Manne (4.9 år), Marco (4.8 år), Marcus (5.10 år), Matts (6 år) och Mattias (5.4 år) står i hallen. De har klätt ut sig och ska leka krig. De bestämmer sig för att dela upp sig i två lag. Men vet inte hur de ska dela in sig.
Manne: Vi ska vara i samma lag.
Manne drar till sig Marco.
Manne: Mattias du får vara i det andra laget.
Marcus går till Mattias.
Marcus: Jag är med Mattias. Matts: Jag också
Matts ställer sig också bredvid Mattias.
Marcus går då, utan att säga någonting, och ställer sig bredvid Manne och Marco.
Marcus: Nej jag ska vara med Manne och Marco. Matts: Jag också.
Matts följer efter Marcus.
Marcus går då tillbaka till Mattias med Matts i hasorna och sedan tillbaka till Manne och Marco igen, Matts följer efter.
Manne: Vi är två i laget, men behöver en till. Någon får vara med Mattias.
Manne pekar på Mattias.
Mattias börjar gråta, står stelt med kroppen och tittar i golvet.
Mattias: Jag vill inte vara själv, säger Mattias med gråten i halsen. Marco: Men vi ska vara tre i laget så någon måste vara med dig.
Marco tittar på Matts och Marcus som inte säger någonting.
Matts: Vi behöver en till. Då blir vi sex. Då blir vi tre i varje lag.
Matts viftar ivrigt med armarna och tittar på Manne och Marco.
Mattias: Ja, vem ska vara med mig? Jag vill inte vara själv.
Mattias gråter fortfarande och tittar på de andra pojkarna.
Manne: Ja, vi två är i alla fall i samma lag.
Marco: Nu vet jag. Manne och jag har mantlar på oss, så vi kan vara i samma lag
Marco tittar åt Mannes håll.
Marco: Och ni tre har inga mantlar på er, så ni kan vara i samma lag.
Marco tittar på Marcus, Matts och Mattias.
Marco: Då blir vi två och ni blir tre. Mattias: Ja.
Mattias skiner upp och slutar gråta.
22 Analys
I denna episod använder barnen både den verbala kommunikationen och icke-verbala kommunikationen för att kommunicera med varandra. De använder språket för att förklara vem de vill vara med. Matts och Marcus använder även kroppsspråket när de går till de personer de vill vara med. Mattias använder språket när han säger att han inte vill vara själv och ansiktet och mimiken då han gråter och sedan blir glad. Marco använder språket och blickar då han förklarar hur de kan dela upp sig i lagen.
Konflikten avslutas och blir löst då Marco kommer på hur de kan dela upp sig. Han använder konfliktstilen samverkan för att både tillgodose sitt behov och sina kompisars viljor. Han ser till att han får vara med den kompis han vill vara med, samtidigt som han ser till att Mattias inte blir själv. När Marco har förklarat sin idé håller de andra barnen jakande med.
Samverkan
I dockvrån leker Majken (5.10 år), Malin (5.10 år), Mille (3.7 år) mamma, pappa, barn. Majken: Nu ska du sova.
Majken tittar på Mille samtidigt som hon förklarar.
Mille: Nej jag vill inte sova.
Mille håller armarna i kors. Han har underläppen över överläppen och tittar på Majken.
Malin: Men om du inte sover tar vi bort din leksaksmobil.
Malin pratar med bestämd röst och pekar på mobilen som Mille håller i.
Mille: Men det vill inte jag.
Milles röst är låg/tyst. Han tittar ner i golvet.
Majken: Men du kan sitta och sova?
Rösten går upp i falsett på sista ordet. Majken har ett leende på läpparna.
Mille: Ja.
Mille ler och sätter sig i ”sängen”.
Majken: Varsågod säger Majken och ger Mille ett täcke. Malin: God natt vinkar Malin med handen.
Sedan fortsätter leken.
Analys
Majken använder språket och blickar då hon pratar med Mille. Mille använder också språket för att säga att han inte vill sova. Han använder även kroppsspråket och håller armarna i kors och tittar på Majken. Han har även satt underläppen över överläppen. Malin använder det verbala språket och pekar med handen då hon säger att de ska ta hans leksaksmobil om han inte sover. Mille svarar med en tyst röst och tittar i golvet. Majken kommer med förslaget att han kan sitta upp och sova, hennes röst går upp i falsett och hon ler. Mille säger ja och ler han också. Mille sätter sig i sängen och sover och leken fortsätter.
Under konflikten använder de tre barnen konfliktstilen samverkan för att tillgodose allas intressen. Majken kommer med ett förslag som Mille gillar och leken kan fortsätta utan problem.
23 Anpassande
Matts (6 år), Manne (4.9 år), Marco (4.8 år) och Mikael (5.7 år) bygger legopistoler i allrummet. Konflikten mellan Matts och Manne handlar om vilken färg de ska ha på sina legopistoler.
Matts: Men jag vill vara den röda.
Matts pratar med lugn röst och tittar på Manne.
Manne: Nej, du får vara den blå, säger Manne som fortsätter bygga på sin pistol. Matts: Nähä.
Matts ställer sig med stel kropp och armarna i kors.
Matts: Då är inte jag er kompis.
Matts får ingen respons från de andra pojkarna, som fortsätter att bygga på sina pistoler.
Manne: Vill du se min grupp? Vi har en bild på vår grupp.
Manne tittar först på Matts och lägger sedan ena armen kring honom.
Matts tittar i golvet, och säger ingenting. Manne leder Matts till gruppens informationspapper. De tittar tillsammans på bilden ett tag och småpratar.
Manne: Kom säger Manne och går bort till de andra pojkarna, och fortsätter bygga på sin pistol.
Matts följer efter och börjar också bygga på sin pistol med blå legobitar.
Analys
Matts använder en lugn röst för att förklara att han vill vara röd. När han blir nekad av Manne som också använder språket, förklarar Matts att han inte är deras kompis längre. Matts blir stel i kroppen och håller armarna i kors. Manne byter ämne och vill i stället visa sin grupp. Matts tittar i golvet. Manne lägger armen om Matts och leder honom till gruppens informationspapper. De småpratar när de tittar på pappret. När de har tittar klart använder Manne det verbala språket och säger ”kom”. Han går tillbaka till legobygget. Matts följer efter. Både pojkarna börjar bygga under tystnad. Matts använder blå legobitar.
När Manne leder bort Matts från legobygget, pratar de inte längre om vilken färg Matts ska ha på sin pistol. När de sedan börjar bygga på pistolerna igen använder Matts blå legobitar i stället för röda som han ville i början. Matts passar in på konfliktstilen anpassande, som innebär att man frångår sina egna önskemål och rättar sig efter någon annans vilja.
Kamp och anpassande
Mikael (5.7 år) och Matts (6.0 år) leker med legopistoler och låtsas att de är poliser och brandmän. De frångår leken och pratar istället om mardrömmar.
Mikael: Ska jag säga vad jag drömde?
Mikael tittar på Matts.
Matts: Nej jag ska säga först.
Matts höjer rösten och tittar på Mikael med ögonen uppspärrade.
Mikael: Neeeej. Jag ska säga vad jag drömde.
Mikael skriker till Matts.
Matts: Jag vill faktiskt säga.
Matts skriker tillbaka till Mikael.
Mikael: Nej, det är jag som ska säga säger Mikael fortfarande skrikande.
Matts är tyst och tittar på Mikael.
24
Mikael pratar med normal röst och tittar på Matts.
Analys
Både Mikael och Matts använder det verbala språket och röstläget för att betona att de vill berätta om sin dröm först. De använder samma fras för att överrösta varandra. När Matts blir tyst börjar Mikael att berätta om sin dröm. Han pratar med normal samtalston och tittar på Matts. Matts säger ingenting men tittar på Mikael. Han använder inte heller någon mimik eller kroppsspråk. I denna episod använder båda pojkarna konfliktstilen kamp. Både vill berätta om sin dröm först och skriker på varandra för att få göra det. När Matts låter Mikael berätta om sin dröm först byter han konfliktstil till anpassande. Konflikten blir löst då Matts låter Mikael berätta om sin dröm först.
Kamp och anpassande
Malte (3.6 år) och Magnus (3.8 år) leker med Magnus bilar som han har tagit med till förskolan. När de lekt en stund vill Malte ha bilen som Magnus leker med.
Malte: Jag vill ha den säger Malte som är på väg att ta bilen som han vill ha från Magnus, men
Magnus håller fast bilen och skakar på huvudet.
Malte: Ole – dole – doff… säger Malte och pekar samtidigt på de olika bilarna som finns.
Slutligen pekar Malte på Magnus som nu håller bilen bakom ryggen.
Magnus: Nej. Jag vill inte.
Magnus höjer rösten och drar ihop munnen.
Malte: okej, du får behålla den. Jag tar den här.
Malte tar en annan bil. Han pratar med tyst röst.
Analys
Malte vill ha Magnus bil och använder det verbala språket för att berätta det. Magnus använder kroppsspråket och skakar på huvudet och håller fast bilen i famnen. Malte använder även kroppsspråket då han väljer att ”ola” sig till bilen och sedan peka på bilen som Magnus håller i. Magnus använder språket för att neka Malte bilen, han höjer även rösten och drar ihop munnen. Malte ger med sig och väljer en annan bil, han pratar med tyst röst
I början av episoden använder sig Malte av konfliktstilen kamp för att få bilen. När han inte lyckas byter han stil till anpassande och frångår sin önskan och låter Magnus behålla sin bil. Konflikten löste sig då Malte frångick sina önskningar och lät Magnus behålla bilen.
Kamp och anpassande
Flera barn leker i allrummet. De springer fram och tillbaka. Mårten (4.4 år) trampar på Matts (6.0 år) fot.
Matts: Aj, vad gör du? Det gjorde ont.
Matts tittar på Mårten och drar ihop munnen.
25
Mårten tittar på Matts.
Matts: Men det gjorde ändå ont. Du klev på mig. Fröken han klev på mig säger Matts till den
fröken som står närmast. Fröken kommer fram till pojkarna och säger.
Fröken: Matts jag såg att det var en olyckshändelse av Mårten. Han såg inte ditt ben.
Fröken tittar på både Matts och Mårten.
Mårten: Förlåt säger Mårten med tyst röst till Matts. Matts: Det gör inget. Det gör inte ont längre.
Både Mårten och Matts fortsätter att leka. Fröken går iväg.
Analys
Matts använder det verbala språket för att fråga Mårten vad han gör och för att säga att det gjorde ont. Han har dragit ihop munnen. Mårten använder blickar och språket då han förklarar att det inte var hans mening att kliva på Matts. Matts använder återigen språket och säger till fröken som förklarar att hon såg att det var en olyckshändelse. Mårten använder tyst röst och säger förlåt. Matts använder språket för att säga att det inte gör något. De fortsätter att leka.
I denna konflikt använder Matts konfliktstilen kamp då han beskyllde Mårten för att ha klivit på honom. Mårten är anpassande och försöker samarbeta med Matts. Till slut ger Matts med sig och säger att det inte längre gör ont. De båda barnen fortsätter att leka.
Kamp och undvikande
Mattias (5.4 år), Magnus (3.8 år) och Morgan (3.8 år) leker Super Mario. De håller på att välja vilken Super Mario karaktär de ska vara. Alla tre väljer att vara en ”god” Mario, men Mattias anser att någon måste vara ond för alla kan inte vara goda. Men ingen av de andra vill byta karaktär, inte Mattias heller.
Mattias: Men alla kan inte vara goda. Nån måste vara ond, det är så.
Mattias ställer sig framför Magnus och Morgan.
Magnus: Men jag är god. Jag är blå Super Mario säger Magnus och springer i väg som blå Super
Mario till ett annat rum.
Mattias: Men det går inte. Alla kan inte vara goda. Det är alltid någon som är ond. Morgan du får
vara ond.
Mattias tittar på Morgan.
Morgan: Nej. Jag är goooood. Jag är grön Super Mario.
Morgan skrattar och Magnus kommer tillbaka in i rummet.
Magnus: Så här ska man vara. Så här är Super Mario.
Magnus viftar med armarna.
Mattias: Men nån måste vara ond. Annars är inte leken kul.
Mattias står med ihopkrupen hållning och tittar med nedböjt huvud på Magnus och Morgan.
Magnus: I den här leken är ingen ond. Alla är goda. Okej?
Magnus nickar med huvudet och tittar på Mattias.
Morgan: Okej
Morgan ler.
Mattias: Ja, så kan vi göra. Då vill jag vara Luigi som är grön.
26 Analys
Mattias använder det verbala språket för att förklara att alla karaktärer inte kan vara goda. Han ställer sig framför Morgan och Magnus. Magnus använder språket och säger att han är god och springer iväg. Återigen använder Mattias språket för att berätta att alla inte kan vara goda. Han använder blickar och tittar på Morgan. Morgan säger att han är god och skrattar. Magnus kommer tillbaka in i rummet och visar med kroppen hur man ska vara samtidigt som han pratar. Mattias använder igen språket för att förklara att någon måste vara ond. Han står med ihopkrupen hållning och böjer ner huvudet samtidigt som han tittar på Magnus och Morgan. Magnus använder språket för att förklara att ingen är ond, han nickar med huvudet och tittar på Mattias. Morgan använder språket och ler. Mattias går med på förslaget och skrattar och tittar på Morgan och Magnus. Därefter fortsätter leken.
Under konflikten använder Mattias kamp för att få sin vilja igenom. Morgan och Magnus använder delvis konfliktstilen undvikande, då de vid flera tillfällen går i väg från rummet. De undviker även att säga emot Mattias och säger bara vad de vill. konflikten avslutas då Magnus förklarar att ingen är ond i denna lek. Mattias säger inte emot. Leken fortsätter
Kamp, undvikande och anpassande
Mike (3.7 år) och Mårten (4.4 år) befinner sig i samma rum. Mike slår Mårten på huvudet. Mårten vill gå in i rummet bredvid och leka men Mike menar att han måste ha en ”sån här” för att få komma in och viftar med en lapp.
Mårten: Aj, det gjorde ont.
Mårten tar sig på huvudet där han blev slagen. Mårten kniper ihop med munnen och ögonen.
Mike: Men du måste ha en sån här.
Mike håller fram en papperslapp.
Mike: En biljett du måste ha.
Mike pekar på lappen.
Mårten: Men jag vill komma in och leka. Mike: Måste ha biljett. Kolla. Sån här.
Mike pekar på lappen.
Mårten går till sin låda och tittar i den medan Mike går in i rummet bredvid. Mike kommer tillbaka efter en stund.
Mike: kom, säger Mike till Mårten och går till ett bord i rummet. Mårten följer efter. Mike börjar
klippa i ett papper och Mårten tar ett eget papper och börjar klippa. De är båda tysta.
Mike: Kom. Nu kan vi leka säger Mike till Mårten som följer efter Mike till rummet bredvid, utan
att säga något.
Analys
När Mike har slagit till Mårten använder Mårten det verbala språket och kroppsspråket för att säga att det gjorde ont. Han kniper även ihop munnen och ögonen. Mike använder också det verbala språket samtidigt som han viftar med en lapp, när han säger att han måste ha en biljett. Mike pekar även på lappen. Mårten svarar med att säga att han vill leka. Återigen säger Mike och pekar på pappret att han måste ha en biljett. Mårten går i väg till sin låda och tittar i den medan
27 Mike går in i rummet bredvid. Ingen säger något. Mike går efter en stund till Mårten och säger kom. Mike sätter sig vid ett bord, Mårten följer efter. Under tystnad börjar Mike klippa i ett papper, Mårten börjar också klippa. Båda är tysta. Sedan säger Mike ”kom, nu ska vi leka” till Mårten. Mike och Mårten går till rummet bredvid utan att säga något. Under konflikten använde Mike konfliktstilen kamp för att få Mårten att göra en biljett innan han kan gå in i rummet bredvid och leka. Mårten är undvikande och svarar att han bara vill leka. När Mike fortsätter säga att han måste ha en biljett går Mårten i väg. När Mike sedan kommer tillbaka till Mårten använder Mårten konfliktstilen anpassande. Han gör en biljett, som Mike vill, sedan börjar de leka.
Kamp
Magnus (3.8 år), Morgan (3.5 år), Måns (3.6 år) är i hallen. Måns och Magnus är på väg att hämta Måns bilar som han har tagit med till förskolan men Morgan vill inte leka med bilarna.
Morgan: Jag vill inte leka med bilarna.
Morgan pekar mot Måns väska.
Magnus: Jo, vi ska det.
Magnus drar bort Morgans arm från väskan.
Måns: Vi vill det.
Måns röst är bestämt och hög.
Morgan: NEJ. Sluta.
Morgan höjer sin röst och går ut från hallen till rummet bredvid. Magnus följer efter Morgan utan att säga något. Morgan går tillbaka till hallen och ställer sig vid Måns väska. Magnus följer efter.
Morgan: Nej, vi ska inte göra det. Måns: Sluta säger Måns med ledsen röst.
Måns sänker blicken och kryper ihop med kroppen.
Morgan går iväg till rummet bredvid och Magnus och Måns följer efter. De börjar leka med något annat.
Analys
Morgan använder det verbala språket tillsammans med kroppsspråket för att visa att han inte gillar valet av lek. Även Magnus använder språket för att förklara vad han vill samtidigt som han drar bort Morgans arm från väskan. Morgan säger nej igen och höjer rösten och går ut från hallen, till rummet bredvid. Magnus följer efter utan att säga något. Morgan går tillbaka in i hallen och Magnus följer efter. Ytterligare förklarar Morgan att de inte ska leka med bilarna. Måns använder då språket och en ledsen röst och sänker blicken och kryper ihop med kroppen. Morgan går in i rummet bredvid och Magnus och Måns följer efter. Där börjar de leka med något annat.
Pojkarna i konflikten använder kamp för att få sin vilja igenom. I slutet av konflikten är det Morgans vilja att inte leka med bilarna som vinner. Men konflikten i sig blir inte löst då de börjar leka med något annat.
28 Sammanfattning av resultat författare M
Verbal och icke-verbal kommunikation
Barnen använder både verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation när de kommunicerar i konflikter. De använder den verbala kommunikationen, det vill säga rösten, för att betona en åsikt. Ibland sänker eller höjer de rösten eller till och med skriker.
Via den icke-verbal kommunikation använder barnen kroppsspråket. De använder armarna för att visa hur något är, till exempel så viftar de med armarna, håller armarna i kors eller pekar på någon sak eller på ett annat barn. Med hjälp av kroppshållningen visar barnen hur de känner. De blir stela i kroppen, eller kryper ihop med kroppen. Genom ansiktet och dess mimik, kan de också visa och markera hur de känner. Med hjälp av ögonen använder de blickar för att titta på varandra, de spärrar upp ögonen eller sänker blicken i golvet. När de tittar i golvet böjer de oftast även huvudet. Via munnen så ler, skrattar eller gråter dem. Barnen kniper även ihop munnen eller har underläppen över överläppen. Barnen använder även kroppsspråket då de går eller springer.
Vanligast är att barnen använder det verbala språket tillsammans med den icke-verbala kommunikationen, alltså kroppsspråket eller mimiken. I vissa fall använde de endast till exempel rösten, eller kroppsspråket för att visa sina känslor eller en åsikt.
Konfliktavslut
De vanligaste konfliktstilarna är kamp tillsammans med anpassande. Både kamp och anpassande