handla om ett hypotetiskt kringgående, vilket inte torde kunna prövas i domstol.
Ur en snävare definition skulle innebörden av detta domstolsuttalande vara att syftet skall vara att kringgå företrädesrätten vilken enbart kan göras gällande av enskild arbetstagare eftersom den är en personlig rättighet. Den enskilda arbetstagaren skall i ett sådant läge göra gällande att arbetsgivaren i sitt val mellan återanställning och inhyrning haft syfte att undvika dennes företrädesrätt och därmed valt att hyra in arbetskraft i stället. Arbetsgivarens agerande skall dessutom uppfattas som otillbörligt.
Rimligtvis torde det finnas en viss risk att ett avgörande om huruvida syftet är att kringgå en specifik arbetstagares företrädesrätt leder in på huruvida uppsägningen från början egentligen är sakligt grundad. Det är således arbetsbristbegreppet som blir utgångspunkt vilket det enligt min mening har ett logiskt samband med eventuellt kringgående av företrädesrätten eftersom det just är arbetsbrist som överhuvudtaget aktualiserar företrädesrätten.
Företrädesrätten kretsar i huvudsak kring nyanställningsbegreppet och eftersom domstolen har uteslutit att reglerna skall kunna göras gällande utanför nyanställningen borde avvägningarna kring omständigheterna i de enskilda fallen kopplas just till nyanställningsbegreppet. Jag finner dock inget i de två hittills avgjorda rättsfallen som tyder på att domstolen tolkar omständigheterna mot nyanställningsbegreppet.
Sammanfattningsvis tror jag det är svårt att utifrån företrädesrättsreglerna göra gällande ett kringgående så länge det inte finns möjlighet att bevisa att det funnits ett syfte att kringgå den enskilda arbetstagarens företrädesrätt samt att inhyrningen är att likställa med en
nyanställning. Det är inte möjligt att uttala sig om vilka omständigheter som är att betrakta som en nyanställning eller otillbörliga, det går endast konstatera att de omständigheter som hitintills har prövats inte betraktats som otillbörliga. Dessa omständigheter kan givetvis
117 AD 2003:4.
36
tillsammans med andra omständigheter i det enskilda fallet utgöra vad som enligt domstolen är att betrakta som ett otillåtet kringgående.
5.6 Slutsats
Slutsatsen av detta arbete torde besvara frågan - Inhyrd arbetskraft en laglig väg runt LAS? Enligt en artikel på Svenskt Näringsliv är det ett faktum att arbetsgivare inte använder sig av bemanningsföretag för att kringgå anställningsskyddslagen.119 Eftersom regleringen i
huvudsak endast lämnar utrymme för att angripa ett arbetsledningsbeslut som leder till att en arbetstagare utan företrädesrätt anställs till förfång för annan arbetstagare som har rätt till återanställning är detta påstående rätt. Att reglerna dessutom inte skall ges tillämplighet utanför en nyanställningssituation samt att domstolen har fastställt att det inte finns något generellt förbud mot att hyra in arbetskraft då det finns företrädesberättigade arbetstagare stödjer detta påstående. Det är dessutom enligt domstolen inte möjligt att betrakta det faktum att en part utnyttjar en begränsning av motpartens rätt, i sig, som ett otillåtet kringgående.120 Att ett sådant eventuellt otillåtet kringgående även skall dömas mot bakgrund av
arbetsgivarprerogativet samt den legitimitet som bemanningsbranschen har fått både internationellt och nationellt talar ytterligare för att detta påstående kan upprätthållas. Enligt min uppfattning vore det dock naivt att tro att arbetsgivare i vissa fall i realiteten inte har som syfte att kringgå en specifik arbetstagare företrädesrätt genom att hyra in arbetskraft i stället för att återanställa denna arbetstagare. För att ett sådant förfarande skall kunna angripas rättsligt krävs att det strider mot lag eller avtal. Det är således den fortsatta rättsutvecklingen vad gäller praxis samt avtal som får svara på frågan huruvida inhyrning av arbetskraft är en laglig väg runt LAS.
119 Beckman Niklas (2009) (Elektronisk) Facken skjuter bredvid målet om inhyrning. Svenskt Näringsliv. Tillgänglig: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/avtalsrorelsen_2010/facken-skjuter-bredvid-malet-om-inhyrning_96637.html. (20100315).
37
6 Referenser
Litteratur
Atkinson John (1984), Manpower strategies for flexible organizations. Personell management.
Atkinson John (1996), Changing working patterns ~ how companies achieve flexibility to
meet new needs. London: National economic development office.
Bergström Ola, Håkansson Kristina, Isidorsson Tommy, Walter Lars (2007), Den nya
arbetsmarknaden. Bemanningsbranschens etablering i Sverige. Lund: Academia Adacta AB.
Berg Annika (2007), Bemanningsarbete, flexibilitet och likabehandling. En studie av svensk
rätt och kollektivavtalsreglering med komparativa inslag. Lund: Juristförlaget.
Bylund Bo, Elmér Anders, Viklund Lars, Öhman Toivo (2008), Anställningsskyddslagen.
Med kommentar. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag.
Calleman, Catharina (1999), Turordning vid uppsägning, Umeå: Rättsvetenskapliga institutionens skriftserie, nr 2/1999.
Glavå, Mats (2001), Arbetsrätt, Lund: Studentlitteratur.
Lunning, Lars och Toijer, Gudmund (2006), Anställningsskydd. Kommentar till
anställningsskyddslagen, Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Nycander, Svante (2008), Makten över arbetsmarknaden, Stockholm: SNS Förlag. Rönnmar Mia (1994), Arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet – en komparativ studie av
kvalitativ flexibilitet i svensk, engelsk och tysk kontext. Lund: Juristförlaget.
Ulander-Wänman, Carin (2008), Företrädesrätt till återanställning. Uppsala: Iustus.
Internetkällor
Andersson Bosse (2009) (Elektronisk) Krisen ett svepskäl för utgallring. Dagens Nyheter: Ekonomi: Krisen ett svepskäl för utgallring. Tillgänglig: http://www.dn.se/ekonomi/krisen-ett-svepskal-for-utgallring-1.878058. (20100315).
Auktorisationer (2010) (Elektronisk) Bemanningsföretagen: Auktorisationer, Auktorisationer
för bemanningsföretag, Auktorisationsvillkor. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Auktorisationen_2.aspx (20100223).
Avtalsrörelsen 2010 (2009) (Elektronisk) LO: Avtalsrörelse. Tillgänglig:
http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/0CA18F5AD4814921C125766B00417AB8 (20100308).
38
Beckman Niklas (2009) (Elektronisk) Facken skjuter bredvid målet om inhyrning. Svenskt Näringsliv. Tillgänglig: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/avtalsrorelsen_2010/facken-skjuter-bredvid-malet-om-inhyrning_96637.html. (20100315).
Bemanningsindikatorn (2010) (Elektronisk) Bemanningsföretagen. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Omsattningsstatistik_2.aspx (20100223).
Bråket kring Urban Outfitters är över. (2010) (Elektronisk) Lag och avtal: Bråket kring
Urban Outfitters är över. Tillgänglig:
http://www.lag-avtal.se/nyheter/anstallning/anstallningsvillkor/article114757.ece (20100308).
Bäckström Henrik (2010) (Elektronisk) Bemanningsdirektivet - en ödesfråga för den svenska
modellen. Bemanningsföretagen: Debatt och opinion: Så här tycker vi. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Bemanningsdirektivet_-_en_odesfraga_for_den_svenska_modellen.aspx (20100315).
Ciett (2010) (Elektronisk) Bemanningsföretagen: Branschen: Internationellt. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Ny_Internationellt.aspx (20100315).
Fakta om branschen (2010) (Elektronisk) Bemanningsföretagen: Fakta om branschen.
Tillgänglig: http://www.bemanningsforetagen.se/web/Fakta_om_branschen.aspx (20100223).
Frågor och svar (2009) (Elektronisk) LO: Huvudavtal: Frågor och svar. Tillgänglig:
http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/986C9B6DE0125F28C12574C8004D3578 (20100308).
Johansson Ulla (2009) (Elektronisk) LO tar initiativ till samtal om myterna kring LAS. LO Tillgänglig:
http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/8FD56DAE65D007EAC12576C50025CC8A (20100315).
Om bemanningsföretagen (2009) (Elektronisk) Bemanningsföretagen: Om
bemanningsföretagen. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Om_oss_och_Almega.aspx (20100223).
Sandgren Claes (1999) (Elektronisk) Vad gör juristen? Och hur?-del II., Juridisk Tidskrift nr 4 1999/00. Tillgänglig: http://www.jt.se/author.asp?uid=28 (20100310).
Tio myter och elva sanningar om bemanning (2010) (Elektronisk) Bemanningsföretagen:
Branschen: Myter. Tillgänglig: http://www.bemanningsforetagen.se/web/Myter.aspx (20100223).
Uppdrag granskning (2010) Del 2 av 22. Tillgänglig:
http://svtplay.se/v/1854976/uppdrag_granskning/del_2_av_22?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,1911240/sb,p103536,1,f,-1 (20100223).
39
Mångfald och utanförskap (2009) (Elektronisk) Bemanningsföretagen: Mångfald och
utanförskap: Så här tycker vi. Tillgänglig:
http://www.bemanningsforetagen.se/web/Sa_har_tycker_vi_1_1.aspx. (20100315).