Det är åtta ungdomar i Prenzlau och deras identitetsskapande som står i fokus för undersökningen. Deras berättelser utgör det empiriska material som analyseras i de tre sista kapitlen. Eftersom jag är intresserad av deras berättelser har jag använt mig av djupintervjuer. Det är en metod som passar ändamålet, då denna form med öppna frågor tillåter ett friare samtal än om jag hade utgått från redan färdiga frågor.
För att öka förståelsen för dessa ungdomars situation och vad som kan tänkas påverka deras identitetsskapande har två saker genomförts innan intervjuerna utfördes. Det första och mest självklara har varit att ha en klar bild av förhållandena i östra Tyskland och hur historien har påverkat nuet. I detta avseende har det varit viktigt att ha en god förförståelse för DDR och DDR:s inträde i Förbundsrepubliken i synnerhet och Tyskland i allmänhet.
Vidare att känna till forskningsläget kring hur förändringarna i östra Tyskland påverkat dess invånare och då framför allt ungdomarna (vilket avhandlades i föregående kaptitel).
Inom hermeneutiken talar man om förförståelse och förståelse. Det förra påverkar det senare.94 I detta sammanhang menar psykologen Heléne Thomsson att det är nödvändigt att använda sig av tidigare kunskaper och fördomar om det undersökta och att kritiskt reflektera över dem.95 Detta är något man bör ha i åtanke under hela arbetsprocessen i syfte att öka och fördjupa förståelsen. Thomsson menar att även skönlitteratur kan användas för att öka förförståelsen för det fenomen man vill undersöka.96 Det går givetvis att använda andra kulturella uttrycksformer som film eller museiutställningar för detta syfte. Jag har också använt mig av referenser till filmer om DDR som Goodbye Lenin och Den andra sidan i samtalen.
Till ovanstående måste också läggas en förståelse för staden Prenzlau med omgivning och på vilket sätt den kan tänkas påverka identitetsskapandet. Vad är det för samhälle och hur beskrivs det av dess innevånare? Härvidlag har jag använt mig av ett kulturanalytiskt tillvägagångssätt och ställt mig frågan hur Prenzlau som samhälle beskrivs, vilka bilder och metaforer som används (detta kan ju också gälla hela det forna DDR) och vad som kännetecknar en prenzlaubo.97 En förförståelse som dels baseras på fenomenet Tyskland och återföreningen men också på specifika förhållanden i Prenzlau är en nödvändighet för att intervjuerna med ungdomarna skall ge ett tillfredsställande resultat.
Intervjuerna
De intervjuade ungdomarna, vars berättelser bildar utgångspunkt för analys och tolkning är alla 17-18 år, går näst sista året på Christa-und-Peter-Scherpf-Gymnasium och bor i Prenzlau med omnejd. Självklart har det här skett ett urval, vilket till en viss del ligger utanför min kontroll. En förfrågan till olika
94 Mats Alvesson och Kaj Sköldberg 2008, s. 199–200.
95 Heléne Thomsson 2008, s 42.
96 Heléne Thomsson 2008, s. 49.
97 Billy Ehn och Oskar Löfgren 2008, s. 29.
klasser i denna skola genomfördes av ett par lärare. I min förfrågan bad jag om tio ungdomar, vilket jag ansåg skulle var tillräckligt för att genomföra en undersökning där skillnader och likheter beträffande synen på Tyskland skulle kunna synliggöras.
Under intervjuveckan föll två bort, vilket innebar att åtta elever intervjuades, och det är de som utgör huvuddelen av empirin. I denna grupp finns en spridning när det gäller åsikter, men även bostadsort och kön.
Hälften av de intervjuade är flickor och hälften av de intervjuade bor i staden. Enligt lärarna är ungdomarna representativa för skolan och utgör inte någon elit.98 De flesta av eleverna har dock föräldrar med akademiska meriter och kommer från medelklasshem.
Ett par saker bör dock fastslås när det gäller ungdomarna och urvalet.
För det första är deras föräldrar uppvuxna i DDR, vilket är viktigt då en poäng med undersökningen är att se vilken roll föräldrarnas erfarenheter av DDR-tiden spelar i identitetsskapandet. Detta var ett krav från min sida.
För det andra är alla ungdomar gymnasieelever, vilket i den tyska kontexten innebär att det är här de mest studiemotiverade eleverna går, något som intervjuerna bekräftar. Det föreligger således en viss risk att ungdomar i samma åldersgrupp från andra skolformer, med en lägre grad av studiemotivation och med andra hemförhållanden inte synliggörs här. En viktig faktor att lyfta fram i detta sammanhang är således att det framför allt är ungdomar med förmåga och vana att kommunicera med akademiker som väljer att delta i en undersökning av detta slag, något som historikern Vanja Lozic poängterar i sin avhandling.99
Det övergripande syftet med undersökningen är till syvende og sidst att studera nationens påverkan på identitetsskapandet hos ett antal individer i en stad i östra Tyskland. Därför tror jag att åtta ungdomar från Scherpf-Gymnasium räcker för att upptäcka skillnader och nyanser som ökar förståelsen för såväl individen som gruppen. Inom den tradition som kallas muntlig historia är en viktig poäng att synliggöra röster som kanske inte kommer till tals så ofta.100 Detta har jag velat uppnå här. Genom att använda djupintervjuer kommer de enskilda individerna till tals på ett annat sätt än i kvantitativa utfrågningar
98 Samtal med Stefan den 16 november 2009.
99 Vanja Lozic 2010, s. 80.
100 Malin Thor 2006, s. 22.
Frågan om nationens betydelse för identitetsskapandet är ingen fråga som jag har kunnat ställa direkt till ungdomarna. Thomsson menar att det är viktigt att skilja mellan analytisk eller teoretisk fråga å ena sidan och undersöknings- och intervjufrågor å den andra. Den analytiska eller teoretiska frågan är den övergripande, medan intervjuerna innehåller mer konkreta samtalsämnen som upplevelser av och tankar om den egna erfarenheten. När sedan intervjuerna sammanställs går man tillbaka till den övergripande frågan.101
Denna studie har genomförts på ett liknande sätt. Intervjuerna med ungdomarna har utförts som öppna samtal snarare än intervjuer med färdiga frågor. Då det är identitetsskapandet som är av intresse skulle färdiga frågor ha varit något begränsande, medan jag med ett mera öppet förhållningssätt har kunnat associera friare, och mera otvunget ställa följdfrågor som också ibland har givit intressanta och oväntade svar och iakttagelser. Att arbeta reflexivt innebär att man inte låter sig styras av en enda teori, att man tillåter tankar och idéer att sväva fritt och krocka med varandra, att intervjuerna ständigt föder nya tankar som kan knytas till olika teorier och att detta för forskningen vidare.102
Givetvis har samtalen utgått från en struktur. För det första har ungdomarna berättat om sina liv. Enligt Birgitta Svensson är levnadsberättelsen individens egen berättelse, konstruerad utifrån individens egen jag-uppfattning. Svensson betonar vidare att det är viktigt att berättelsen sätts in i ett historiskt och kulturellt sammanhang för att man på så sätt bättre skall förstå den.103
För det andra har jag använt mig av olika teman på det sätt som Thomsson förespråkar, det vill säga genom att konkretisera den övergripande analytiska frågan med hjälp av ett antal teman.104 I detta har jag identifierat sex områden som utgångspunkt för intervjuerna: familj, skola, fritidsintressen, Prenzlau, Tyskland (DDR) och slutligen framtidsdrömmar.
Dessa områden lämpar sig väl för att förstå den vardag som ungdomarna
101 Heléne Thomsson 2008, s. 59.
102 Heléne Thomsson 2008, s. 30 och 38f.
103 Birgitta Svensson 1997, s. 39–41.
104 Heléne Thomsson 2008, s. 61.
lever i, men också för att skapa en förståelse för deras syn på vad det innebär att växa upp i östra Tyskland.
Genom att diskutera familjen har förståelsen för i vilken utsträckning föräldrarna påverkar ungdomarnas identitetsskapande och huruvida det finns något unikt ”östtyskt” i detta ökat. Skolan, fritidsintressen och Prenzlau kan få oss att förstå hur ungdomarnas vardag ser ut och vad som är viktigt i den. Temat skola avslöjar något om undervisningens innehåll och i vilken grad den påverkar identitetsskapandet. Temat Tyskland/DDR är kanske det mest centrala, eftersom det ger en bild av ungdomarnas syn på vad det innebär att vara ung tysk i östra Tyskland. Hur påverkas de av de olika uppfattningar om DDR och Tyskland som framförs av föräldrar, media och skola? Hur påverkas de av de erfarenheter av återföreningen som föräldrar förmedlar till dem? Framtidsdrömmar baseras på erfarenheter och därför avslöjar även dessa något om identitetsskapandet.
Som synes finns det kopplingar mellan de olika temana som alla har med den övergripande frågeställningen att göra. Genom att jag utgått från de olika temana har jag kunnat visa deltagarna att det inte funnits några på förhand givna frågor, utan att samtalen har kunnat utformas tämligen fritt.105 Det är min bestämda uppfattning att detta varit nödvändigt med tanke på att identitetsskapandet är ett brett fält. Reflexiva intervjuer är passande då det inte finns några rätt eller ”fel i metodanvändningen, det enda kravet är ett öppet och medvetet reflekterande”.106