År 2009 Tidskrift Diabetes Land Storbritanien Studiens längd 8 veckor
Typ av studie Experimentell prospektiv kohortstudie Deltagare 24 män och kvinnor med BMI 27 kg/m²
Syfte Att bland överviktiga/obesa individer undersöka effekterna av olika viktminskningsstrategier genom att jämföra en lågkalori/lågkolhydratdiet (20 % kolhydrater, 60 % fett) med en lågkalori/lågfettdiet (60 % kolhydrater, 20 % fett) och i första hand bedöma insulinresistens, i andra hand kroppssammansättning, insulinutsöndring vid måltid, kärlpåverkan, leptin och RBP4- nivåer.
Metod Innan start bedömdes deltagarnas kostvanor utifrån en 4 dagars kostdagbok. Därefter randomiserades personerna in i två dietgrupper. Deltagarna uppmanades att bibehålla eventuell fysisk aktivitetsnivå och övriga livsstilsfaktorer. Samtliga deltagare ordinerades multivitaminer och mineraltabletter. Vid start och slutet av vecka 8 genomgick deltagarna undersökningar beträffande antropometriska variabler, fasteblodsocker, insulinsekretion, artärstelhet och helkropps-DEXA. Båda dietgrupperna erhöll färdiga 7-dagars menyer och maten hämtades i färdiga portioner samtidigt som deltagarna fick träffa en dietist och compliance bedömdes.
Huvudfynd Insulinkänsligheten förbättrades i båda grupper men förändringen var bara signifikant i lågkolhydratgruppen och där fanns ingen signifikant skillnad mellan dietgrupperna.
Kvalitet Hög/ Låg Medel
Författare Brinkworth, G D et al År 2009
Tidskrift British Journal of Nutrition Land Australien
Studiens längd 8 veckor
Typ av studie Experimentell prospektiv studie
Deltagare 91 överviktiga och obesa (36 män och 55 kvinnor) i åldrarna 24-64 år med BMI 26-44kg/m² och bukfetma. Ytterligare minst en riskfaktor för metabola syndromet enligt definition från International Diabetes Federation krävdes
Syfte Att utvärdera vilken effekt på tarmfunktion och tarmhälsa en diet med lågt kolhydrat- och högt fettinnehåll har jämfört med en diet med samma mängd kalorier men med ett högt kolhydrat- och fiberinnehåll och lågt innehåll av fett.
Metod Deltagarna delades genom randomisering in i två dietgrupper med samma energibegränsning (6 000 kJ för kvinnor och 7 000 kJ för män). I lågkolhydratdieten (LC) fördelades det totala energiintaget på 4 % kolhydrater, 61 % fett och 35 % protein. Energiintaget i högkolhydratdieten (HC) fördelades på 46 % kolhydrater, 30 % fett och 24 % protein. Båda gruppernas dietplaner var uppbyggda så att de dagligen innehöll förbestämda mängder av specifika födoämnen för att säkerställa närings- och energiinnehåll. Deltagarna förde dagbok över födointag. Från varje tvåveckorsperiod analyserades tre, på varandra följande dagar, varav en av dagarna var en helgdag. Vid start och vecka 8 fyllde deltagarna även i ett validerat frågeformulär angående kostvanor. Vid start och vecka 8 lämnade deltagarna 24-timmars urin- och faecesprov som kompletterades med ett frågeformulär beträffande tarmfunktion och välmående. Biokemiska och baktereologiska analyser utfördes på urin och faeces.
Huvudfynd En LC-diet visade signifikant minskning av kortkedjiga fettsyror; ättiksyra, propion och butyrat, jämfört med en HC-diet bland obesa individer, satt i relation till nivån av kolhydratintag.
Författare Dashti, H M et al År 2007
Tidskrift Molecular and Cellular Biochemistry Land Kuwait
Studiens längd 56 veckor
Typ av studie Experimentell prospektiv kohortstudie
Deltagare 64 friska, obesa araber med ett BMI >30kg/m². 31 individer (grupp I) med en blodglukosnivå >6.1 mmol/L och 33 individer (grupp II) med en normal blodglukosnivå
Syfte Att under en lågkolhydrat/ketogen diet bland överviktiga och obesa diabetiker, jämfört med icke- diabetiker på samma diet, övervaka förändringar i kroppsvikt, lipider, glukos, urea och kreatinin under 56 veckor.
Metod Alla deltagare följde från start en ketogen diet som innehöll < 20-40 g kolhydrater och 80-100 g protein (kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur och ost). Fleromättat och enkelomättat fett i form av fem matskedar olivolja ingick i dieten. Vitamintillskott gavs till samtliga deltagare genom hela studien. Fasteblodsocker, lever- och njurfunktion, blodvärde, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider, urea och kreatinin kontrollerades vid start och därefter var 8:e vecka. Vid varje kontroll gjordes undersökningar huruvida individerna kunde hålla dieten, motionsvanor, eventuella biverkningar och besvär deltagarna upplevt.
Huvudfynd Studien visar att en ketogen diet som följts under lång tid av obesa diabetiker och icke-diabetiker får hälsosamma effekter i form av signifikant minskad kroppsvikt och BMI. Nivåerna av totalkolesterol sjönk signifikant redan efter en vecka och fram till slutet av studien. Vidare sjönk nivåerna av LDL, triglycerider, urea och blodglukos, medan nivåerna av HDL ökade.
Kvalitet Hög/ Låg Medel/Låg
Författare Johnston, C S et al År 2006
Tidskrift American Journal of Clinical Nutrition Land USA
Studiens längd 6 veckor + 4 veckor
Typ av studie Experimentell prospektiv kohortstudie
Deltagare 19 överviktiga, vuxna män och kvinnor med ett BMI 34.4 ± 1.0 kg/m²
Syfte Att jämföra viktnedgång och metabola effekter mellan en ketogen lågkolhydratdiet (KLC) med <20g kolhydrater och en icke-ketogen diet med lågt fett- och kolhydratinnehåll (NLC) med 40 % av energiintaget från kolhydrater
Metod Deltagarna indelades i två dietgrupper efter randomisering. Under de 6 veckor som studien pågick försågs deltagarna med all mat och dryck. Lunch serverades färdiglagat och varmt måndag till fredag. Frukost, middag och helgmåltider var lagade och paketerade för deltagarna att ta hem. Deltagarna skulle föra ett fysiskt inaktivt liv. Efter de sex veckorna som experimentet pågick uppmanades deltagarna att på egen hand fortsätta med dieterna. Före start, vecka 2 och 6 utvärderades kroppsvikt samt fettmassa, resting energy expenditure (REE) mättes efter 12 timmars fasta och 24 timmars avhållande från fysisk aktivitet, ett 24-timmars urinprov och fasteblodprov ( kreatinin, glukos,lipider, insulin, urinsyra, CRP, leverenzymer, kalcium och b-hydroxybutyrat). Före lunch, dag 1 varje vecka (under de 6 veckorna som experimentet pågick) mättes kroppsvikt och fettmassa. Dessutom fick deltagarna på en sjugradig Likertskala ange de hunger- och mättnadskänslor samt i ett frågeformulär beskriva den sinnesstämning de upplevt den senaste veckan. Efter v 10 mättes kroppsvikt och fettmassa. KLC-dieten innehöll 60 % fett (21 % mättat fett) och de två första veckorna 5 % kolhydrater. Från vecka 3 ökades kolhydratintaget med 5g/vecka. Från vecka 7-10 skulle dieten innehålla 40g kolhydrater/dag. KLC-dieten var mindre näringsrik beträffande fibrer, vitaminE, folat, järn, magnesium och kalium (<67% av rekomenderat dagligt intag). NLC-dieten innehöll 30 % fett (9 % mättat fett) och 40 % kolhydrater intaget av fibrer, vitaminE, folat, järn, magnesium och kalium var 67% av rekommenderat dagligt intag. Båda dieterna innehöll 30 % protein och samtliga deltagare erhöll multivitamin och mineraltablett dagligen från vecka 2 till och med vecka 6.
Huvudfynd Studien visar att det vid dieter inte finns några uppenbara metabola fördelar med ketos. Kvalitet Hög/ Låg Medel
Författare Joshipura, K et al År 2008
Tidskrift Public Health Nutrition Land USA
Studiens längd 14 år (män) och 16 år (kvinnor) Typ av studie Prospektiv observationsstudie
Deltagare 70 870 kvinnor (30-35 år) och 38 918 män (40-75 år)
Syfte Att under lång tid undersöka sambandet mellan frukt- och grönsaksintag och incidens av kardiovaskulära sjukdomar bland individer med lågt intag av kolhydrater.
Metod Populationen i studien utgjordes av deltagare från två större prospektiva kohortstudier. Frågeformulär ifylldes av deltagarna beträffande sjukdomshistoria med 2 års intervall. Frågeformulär angående frukt- och grönsaksintag ifylldes med fyra års intervall och frågeformulär beträffande livsstil, kostvanor och BMI det senaste året. Kolhydratintag delades in i tre grupper efter mängd/dag; <40 % = låg, >40-55 % = medel och >55 % =högt.
Huvudfynd Det sammanlagda frukt-och grönsaksintag bland män och kvinnor med lågt kolhydratintag visade ett litet men icke signifikant samband med kardiovaskulär sjukdom.
Kvalitet Hög/ Låg Hög
Författare Keogh JB et al År 2008
Tidskrift American Journal of Clinical Nutrition Land Australien
Typ av studie Experimentell prospektiv studie Studiens längd 8 veckor
Deltagare 99 överviktiga och obesa män och kvinnor i åldrarna 50.0 ± 8.3 med bukfetma och BMI 33.7 ± 4.1kg/m² . Ytterligare minst en riskfaktor för metabola syndromet enligt definition från International Diabetes Federation krävdes
Syfte Syftet var att undersöka hur dieterna påverkade FMD (arteriellt blodflöde), endotelfunktionen, adiponektin och kardiovaskulära riskfaktorer efter viktnedgång.
Metod Deltagarna delas in i två grupper genom randomisering efter ålder, kön och BMI. Den ena gruppen (LC), n= 52, tilldelas en energibegränsad diet (4 % kolhydrater, 61 % fett varav 20 % mättat och 35 % protein). Den andra gruppen (HC), n=47, tilldelas en diet med samma mängd energi men med annan fördelning av näringsämnena (46 % kolhydrater, 30 % fett varav mättat <8% och 24 % protein). Vid studiestart och efter vecka 8 genomgick samtliga deltagare, efter fasta, kliniska och kliniskt kemiska undersökningar. Undersökningarna utfördes under två, på varandra följande, dagar. Första dagen togs längd, vikt, blodtryck, 24-timmars urinprov och venösa blodprover (lipider, glukos, insulin, folat, homocystein och CRP). Andra dagen togs ytterligare blodprover för bedömning av lipider och ketonkroppar samt artärstelhet. Ytterligare undersökningar utfördes på en subgrupp (n=37 från LC och 33 från HC) FMD, PWV (pulsvågornas hastighet) samt blodprover (adhesionsmolekyler, plasminogenaktivatorhämmare, plasminogenaktivator och adiponektin. Under interventionen besökte deltararna kliniken var 14:e dag för viktkontroll och besök hos dietist. Deltagarna uppmanades att förutom dietrestriktionerna bibehålla tidigare vardagsrutiner.
Huvudfynd Viktnedgång med lågkolhydratdiet hade ingen nedsatt inverkan på FMD eller skadliga effekter på uppmätta endotelfunktioner.
Författare Lagiou, P et al År 2007
Tidskrift Journal of Internal Medicine Land Sverige
Studiens längd 12 år
Typ av studie Observationsstudie prospektiv kohort Deltagare 42 237 kvinnor, 30-49 år
Syfte Att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dieter med lågkolhydratinnehåll/högt proteininnehåll och ökad dödlighet i en population av relativt unga kvinnor i Sverige.
Metod Deltagarna tillhörde Landstinget i Uppsala län och togs genom randomisering fram utifrån olika åldersgrupper (30-34, 35-39, 40-44 och 45-49 år). Kvinnorna inbjöds via brev att delta i studien med inbjudan följde ett frågeformulär med frågor angående livsstil, antropometri, sjukdomshistoria, fysiskaktivitet och kostvanor. Beträffande kostvanor analyserades särskilt den del av det totala energiintaget som bestod av kolhydrater och proteiner. Uppföljning av deltagarna skedde via folkbokföring, patientregistret och dödsregister. För att bedöma protein- och kolhydratintag graderades intaget på en skala från 1 till 10. 1 = mycket lågt proteinintag, 10 = mycket högt proteinintag. Kolhydraterna graderades på motsatt vis, 1 = mycket högt kolhydratintag, 10 = mycket lågt kolhydratintag. Poängen analyserades både separat och sammanslaget.
Huvudfynd Kvinnor med lågt intag av kolhydrater och högt intag av proteiner visade på signifikant högre dödlighet (särskilt kardiovaskulär) jämfört med de som hade ett högt intag av kolhydrater och lågt intag av proteiner.
Kvalitet Hög/ Låg Hög
Författare Mirmiran, P et al År 2009
Tidskrift Metabolism Clinical and Experimental Land Iran
Typ av studie Tvärsnittstudie
Deltagare 840 (361 män, 479 kvinnor) i åldrarna 18-74 år
Syfte Att utvärdera huruvida ett högre intag av frukt och grönsaker skulle kunna associeras till kardiovaskulära riskfaktorer.
Metod Genom randomiseringsförfarande togs 861 deltagare från Tehran Lipid and Glucose Study ut. 21 deltagare exkluderades på grund av för stort eller för litet kaloriintag per dag (<800 kcal/dag eller >4200 kcal/dag). BMI, blodglukos och lipidnivåer mättes efter 12 timmars nattfasta, blodtryck och EKG kontrollerades på alla deltagare. Tre frågeformulär avseende fysisk aktivitet, kostvanor och bröstsmärtor genomfördes av alla deltagare. Deltagarna delades in i fyra kategorier utifrån hur stort det dagliga intaget av frukt och grönsaker var. Kategori 1 = 0 - 1,9 port/dag, kategori 2 = 2 - 2,9 port/dag, kategori 3 = 3 - 3,9 port/dag, kategori 4 = minst 4 port/dag. För att bedöma kostens lipidinnehåll användes Keys score (instrument för att beräkna lipidinnehåll i kosten).
Huvudfynd Frukt- och grönsaksintag hade positiv inverkan på totalkolesterol och LDL- koncentrationen oberoende av ålder och kön. De deltagare med högst frukt- och grönsaksintag hade lägra LDL- och totalkolesterolkoncentrationer än deltagarna som hade lägst intag av frukt och grönsaker.
Författare Nielsen, J V et al År 2005
Tidskrift Upsala Journal of Medical Science Land Sverige (Karlshamn)
Studiens längd 6 månader
Typ av studie Experimentell prospektiv kohortstudie. Pilotstudie Deltagare 31 obesa diabetiker fördelat på två grupper (16 + 15).
Syfte Att under 6 månader observera och jämföra fasteblodglukos, HbA1c, kroppsvikt och BMI hos en grupp av obesa patienter med typ 2 diabetes som följde en lågkolhydratdiet (LCD) med en kontrollgrupp som följde en diet med högt intag av kolhydrater (CG).
Metod 16 obesa patienter med typ 2 diabetes blev tilldelade en lågkolhydrat diet (LCD) med ett energiintag på 1 800 kcal för män och 1 600 kcal för kvinnor. Energiintaget fördelades på 20 % kolhydrater, 30 % protein och 50 % fett. Alla processade kolhydrater såsom bröd, pasta, ris och potatis uteslöts. Kolhydraterna som intogs skulle i huvudsak komma från sallad och grönsaker. Kontrollgruppen (CG) utgjordes av 15 obesa diabetespatiener som fortsatte tidigare rekommenderad diet med högt kolhydratinnehåll. Energiintaget i CG var individuellt fastställt och låg för män mellan 1 600-1 800 kcal och för kvinnor mellan 1 400-1 600 kcal. Energifördelningen i CG var 60 % kolhydrater, 15 % protein och 25 % fett. Samtliga patienter uppmanades motionera 30 minuter per dag, ta multivitaminer med extra kalcium samt kontrollera blodsockret före måltid och på kvällen. Fasteblodglukos och kroppsvikt mättes på klinik vid start, varannan vecka i 12 veckor och därefter var fjärde vecka. HbA1c kontrollerades vid start och därefter var 8:e vecka.
Huvudfynd En förändring i kalorifördelningen av kolhydrater, protein och fett är ett effektivt instrument i behandling av typ 2 diabetes då både förbättrade glukosvärden och viktnedgång kan bibehållas under en lång tid.
Kvalitet Hög/ Låg Låg
Författare Nielsen, J V & Joensson, E År 2006
Tidskrift Nutrition & Metabolism Land Sverige (Karlshamn) Studiens längd 22 månader
Typ av studie Retrospektiv follow-up studie
Syfte Att fastställa till vilken grad förändringarna bland de 16 patienterna i LCD hade kunnat bibehållas eller förändrats från pilotstudiens slut (6 månader) och fram till 22 månader efter studiens start.
Deltagare De 16 patienter som i föregående pilotstudie tilldelats en lågkolhydratdiet (LCD) samt 7 patienter från kontrollgruppen som valde att byta till LCD efter pilotstudiens slut.
Metod Se föregående pilotstudie. (De sju patienter som önskade byta till LCD fick 2 månader efter pilotstudiens slut göra det, men analyseras till största separat).
Huvudfynd Patienter med typ-2 diabetes reducerade effektivt både fasteblodsocker, blodglukos efter måltid och HbA1c.
Författare Nielsen, J V & Joensson, E År 2008
Tidskrift Nutrition & Metabolism Land Sverige (Karlshamn) Studiens längd 44 månader
Typ av studie Retrospektiv follow-up studie Deltagare 23 (se föregående studie)
Syfte Att fastställa till vilken grad förändringarna bland de 16 patienterna i LCD hade kunnat bibehållas eller förändrats från pilotstudiens slut (6 månader) och fram till 44 månader efter studiens start. Att rapportera resultatet från de sju patienter som bytt från kontrollgrupp till LCD.
Metod Se föregående pilotstudie. (De sju patienter som gick över till LCD analyserades till största del separat).
Huvudfynd En lågkolhydratdiet är effektiv till motiverade patienter och kan rekommenderas till överviktiga patienter med typ-2 diabetes. Inga negativa kardiovaskulära effekter har kunnat påvisas.
Kvalitet Hög/ Låg Låg
Författare Nöthlings, U et al År 2008
Tidskrift The Journal of Nutrition Land Europa
Typ av studie Retrospektiv observationsstudie Studiens längd Ca 9 år (1992-2000)
Deltagare 10 499 i åldrarna 35-70år
Syfte Att undersöka samband mellan intag av grönsaker, baljväxter samt frukt och risken för dödlighet i allmänhet och sjukdomsspecifik dödlighet i en grupp av diabetiker.
Metod Deltagare från EPIC-studien (European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition study) som vid start uppgett diabetesdiagnos togs ut. Sammanställning av kostintaget de senaste 12 månaderna innan EPIC- studiens start analyserades. För att utvärdera sambandet mellan frukt- och grönsaksintaget och risk för dödlighet beaktades intaget av grönsaker, baljväxter och frukt både separat och kombinerat. Tidigare ifyllda frågeformulär beträffande livsstil, sjukdomshistoria, utbildning och sysselsättning bearbetades. Även information om BMI samt midje- och höft kvot beaktades. Dödsorsak samt dödsdag bekräftades av respektive länders register.
Huvudfynd Ett signifikant samband mellan det totala intaget av grönsaker, bladgrönsaker samt frukt och all dödlighet i en europeisk population av diabetiker.
Författare Shai, I et al År 2008
Tidskrift The New England Journal of Medicine Land Israel
Typ av studie Experimentell prospektiv studie Studiens längd 2 år
Deltagare 272 (86 % män, 14 % kvinnor) i åldrarna 40-65, BMI 27kg/m² eller typ 2- diabetes eller kranskärlssjukdom oberoende av ålder och kön på en arbetsplats.
Syfte Att jämföra tre dieters (kaloribegränsad diet med lågt fettinnehåll, kaloribegränsad medelhavskost och lågkolhydratdiet baserad på Atkinsmetoden) effektivitet och säkerhet.
Metod Deltagarna delades in i tre grupper genom randomisering efter kön, ålder, BMI, kranskärlssjukdom, diabetes-typ 2 och statinbehandling. Den kaloribegränsade dieten med lågt fettinnehåll baserades på American Heart Associations riktlinjer. Energiintaget begränsades till 1500 kcal/dag för kvinnor och 1800 kcal/dag för män, 30 % av kalorierna skulle komma från fett och endast 10 % från mättat fett. Det dagliga intaget skulle även bestå av 300 mg kolesterol. Kaloribegränsningen i medelhavsdieten var samma som dieten med lågt fettinnehåll. Målet för fettintaget var att inte överstiga 35 % av sammanlagda kaloriintaget och skulle företrädesvis komma från olivolja och nötter. Lågkolhydratdieten hade inga restriktioner av kalorier. Dock fick kolhydratintaget inte överstiga 20g/dag de första två månaderna för att därefter gradvis öka till ett maximum av 120g/dag. Deltagarna i varje dietgrupp delades in i sex subgrupper vardera med 17-19 deltagare i varje. En dietist tilldelades till vardera dietgrupp. Grupperna träffades vecka 1, 3, 5 samt 7 och därefter var 6:e vecka, sammanlagt 18 träffar på 90 minuter vardera. De deltagare som hade svårigheter att fullfölja dieten kontaktades per telefon av ytterligare en dietist för motivationssamtal, vid sammanlagt 6 tillfällen. Vidhållande till dieten bedömdes med hjälp av frågeformulär angående kost och fysisk aktivitet vid start, 6, 12 och 24 månader. Frågorna besvarades elektroniskt av deltagarna..
Huvudfynd Medelhavsdieten och lågkolhydratdieten är för viktnedgång effektiva alternativ till diet med lågt fettinnehåll. De förefaller dessutom vara lika säkra som en diet med lågt fettinnehåll
Kvalitet Hög/ Låg Hög
Författare Trichopoulou, A et al År 2007
Tidskrift European Journal of Clinical Nutrition Land Grekland
Studiens längd 10 år
Typ av studie Uppföljning av en prospektiv kohortstudie Deltagare 22 944 (män och kvinnor) i åldrarna 20-86år
Syfte Att undersöka dödlighet bland, vid start, friska individer utifrån protein- och kolhydratintag.
Metod Deltagarna plockades ut ur EPIC- studien och utgjordes av studiens grekiska population. Sammanställning av kostintaget de senaste 12 månaderna innan EPIC- studiens start analyserades. Analys utfördes beträffande deltagarnas intag av lite kolhydrater/mycket protein (LC/HP) och mycket kolhydrater/lite protein (HC/LP). Tidigare ifyllda frågeformulär beträffande BMI, livsstil, sjukdomshistoria, utbildning och sysselsättning bearbetades. Kolhydratintag och proteinintag till varje deltagare delas in i poäng för statistisk analys där högt kolhydratintag och lågt proteinintag (LP/ HC) ger 2 poäng och lågt kolhydratintag och högt proteinintag (HP/ LC) ger 20 poäng.
Huvudfynd En kosthållning med LC/HP tenderade att resultera i högre dödlighet jämfört med HC/LP. Kvalitet Hög/ Låg Hög
Bilaga 2
Protokoll Kvantitativ studie
1. Typ av studie………Studiens längd……….
2. Finns tydligt syfte eller problemformulering………
3. Antal deltagare………..
4. Är urvalsförfarandet tydligt?...
5. Är randomiseringsförfarandet tydligt och adekvat?...
6. Är kriterier för inkluderande beskrivet?...
7. Är kriterier för exkluderande beskrivet?...
8. Finns etiskt resonemang………...
9. Är metoden tydligt beskriven och adekvat för frågeställningen?...
Datainsamling………..
Analys………..
10. Är resultatet begripligt, kommunicerbart och generaliserbart?...
11. Är resultaten valida?...
12. Är resultaten reliabla?...
13. Gradera kvaliteten
Bilaga 3
Databassökningen presenteras i tabellform.
Tabell 2: Resultat från databassökning.
Databas / Datum för sökning
Sökord alt. MESH term Begränsningar Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed Frisökning 17-02-2010 "Low-carbohydrate high- proteine diet and long mortality in a cohort of Swedish women" Abstract human English Adult 19-44 Middle aged 45-65 2005-2010 1 1 1 1 1 PubMed Frisökning 17-02-2010
"Low carbohydrate-diet score and the risk of coranary heart disease in women" Abstract human English Adult 19-44 Middle aged 45-65 2005-2010 1 1 1 1 0 PubMed 17-02-2010
Weight loss AND Diet AND Diet carbohydrate restrikted
Abstract, human English, All-adult, 5- years 66 66 30 3 1 PubMed 05-04-2010
Diet , carbohydrate restricted Clinical trial, editorial, meta-analys, randomised kontrolled trial, english, human, all adults 19+
84 84 16 3 2
PubMed 17-02-2010
Diet , carbohydrate restricted Abstract human English Adult 19-44 Middle aged 45-65 2005-2010 131 111 5 3 1 PubMed 05-04-2010
Ketogen diet Human English Adults
8 8 1 1 0 PubMed
05-04-2010
Blood glucose AND ketogen diet
0 8 8 1 1 0 CINAHL
07-04-2010
Diet AND Low carbohydrate Abstract 2005-2010 Peer reviewed English
205 205 30 2 0 PubMed
12-04-2010
Vegetables AND Fruit AND Riskfactors AND Diet
Human English All adults Abstracts 5- years
109 109 4 3 3 CINAHL
12-04-2010
Carbohydrate and nutrition AND Fruit AND Vegetables
Abstract 2005-2010 Peer reviewed English All adults 198 198 32 6 0 PubMed Frisökning 05-04-2010 Beneficial effects of ketogenic diet in obese diabetic subjects 0 1 1 1 1 1 PubMed Frisökning 17-02-2010 Low-carbohydrate-high- protein diet and long-term survival in a general population cohort
0 1 1 1 1 1 PubMed
17-02-2010
Effects on weight loss AND insulin resistans
English Human All adults Abstract 5 years 227 227 5 3 1 E-mail av författaren 09-04-2010 Lasting Improvement of Hypoglycemia and Bodyweight: Low- carbohydrate Diet in Type-2 Diabetes.- A Brief Report
0 0 0 0 0 1 Google Scholar Frisökning 05-04-2010 Low-carbohydrate diet in a type-2 diabetes. Stable improvement of bodyweight and glycemic control during 22 month follow-up 0 1 1 1 1 1 Google Scholar Frisökning 05-04-2010 Low-carbohydrate diet in a type-2 diabetes. Stable improvement of bodyweight and glycemic control dueing 44 month follow-up