__________________________________________________________________________ Kapitlet diskuterar studiens resultat utifrån användares förhållande till CRS utifrån dess beteendemässiga avsikt och acceptans. Avslutningsvis sammanfattas resultatet utifrån den
följande diskussionen.
___________________________________________________________________________ Resultatet utifrån den analyserade empirin visar på en acceptans samt behov av CRS
samtidigt som det finns en avsaknad av förståelse samt erfarenhet av CRS. Respondenternas resonemang visar på ett kritiskt förhållningssätt till CRS med motivering utifrån att
rekommendationerna inte alltid kan genereras korrekt. Det framgår tydlig i respondenternas resonemang att den största oron för en implementering av CRS grundas i
rekommendationernas relevans och om rekommendationerna tillgodoser det efterfrågade behovet. Således kan resultatet relateras till respondenternas lägre erfarenheten av CRS. Å andra sidan kan resultatet blivit påverkat i en annan riktning om respondenterna var väl medvetna och insatta i vad CRS syftar till. Utifrån ett annat perspektiv kan samtidigt resultatet och erfarenheten relateras till respondenternas arbetsroll och arbetsuppgifter. Samtliga respondenter uttrycker att deras arbetsroll ställer krav på att individen innehar en analytisk förmåga, ett intresse för människor och administrativa uppgifter. Utifrån
respondenternas branschanknytning kan det således finnas ett samband mellan dess komplexa och analytiska arbetsuppgifter som kräver en högre grad av arbetslivserfarenheter samt kan skilja sig åt gentemot respektive organisation. Således ställer studien sig frågande till om deras arbetslivserfarenhet samt deras erfarenheter inom respektive organisation påverkar dess behov av en fördjupad förståelse för CRS tillämpning och rekommendationer. Det samband som återfinns sinsemellan respondenterna är att åldersintervallet 45-55 efterfrågar en fördjupad förståelse för CRS samtidigt som två av tre respondenter i åldersintervallet 45-55 har varit verksamma i respektive organisation under en längre tid. Respondenterna kan således förhålla sig kritisk till CRS precision och tillämplighet utifrån att de anser det
problematiskt att CRS inte kan tillämpas utifrån deras arbetssätt och organisation. Om således erfarenheten och förståelsen av CRS ökar kan resultaten visa på att åldersintervallet 45-55 uppnår en högre grad av acceptans till skillnad från den empiri som samlats in och
analyserats.
Utifrån en annan aspekt ställer studien sig frågande till om acceptansen och den beteendemässiga avsikten hade varit förändrad om respondenternas förtroende till
leverantören och affärssystemet sett annorlunda ut. Samtliga respondenter uttrycker att de har god tillit och förtroende till leverantören och affärssystemet. Respondent A förlitar sig på att leverantören av affärssystemet kommer att implementera godtagbara och relevanta
rekommendationer och CRS. Samtidigt resonerar samtliga respondenter att de innehar kontinuerlig kontakt med leverantören om affärssystemet generellt, både med konsulter, utvecklare och supportavdelningen. Resultatet kan således påverkas utifrån respondenternas goda relation och positiva inställning till leverantören och affärssystemet. Utifrån ett annat
perspektiv kan den goda relationen skapa goda förutsättningar för en implementering av CRS i studiens valda affärssystem vilket har påverkat respondenternas acceptans och
beteendemässiga avsikt för CRS.
Parallellt med att samtliga respondenter har ett högt förtroende till leverantören samt att det sker kontinuerligt åsiktsutbyte med dessa förhåller studien sig frågande till varför
åldersintervallet 34-44 innehar en högre grad av ambivalens till CRS till skillnad från åldersintervallet 45-55. Till exempel uttrycker respondent E att hon använder
rekommendationer vid onlinehandel och inom streamtjänster samtidigt som hon inte förstår varför det skall implementeras i ett affärssystem. I linje med detta menar interagerar
respondent B med affärssystemet där hon frångår den vägledande informationen. Parallellt med detta anger både respondent B och A samt resterande respondenter att de söker stöd från kollegor och leverantören när problem identifieras vid interaktion med affärssystemet. CRS syftar till att föra liknande konversationer som genomförs i den sociala och fysiska
konversationen mellan människor. Varför kan således respondenterna inte använda CRS som tillgodoser samma effekter som vid åsiktsutbyte och vägledning likt människa till människa? Utifrån en annan aspekt kan resonemanget relateras till åldersintervallen och dess tekniska erfarenheter. Enligt Venkatesh et al. (2003) återfinns det skillnader mellan åldersintervallen vid införandet av ny teknik. Resonemanget styrker således antagandet om att den tekniska erfarenheten kan påverka behovet av rekommendationer och konversationer hos
åldersintervallet 45-55 medan åldersintervallet 34-44 generellt är mer kritiska till CRS utifrån den individuella förståelsen. Samtidigt tenderar CRS precision att utvecklas desto mer
användare accepterar och använder sig av rekommendationer. Detta utifrån att rekommendationerna får en högre grad av precision på lång sikt i och med att CRS tillhandahåller mer information om användaren. Parallellt med detta tillgodoses
respondenternas behov av att CRS behöver samt ska förstå respektive organisation och individuella användare.
Sammanfattningsvis visar resultatet och diskussionen på att respondenterna ställer krav på precision och anpassning utifrån respektive verksamhet. Vid implementering av CRS är det således av relevans att främja och möjliggöra användarspecifika anpassningar t.ex.
funktionalitet för inställningar som kan reglera CRS. För att främja användares acceptans och den beteendemässiga avsikten för att använda CRS behöver användare informeras om hur och varför CRS implementeras i ett affärssystem. Användaren skall kunna reglera CRS utifrån användarspecifika behov, t.ex. genom att ändra terminologi eller välja mellan olika designaspekter som användaren upplever fånga individens uppmärksamhet. Detta ska samtidigt genomföras i beaktning till varierande åldersintervall.
6. Slutsats
___________________________________________________________________________ Kapitlet kommer att presentera studiens slutsats som relateras till studiens syfte och
frågeställning. Avslutningsvis kommer studiens bidrag att presenteras.
___________________________________________________________________________ Studiens syfte var att berika förståelsen om affärssystems användares förhållningssätt till implementeringen av CRS i affärssystem. Detta skulle förstås genom att studera användares beteendemässiga avsikt och acceptans som följaktligen skulle visa på insikter att ta hänsyn till vid implementeringen av CRS. Slutligen skulle studien bidra med en ökad förståelse om affärssystems användares beteende och acceptans för implementationen av CRS som syftar till att effektivisera användares interaktion med affärssystem. Syftet besvaras således utifrån frågeställningarna - hur förhåller affärssystems användares beteendemässiga avsikt och acceptans sig till implementeringen av CRS? Hur skiljer sig affärssystems användares förhållningssätt sinsemellan?
Studien visar på att affärssystems användares förhållningssätt till implementationen av CRS karaktäriseras av god acceptans samtidigt som det finns en avsaknad av medvetenhet. Förhållningssättet tyder på att användare av affärssystem behöver mer förståelse för hur och varför rekommendationer genereras samt vilka grunder rekommendationen baseras på. Insikter relaterat till erfarenheten och medvetenheten skapar en oro och ambivalens hos användare som efterfrågar specifika anpassningar och preciserade rekommendationer. Detta tillgodoses samtidigt på lång sikt genom att studera användares beteende och uppfattning (Pinxteren et al., 2020; Wang et al., 2015) som sedan resulterar i förbättrad precision och användarupplevelse (Nardiccu et al., 2020). Användarnas förhållningssätt visar vidare på en bristande kännedom om CRS syfte vilket ställer krav på leverantören att informera och lägga en kunskapsgrund om CRS hos användaren. Samtidigt som användare har en mindre grad av medvetenhet återfinns det en högre grad av acceptans. Således visar studien indikationer på att användares grad av kännedom om CRS syfte förutsätter och kan förbättra
förhållningssättet och acceptansen till CRS.
Parallellt finns det skillnader mellan användares förhållningssätt och acceptans till implementering av CRS. Den signifikanta skillnaden grundas i användares ålder och erfarenhet. Användare i åldersintervallet 45-55 visar på ett högre behov av kännedom om CRS till skillnad från användare i åldersintervallet 34-44 som generellt förhåller sig mer kritiskt till CRS. Åldersintervallet 34-44 innehar således lägre grad av acceptans gentemot åldersintervallet 45-55. Respektive åldersintervall antyder på ett behov av förståelse om CRS men förhållningssättet skiljer sig utifrån att åldersintervallet 34-44 förlitar sig på sin egna förmåga att bilda den kunskapen till skillnad från åldersintervallet 45-55 som förlitar sig på leverantören. Studiens slutsats visar på att användarens tekniska erfarenhet påverkar
förhållningssättet, där åldersintervallet 34-44 visar på högre teknisk erfarenhet samt antyder på ett mindre behov av att CRS implementeras. Sammanfattningsvis innehar respektive
åldersintervall god acceptans till implementeringen av CRS men den beteendemässiga avsikten och antagandet av CRS skiljer sig åt med utgångspunkt i erfarenhet och ålder.
7. Reflektion
___________________________________________________________________________ Kapitlet presenterar begränsningar som kan påverkat studiens resultat. Avslutningsvis
fördjupar sig studiens brister och bidrag till fortsatta studier.
___________________________________________________________________________ Studien är medveten om att slutsatsen kan vara begränsad utifrån att empirin endast är
baserad på kvinnliga respondenter. Studiens urval av respondenter kan vidare diskuteras utifrån att samtliga respondenter valdes ut i samarbete med leverantören av valt affärssystem. Den insamlade empirin kan således vara påverkat av respondenternas förtroende och relation till leverantören. Således kan studien inte uttala hur förhållningssättet skiljer sig mellan kvinnliga och manliga användare av affärssystem. Det finns således en medvetenhet om att studiens slutsats innehar begränsningar.
Med anledning av studiens begränsningar rekommenderas fortsatta studier att närma sig användares förhållningssätt till CRS i affärssystem utifrån en bredd av affärssystem med varierande leverantörer och branscher. Fortsatta studier bör samtidigt studera eventuella skillnader mellan kvinnor och mäns förhållningssätt samt acceptans till CRS i affärssystem. Avslutningsvis rekommenderas fortsatta studier att studera acceptans och förhållningssätt till CRS i affärssystem över tid med syftet att identifiera hur användares acceptans till CRS förändras i relation till att användarens kunskap om CRS ökar.