Förförståelse 50 - Hästunderstött socialt arbete - ett samtalsrum med potentiella möjligheter f

4. METOD 46

4.2 Förförståelse 50

En utgångspunkt i avhandlingen är att kunskapen är relationell och att det är omöjligt att ställa sig autonom i förhållande till sig själv och det man studerar. Hur vi tolkar, analyserar och förstår påverkas med andra ord av vår individuella historia, erfarenhet och etiska hänsynstaganden. Vad jag som forskare står i förhållande till det som studeras presenteras i detta avsnitt eftersom det kan hävdas att valet av studieobjekt kan bygga på olika antaganden som forskaren bär med sig. Reflektion över sin egen förförståelse är mer än att bara tillkännage att det finns en förförståelse. Det innebär även att tillkännage vart jag står i förhållande till det jag studerar och vilken kunskap jag anser att vi kan få fram. Att jag ägnat mig åt hästar sedan barnsben, arbetat på ridskola samt med hästar på kriminalvården har skapat både möjligheter och hinder för att genomföra studien. Den kultur som råder inom ridskoleverksamhet och traditionell hästnäring bär jag med mig in i studien. Genom självreflektion och dialog med andra forskare har dessa

förgivet taganden kunnat ifrågasättas. Erfarenheter via vidareutbildningar som att hästarna inte alltid verkat bekväma med de övningar de förväntats genomföra har lyft det etiskt försvarbara med att föra in hästar i socialt arbete.

Erfarenheter av hur svårt det kan vara att hjälpa någon att förändra sig då försvarsmekanismer kan förhindra en möjlig terapeutisk process har om möjligt påverkat förståelsen för det empiriska materialet.Min erfarenhet av att arbeta med socialt arbete har gett mig kunskap om att klienter kan ha en gemensam nämnare som låg självbild och självkänsla, även om det kan vara i varierande grad. Att beroende på hur låg självbild och självkänslan är så kan det vara näst intill omöjligt att nå fram till dessa klienter. Likaväl som att olika kulturella erfarenheter påverkar hur man ser på det sociala arbete som utförs eller på vem man är beredd att överhuvudtaget föra ett samtal med. Att personalen har gått samma vidareutbildning som mig, även om vi inte genomfört den fullt ut samtidigt kan ha påverkat möjligheterna att reflektera över förförsåelse men även varit en faktor som öppnat upp för tillgång till fältet. Det är förmodligen oundvikligt att tidigare erfarenheter inverkar på studien även om det medvetandegörs. Ett begrepp som är passande i sammanhanget är Donna Harraways (1991) nyckelbegrepp situated

knowledge genom sin betoning av vikten av att känna till lokala normsystem

och andra förhållanden med andra ord sådan kunskap som förutsätter kulturell kompetens. Den kulturella kompetensen har exempelvis varit en förutsättning i analysen där det som är kulturellt accepterat i socialt behandlingsarbete förändras genom hästens medverkan. Y

Även att fokus i avhandlingen inte ligger på att utreda om hästen bör medverka eller inte i hästunderstött socialt arbete finns en medvetenhet om relevansen att reflektera över hästens välfärd. Historiskt har human-animal

studies inte handlat om att studera djurens välmående utan snarare om hur

djuren kan tjäna människans behov (DeMello, 2012). Forskningsfrågorna har växt fram ur tankarna om att hästen kan ta skada av att medverka i socialt arbete samt att den sällan har någon möjlighet att välja bort ett deltagande. Flera aspekter kan lyftas fram här allt ifrån Margo DeMello´s (2012) tankar om att jämföra vår hästhantering med slavhandel till Tomas Ryan´s (2011) tankar om en alternativ moralisk princip och en reviderad etik där respekten för individen är oberoende av art-tillhörighet. Gränsdragningen mellan djur och människor kan annars sägas vara det som bidrar till att det blir acceptabelt att människan utnyttjar djuren för sitt eget välmående samt ger sig rätten att utöva kontroll över hästen (DeMello, 2012). Forskningen börjar dock ifrågasätta vad relationer mellan människa och häst ger till hästarna (Latimer & Birke, 2009).

Då ett delsyfte i studien är att undersöka vilken syn personal och ungdomar har på hästen presenteras här olika exempel på hur man kan se på hästar. För någon är hästen ett surrogat i brist på mänsklig kontakt andra sin röst hörd utan endast genom tolkningar av informanterna eller av mig

som forskare. Då hästen är ett annat däggdjur än människan med såväl specifika rasegenskaper som individuella egenskaper är det kanske inte möjligt att se människan och hästen som likvärdiga subjekt. Det är dock inte poängen utan det är snarare en fråga om att ge hästen en form av subjektroll eller kanske snarare att se hästen som en individ som behöver bli behandlad därefter i relation till människan (Maurstad et al., 2013).

En häst som interagerar med en människa skiljer sig från den vilda hästen och en människa som interagerar med en häst skiljer sig från människor som inte interagerar med häst (Despret, 2004). En person som har ägnat sig åt hästar sen tidigare är sannolikt mer intresserad av hästar och har en större tillit till hästen. Den domesticerade hästen har genom kontinuerlig kontakt med människan utvecklat tillit till människan. Det kan i sin tur ha skapat ett ökat intresse för att interagera med människan. Möjligheterna att läsa av varandras kroppsspråk och intentioner kan även påverkas av intensiteten i interaktionen (Despret, 2004). En person som har ägnat längre tid åt hästar kan även uppfattas av hästen som mer auktoritär, i den betydelsen som Bateson (1972) skulle ge den definitionen; att den (här hästen) som är under påverkan av denna auktoritära person försöker tillmötesgå den personen i så stor utsträckning det bara är möjligt. Dessutom hävdas att vi behöver en teori om emotioner där uppdelningen mellan objekt och subjekt inte är en framkomlig väg (Despret, 2004). Där orsak och verkan inte alltid kan fastställas eftersom vi producerar känslor samtidigt som känslor påverkar oss. Det innebär att om vi är intresserade av något kan det påverka hur vi känner för detta samt att dessa känslor i sin tur kan inverka på hur vi förhåller oss till vetenskapen och studieobjektet (Despret, 2004).

4.2 Förförståelse

Den västerländska synen på djuren har ifrågasatts under processens gång då den kännetecknas av objektifiering av djuren där människan anses överlägsen djuren.Det finns de som anser att det är en förolämpning att bli jämförd med djuren medan i vissa kulturer anses det som en ära (Flynn, 2008). Uppmärksamhet har riktats mot hur språket kan befästa ett förtryck mot djuren liknade rasism och sexism där djuret betraktas som ett objekt utan individuella behov eller önskningar. Det har skapats en medvetenhet hos mig som forskare att även om vi människor talar om djuren utifrån aspekter om kärlek, omvårdnad och omtanke så behöver det inte betyda att hästen betraktas som ett subjekt med lika värde som oss människor. För även om hänsyn tas till hästen som art och dess behov kan den ändå fråntas sin personlighet och subjektivitet genom att betraktas mer utifrån sin art än som den individuella häst den är (Flynn, 2008). Något som exempelvis har synliggjorts i de kritiska dialoger som genomförts med studenter som har gått utbildningar i hästunderstött socialt arbete, vilka har bedrivits av mig under och efter studiens genomförande. Andra upptäckter från dessa kurser är att studenternas upplevelser av övningar med häst under kursen hästunderstött socialt arbete motsvarar de upplevelser som både personalen och ungdomarna ger uttryck för.

In document Hästunderstött socialt arbete - ett samtalsrum med potentiella möjligheter för ungdomar med självskadebeteenden och deras personal (Page 58-60)