Baserat på resultatet av litteraturstudien kan det inte dras några slutsatser eller
formuleras rekommendationer. Detta beror som tidigare nämnt på att kvaliteten på de inkluderade studierna varierat och att bedömningsprotokollet modifierats av
författarna. Det går inte heller att dra några entydiga slutsatser utav resultatet under temat interventioner, då studiernas resultat haft stor spridning.
Litteraturstudien har bidragit med ökad kunskap kring vad som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder gentemot personer med alkoholproblematik. Kunskap och utbildning är viktiga faktorer för att bekämpa stigmatisering men även attityder och fördomar gentemot patienter med alkoholproblematik. Resultatet efter
alkoholinterventioner är fortfarande ett kontroversiellt ämne utan entydigt svar. Forskarna måste bli bättre på att skräddarsy interventionsmetoderna efter varje arbetsplats, stad, kommun och land. Dessutom måste metoderna vara olika för läkare och sjuksköterskor då det visat sig att den teoretiska färdigheten i interventionsteknik förvärvas på olika sätt. I mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten med alkoholproblematik har litteraturstudien belyst vanliga missuppfattningar, fördomar och upplevda svårigheter. Stigmatiseringen i samhället finns på flera nivåer och måste då också angripas på flera ställen. Varje individ, men i synnerhet hälso- och sjukvårdspersonal, har ett ansvar att hjälpa och stödja svaga befolkningsgrupper. För att kunna göra det måste stigmatiseringen förhindras med kunskap och utbildning och ett bra forum att börja på är under sjuksköterskeutbildningen. Vidare så är
sjuksköterskan en stor outnyttjad resurs i vården av patienter med alkohol- problematik. Sjuksköterskan är ofta den första patienten möter och det kan också upplevas som enklare att etablera kontakt med en sjuksköterska än med läkaren. Litteraturstudien har även visat att sjuksköterskan behöver mer praktisk träning och utbildning än vad läkarna behöver, detta för att kunna bli mer involverade i
alkoholfrågor. Sjuksköterskan möter patienter med alkoholproblematik inom alla vårdinstanser. Detta ger en fingervisning om att det behövs mer utbildning om alkoholberoende under sjuksköterskeutbildningen.
REFERENSER
Aalto, M et al (2001) Primary health care nurses´and physicians´attitudes, knowledge and beliefs regarding brief intervention for heavy drinkers. Addiction 96, 305-311.
Aalto, M et al (2002) Primary helath care professionals´activity in intervening in patients´alcohol drinking: a patient perspective. Drug and alcohol dependence, 66, 39-43.
Aalto, M et al (2005) Implementation of brief alcohol intervention in primary health care: do nurses´ and general practitioners´ attitudes, skills and knowledge change?
Drug and alcohol review, 24, 555-558.
Agerberg, M (2004) Kidnappad hjärna. En bok om missbruk och beroende. Lund: Studentlitteratur.
Andréasson, S et al (2005) Alkohol som medicin fungerar dåligt. Läkartidningen,
102, 632-637.
Angermeyer, M.C och Dietrich, S (2005) Public beliefs about and attitudes towards people with mental illness: a review of population studies. Acta psychiatr scand,
2006:113, 163-179.
Bendtsen, P & Åkerlind, I (1999) Changes in attitudes and practices in primary health care with regard to early intervention for problem drinkers. Alcohol & Alcoholism,
34:5, 795-800.
Berglund, M et al (2002) Behandling av alkoholproblem. En kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Berglund, M & Rydberg, U (1995) Beroendelära. Lund: Studentlitteratur.
CAN A - centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008) Hur många alkoholister finns det i Sverige? >http://www.can.se/sa/node.asp?node=1565< 2008- 02-14
CAN B centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008) Riskgränser >http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497< 2008-04-14
Corrigan, P W, 2006. On the stigma of mental illness. Washington: British library cataloguing in publication data.
Cullberg, J (2005) Dynamisk psykiatri. Finland:WS Bookwell, sjunde utgåvan.
Geirsson, M et al (2005) Attitudes of swedish general practitioners and nurses to working with lifestyle change, with special reference to alcohol consumption. Acohol
& Alcoholism, 40:5, 388-393.
Heilig, M (2004) Beroendetillstånd. Lund: Studentlitteratur.
Internetmedicin.se (2008) Alkoholberoende, diagnostik och behandling.
>http://www.internetmedicin.se/print.asp?action=print&page=1590<2008-05-27
Jahren, Kristoffersen, N et al (2005) Grundläggande omvårdnad. Stockholm: Liber
Johansson, K et al (2002) Early intervention for problem drinkers: readiness to participate among general practitioners and nurses in swedish primary helath care.
Alcohol & Alcoholism, 37:1, 38-42.
Johnson, A (2005) 160 miljarder kostar supen – sammanfattning. >www.iogt.se/upload/Drogpolitik/160_miljarder.pdf< 2008-02-13
Kääriäinen, J et al (2001) Opinions on alcohol-related issues among professionals in primary, occupational, and specialized helath care. Alcohol & Alcoholism 36:2, 141- 146.
Leissner, T (1997) Alkohol – Ett psykosocialt, beteende och samhällsvetenskapligt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Livsmedelsverket (2007) Rekommendationer om alkohol
>http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13947&epslanguage=SV<2008- 04-25
Lock, C A et al (2002) A qualitative study of nurses´attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary helath care. Journal of advanced nursing 39:4, 333-342.
Lundh, B och Malmquist, J (2005) Medicinska ord. Det medicinska språket: begrepp,
definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur, fjärde upplagan.
Martinez, R J & Murphy-Parker, D (2003) Examining the relationship of addiction education and beliefs of nursing students toward persons with alcohol problems.
Archives of psychiatric nursing, 17:4, 156-164.
Nationalencyklopedin, nätversionen (2008) 2008-03-26
Owens, L et al (2000). General practice nurses´ knowledge of alcohol use and misuse: a questionnaire survey. Alcohol & Alcoholism, 35: 3, 259-262.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal, and
utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Regeringens proposition (2002:03:35) Mål för folkhälsan.
Rüsch, N et al (2005) Mental illness stigma: Concepts, consequences, and initiatives to reduce stigma. European Psychiatry, 20, 529-539.
Smith, B A (1998) The problem drinkers´ lived experience of suffering: an exploration using hermeneutic phenomenology. Journal of advanced nursing, 27, 213-222.
Sternebring, B (2001) Alkoholberoende – en folksjukdom ur sjukvårdsperspektiv. Malmö: Medicinsk konsult.
Wikipedia Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders.
>http://sv.wikipedia.org/wiki/Diagnostic_and_Statistical_Manual_of_Mental_Disord ers< 2008-02-14
Willaing, I & Ladelund, S (2005) Nurse counseling of patients with and overconsumption of alcohol. Journal of nursing scholarship, 37:1, 30-35.
Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och