Både Fredrikstad och Oslo skriver också i mindre grad om hur arbetet ska gå till internt i kommunen. Fredrikstad skriver om hur man vill arbeta med ett nätverk av ledare för de olika förvaltningarna, och hur man vill upprätta en resursgrupp för det internationella arbetet (Fredrikstad 2009). Oslo har ett lite större fokus på arbetet direkt i förvaltningarna och skriver att de gärna ser att dessa själva utvecklar egna internationella strategier (Oslo 2010; 2).
3.1.3 Förhållande till den statliga utrikespolitiken
Det finns inget hos Trondheim eller Fredrikstad inom det området som är intressant för oss, vilket får anses som förväntat. Inga av deras aktiviteter kan anses som särskilt kontroversiella, ens om de följt svensk eller dansk lag. Med Oslo är det lite annorlunda, som vi såg i avsnittet om vilka målsättningar kommunen har med det internationella arbetet. Under sitt andra delmål skriver staden att;
”Oslo kommune skal delta internasjonalt for å medvirke til at beslutninger og intiativ på overnasjonalt nivå blir fattet i tråd med Oslo kommune interesser.” (Oslo 2010; 7)
Att Oslo vill söka inflytande när överstatlig, längre ner i stycket nämner man särskilt den europeiska nivån, innebär att det finns en potentiell konfliktyta med Norge. Man skriver också längre ner at Oslo ska vara en god ambassadör för Norge (Oslo 2010; 9). Det kan tolkas som att Oslo gör anspråk på att representera hela Norge. Samtidigt är Oslo i sitt internationella engagemang en resurs som kan stärka den norska utrikespolitiken. Bland annat stödjer man utvecklingen av lokaldemokrati och hållbara miljöförvaltningssystem i Sydafrika i samarbete med den statliga norska biståndsorganisationen Norad (Oslo 2010; 7).
Vad som får anses ännu mer intressant är vad Oslo skriver om arbete för fred. Utan att utveckla det närmare skriver man att det är ett av målen med Oslos internationella strategi att bidra till fred (Oslo 2010; 3). Längre ner i texten skriver man också att man vill utnyttja Nobels fredspris till att marknadsför Oslo som en fredsstad (Oslo 2010; 10).
3.2 Sverige
3.2.1 Målsättningar
31
publicerade kortversionen av sin internationella strategi skriver Stockholm att;
”Det internationella arbetet ska kunna härledas till konkret nytta för stockholmarna och har tre inriktningar; Positionering, Verksamhetsutveckling samt Bevakning och påverkan. Förutom dessa tre inriktningar finns det principiella riktlinjer som ska ligga till grund för hur det internationella arbetet bedrivs. Det handlar bland annat om att staden bör involvera såväl näringsliv som akademi och offentlig sektor, men också om att allt internationellt arbete ska stödja stadens vision om ett Stockholm i världsklass och att det internationella arbetet ska bedrivas professionellt och ändamålsenligt.” (Stockholm 2008;2)
Viktiga formuleringar där är att internationellt arbete ska kunna ”härledas till konkret nytta för stockholmarna” och ” ska stödja stadens vision om ett Stockholm i världsklass”. Det klargör att det finns ett tydligt Stockholmsfokus på arbetet. Om vi istället tittar på Göteborg finner vi liknande garderingar. Man skriver;
”Ambitionen är att det internationella samarbetet ska skapa ett mervärde för Göteborgs Stads invånare och näringsliv, samt bidra till visionen om en bärkraftig stad med konkurrenskraft och hållbar utveckling.
Internationellt inriktat samarbete ska vara ett komplement eller alternativ till lokala och nationella satsningar och ska ses som en del av de allmänna investeringarna inför framtiden.” (Göteborg)
Sådana här formuleringar klargör tydligt att det internationella arbetet ses i första hand som ett utvecklingsarbete där den internationella sfären har något att erbjuda de svenska städerna. Göteborg har dock en formulering om att även kunna bidra i utbytena;
”Göteborgs Stad är en betydelsefull aktör, främst på den europeiska arenan för att gynna sina intressen och för att bidra med goda erfarenheter och exempel” (Göteborg).
Även Malmö har ett fokus på att gynna den egna staden även om det är mindre uppenbart formulerat i själva syftet som i de andra två fallen. När vi tittar på de svenska städernas mål finner vi att de stämmer väl överrens med syftet att främst direkt gynna staden. Göteborg lägger en stor vikt vid att stödja stadens näringsliv. Som en del av sin vision skriver Göteborg i sin internationella
32 strategi att;
”Göteborg är ett förstahandsalternativ för etablering av internationella företag och organisationer för verksamhet i Europa och som destination för internationell turism. Staden är en av Europas ledande städer för internationella möten och evenemang.” (Göteborg)
Intressant nog har varken Stockholm eller Malmö något större fokus på den ekonomiska sidan i sina strategier. Stockholms delar in sina målsättningar under rubrikerna Positionering,
Verksamhetsutveckling och Bevakning och påverkan medan Malmö använder sig av Verksamhetsutveckling, Strategisk Påverkan och Profilering. Som vi ser framstår det som att
Stockholm och Malmö har närmast identiska ambitioner med sitt internationella arbete. Under
Positionering för Stockholm och Profilering för Malmö kommer det dock upp. Stockholm skriver;
”Samtliga Stockholms stads nämnder och bolag ska bidra till att positionera Stockholm som norra Europas ledande och hållbara tillväxtregion och stärka vår position som Skandinaviens huvudstad; Stockholm - The Capital of Scandinavia. Genom att alla aktörer i Stockholmsregionen använder detta budskap ökar kännedomen om Stockholm internationellt, vilket i sin tur attraherar fler besökare, företagsetableringar och investeringar till regionen.” (Stockholm 2008)
Malmö å sin sida skriver;
”Den internationella konkurrenssituationen vid nyetableringar kräver en omfattande omvärldsbevakning och benchmarking för att möjliggöra att näringslivet och organisationer väljer Malmö för sina lokaliseringar. Det är därför viktigt att marknadsföra Malmö för utländska investerare, exempelvis genom exponering på mässor (se Annex). Respektive nämnd och förvaltning bör utifrån sin verksamhet analysera möjligheter till deltagande vid internationella evenemang och mässor av betydelse för Malmös profilering.” (Malmö 2009;3).
I citatet från Stockholm är det intressant hur de beskriver att de vill ha en hållbar utveckling. Begreppet används även av Malmö och Göteborg;
”Det internationella arbetet kommer den enskilde medborgaren till del genom att det skapar ett mervärde för Göteborgs Stads innevånare och näringsliv. Det internationella samarbetet är en
33
naturlig del av visionen om en bärkraftig stad med konkurrenskraft och hållbar utveckling” (Göteborg)
”De kommunövergripande målen har ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet som syfte” (Malmö 2009;1)
Alla tre kommuner väljer att koppla begreppet hållbar till den ekonomiska utvecklingen, Malmö väljer även att jämställa den ekonomiska utvecklingen med en social och ekologisk sådan. Det är en viktig detalj som vi bör ta med oss vidare till den samlade analysen.
När vi kommer il det som Lecour besrev som den andra nivån, om att inhämta kunskap genom utbyte och samarbete med ara städer, finner vi att alla tre har det som en de av sin internationella strategi. Göteborg skriver att stadens nämnder och bolag” har i uppdrag att bevaka möjligheterna till en positiv utveckling av den egna verksamheten genom ett aktivt samarbete i utvecklingsprojekt” (Göteborg). Stockholm å sin sida skriver;
”Stockholms stads nämnder och bolag ska inhämta kunskap från och lära av de bästa städerna och regionerna inom respektive verksamhetsområde för att utveckla stadens verksamheter när det gäller såväl kvalitet som effektivitet. I valet av samarbetspartner och medlemskap i organisationer och nätverk ska sakfrågan och nyttan för staden styra.” (Stockholm 2008)
Även Malmö har en formulering med liknande innehåll;
”Malmö stad ska ta aktiv del i internationellt samarbete som bidrar till att kommunen bättre kan genomföra sina uppgifter. Internationellt erfarenhetsutbyte, teknik- och kunskapsöverföring och aktuell kunskap om europeisk lagstiftning främjar verksamhetsutvecklingen och bidrar till att skapa högre kvalitet i beslutsunderlag och beslutsfattande.” (Malmö 2009; 1)
Om städernas syn på internationellt samarbete finns egentligen inte mycket mer att säga än att det ska ske, och att det ska innebära en konkret nytta för staden. Det är när vi går till den tredje nivån och diskuterar innebörden av de relationer och det påverkansarbete som beskrivs som det blir intressantare.
34
Nu kommer vi in på den tredje nivån av målsättningar, om att vinna inflytande och om att skapa en identitet. Om att påverka omvärlden skrivs det en del i de svenska fallen. Göteborg tar endast upp ren omvärldsbevakning medan Stockholm förespråkar en aktivare, om än ospecificerad, politik för att faktiskt påverka omvärlden i linje med stadens intressen;
”Stockholms stads nämnder och bolag ansvarar för bevakning och påverkan av sina respektive verksamhetsområden inom och utanför EU.
Staden ska vara aktiv och driva dess intressen i de organisationer och nätverk som man väljer att engagera sig i utifrån verksamhetsnyttan.” (Stockholm 2008)
Malmö skriver längre och mer detaljerat om hur staden söker påverka internationellt, framför allt på en EU-nivå. Man skriver;
”..Malmö stad ska därför ha ett proaktivt förhållningssätt till utvecklingen i Europa och de möjligheter den europeiska integrationsprocessen ger kommunen. Förvaltningarna bör genomföra en analys av de områden där det finns eller kommer att finnas europeisk lagstiftning som kan påverka kommunen nu och i framtiden.
För att nå framgång i arbetet med strategisk påverkan behöver Malmö stad liera sig i nätverk med regionala, nationella och internationella städer och andra aktörer med samma intressen (se Annex). Ett aktivt deltagande i sådana nätverk innebär exempelvis samverkan i
framtagandet av strategiska dokument och positionspapper och samarrangemang av möten med EU:s institutioner.” (Malmö 2009; 2)
Att bygga en identitet spelar en viss roll för alla tre städer. Stockholm har framför allt sin identitet som huvudstad, även om det finns en liten dragning också åt att betona det nordiska;
”Samtliga Stockholms stads nämnder och bolag ska bidra till att positionera Stockholm som norra Europas ledande och hållbara tillväxtregion och stärka vår position som Skandinaviens huvudstad; Stockholm - The Capital ofScandinavia.” (Stockholm 2008)
35
nordiska huvudstäderna, men särskilda vänortsavtal ska i övrigt undvikas.” (Stockholm 2008)
I Göteborgs och Malmös strategier ser vi mindre som kan ge en fingervisning om vilken identitet staden vill bygga upp och framföra
3.2.2 Organisering av det internationella arbetet
Som med alla de strategier vi ser här finns det även hos de svenska en viss oklarhet kring själva det praktiska genomförandet. En intressant iakttagelse vi kan göra är dock att hos Stockholm finns det en viss misstänksamhet mot vänortssamarbeten, vad vi skulle kunna betrakta som en mer traditionell form av paradiplomati än de mer projektbaserade internationella samarbeten som de svenska kommunerna här lyfter fram. Stockholm skriver om vänortssamarbeten;
” Stockholms stad är i princip vänort med alla huvudstäder och har ett särskilt samarbete med de nordiska huvudstäderna, men särskilda vänortsavtal ska i övrigt undvikas.” (Stockholm 2008)
Malmö och Göteborg har inga negativa formuleringar om vänortssamarbeten men däremot positiva sådan om att relationer med andra städer ska ske i projektform, och man betonar att det internationella arbetet inte har någon särställning utan ska komma medborgarna till gagn. Göteborg skriver;
” Internationellt samarbete ska betraktas som ett instrument för verksamhetsutveckling och ska bedömas efter samma kriterier som gäller för övriga utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt.” (Göteborg)
Även Malmö skriver om fördelarna med projektverksamhet och tar också upp medlemskap i internationella organisationer som en viktig del i det internationella arbetet (Malmö;2). Alla tre är också på det klara med att projektverksamhet finansierad av EU har en prioriterad ställning i deras arbete. Göteborg skriver;
” Med internationellt samarbete avses alla internationella kontakter. Sveriges medlemskap i EU innebär att samarbete inom unionen eller samarbete som finansieras av EU ges en prioriterad ställning inom Göteborgs Stads internationella samarbete” (Göteborg)